Utveckling & förslag incitament stadsbuss Örebro

Relevanta dokument
Torbjörn Eriksson Harald Høyem, Urbanet Analys 8 sept 2016

Kollektivtrafikens kostnadsutveckling hot eller möjlighet för utveckling?

Effekter av incitament i svenska busskontrakt (preliminära resultat)

Nya modeller för prissättning

Detta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss?

Kostnadsdrivere i anbudskontrakter. Erfaringer fra Sverige. UA Jubileumskonferanse 8-9 Sept Anders Wretstrand, K2

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet?

Regional linjetrafik 2018

Planerar vi kollektivtrafiken som folk egentligen vill ha den?

Rapport. Sammanfattning av huvudrapport. Trafikanalys och prisstudie Dalatrafik

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning?

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Internbudget

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Förslag till trafikbeställning till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 2017

Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Innehåll 1 Inledning... 1

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

Kalmar LT - PRISPROJEKT 2015/16 PRESENTATION / REV

Sammanfattning. Bakgrund

2016 körde Stadsbussarna i Gävle kilometer fossilfritt! Helena Werre, Gävle Kommun Henrik Nyquist, Nettbuss Stadsbussarna

Resultat SP-studie: ShuttleBus till/ fr Arlanda Storstockholm (Våren 2016) Oslo, /Mats Johansson, Ingunn Ellis och Torbjörn Eriksson

Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud. Workshop 3

KOLBAR Kundnöjdhet

Långväga buss :8

Vad förklarar kollektivtrafikens. kostnadsökning? Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning? 1

Rekommendation från Kollektivtrafikens avtalskommitté juni 2016 Viten och bonusar i trafikavtal

AVTAL Vänertrafik. Karlstads kommun, , kontaktperson: Meddelas senare av Karlstads kommun.

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

FORSKNINGSDAGEN 2019 REGIONALA SKILLNADERS BETYDELSE FÖR TRANSPORTPOLITISKA STYRMEDELS EFFEKTIVITET. Linda Wårell

Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Kontraktsformer och deras inverkan på svensk kollektivtrafik

Kollektivtrafikens kostnadsutveckling en överblick

Synpunkter på delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena.

Jönköpings Länstrafik

Ekonomi kostnad för olika slags resor och förväntade kostnadsökningar

Torbjörn Eriksson VD +46 (0) Svensk

FRAMKOMLIGHETS- RAPPORTEN En analys av restiden på busslinjer över hela Sverige

Casper Jul Nielsen Systemansvarig

Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass

GAMLA UPPSALA BUSS AB

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Nåbarhet med olika stark trafik

Strategisk trafikplanering. Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik

Trafik- och verksamhetsbeställning 2018

Extra trafikbeställning avseende tågtrafik för 2019

Kundundersökning mars Trafikslag:

Västtrafikmodellen Från Beställar- Leverantörsroller till Partnerskap Avtal Hisingen ett steg mot fler och nöjdare resenärer

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen

Trafikplan Buss 2017

ÄLAB:s. Ett utdrag av regionala tågnyheter ur främst:

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74

Dellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik

Kollektivtrafikplan Örebro kommun

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Delårsrapport. För perioden

Nytt trafikutbud i Borlange kommun

Tillgänglighet sida 1

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015

En förutsättning. för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer.

Månadsrapport November 2010

BENCHMARKING STADSTRAFIK V GÖTALAND

Jernbaneforum Öst, 12 juni 2013

Kollektivtrafiknämnden

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Hemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3. Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

Ortsutveckling Bettna

Kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden. Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen)

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förutsättningar för ett samlat regelverk för skolskjuts, färdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

Minskning av antalet biljetter i sortimentet för att underlätta biljettvalet

Månadsrapport mars 2013

Driftbudget för programområdet vuxenutbildning

Affärsplan 2016 GAMLA UPPSALA BUSS AB. Affärsplan 2016 Gamla Uppsala Buss AB Fastställd

Frukostseminarium: Hur mycket ökar reseavdraget koldioxidutsläppen?

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

Uppföljningsrapport allmän kollektivtrafik Rapport enligt artikel 7.1 i EU:s kollektivtrafikförordning

Information PKN

Nordisk färjeseminarium

Rapport. Hur får vi mer kollektivtrafik för pengarna? Ekonomisk analys av perioden av svensk upphandlad kollektivtrafik

PM REVIDRERING AV MÅL I REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

Kommunal författningssamling

Kommunstyrelsens kontor Mohammed Khoban Dnr KS 2015/ Utredning av ekonomiskt läge inom hemtjänstverksamhet

Kollektivtrafiknämnden

Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt.

