Detta dokument är framtaget i samarbete med Sören Eriksson, Wendelsbergs projekthus

Relevanta dokument
Ett IOGT-NTO-projekt IOGT-NTO distrikten Älvsborg, Skaraborg och Göteborg & Bohuslän

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan

Hösten våren 2012

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Har barn alltid rätt?

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport

LIVSHJULET WHEEL OF LIFE

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Att skapa goda möten Mats Lönngren

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Till dig som leder gruppövningar

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor

Långsjöskolans och Skansbergsskolans

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut efter kvalitetsgranskning

Del 2 - Instruktion övning Effektkedja

You created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Saxnäs skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Körfältsskolan

Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Verktyg för kartläggning av hälsoarbete på grundskolor

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. gällande Blötbergets skola läsåret 2017/2018

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16

Uppdaterat

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Guide till bättre balans i livet.

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018

Individuella Gymnasiet Ekerö

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

kan och vill påverka i min förening!

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Arbetsplan Förskolan Gunghästen. Örebro kommun orebro.se

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Årlig plan för trygghet och trivsel Högsby Utbildningscenter

Bessemerskolan - Fordon och Transportprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret.

Långsjöskolans och Skansbergsskolans

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Typ av aktivitet Typ av aktivitet. Här fyller du i vilken aktivitet du genomfört genom att välja bland alternativen

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

2014 Likabehandlingsplan

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Rosendalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Plan för likabehandlingsarbete

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdera din kommunikation

1. Inledning Förutsättningar... 3

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Färentuna. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Studiematerial- Ombudsskola UNF:s kongress

Transkript:

Detta dokument är framtaget i samarbete med Sören Eriksson, Wendelsbergs projekthus ett samarbetsprojekt mellan de tre IOGT-NTO-distrikten Älvsborg, Skaraborg samt Göteborg och Bohuslän. Kontakt: Anneli Gunnarsson Simu alvsborg@iogt.se 2013 IOGT-NTO I VÄSTRA GÖTALAND

1. Inledning Detta dokument är tänkt som en konkret vägledning i arbetet med att utveckla skolans hälsofrämjande arbete. Det är också ett sätt att konkret följa upp den hälsovaneundersökning som skolans kursdeltagare deltagit i. Ingen verksamhet eller enhet på skolan har monopol på den hälsobringande verksamheten utan alla har en viktig funktion att fylla i detta gemensamma arbete. Hela personalen måste därför få information om läget på skolan om de skall kunna involveras i och känna ansvar för det gemensamma arbetet som syftar till att skapa en ännu bättre skola för såväl kursdeltagare som personal. Upplägget bygger på att skolledningen och hela personalen är delaktiga i arbetet. Ibland kan det vara till fördel att anlita någon externt (men som är förtrogen med verksamheten) som kan leda processen. Ingen verksamhet eller enhet på skolan har monopol på den hälsobringande verksamheten Metodupplägg Steg 1: Genomföra den hälsovaneundersökning, i form av en enkät, som är kopplad till detta dokument. Steg 2: Dokumentet är tänkt som underlag för 3 möten à 2 3 timmar som en direkt uppföljning av undersökningen. De tre träffarna går ut på att: 1. all personal skall förstå och reflektera över undersökningsresultatet och att alla skall få en gemensam bild av hur deltagarna upplever sin egen situation 2. personalen gör en gemensam nulägesanalys över vilka insatser som idag görs på skolan i syfte att stärka deltagarnas hälsa. Samtal om hur det hälsofrämjande arbetet på skolan kan utvecklas 3. konkret arbete med skolans hälsofrämjande arbete vad gäller innehåll och strukturer för dess genomförande 3

