EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion Livsmedelsverket Stockholm, Mars 2019 Beatrice Crona, Associate Professor (Docent) Deputy Science Director, Stockholm Resilience Centre Executive Director, Global Economic Dynamics & the Biosphere Program, Kungl vetenskapsakademien
Från 10.000 år av Holocene till Anthropocene på 50 år De kommande 50 år kommer att avgöra nästa 10 000 år på planeten
Människans 10 000 år av relativ stabilitet Stockholm Resilience Centre and Rockström and others, Ecology and Society 2009:14 Steffen et al. 2018 Photo: Michael A. Stecker
Den snabba accelerationen Steffen et al. 2015 Image: GLOBAIA
Planetens gränser Den säkra zonen Inom vilket vi har ett säkert verksamhetsutrymme Osäkerhetszonen Ökade risker för snabb förändring Planetens yttre gränser Stor risk att destabilisera biosfären
Gordon, Bignet, Crona et al. 2017. Rewiring food systems to enhance human health and biosphere stewardship Matproduktion: en av de största drivkrafterna bakom storskalig miljöförändring globalt Matkonsumtion: Klimat ca intimt 25% kopplat till vår hälsa och välbefinnande Markanvänding ca75% Biologisk mångfald ca 75-80% Kväve och fosfor ca 100% Vatten ca 70%
Kostens påverkan på vår hälsa 2,1 miljarder människor har brist på grundläggande mikronäringsämnen som järn och A-vitamin 155 miljoner barn når inte sin fulla växtpotential ( stunted ) 52 miljoner barn är utmärglade 2 miljarder vuxna är överviktiga 41 miljoner barn är överviktiga 88% av alla länder belastas av antingen två eller tre sorters felnäring Världen är inte på rätt kurs för att möta globalt satta mål kring nutrition Sverige var 51% av befolkningen överviktig 2016
Food in the Anthropocene: The EAT-Lancet Commission on Healthy Diets From Sustainable Food Systems Food Planet Health Willet et al. 2019, Lancet
4 steg i EAT-Lancetkommissionen Definiera en hälsosam kost genom att använda den bästa evidensen som finns (controlled feeding studies, långtids cohort studies, randomiserade försök). Definiera planetära gränser för hållbarhet när det gäller 6 nyckelvariabler (växthusgaser, åkermark, användning av vatten, kväve fosfor, och biodiversitet. Modellera globalt för att undersöka om och hur det är möjligt för alla människor att äta en hälsosam kost inom planetens gränser år 2050. Beskriva strategier att nå nödvändiga förändringar till år 2050. Willet et al. 2019, Lancet
3 steg 5 strategier
Steg 1 Hälsosam Kost 2500 kcal/dag (total grains 0-60% av energi) Willet et al. 2019, Lancet
Willet et al. 2019, Lancet Dagens intag jämfört med den hälsosamma kosten Idag För mycket För lite
Willet et al. 2019, Lancet Väsentliga hälsofördelar med denna kost, globalt Hur påverkar den föreslagna dieten: Förekomsten av olika riskfaktorer tex hög blodtryck, övervikt? Förekomst och dödlighet i specifika sjukdomar tex diabetes? Vad innebär detta i minskade/förhindrade kostnader?
Steg 2 Hållbar matproduktion Willet et al. 2019, Lancet
Klimatgränsen är satt efter en klimatbudget med 0-utsläpp av fossila bränslen 2050, och att markanvändning behöver bli en växthusgas-sänka istället för en källa (som idag) Data från: IPCC 5e rapport (RCP2.6 data for nitrous oxide and methane) och Rockström och kollegor: Rockström J, Gaffney O, et al A roadmap for rapid decarbonization. Science 2017; 355: 1269 71.