Transkript:

Utveckling & förslag incitament stadsbuss Örebro Förstudie 2016 - Torbjörn Eriksson / Harald Høyem Urbanet Analys 8 sept 2016

Syfte Uppdrag att skissa, diskutera och ta fram ett förslag till incitamentsavtal avseende kontraktet Stadsbussarna Örebro Uppdragsgivare: Regionala Kollektivtrafik Myndigheten (RKM) Örebro Projektet genomfördes under april juni 2016

Incitament kan indelas i tre huvudgrupper: Resandeincitamentsavtal - där ersättningen till operatören bygger på en fast- och en rörlig del. Nettoavtal: Ersättning/ påstigande, operatören behåller biljettintäkten och fått ersättning för resterande produktions-kostnader). Fast belopp/ påstigande, operatören erhåller ca 5 kr i stadstrafik och mer i regiontrafik Incitament som belönar ökad kundnöjdhet - fokus på att hitta rätt nivå på när bonus/ belöning skall erhållas och konsekvenser av att operatören ev. missköter sig. En viktig aspekt här är mät-aspekten, metod och vilka skall mätas? Incitament som skapar effektiviseringar alla kontrakt/ avtal innehåller trafik som kan utföras effektivare. Operatören får ersättning för förslag som innebär att RKM sparar trafik/ resurser. Fordonsanvändning och alternativa trafiklösningar är nyckelord. Används i princip inte alls.

Vilka effekter har då uppnåtts av incitamentsavtalen? Inget händer - Incitamenten är för låga och för generella Huvudförklaringen är I. Att ersättningen för att attrahera en ny kund är lägre jämfört med kostnaden att producera en resa. II. III. Incitamenten är lägre än de vinster operatören uppnår genom effektiviseringar i drivmedel, fordonseffektiviseringar / fordonsskador, förartider etc Operatören har sänkt sitt anbudspris motsvarande incitamentsvolymen (eftersom de tillämpas i städer/ områden med befolkningstillväxt).

Örebro NULÄGE

Örebro stadsbussar historik Nettokostnad per producerad kilometer har ökat med 150 % mellan 1998 till 2015. Källa: Länstrafikförvaltningen, Örebro läns landsting, 2015

Vem bestämmer över vad? Vad kan operatören påverka? Förseningar 11 % Rent/ snyggt 3 % Trängsel 2 % RKM (84 %) o o Pris Tidtabell (till och fr tid/ byten/ väntetid och restid Restid 12 % Pris 54 % Operatör (16 %) o Förseningar * o Rent & snyggt o Trängsel Väntetid 6 % Till/från Hpl 6 % Byten 6 % *) om förseningar även påverkas av framkomlighet i Örebro gatunät minskar operatören frihetsgrad

Utifrån dagens frihetsgrad Vad kan operatören göra och vad blir effekten? Om operatören genomför åtgärder/ aktiviteter som - minskar förseningar med 10 %, ökar upplevelsen av rent & snyggt (städning) 50 % samt får 4 % fler arbetsresor (yrkesarbetande) genom marknadsföring blir den totala effekten ca 1 % fler resande, där marknadsföringen har störst betydelse Ersättning 22 kr / NY resa (kostnaden/ producerad resa är 20,60 kr. För att operatören skall anstränga sig måste naturligtvis ersättningen vara högre är kostnaden att producera en resa)

OM vi ökar frihetsgraden vad händer? Andel av reskostnad Operatör 35 % RKM 65 %

Efterfråge-effekt dagens frihetsgrader Högre effekt på efterfrågan desto mer operatören kan påverka 7% 6% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 1% 0% ökad frihetsgrad Dagens frihetsgrad

Ökade frihetsgrader Om resande-incitament skall fungera krävs: Operatören måste kunna få möjlighet att påverka antalet resande En (tillräckligt) hög ersättningsnivå / passagerare (d v s högre jmfr med kostnaden att producera en resa) Ökad frihetsgrad innebär att: I. Större andel av utbudet riktas mot linjer med högre marknadspotential/ befolkningsunderlag II. Högre marknadspotential ger fler kunder/ kilometer III. Vilket (med stor sannolikhet) ger lägre nettokostnad lägre kostnader/ passagerare högre intäkt/ tdb km

Ändra förutsättningar Traditionellt incitamentsavtal Ca 75 % fast ersättning Ca 25 % rörlig ersättning d v s ca 5 kr för alla kunder Nytt koncept - 95 % fast ersättning Samt rörlig ersättning endast för NYA kunder (resor) Hög ersättning ca 17 19 kr skall löna sig En variant på produktions-avtal (brutto) framförallt där befolkningen växer

