Från ett brinnande miljöintresse till en av världens mest hållbara fiskuppfödningar Johan Ljungquist är en av grundarna och utvecklarna till Gårdsfisk med en vision om världens mest hållbara fisk, uppfödd på det svenska lantbruket. Tillsammans med Mikael Dessalles har Ljungquist gjort resan från ett projekt om urban fisk- och växtodling på Lunds Universitet till en helt ny gren av matproduktion. Med sitt nytänk och bidrag till miljön, har han fått uppmärksamhet av media nationellt såväl som internationellt. Gårdsfisk har redan i tidig fas tilldelats ett flertal miljö- och matrelaterad utmärkelser och priser för sitt arbete. Johan Ljungquist och Mikael Dessalles framför Gårdsfisks lokal. Foto: Gårdsfisk 2013 bestämde sig Johan Ljungquist för att inte komma tillbaka till jobbet efter föräldraledigheten. Istället köpte han en förfallen gård tillsammans med Mikael Dessalles där de skulle förverkliga sin affärsidé. Två rader text och inga bilder, någonstans i Skättilljunga. Jag visste inte ens vart det låg. Taket såg ut som en puckelpist med stora hål i och 100 kubikmeter hö som låg blött uppe på vinden, men vi gillar att bygga, berättar Ljungquist. Gårdsfisk består av två delar. Den ena delen är Scandinavian Aquasystems AB som utvecklar, installerar och underhåller system för fiskuppfödning i ekonomibyggnader på lantbruket. Den andra är Gårdsfisk AB som skall köpa fisken av lantbrukarna, paketera den och sälja den till återförsäljare vidare ut i konsumenthandeln. Entreprenörskap Ljungquist försöker att alltid ha siktet framåt och tittar endast tillbaka för att ta lärdom av sina egna, såväl som andras, misstag och motgångar. Med sin akademiska bakgrund kan han ta till sig den forskning som har publicerats samtidigt som han studerar och håller sig uppdaterad på många liknande projekt i världen för att hitta faktorerna bakom deras misslyckande. Enligt honom har många andra en tendens att överutveckla och han tror istället att ett projekt som exempelvis Gårdsfisk kräver att man arbetar praktiskt under utvecklingsprocessen och att man kommer till skott.
Hellre göra fel tio gånger och lära sig än att sitta och fundera i resten av sitt liv. Bygg och se vad som händer säger han. För att komma dit man vill krävs det att våga ta nästa steg och inte backa inför stora utmaningar. Det gäller att våga satsa. För att åstadkomma detta tycker Ljungquist att det krävs ett brinnande intresse och en stor viljestyrka. Enligt honom kan detta inte läras ut, utan det kommer naturligt. Utbildningar kan däremot vara skapade för att utveckla färdigheter och beteenden (Rönkkö & Lepistö, 2015), något som Johan Ljungquist håller med om. Till exempel kan man lära sig att hantera och komma runt de hinder som entreprenörskap kan innebära i form av finansiering, ekonomi och administration. Motgångar Att kunna anpassa sig efter nya oväntade situationer har varit en fördel för Ljungquist då resan inte alltid har varit smärtfri. 2014, under startup-processen, brann en huvudströmbrytare vilket resulterade i att 95 procent av fiskarna dog. De låg på håret ekonomiskt, men en ny cykel för fiskuppfödning på sju månader genomfördes och de kom på fötter igen. Slaktföreskrifterna är ett annat exempel på motgångar och något som visar på hur tufft det kan vara att ligga i framkant med en ny typ av verksamhet. Långsamma statliga processer har gjort att beslut tagna 2014 ännu inte hunnit träda i kraft. Att det inte fanns någon djurskyddslag för fisk uppfödd på land när en djurskyddskontroll av Gårdsfisk ägde rum exemplifierar detta. Bristen på en mer anpassad lag medför att varje fisk måste behandlas likt en ko, något som Ljungquist anser inte är optimalt för fisken och är orsaken bakom att flera andra projekt har fått avvecklas. Att Ljungquist och Dessalles inte har nått samma öde kan ha sin förklaring i hur de båda kompletterar varandra. Bolag som lyckas brukar ha en som är supervisionär, men som kanske inte kan rädda alla situationer och då har man en som kan fixa det som är bakom, säger Ljungquist. I Gårdsfisks fall är det Ljungquist som är visionären som testar gränser och ser möjligheter. Dessalles är mer realistisk och tekniskt kunnig, vilket ger honom bättre insikt i vad som är möjligt att förverkliga. Enligt Ljungquist har han och Dessalles inte haft några större argumentationer. Detta tror han beror på att de delar samma värdegrunder och är prestigelösa. Vidare säger han:
