Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(6) Datum ES/NS/Ö 2015-05-27 Utfärdare Marcus Lundgren Mötesanteckningar: Användarrådet för ekonomisk statistik 21 april 2015 Närvarande Anna Thoursie, ordförande Harald Edquist Torbjörn Isaksson Ylva Hedén Westerdahl (ersatte Martin Solberger) Anders Rune Jyry Hokkanen Sven-Erik Sveder (ersatte Joakim Skalin) Pär Hansson Anna-Kirsti Löfgren Ledarna Ericsson Research Nordea Finansdepartementet Teknikföretagen Riksbanken Konjunkturinstitutet Tillväxtanalys LO SCB Folke Carlsson Monica Nelson Edberg Marcus Lundgren, sekreterare Mats Haglund, punkt 2 Stefan Lundgren, punkt 3 Peter Nilsson, punkt 4 Martin Kullendorf, punkt 4 Michael Wolf, punkt 5 ES/LEDN NR/LEDN ES/NS NR/PRR ML ES/PR ES/PR NR/LEDN Dagordning 1. Information från SCB och rådets medlemmar 2. Uppsnabbning av BNP årsberäkningar 3. Information från GD 4. Konsumentprisindex, några utmaningar framöver 5. Framtidens nationalräkenskapssystem 6. Övriga frågor Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00 019-17 70 80 www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701
2(6) 1. Information från SCB och rådets medlemmar Anna-Kirsti Löfgren (LO) berättade att LO har släppt en ny konjunkturprognos. I rapporten nämns bland annat att tillväxt i Europa, låga räntor och svag krona genererar tillväxt och att arbetslösheten 2016 väntas vara i genomsnitt 7,6 %. Kongressprojektet om full sysselsättning och solidarisk lönepolitik fortsätter och det har släppts sju nya rapporter (totalt 18 rapporter). I rapporten "Investeringar och sysselsättning i Sverige" konstateras att investeringarna i Sverige är för låga. Rapporten "Totalrenovering av Sverige" pläderar för lånefinansierade investeringar motsvarande 3 procent av BNP. Jyry Hokkanen (Riksbanken) informerade att det imorgon fattas ett formellt beslut om ett nytt stort statistikprojekt med mikrodata. Projektet genomförs tillsammans med SCB och Finansinspektionen har också varit inblandade i en förstudie. Jyry berättade att Stefan Lundgren och Stefan Ingves har skrivit under en överenskommelse om fördjupat samarbete mellan Riksbanken och SCB. Pär Hansson (Tillväxtanalys) berättade att två rapporter om exportfrämjande har publicerats. Pär har senaste tiden turnerat runt och pratat om globala värdekedjor och jobbar med FoU. Pär informerade också om att det är en översyn av myndigheten på gång. Torbjörn Isaksson (Nordea) nämnde att en konjunkturrapport släpptes i mars och att nästa rapport kommer i juni. Det är nu ett ökat fokus på avtalsrörelsen. Sven-Erik Sveder (Konjunkturinstitutet) berättade att ett uppdrag att ta fram en ny makromodell har startats upp. Den ska lanseras 2018. En utredning om krogmomsen ska presenteras i december. En utredning om huruvida överskottsmålet ska bli ett balansmål ska vara klar i augusti. Harald Edquist (Ericsson Research) berättade att det pågår ett projekt om ICT tillsammans med Earth Institute på Columbia University. Det undersöks också hur ICT påverkar arbetsmarknaden. ICT-relaterade jobb skapas i flera sektorer. Harald skriver nu om hur ICT påverkar produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin. Ylva Hedén Westerdahl (Finansdepartementet) har jobbat med vårpropositionen. KI har fått i uppdrag att ta fram en ny makromodell och SCB har fått i uppdrag att snabba upp BNP-beräkningarna. Tidigarelagda årsberäkningar av BNP ska ge bättre kvalitet och minskade revideringar. Den nya produkten Kvartals-FEK kan vara ett alternativ för att förbättra kvaliteten samtliga kvartal istället för uppsnabbning (mer information om detta under punkt 2). Anders Rune (Teknikföretagen) berättade att det pågår ett partsgemensamt arbete om produktivitet. Han nämnde också att Industrins ekonomiska råd har presenterat en ny rapport. Anna Thoursie (Ledarna) berättade att de på staben för tillfället är ganska inåtriktade då de arbetar med en omfattande utvecklingsseminarievecka för den nya styrelsen. Den 9 mars var det ordförandelunch med SCB:s GD. Anna drev främst frågan om mer öppenhet i SCB:s redovisning och att SCB ska förklara ändringar i statistiken. En synpunkt var att det ofta framstår som oklart vad användarrådet konkret bidrar med till SCB:s verksamhet. Användarrådet önskar bättre feedback från SCB på detta.
