Tindra utvärdering. utvärderingsuppgift. som sammanställs till allas förfogande

Relevanta dokument
Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet

Att lära sig är livet

10 FRÅGOR TILL NCU OM UTVECKLINGEN AV NATIONELL KVALITETSUTVÄRDERING INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Utvärdering och utveckling av småbarnspedagogiken från ord till handling

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Barnets plan för. småbarnspedagogik

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

BAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Verksamhetsplan för daghemmet B.E von Schantz

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan. för förskolan. Trollbacken 2016/2017

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Fjordens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Fjorden. År 2017

Handlingsplan för 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Syfte. Metod. [Skriv text]

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Idala Förskola. Danderyds Kommun

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Professionell i förskolan Pedagogers arbets- och förhållningssätt

LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsberättelse

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Alexanderskolan. Nacka kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?

Verksamhetsplan Fritidshemmet

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Verksamhetsplan Duvans förskola

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björboholms kooperativa förskola 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan, allmän del

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Kvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning

Kvalitets- och årsredovisning

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Saltisbarnens Montessoriförskola. Nacka kommun

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Transkript:

Tindra utvärdering utvärderingsuppgift som sammanställs till allas förfogande 1

Verksamhet utgår ifrån; Grunderna för planen för småbarnspedagogik Barnens; förkunskaper, intressen, styrkor och behov Grunderna för planen för småbarnspedagogik Att inspirera barnen att röra på sig på många olika sätt och känna glädje över att röra sig (UBS grunderna för planen för små sid 50) Barnens; förkunskaper, intressen styrkor och behov Öva balans/grovmotorik/klättring, smidighet osv. Utvärderingen av verksamhet utgår ifrån; Övning: Vi har valt att utgå i dag från processrelaterade kvalitetsfaktorn 3 Strukturkriterier Processkriterier Den pedagogiska verksamheten och lärmiljöerna (NCU, grunder för utvärdering sidan 64, 76, indikatorerna 8-14) Er uppgift är nu att skapa ett teoretiskt mål utgående från exemplet och skapa utvärderingsverktyg: inspirera barnen att röra på sig på många olika sätt och känna glädje över att röra sig bygga upp mål, indikatorer, kriterier och utvärderingsverktyg 2

MÅL barnens intressen styrkor och behov Att inspirera barnen att röra på sig på många olika sätt och känna glädje över att röra sig (grunderna sid 50) INDIKATOR från sid 76 Kvalitetsfaktor: Pedagogisk verksamhet och inlärningsmiljö Indikatorerna: 8-14 KRITERIUM KRITERIUM Dessa kriterier, mätinstrument ligger som grund för diskussion Verksamheten utvärderas genom reflekterande och objektiv diskussion, tillsammans med barn och familjer. Ur denna utvärdering lyfts styrkor och utvecklingsområden fram som sedan bearbetas, inför kommande verksamhetsår.

MÅL Att inspirera barnen att röra på sig på många olika sätt och känna glädje över att röra sig (grunderna sid 50) Jag växer, rör på mig och utvecklas; vi fäster uppmärksamhet vid barnens naturliga sätt att röra på sig och uppmuntrar till det Barnens intressen och behov. INDIKATOR NCU Pedagogisk verksamhet och inlärningsmiljö sid 76 Måltider, vilostunder, övergångar, på och avklädning basaktiviteter genomförs så att de är pedagogiskt målinriktade ur rörelsens synvinkel (11) Personalen ser till att de dagliga övergångarna i verksamheten genomförs på ett smidigt och sammanhängande sätt (14) KRITERIUM (11) Lärmiljöerna planeras utifrån barnens behov av rörelse och aktiviteter ska vara av varierande sort med varierande tidsintervall, stillasittande ska avbrytas med rörelse var 30 min Alla enheter gör en beskrivning i verksamhetsplanen på hur ni kommer att förverkliga rörelse i er lärmiljö KRITERIUM (14) De dagliga övergångarna och rutinerna tillåter rörelse, vi använder Veckans rörelse dagligen Dessa kriterier, mätinstrument ligger som grund för diskussion Verksamheten utvärderas genom reflekterande och objektiv diskussion, tillsammans med barn och familjer. Ur denna utvärdering lyfts styrkor och utvecklingsområden fram som sedan bearbetas, inför kommande verksamhetsår.

MÅL Grunderna för planen för småbarnspedagogik/kommunens/stadens egen plan/barnens intressen och behov; Barnen ska få uppleva olika sätt att röra på sig och öva olika former av rörelse via leken INDIKATOR NCU Pedagogisk verksamhet och inlärningsmiljö sid 76 Personal och barn genomför mångsidig pedagogisk verksamhet som grundar sig på lek, rörelse, konst och tradition (9) Den pedagogiska lärmiljön som planeras och skapas tillsammans med barnen uppmuntrar barnen att leka och röra på sig (13) KRITERIER (9) Den vuxna som rollmodell - Observation och reflektion av eget beteende angående vardagsrörlighet och att delta i barnens lek KRITERIER (13) Lärmiljöerna inspirerar till rörelser - Barnen får vara med och planera nya miljöer inom-och utomhus under verksamhetsåret KRITERIER (13) Planeringen av verksamheten - Att se till hinder för rörelse undanröjs Personalen genomför olika utelekar med barnen 3 gånger i veckan och deltar i barnens utelekar då det passar leken. Dokumentation av utelekarna som erbjuds. Pedagogisk dokumentation av barnens planering och genomförande av lärmiljöer som inspirerar dem till rörelse. Dessa processer, kriterier, mätinstrument ligger som grund för diskussion Diskutera möjligheter och risker i er lärmiljö som stöder eller hindrar rörelse tillsammans med barnen och familjerna. Diskutera säkerhet med barnen, gemensamma regler. Verksamheten utvärderas genom reflekterande och objektiv diskussion, tillsammans med barn och familjer. Ur denna utvärdering lyfts styrkor och utvecklingsområden fram som sedan bearbetas, inför kommande verksamhetsår.

Mål Rörelse och känna glädje över framgångar i gemenskapen STÖDFRÅGOR Hurdana möjligheter har barnen att dagligen få röra på sig? genom att röra dig på gården/parken? genom att göra utflykter? genom ledd verksamhet och rörelselekar? hur har barnens rörelse beaktats i lärmiljöerna? Finns det saker/miljöer/attityder som förhindrar rörelse? Har barnen tillgång till basmaterial inom rörelse? Hur ofta är rörelse med i andra sammanhang? Hur skulle man kunna öka barnens egen initiativförmåga till att röra sig? Hur beaktas barn som rör sig lite? genom att följa upp mängden de rör på sig? Hur kan personalen öka barnens aktivitet? Vad ska vi göra? Används veckans rörelse aktivt varje dag? Är alla grund rörelsefärdigheter beaktade i verksamheten? Att röra sig på olika ytor krypa, rulla, gå, springa, hoppa Kroppsuppfattning fingerfärdighet, motorik, koordinering Samarbetet med vårdnadshavarna, har diskussioner förts om rörelsens betydelse? Hur utvärderas rörelse möjligheterna i teamet? Lisa Lena Kalle Bra balans Tycker om att dansa Övar på social kompetens Bra laganda Tycker om att springa Övar på att ta hand om sina egna saker Bra på att skrinna Tycker om att vara i naturen Berikar ordförrådet Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski 6