Förberedelser inför denna träff: Ta med post-it-lappar, papper och penna, eller dator, samt någon typ av kamera för att dokumentera det som sägs och skrivs, samt det som ritas på tavlan. Möblera för att sitta 4 5 personer i varje grupp. Träff 1: Förstå och reflektera Mötet leds med fördel av rektor. En annan modell är att rektor (skolledningen) deltar och att övningen leds av en för dagen inlånad processledare. Inledning Huvudsyftet med den här träffen är att all personal skall förstå och reflektera över den på skolan genomförda hälsovaneundersökningen och att alla skall få en gemensam bild av hur deltagarna upplever sin egen situation. Dokumentera Ge någon i uppdrag att dokumentera det som sägs och skrivs. En hel del kommer att skrivas och ritas på tavlan. Fotografera av det till stöd för minnet och dokumentationen. VERKSTAD Möblera så att personalen sitter i tvärgrupper (blandat från skolans olika verksamheter) om 4 5 personer i varje grupp. Förklara varför skolan vill utveckla och stärka det hälsofrämjandet arbetet. Skolan består av många olika enheter och verksamheter som kan liknas vid ett pussel där alla bitar fyller sin funktion för att bilda en helhet. Om en del fungerar mindre bra spiller det över på andra verksamheter och det drabbar på sikt både deltagare och personal Om en del fungerar mindre bra spiller det över på andra verksamheter och det drabbar på sikt både deltagare och personal. Därför är all personal lika viktig också i detta sammanhang! Gör en kort redovisning av undersökningsresultatet för hela personalen. Förklara så att alla förstår hur resultatet skall läsas. Red ut frågetecken men undvik diskussion. Den kommer senare. Låt därefter personalen enskilt under tystnad studera resultatet (5 10 min): Hur upplever du själv hälsotillståndet bland deltagarna utifrån undersökningsresultatet? Rita en lång linje på tavlan och gradera den från 1 till 10 där 1 står för mycket dåligt och 10 för mycket bra. Mycket dåligt Mycket bra 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 4

Utrusta var och en i personalen med en post-it-lapp. På lappen skall de skriva två saker: 1. Siffra 1 10 som visar hur du uppfattar hälsoläget bland deltagarna utifrån resultatet. 2. Vilket område känner du störst oro över (alkohol, tobak, sömn, stress, matvanor, relationer, narkotika ). När alla är färdiga sätter personalen på en given signal sina lappar på motsvarande siffra på linjen på tavlan. Mingla och titta på lapparna. Diskutera i grupperna. Hur nöjda är vi totalt sett, varför skiljer vi oss kanske åt i våra bedömningar, vilka frågor känns mest angelägna att jobba vidare med? Fånga upp synpunkter och tankar på tavlan så att alla ser. Sammanfatta vad ni gjort. Är ni helt nöjda med resultatet från undersökningen så är allt gott och väl och ni jobbar sannolikt på en sensationellt hälsosam skola. Grattis! Tycker ni att något kan bli ännu bättre så träffas ni igen och talar om hur det skulle kunna gå till. Träff 1 Träff 2 Träff 3 Till nästa gång... Nästa träff kommer vi att tillsammans kartlägga vad som redan görs på skolan inom ramen för det hälsofrämjande arbetet. Det blir också tillfälle att lyfta fram nya idéer på hur vi kan utveckla arbetet. Fundera över på vilket sätt du redan idag är en del av det hälsofrämjande arbetet utifrån de områden vi talat om idag. Fundera också över hur vårt hälsofrämjande arbete i smått och stort skulle kunna bli ännu bättre. tzzzz... 5

Förberedelser inför denna träff: Ta med post-it-lappar, papper och penna, eller dator, samt någon typ av kamera för att dokumentera det som sägs och skrivs, samt det som ritas på tavlan. Möblera för att sitta 4 5 personer i varje grupp. Träff 2: Nulägesanalys Mötet leds med fördel av rektor. En annan modell är att rektor (skolledningen) deltar och att övningen leds av en för dagen inlånad processledare. Inledning Inled med att kort sammanfatta vad som hände på första träffen. Minnet är kort och några kanske inte ens var med. Det görs naturligtvis en mängd olika insatser redan idag på skolan i syfte att stärka och värna deltagarnas hälsa och allmänna livssituation. En del är noga planerat och genomtänkt, annat sker mer spontant när tillfälle och behov uppstår. Ytterligare en hel del sker utan att vi ens tänker på det i det vardagliga arbetet. En del sker inom ramen för den pedagogiska verksamheten men mycket händer också i samband med annan verksamhet på skolan. I matsalen, i gemensam samvaro mellan lektioner, under samtal med vaktmästare, kökspersonal eller andra, osv Syftet är att så många som möjligt av personalen på skolan skall känna till så mycket som möjligt av det som görs Det här momentet går ut på att kartlägga vad som görs och vem som gör vad på skolan inom ramen för det hälsofrämjande arbetet. Det kommer inte att ge en heltäckande Dokumentera bild, i varje fall inte till en början. Syftet är att så många som möjligt av personalen på skolan skall känna till så mycket som möjligt av det som görs. Vi vill också skapa en känsla och förståelse för alla delars betydelse och att allt på ett eller annat sätt hänger samman. Ge någon i uppdrag att dokumentera det som sägs och skrivs. En hel del kommer att skrivas och ritas på tavlan. Fotografera av det till stöd för minnet och dokumentationen. Fånga upp nya idéer! Under samtalen kommer det att poppa upp tankar och idéer om förändringar och nya insatser. Tiden räcker inte till för att diskutera alla nya tankar, goda idéer och sidospår just nu men fånga upp dem på tavlan (och på papper) så att ni kan återkomma till dem senare.