3(6) Monica Nelson Edberg (SCB) berättade att det har kommit ett förslag att slå ihop användarråden för ekonomisk statistik och det användarråd som tidigare funnits hos Finansinspektionen för finansiell statistik. Detta ska tas upp i samband med en utvärdering av användarrådsverksamheten. Finansinspektionen har inga invändningar mot detta då statistiken utförs på uppdrag hos SCB. Folke Carlsson (SCB) tog upp några exempel på där användarrådets synpunkter har varit viktiga för SCB. Orderstatistiken hade till exempel inte funnits kvar om inte användarrådet hade sagt ifrån. SCB:s revideringspolicy som rådet gett input till är nu klar. Det pågår nu en omdesign av SIMSTAT där användarrådet har inspirerat till nytänkande. SCB jobbar med förändring av tjänste- och industriproduktionsindex. Här har användarrådet också gett synpunkter. 2 Uppsnabbning av BNP årsberäkningar För diskussion (Mats Haglund) SCB har i regleringsbrevet för budgetåret 2015 fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att tidigarelägga årsberäkningarna av nationalräkenskaperna till maj alternativt juli månad. Bakgrunden till uppdraget är att en reviderad tidsserie i september försvårar budgetarbetet på finansdepartementet. Det har tagits fram ett antal alternativ för uppsnabbning av de definitiva årsberäkningarna med olika för- och nackdelar. A) Utnyttja de (preliminära) årskällor som kan inarbetas i en reviderad preliminär beräkning av år t till publiceringen i november t+1. B) Utnyttja de (preliminära) årskällor som kan inarbetas i en reviderad preliminär beräkning av år t till publiceringen i februari t+2. C) Utnyttja ej färdigbearbetade underlag från definitiva årskällor för att inarbeta dem i en preliminär beräkning av år t till publiceringen i maj t+2. D) Trimma processen så att den definitiva årsberäkningen kan avslutas tidigare och publiceras i juli t+2 (Snabbenpubliceringen) istället för i september. Omställningen av NR:s IT-system som nu pågår kan ge effekt på de olika alternativen. Den föreslagna nya undersökningen Kvartals-FEK kan också ändra förutsättningarna för revideringsbehovet. Några synpunkter från ledamöterna i användarrådet: Om årets första publicering är bra och differensen i september endast skiljer några tiondelar så är det OK för Riksbankens del. Nivåskillnaden mellan kvartal två Snabben och ordinarie kvartal två är viktig. Det är viktigt att ekonomiska policymakers har bra information. De definitiva årsberäkningarna är sanningen och måste vara så korrekta som möjligt. Det är viktigt med bra källor vid den definitiva årsberäkningen. Flera ledamöter framhåller Kvartals-FEK som ett lovande alternativ. Uppdraget om uppsnabbning bör inte undersökas för snävt. Om kvartals- FEK kan förbättra kvaliteten kanske inte uppsnabbningen är lika viktig. Alternativ D låter bäst just nu för KI:s del. De andra alternativen saknar vi tillräcklig information om i dagsläget och är därför mer osäkra.
4(6) 3 Information från GD För information (Stefan Lundgren) Det finns en ny EU-statistiklag, förordning 223, som reglerar europeisk statistikproduktion. Delar av innehållet har varit omtvistade. Kommissionens viktigaste punkt var att statistikbyråer ska ha oberoende chefer. Bakgrunden till detta är var som har hänt i Grekland. Som GD får inte instruktioner mottagas från regeringen. En annan del är en förstärkt roll för en central nationell statistikbyrå som kan garantera uppfyllande av krav mot Eurostat. En tredje del är ökat användande av administrativa register i statistikproduktionen. En fjärde del är skyldigheten att avge ett commitment on confidence. Ett löfte till kommissionen om oberoende i statistikproduktionen. Visionen tillkom för några år sedan. Det har varit en strid mellan Eurostat och medlemsländerna om vem som ska driva arbetet. Eurostat ville vara en central statistikbyrå där de nationella byråeran blir underställda. Sverige motsatte sig detta och fick stöd av Holland. En diskussion mellan generaldirektörerna ledde till en ny vision som Sverige tycker bättre tar hänsyn till ett partnerskap mellan länder där nationella intressen är lika viktiga som EU:s intressen och Eurostat inte blir en federal myndighet. Styrningen delas nu mellan medlemsländerna och Eurostat istället för att Eurostat styr själv. Diskussionerna om omdesign av intrastat är ett resultat av den nya styrningsformen. Ett annat projekt, förutom FRIBS, är modernisering av socialstatistiken där det föreslås en renodling av de socialundersökningar som styrs av Eurostat. SCB är kritiska till att göra om AKU till en stor social undersökning. Den redan låga svarfrekvensen kan bli ännu sämre om det kopplas på fler moduler. Folke inflikade att arbetet med FRIBS pågår och det kan bli aktuellt att fråga rådet om detta. Eurostat har backat i frågan om ett nytt företagsbegrepp och satsar nu istället på att förbättra implementering av 1993 års förordning. Frågor till GD: Det finns en del kritik mot BNP-begreppet. Att det inte hänsyn till miljö o.s.v. diskuteras. Kommer det att bli en förändring? GD: Jag tror inte det. Det kanske kan kompletteras med andra mått för att mäta välstånd. Stiglitzrapporten visade på detta. Robert Eriksson på finansdepartementet arbetar med svensk rapport. Det har pratats om nya mått på offentlig sektor (skola, sjukvård m.m.). Vad har hänt med detta? Monica: Det ligger på is just nu. Angående SCB:s finansiering så finns det ett överskott i ekonomin i år. Det är en obalans i uppdragsverksamheten som går plus. GD: Det ska vara balans i uppdragsverksamheten men det måste ses på sikt. Hur tacklas problemet med minskande svarsbenägenhet? GD: Det är främst ett problem för individundersökningar (och några företagsundersökningar som saknar uppgiftslämnarplikt). Det görs test med outsourcing av AKU:s insamling. Det görs också interna omorganisationer på intervjusidan. Det finns en fundamentalt ändrad attityd bland invånarna som är svår att tackla. Det är svårt att få tag i folk t.ex. på grund av att vi inte har rätt telefonnummer eller samtalet trycks bort. Det finns mobilappar som automatiskt sorterar bort telefonnummer från telemarketingföretag. SCB:s nummer finns med där. I flera europeiska länder finns uppgiftsskyldighet för AKU. Det är ingen rolig väg att gå. Det är inte enbart en resursfråga. Insamlingen blir dyrare men mer pengar skulle inte lösa problemet. Andra insamlingslösningar som t.ex. webbpaneler är oprövad mark.