Många fokuserar på helt fel grejer. De startar en startup-process och tycker det är viktigt vad som står på visitkorten. Han poängterar också vikten av att vara två och säger: Det är väldigt krävande att vara egenföretagare och en partner hjälper till att fördela tyngden av jobbet. Det kan bli väldigt tungt att behöva kämpa med utdaterade lagar och man är inte på topp varje dag. Även familjen har spelat en betydande roll och har hjälpt Ljungquist att finna en balans mellan arbete och fritid. Dagistider att passa och en familj som väntar där hemma menar han har hindrat honom från att jobba ihjäl sig. Resan till entreprenörskapet Redan som ung visade Johan Ljungquist stora ambitioner och starkt driv. Han var ofta den i sitt umgänge som drev saker och var inte rädd för att våga ta sig an utmaningar eller hitta innovativa lösningar på problem. Han brukade bland annat åka till golfbanor för att samla golfbollar. Dessa sålde han sedan vidare för att tjäna ihop pengar. Vidare i livet har han även spelat hockey på elitnivå. Det var när Ljungquist studerade på LTH som resan bakom Gårdsfisk tog fart och han kom i kontakt med Mikael Dessalles. De båda studerade på 150 procents fart samtidigt som de hade flera renoveringsprojekt vid sidan av. Dessalles tog, tillsammans med sin kusin, fram en idé om urban fisk- och växtodling vilket också var tidpunkten då Ljungquist blev inkopplad och kunde bidra med sina kunskaper som marinbiolog. Projektet visade sig inte praktiskt genomförbart, så Ljungquist och Dessalles fick gå tillbaka till skrivbordet. Efter nedläggningen av deras första projekt kom idén om att integrera ett system för uppfödning där resten av vår mat kommer från; Lantbruket. Detta var den första av många vändningar och att känna av när det är rätt att byta riktning är något Ljungquist har haft stor nytta av. Tanken var ursprungligen att systemet skulle baseras kring kräftor men en andra vändning skedde när det visade sig ta åtta månader att få de tillstånd som krävdes och fokuset flyttades därmed över till fisk. Här fanns det möjligheter att producera en större mängd mat och till en större positiv miljöpåverkan. Det var också här omgivningens intresse för Gårdsfisk tog fart och de fick uppmärksamhet i media. Ljungquist kunde se att många bönder har problem med lönsamheten och har ofta ekonomibyggnader som står tomma, något som gav Gårdsfisk nya möjligheter. Systemet som till en början bestod av begagnade delar har uppdaterats flera gånger under verksamhetens gång och de har nyligen tecknat kontrakt med gården Maltesholm med fler på ingång. Här syns återigen duons styrkor, Ljungquist som är snabb på att se möjligheter och Dessalles som förverkligar dem rent tekniskt.
Branschen 2016 deltog Johan Ljungquist, tillsammans med sin arbetspartner, i tävlingen för årets Änglamarkspris. Temat var Hållbart på tallriken, vilket innebar att bedömningen av deltagarna gjordes baserat på deras insatser för miljövänlig och hållbart framtagen mat. Efter att de tog hem vinsten gav detta dem publicitet och möjligheten att nyttja en ny plattform för att etablera sig på marknaden. Märkningen för Änglamarkspriset stämplade nu deras förpackningar och gav dem en ny legitimitet på marknaden. Tillsammans driver Ljungquist och Dessalles sin verksamhet i en affärsgren som är notorisk för sina tillstånd och föreskrifter. Med ett nytt egenutvecklat system för fiskuppfödning så introducerade de också två fiskarter som var främmande för den Svenska marknaden. En av dem är vad Ljungquist kallar Rödstrimma, en fisk med ursprung i Afrika annars kallad Tilapia. För att etablera fiskarterna arbetar han via hemsidan och återförsäljarna med att sprida kunskap, tips på tillagning och inspiration. Miljö och hållbarhet Miljö och hållbarhet har sedan start varit två grundpelare för företagsidén och också det gemensamma intresse som har fört duon så nära varandra. De har tillsammans utvecklat ett system som helt kan integreras i ett befintligt lantbruk för ett optimalt resursutnyttjande. Det vatten som används för att livnära fiskarna utnyttjas vidare efter första bruket genom att användas som näringsrik bevattning för åkrar. Vidare används även fiskarnas avföring som gödsel. Tillsammans med den effektiva foder utväxlingen, vilket ger ett kilo fisk för drygt lika mycket foder (jämförelsevis behövs cirka tio kilo foder för att producera ett kilo nötkött), är det endast en liten andel resurser som förloras i processen. Som VD i Gårdsfisk har Johan Ljungquist planer på att fortsätta driva företaget i en riktning för att gynna miljön i ett utvecklande och mer miljömedvetet samhälle. Framtid I framtiden ser Johan Ljungquist fler framgångar inom sitt företagande. Redan i dagsläget har förfrågningar om internationell verksamhet nått Gårdsfisk, men enligt Johan Ljungquist är det viktigt att först etablera sig i Sverige innan man får storhetsvansinne. Exempelvis planerar Ljungquist att först utöka företaget genom att signera tio nya gårdar för fiskuppfödning inom de kommande två åren (Krinova Incubator & Science Park, 2018). Vidare berättar Ljungquist att han ännu längre fram i tiden kan tänka sig att lämna över företaget för att göra nya insatser för miljön i form av andra projekt. Det är ju trots allt intresset för miljön som driver honom.
Referenser Krinova Incubator & Science Park (2018), Ny livsmedelsgren med flera nyttor etableras. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/ny-livsmedelsgren-med-flera-nyttor-et ableras-2801013 > (2019-02-23) Rönkkö, M.-L. & Lepistö, J. (2015), Finnish student teachers critical conceptions of entrepreneurship education. (Elektronisk) Tillgänglig: < https://www.emeraldinsight.com/doi/full/10.1108/jec-03-2013-0003 > (2019-02-23)