VERKSTAD Dela in personalen i tvärgrupper med 4 5 personer i varje grupp. Se till så att alla deltagare har papper och penna och att varje grupp har en bunt post-it-lappar. Börja med att själv skriva några exempel på tavlan på sådant som görs och som de flesta känner till. Skolans drogpolicy, temadagen om hälsa, jag talar med deltagarna om viktiga saker när vi äter eller vad det nu kan vara. Låt sedan var och en i personalen (under tystnad) under fem minuter lista insatser i smått och stort som redan nu förekommer på skolan som är till nytta för en god hälsa. Till exempel: temadagar Träff 2 jourverksamheten rektors tal på första skoldagen kuratorsverksamheten deltagarna talar med mig om personliga saker Vårt salladsbord! det drogpolitiska programmet Träff 3 skolans goda kontakter med kommunen och primärvården kontinuerlig fortbildning av personalen vårt fantastiska när- och frånvarosystem som gör att vi omedelbart reagerar... osv, osv Diskutera och jämför i gruppen Låt var och en presentera sin lista punkt för punkt och förklara vad man menar för de andra i gruppen. När gruppen gått laget runt skriver de ned alla aktiviteter på post-it-lappar. En insats per lapp. Sammanfatta de punkter som liknar varandra med en gemensam rubrik. 7

Systematisera och bedöm Låt varje grupp kort redovisa varje lapp och sätt upp dem på tavlan. När alla grupper är klara försöker ni systematisera lapparna på något sätt. Ett sätt att komma igång är att spalta upp det som nedan. Skriv på tavlan men låt också någon skriva på papper så att resultatet finns kvar efter mötet. Under Insats skrivs det som står på lapparna. Sätt kryss i de rutor som passar bäst. Vilken är huvudmålgruppen för insatsen? Är den i huvudsak riktad till individen eller gruppen? Rubriken Färg innebär att ni skall bli eniga om insatsen är Grön = syftar till att förhindra att ohälsa uppkommer, Gul = syftar till att upptäcka och agera när ohälsa håller på att uppkomma, Röd = syftar till att agera när ohälsa redan uppkommit. Under Ansvar skriver ni vem/vilka på skolan som har det huvudsakliga ansvaret för insatsen (styrelsen, rektor, pedagogisk personal, elevhälsa, deltagare, studerandekårsstyrelsen, annan personal...). Man kan när det gäller alla rubrikerna få en diskussion om att det kan gälla alla, och det beror på Så kan det vara men nu måste ni bestämma er för vad som är det huvudsakliga alternativet. Målgrupp Individ eller grupp Färg Ansvar Insats Deltagare Personal Individnivå Gruppnivå Röd, gul, grön Skolans Rektor Alice regelverk x x x x Drogpolicyn Styrelsen x x x x Kuratorsverksamhet x x Temadag om kost och motion Kuratorn x x Peter Berglund Fortbildning x Gudrun H. Osv... Till nästa gång... Nästa träff kommer vi att arbeta konkret med hur skolans hälsofrämjande arbete skall se ut i framtiden. Dagens möte har mest handlat om det som vi redan gör. Fundera till nästa träff på om det är något som behöver tillföras eller förändras. 8