5(6) 4 Konsumentprisindex, några utmaningar framöver För information (Peter Nilsson, Martin Kullendorf) Peter Nilsson berättade tillsammans med Martin Kullendorf om Konsumentprisindex och några kommande utmaningar. Vad fångas inte i KPI idag? Vad finns det för mätproblem och vad finns det för utvecklingsområden? En effekt av dagens digitaliserade värld är lägre sökkostnader. För att undvika ren priskonkurrens blir det vanligare att företagen bundlar produkter och/eller tjänster med varandra. Det blir också vanligare vid internetköp att man inte ser det slutliga priset förrän sent i köpkedjan. Dessa fenomen försvårar insamlingen av priser och övergången från manuell insamling till web scraping. Cirka 30 procent av den totala vikten i KPI samlas idag in via Internet. Cirka 2 procent av den totala detaljhandelns köp sker från utländska företag. Andelen av e-handeln som utgörs av köp från utländska företag är 25-30 procent enligt e-barometern. Enlig rekommendation från Eurostat ska konsumenten anses vara i hemlandet när den sitter framför datorn. Anledningen till att använda den så kallade domestic-principen är främst av praktiska skäl. En svårighet i prismätningarna är skiftande prissättningsmodeller. Detta kan till exempel vara en tidigare fysisk vara som CD-skivor med musik som ersätts av strömmad musik eller en betaltjänst som blir reklamfinansierad (nollpris). Om affärsmodellen ändras igen och priset ökar från noll är det då risk att vi missar en stor prisuppgång? Kvalitetsvärderingar blir mer centrala. Modeeffekter blir allt större för många produkter. Vi följer exempelvis prisutvecklingen på en enhet dator med konstant prestanda. Prestanda likställs därmed med kvalitet. Datorn behöver mer kapacitet allteftersom för att klara att köra nya program m.m. men hur mycket ökar konsumentnyttan? KPI följer mycket internationella rekommendationer när det gäller kvalitetsvärderingar. Subjektiva kvalitetsvärderingar blir representativa om det finns många som bidrar med värderingarna. Stora kvalitetsförändringar granskas alltid av SCB. Vissa produkter görs generellt inga kvalitetetsvärderingar av (t.ex. bensin och hyror). 5 Framtidens nationalräkenskapssystem För diskussion (Michael Wolf) Arbetet inför nästa ENS har påbörjats. En del av detta arbete är insamlande av synpunkter från användare. Både synpunkter på ENS2010 och på framtida önskemål. En fråga är om många förändringar ska göras samtidigt eller tillämpas lite i taget. Inkomst- och förmögenhetsfördelning som satteliträkenskap till nationalräkenskaperna är ett förslag. En del vill få in välfärd eller bygga ihop med miljöräkenskaperna. Produktivitet kan annars bli en stor sak. Arbetet med ENS2010 påbörjades vid ett möte i FN 2003. Arbetet med ESA följde efter det. Initiativet kan ha påbörjats redan 2001. En sak som idag kan vara problematisk för användarna är skillnader mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. Kan man få till en konsistens i framtiden? Finland har konsistens mellan nationalräkenskaperna och betalningsbalansen nu. I Sverige har vi jobbat mot samstämmighet men har inte lyckats hela vägen. En annan sak som har diskuterats är produktivitet i tjänstesektorn. Både mätproblem och samordning har diskuterats.
6(6) Det arbetas på en enkät för sammanställning av synpunkter där både erfarenheter av implementeringen av ENS2010 och synpunkter på framtida förändringar (processen, tidpunkt och metodförändringar) ska tas upp. 6 Övriga frågor Monica tackades för sin tid i användarrådet och Ylva hälsades välkommen som ny representant för NR. Nästa möte är den 24/9. Justeras: Anna Thoursie