KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland

Relevanta dokument
Nyttan med ett register. Peter Molander

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Vårdresultat för patienter 2017

NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Primärvård Smärtrehabilitering. Rapport 2017:1

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Vårdresultat för patienter

Frågeformulär 3 uppföljning efter 12 månader

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

Motivation till förändring

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Hälsoekonomisk utvärdering av stressrehabs kliniska verksamhet

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering

1 (5) Vår beteckning

Rehabiliteringsgarantin

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Frågeformulär 3 efter 12 månader

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Resultat från patientenkäten vid bakteriell meningit

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kvalitetsregister ECT

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Resultat efter rehabilitering

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar. Konferens

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Vårdgarantins effekter

Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Bilaga med beräkningsunderlag

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Sorg & Känslobearbetning

Etiska problem med statens styrprinciper av vården?

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Rehabiliteringsgarantin i Region Skåne Strategisk utveckling och utvärdering av behandlingsmodeller samt uppföljning av behandlingsresultat

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

HSN:s planering och uppföljning

Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 2013 Lasarettet i Enköping

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsbokslut 2013

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Primärvårdens nationella kvalitetsdag PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

Nils Gasslander, leg psykolog och doktorand, Uppsala Universitet

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Verksamhetsberättelse ,

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Hals- och ländryggskirurgi i GHP

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Mål - sjukpenningtal 9,0 2020

Kvalitetsregister ECT

E-tjänsten Stöd och Behandling (SoB) - för somatisk och psykisk vård. Anna Trüschel och Tommy Skjulsvik

Transkript:

KVANTITATIVA STUDIER Resultat för Västerbotten och Östergötland

Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direkt efter MMRP Under perioden augusti 2012 till maj 2015 deltog 298 patienter i MMRP in primärvården i de två landstingen. 86.2% var kvinnor och medelåldern var 43 år (SD 11.1 år). 68.8% hade en heltidsanställning eller var egenföretagare, och 2.4% studerade. En ansenlig andel var bekymrade över sin ekonomi (58.7%). Majoriteten rapporterade att de hade kontinuerlig smärta och 20% rapporterade återkommande besvär. Majoriteten hade haft 4 läkarbesök eller mer under senaste året. Liknande siffror fans för besök hos andra vårdgivare. Alla utfall visade signifikanta förbättringar efter MMRP. Självrapporterad arbetsförmåga förbättrades significant mellan baslinje och efter MMRP.

Utfall direkt efter MMRP Tabel: Utfall av MMRP i primärvården; baslinje jämfört med direct efter MMRP (n=228). * betyder signifikant förändring baslinje jämfört med direkt efter MMRP. Utfall Baslinje Efter Rehabilitering Medel (SD) Medel (SD) p Smärtintensitet VAS <0.001* 6.6 (1.8) 6.0 (1.9) senaste veckan Smärtintensitet VAS just nu 6.0 (2.0) 5.4 (2.3) <0.001* Ångest(HADS) 9.1 (4.8) 8.0 (4.5) <0.001* Depression (HADS) 6.5 (4.3) 5.4 (3.9) <0.001* Engagemang I aktivitet (CPAQ) 29.5 (11.5) 35.0 (11.6) <0.001* Kunna hantera sin smärta (CPAQ) 23.4 (8.2) 26.8 (8.5) <0.001*

Utfall direkt efter MMRP Tabel: Utfall av MMRP i primärvården; baslinje jämfört med direct efter MMRP (n=228). * betyder signifikant förändring baslinje jämfört med direkt efter MMRP. Utfall Baslinje Efter Rehabilitering Medel (SD) Medel (SD) p Katastrofiering av smärta (PCS) 23.9 (11.0) 19.5 (10.7) <0.001* Grubblerier (0-16) 7.9 (4.2) 6.5 (4.1) <0.001* Förstoring (0-12) 4.5 (2.9) 3.7 (2.7) <0.001* Hjälplöshet (0-18) 11.6 (5.1) 9.2 (5.1) <0.001* Funktionsnedsättning (FRI) 57 (16) 53 (18) <0.001* EQ-5D Index 0.34 (0.33) 0.47 (0.32) <0.001* EQ-5D VAS 47.9 (19.4) 56.2 (20.2) <0.001* Självrapporterad arbetsförmåga 3.9 (2.7) 4.8 (4.0) <0.001*

Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direct efter MMRP Alla utfall visade signifikanta förbättringar efter MMRP (se Tabell innan). Antal definitive fall av ångest (HADS) minskade från 39.4% till 31.2% (p=0.001). Antal definitive fall av depression (HADS) minskade från 15.0% till 9.4% (p=0.001). 59.9 % rapporterade en generell förbättring (från liten till mycket stor), 34.9% rapporterade en oförändrad situation, och 5.1% rapporterade en försämring. Patienterna bedömde också innehållet i MMRP och majoriteten rapporterade att de skattade MMRP som bra till utmärkt (88.9%), medan 11.1% gjorde en negative bedömning av programmet.

Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med 1 år efter MMRP 1 år efter MMRP (n=125) rapporterade 41.6 % av patienterna en förbättring, 37.5 % rapporterade en oförändrad situation och 20.0% rapporterade en försämring. De mätningar som upprepades (dvs baslinje jämfört med 1 års uppföljning) visade förbättringar i alla utfall förutom en (se nästa Tabell). Antal definitive fall av ångest (HADS) minskade från 43.2% till 27.2% (p=0.002). Antal definitive fall av depression (HADS) minskade från 18.4% till 12.0% (p=0.008). Självrapporterad arbetsförmåga förbättrades signifikant mellan baslinje och uppföljningen efter 1 år.

Utfall 1 år efter MMRP Tabel: Utfall av MMRP i primärvården; baslinje jämfört med direct efter MMRP (n=125). * betyder signifikant förändring baslinje jämfört med 1 år efter MMRP. Utfall Baslinje 1-års uppföljning Mean (SD) Mean (SD) p Smärtintensitet VAS senaste veckan 6.6 (1.7) 6.1 (2.3) 0.016* Smärtintensitet VAS just nu 6.0 (2.0) 5.7 (2.5) 0.248 Ångest(HADS) 9.5 (4.9) 8.2 (5.0) 0.001* Depression (HADS) 6.7 (4.5) 5.6 (4.6) 0.005* Engagemang I aktivitet <0.001* 28.9 (11.2) 34.1 (12.5) (CPAQ) Kunna hantera sin smärta <0.001* 23.3 (8.7) 27.0 (8.1) (CPAQ)

Utfall 1 år efter MMRP Tabel: Utfall av MMRP i primärvården; baslinje jämfört med direct efter MMRP (n=125). * betyder signifikant förändring baslinje jämfört med 1 år efter MMRP. Utfall Baslinje 1-års uppföljning Mean (SD) Mean (SD) p Katastrofiering av smärta <0.001* 23.1 (11.0) 19.2 (11.7) (PCS) Grubblerier (0-16) 7.5 (4.2) 6.3 (4.2) <0.001* Förstoring (0-12) 4.3 (2.8) 3.7 (2.9) <0.001* Hjälplöshet (0-18) 11.3 (5.3) 9.1 (5.6) <0.001* Funktionsnedsättning (FRI) 57 (17) 52 (21) 0.002* EQ-5D Index 0.34 (0.32) 0.46 (0.35) <0.001* EQ-5D VAS 48.8 (18.8) 53.8 (22.8) 0.022* Självrapporterad arbetsförmåga 4.1 (2.8) 4.9 (2.8) 0.003*

Tack för att ni lyssnade!