Träff 3: Vi arbetar med framtiden Mötet leds med fördel av rektor. En annan modell är att rektor (skolledningen) deltar och att övningen leds av en för dagen inlånad processledare. Inledning Sammanfatta helt kort vad som gjordes på första och andra träffen, dels för allas minne och dels för dem som inte varit med varje gång. Efter nulägesanalysen vet alla förhoppningsvis lite mer om vad som görs redan idag. Den här träffen skall vara förberedd med en tabell med två kolumner (förslagsvis på tavlan, projektor eller annat så att alla ser) enligt nedan. Förberedelser inför denna träff: Ta med dokumentation från föregående träff, listan över nya idéer, post-it-lappar, papper och penna, eller dator, samt någon typ av kamera för att dokumentera det som sägs och skrivs, samt det som ritas på tavlan. Förbered tabellen Det här gör vi idag/nya tankar och idéer. Möblera för att sitta 4 5 personer i varje grupp. Det här gör vi idag I den här kolumnen står allt som kom fram under andra träffen. Listat och numrerat men utan inbördes ordning eller prioritet. Dokumentera Nya tankar och idéer Här står de nya tankar och idéer som kommit upp hittills under resans gång och som ännu inte diskuterats. Ge någon i uppdrag att dokumentera det som sägs och skrivs. En hel del kommer att skrivas och ritas på tavlan. Fotografera av det till stöd för minnet och dokumentationen. Träff 3 VERKSTAD Reflektera och komplettera 1. Personalen sitter i tvärgrupper om 4 5 personer. Varje grupp skall ha en bunt post-it-lappar. 2. Börja med att grupperna under några minuter får reflektera över tabellen. Stämmer den med vad vi talade om? Har vi fler idéer som skall in i högerkolumnen? Nya idéer skrivs på post-it-lappar. En idé på varje lapp. 3. Dela upp så att varje grupp får ungefär lika många punkter från listan som visas på tavlan. Grupp ett får t ex punkt 1 8, grupp två får 9 16 osv... 4. Skriv en punkt på varje lapp, både det som framkommit tidigare och det som kommer fram idag. 9

Rita på tavlan och sätt in era lappar: Mycket viktigt Går snabbt Tar tid Oviktigt Tips! Åsikterna kan bli olika och många eftersom vi tänker och är olika. Detta är emellertid att prioritera, vilket är nödvändigt. Allt kan inte vara lika viktigt. Om något tar lång tid och känns mindre viktigt kanske det är det som skall väljas bort för stunden. Om något är viktigt men tar lång tid kanske det kräver en arbetsgrupp och ett mer strategiskt förhållningssätt än det som går snabbt. Diskutera i gruppen och placera sedan lapparna i figuren på tavlan. Hur viktig är egentligen just den här insatsen och hur lång tid tar den att genomföra? Nästa steg är att diskutera i storgrupp! Fortsätta börja sluta Rita fyra kolumner på tavlan: Fortsätta med Börja med Sluta med Diskutera vidare Låt grupperna (eller gör det i storgrupp) flytta sina lappar till den kolumn där de tycker att de hör hemma. Motivera varför skall vi fortsätta, börja eller sluta. Vad kan vi utveckla av det som vi skall fortsätta med? Diskutera! 10

Tidplan Gör en lååång tidsaxel på tavlan och dela in den terminsvis eller månadsvis (vid nästa detaljplanering kan den kanske göras veckovis). Tänk långt, minst två år framåt i tiden. HT VT HT VT HT VT HT VT HT VT Placera lapparna på lämpligt plats på linjen. När man t ex lagt in punkten om att den nya drogpolicyn skall vara färdig kan man enkelt gå bakåt i tiden och lägga in aktiviteter, möten och annat som krävs för att den nya policyn skall bli verklighet. På detta sätt får alla överblick över hur arbetet ser ut över tid och en förståelse för att det krävs långsiktighet och god planering. Detaljplaneringen får naturligtvis fortsätta i en mindre grupp. Detta moment är mest för att alla skall se hur det ungefär kan se ut. Nu börjar arbetet på allvar Under tre träffar har nu hela personalen deltagit i arbetet med att analysera, reflektera och planera det hälsofrämjandet arbetet på skolan. Nu handlar det om att föra in resultatet i det ordinarie arbetet. Det gör man på det sätt som passar bäst för just er skola. Så många som möjligt skall vara delaktiga men alla skall vara informerade. Träff 3 Det är viktigt att processen fortgår under läsåret och att den följs upp vid arbetsplatsträffar eller liknande. Inför varje nytt läsår bör träff 3 Vi arbetar med framtiden genomföras i personalgruppen för att hålla det hälsofrämjande arbetet levande. Med fördel kan hälsovaneundersökningen genomföras med jämna mellanrum, förslagsvis vartannat år. Vem skall göra jobbet? Alla! Men det krävs en tydlig organisation och struktur som kan se olika ut på olika skolor. Om alla skall vara delaktiga i hälsoarbetet måste det på sikt ges plats i den ordinarie organisationen och beslutsprocessen. Kontinuerlig uppföljning är nödvändig eftersom det kommer nya kursdeltagare, ny personal och världen i övrigt är föränderlig. Lycka till! 11