Ersättning / intäkt per nya resor + Process Effektivisering Lägre ersättning per passagerare (nödvändigt) Lägre kostnader Ökad frihetsgrad Ersättning (intäkt) för nya resor kombinerat med ökad frihetsgrad, riktar utbudet gentemot områden med bättre marknadsunderlag Ger kortare resor för ett större antal passagerare Ökar intjäningsförmågan / kostnadsenhet d v s fler passagerare på färre tdb km innebär ökade intäkter och lägre kostnader Lägre nettokostnad för RKM

Hur mycket är det möjligt att sänka ersättningen och kostnad/ producerad resa? Betydligt lägre pris per resa med ökad frihetsgrad OM operatören anpassar sig till förutsättningarna kr 25 kr 22 kr 20 kr 15 kr 10 kr 11 kr 5 kr - ökad frihetsgrad Dagens frihetsgrad

Operatörens förmåga att attrahera nya kunder (stark eller svag) påverkar RKMs ekonomiska utfall. Om operatören bara lockar 450 000 resor eller färre, innebär det att RKM totala ersättningsnivå minskar. Kan operatören nå fler än 450 000 minskar RKM kostnadsreducering. Kan operatören exempelvis attrahera det dubbla, ca 900 000 nya passagerare försvinner RKM vinst av de första 450 000 resorna. Klarar operatören av att öka resandet ytterligare upp till en miljon eller mer, ökar ersättningen med två (2) milj.kr. Pengar som ökar RKMs underskott.

Ersättning 18 kr / resa Nedan tabell skall ses som ett räkne exempel som ger vissa indikationer på tänkbar resultat utveckling: Operatören ökar intäkterna efter ca 600 000 nya resor / RKM vinst ligger i att erhålla fler resor utan kostnadsökningar/ får därmed en lägre netto-kostnad resa per producerad resa. 400 000 nya resor 500 000 nya resor 600 000 nya resor 800 000 nya resor 1 000 000 nya resor Kolumn1 100 % fast 95 % fast 5 % rörlig total produktions-kostnad (mkr) 160 000 000 152 000 000 8 000 000 152 000 000 152 000 000 152 000 000 152 000 000 152 000 000 rörlig kostnad NYA-resor 7 200 000 9 000 000 10 800 000 14 400 000 18 000 000 total Brutto-kostnad (RKM) 160 000 000 159 200 000 161 000 000 162 800 000 166 400 000 170 000 000 antal resor (utgläge) 8 000 000 8 000 000 8 000 000 8 000 000 8 000 000 8 000 000 nya resor 0 400 000 500 000 600 000 800 000 1 000 000 TOTAL resor 8 000 000 8 400 000 8 500 000 8 600 000 8 800 000 9 000 000 Biljettintäkt/resa (RKM Ör) 9,50 79 800 000 80 750 000 81 700 000 83 600 000 85 500 000 Nettokostnad (RKM) 84 000 000 79 400 000 80 250 000 81 100 000 82 800 000 84 500 000 nettokostnad/resa 10,5 9,45 9,44 9,43 9,41 9,39 operatören (jmfr med fasta ersättning ) -800 000 1 000 000 2 800 000 6 400 000 10 000 000 ersättning/ resa 18 operatörens extra kostn*) -1 500 000-2 000 000-2 500 000-3 000 000-3 500 000 Kostnad/resa (nuläge) 20 Operatör Netto -2 300 000-1 000 000 300 000 3 400 000 6 500 000 Operatörens ökade intäkter/ vinst?

Slutsatser OM incitament skall ge effekter (positiva för RKM) måste operatören kunna påverka resandet/ högre frihetsgrader Låg frihets grad innebär låg/ingen effekt på efterfrågan högre subvention / resa Lägre subvention/ resa indikerar effektivt incitament Viktigt att INTE ha för hög ersättning (t ex 20 kr i områden där kostnaden/ passagerare är 15 kr) Analys av marknadsförutsättningar Bra statistik krävs

Förslag till Örebro Lång sikt - Resandeincitament (1) Nästa upphandling Inför incitament med ökad frihetsgrad Bestäm / diskutera vad måste RKM bestämma över Vad och hur långt kan RKM öka operatörens frihetsgrad Priset? Tidtabell? Yttäckning/ linjedragning?

Lång sikt, Förslag Resandeincitament (2) Bestäm basnivå som möter de sociala behoven Varje stadsdel 30 min trafik/ avgångar över viss tid på dygnet I nästa steg ge operatören frihetsgrad / resurser till områden med marknadspotential Priset RKM kan styra Bestämma ett maxpris resa Prisdifferentiering över dygnet (peak trafik)

Tack för uppmärksamheten! torbjorn.eriksson@urbanet.se www.urbanet.se