Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf
SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut Gunnel Janeslätt gunnel.janeslatt@regionuppsala.se Klinisk psykolog Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Informatör Laila Stolpe laila.dahlstrom.stolpe@regionuppsala.se Socionom, kurator Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se Gruppledare Agnetha Hammerin agnetha.hammerin@regionuppsala.se
Referensgruppen
SUF-grupper Akut & utr. hem Socialtjänst R&S Special BVC Habilitering Övrigt Socialtjänst myndighet LSS SUF-Kunskapscentrum Barn och föräldrar BUP Psykiatri MVC BB BVC Förskola Skola
SUF:s målgrupp Intellektuell funktionsnedsättning Svagbegåvning Neuropsykiatriska funktionsnedsättning Förvärvad hjärnskada
Intellektuell funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) IK<70 sedan barndomen + nedsatt adaptiv förmåga Lindrig US vanligast (IK 50-70) Kan ibland diagnostiseras först i vuxen ålder Ofta samtidigt med andra utvecklingsavvikelser Svagbegåvning IK 71-84 Ibland stora problem: speciellt om annan samtidig funktionsnedsättning / psykisk sjukdom
Normalfördelningskurva av IQ
Adaptiva förmågor Kommunikation Egenvård Vardagsliv Sociala färdigheter Självständighet Hälsa och trygghet/aktsamhet Kunskapsutnyttjande Samhällsdeltagande Fritid Arbete
ADHD och ADD Uppmärksamhetsstörning Impulsivitet Bristande aktivitetsreglering
Autism Brister i socialt samspel och kommunikation Begränsning i beteende- och intresserepertoar
Perceptuellt fungerande Sinnesupplevelser/avvikelser Ljus- och ljudkänslighet Känsel/beröring/smärta Kroppskontakt Smak och lukt Mat och matvanor Sömn och sömnproblem Klädsel Svårigheter att känna igen ansikten Automatiseringssvårigheter Upplevd hälsa
Checklista för kognitiva svårigheter Faktafrågor I. BARN Ja Nej 1. Finns det fler barn i familjen? 2. Om ja, bor barnen hemma? 3. Om nej, var bor barnen?... 4. Har något av barnen en funktionsnedsättning? 5. Om ja, vad?...
Checklista för kognitiva svårigheter II. UTBILDNING OCH ARBETE Skola Ja Nej 1. Har personen gått i någon typ av specialklass, t ex skoldaghem, aspergerklass eller särskola? a. Om nej; hade hon/han någon form av stödundervisning? b. När avslutade hon/han sin skolgång? Efter gymnasiet Under gymnasiet Grundskola 2. Din egna uppfattning av personens läs, skriv och räkneförmåga:.
Checklista för kognitiva svårigheter Arbete 1. Vilken sysselsättning har personen? Arbetar heltid Arbetar deltid Tillfälligt arbete Praktiserar Är sjukskriven Arbetslös/arbetssökande Studerar Daglig verksamhet
Checklista för kognitiva svårigheter III. Stöd Ja Nej 1. Har personen insatser vis LSS/SoL 2. Om ja,vad?......... 3. Får personen hjälp/ stöd av någon annan, exempelvis släkting, nära vän etc....... 4. Har hon/han god man?
Checklista för kognitiva svårigheter II. HÄLSA 1. Har personen någon diagnos? Ja Nej 2. Om ja, vad?... 3. Sedan när har hon/han diagnosen?...
Sociala villkor Arbetslöshet Ekonomisk utsatthet Begränsat socialt nätverk Instabil uppväxt Ökad förekomst av trauma Låg självkänsla Obehandlade medicinska problem Ofta finns rädsla för kontakt med myndigheter och det krävs ett anpassat bemötande och kunskap
Föräldraförmåga Kunskaper VETA Föräldrars förmåga att förvärva och hålla kvar kunskap/insikt Färdigheter KUNNA Föräldrars förmåga att omsätta kunskaper till färdigheter Tillämpning GÖRA Föräldrars förmåga att vidmakthålla & generalisera färdigheter
Bikupa Prata två och två, beskriv för varandra en nylig kontakt ni har haft med en person med kognitiva svårigheter. Vilka beteenden, svårigheter eller konsekvenser i mötet uppmärksammade ni?
Vad behöver man tänka på vad gäller bemötande?
Förberedelser Tid, början och slut? Plats? Planering? Hinder? Innehåll? Vad händer sen? Vad förväntas av mig?
Bedömningar Prioriteringar
Albin och Pia
Checka för förståelse!
De 9 frågorna 1. Vad ska jag göra? 2. Med vem? 3. Varför? 4. Var ska jag vara? 5. När ska jag göra det? 6. Hur länge ska jag göra det? 7. Hur mycket ska jag göra? 8. Hur ska jag göra det? 9. Vad händer sedan?
Minnesstöd
Kompensation Vad behövs?
Hjälp med struktur och planering i vardagen
Handla mat Laga mat
Städhjälp Stödperson Rutiner
Mer pengar Ordna med ekonomi
Hjälp med vårdkontakter Barn med egna svårigheter Planering och organisering av vem, när, var, hur?
Bryta social isoleringen Bolla tankar Problemlösning Öka perspektiv
Minskar psykisk (o)hälsa Överrepresentation av obehandlad depression och ångest Trauma Våld
Påfyllning av kunskap kring barnets utveckling och behov På ett sätt de kan förstå
Gott och tryggt mottagande Måla kartan Börja med att ge information om verksamheten så föräldern har koll på möjligheter och avgränsningar till hjälp och förändring Rollförtydligande (minska felaktiga förväntningar) Målet (från oro till att säkerställa att barnet mår bra) Vad som händer sedan ( utreda = ta reda på vad? och hur?) Utförande/insats (konkret, person, kompensation) Utvärdera/uppföljning (berätta varför) Grunden till en god samarbetsallians
Kommunikativt stöd 1. Ge information 2. Utreda behoven - vad och hur? 3. Utförande/insats 4. Utvärdera/uppföljning Tydliggöra denna process via pratkarta för mottagningsenheten?
Detta vill vi utveckla: 1.? 2.? 3.?
SUF-Kunskapscentrum