Steg 3 Modellering av utrymmet vi behöver Vi överskrider redan planetens gränser för mat, och 2050 än mer Störst ökning till 2050/överskridande av Planetgräns Växthusgaser (87%/110%) Markanvändning (67%/70%), Vattenanvändning (65%/50%), Kväve (51%/125%), Fosfor (54%/75%) Stapelgrödor och djurprodukter har störst påverkan Springmann et al., Nature, 2018; Willet et al. 2019, Lancet
Kan vi hålla oss inom planetens gränser? Vi testade tre olika scenarios med olika ambitionsnivåer Scenarios Medium (uttalade ambitioner) Högt (höga ambitioner) Minskat matsvinn Förbättrad teknik och förvaltning av produktionsystemen -50% -75% Tech Tech + Kost Kostråd Healthy Diet Springmann et al., Nature, 2018; Willet et al. 2019, Lancet
Det är möjligt att föda befolkningen inom planetens gränser till 2050 med ambitiösa förbättringar av alla aspekter Växthusgaser Åkermark Vattenanvänd. Kväve Fosfor Idag (BAU) Höga ambitioner kan ge minskningar på 30-60%, vilket medför miljöpåverkan som är 20-55% mindre än de nuvarande
Strategi 1 Sök internationellt och nationellt engagemang från alla sektorer för ett skifte till en hälsosam kost
Vi har aldrig tidigare medvetet försökt förändra matsystemet i samma utsträckning som det som nu krävs - Hälsosam & hållbar mat måste vara tillgänglig och konkurrenskraftig (prismässigt) - Både mjuka (ex. information) och hårda åtgärder (ex. regleringar) - Politiska åtaganden på ett antal olika skalor inklusive i städer, kommuner, landsting och nationellt.
Exempel på områden med förbättringspotential: Information och marknadsföring Stadsplanering Upphandling Ekonomiska styrmedel Investera i folkhälsoinformation och hållbarhetsutbildning Mer hållbarhet i kostråden Kostråd inom hälsovården
Strategi 2 Skifta fokus/prioriteringar inom jordbruk och fiske från kvantitet till hälsosam produktion
Förändring i produktion till 2050 om man jämför dagens trender med den föreslagna kosten Nästan ingen ökning av spannmål Rött kött >65% Grönsaker +75% Frukt >50% Fisk >50% Baljväxter >75% Nötter >150%
Strategi 3 Hållbar intensifiering av matproduktion
Skördegapet Skillnaden mellan verklig och möjlig skörd Mer hållbarhet Hållbar intensifiering Omdistribution av gödsel (kväve och fosfor) Clark et al. 2018 Annual Review of Env. Resour.
Strategi 4 Stark och koordinerad förvaltning av hav och land
Områden med förbättringspotential: Skydda naturliga ekosystem Utveckling av jordbruksmark endast på mark under förvaltning Global samordning för att minimera "avskogningsläckage" Återställande av degraderade markområden Avlägsna skadliga bidrag till fisket Ekosystembaserad förvaltning för att skydda den marina biologiska mångfalden Stänga 10% av havsområdena för fiske Stängning av sk high seas för att öka fiskbestånden
Strategi 5 Minst en halvering av matsvinnet, i linje med FN:s hållbarhetsmål
Områden med förbättringspotential: Infrastruktur & lagringskapacitet inom hela värdekedjan Förpackning och märkning av livsmedel Politik kring livsmedelssäkerhet Information och utbildningskampanjer I höginkomstländer sker mer matsvinn i, eller nära, konsumentledet I låginkomstländer sker det mesta av svinnet i, eller nära, produktionsledet
Utan en omvandling av det globala livsmedelssystemet riskerar världen att varken uppfylla FN:s hållbarhetsmål eller Parisavtalet och beläggen är både tillräckliga och starka för att motivera omedelbara åtgärder Mångsidiga åtgärder på många olika nivåer behövs, bland annat: ett väsentligt globalt skifte mot hälsosamma matvanor, samt stora minskningar av matförlust och avfall och stora förbättringar i livsmedelsproduktionen
Att föda 10 miljarder människor en hälsosam kost inom säkra planetgränser är möjlig och skulle förbättra miljontals människors hälsa och välbefinnande och tillåta oss att lämna våra barn en livskraftig planet
TACK! Email: Beatrice.Crona@su.se Twitter: @BeatriceCrona Photo: O.Henriksson/Azote