Möte i användarrådet för ekonomisk statistik 18 september 2017

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (8) ES/NS Marcus Lundgren Möte i användarrådet för ekonomisk statistik 18 september 2017 Närvarande: Anna Thoursie, Ledarna, ordförande Harald Edquist, Ericsson Research Torbjörn Isaksson, Nordea Anders Rune, Teknikföretagen Jyry Hokkanen, Riksbanken Johan Samuelsson, Konjunkturinstitutet Anna-Kirsti Löfgren, LO Tomas Lööv, Näringslivets regelnämnd Michael Andersson, FI Marcus Widén, Finansdepartementet Föredragande från Riksbanken: Liv Hakimi Fard Sofia Kåhre Maria Sandström Från SCB: Cecilia Hertzman, ES/LEDN Elisabeth Hopkins, NR/LEDN Marcus Lundgren, sekreterare, ES/NS Maria Pettersson NR/OEM Peter Nilsson ES/PR Michael Wolf, NR/SES Andreas Lennmalm, NR/SES Anton Hammarstedt, ES/INF Kristina Frändén, ES/INF Oxana Tarassiouk, ES/INF Frånvarande: Pär Hansson, Tillväxtanalys Torbjörn Halldin, Svenskt Näringsliv 1 Mötet öppnas Mötet öppnades.

2 2 (8) 2 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3 Mötesanteckningar från föregående möte Inga synpunkter på föregående mötes mötesanteckningar. 4 Information från SCB och rådets medlemmar Marcus Widén (Finansdepartementet) berättade att det pågår allmän makroövervakning men inga speciella projekt pågår just nu. Marcus tog upp en fråga om offentlig konsumtion/produktion i NR som hade skickats ut till användarrådet i förväg. Se punkt 9 övriga frågor för diskussionen kring detta. Harald Edquist (Ericsson Research) berättade att de väntar på besked om omstrukturering på Ericsson. Samarbetsprojektet med Imperial College fortsätter. Jyry Hokkanen (Riksbanken) berättade att de har publicerat en ekonomisk kommentar om avläsning av priser på nätet. Johan Samuelsson (Konjunkturinstitutet) informerade om att ingen publicering av konjunkturläget skedde i augusti. Istället publicerades en snabbkalkyl den 4 augusti. Det gav positiv respons så de kommer troligtvis att fortsätta med detta. Det pågår arbete med lönebildningsrapporten som kommer den 10 oktober. Johan uppmärksammade att vid SCB:s ordinarie publicering av BNP för Q2 låg utfallsserierna för Snabben kvar väldigt nära inpå publiceringen. Detta medförde att man kunde tro att publiceringen av Q2 redan hade skett. En lösning på detta skulle kunna vara att ta bort siffrorna från Snabben inför ordinarie publicering eller att tydligt flagga dem i databaserna. Torbjörn Isaksson (Nordea) berättade att Nordea markets och kunderna inte berörs av Nordeas flytt. En ny ekonomisk utsikt släpptes den 6 september och en regional utsikt kommer denna vecka. Torbjörn påpekade att Kapacitetsutnyttjandet kom ut en dag för tidigt. Publiceringen var försenad med två dagar men siffror kom ändå ut dagen innan de skulle. SCB kände inte till detta och lovade att undersöka vad som hänt. Anders Rune (Teknikföretagen) nämnde att ett treårigt projekt om produktivitet är avslutat. Arbetet kommer att fortsätta i tre år till i ett nytt projekt. En rapport om konkurrenskraft finns på hemsidan. Anna-Kirsti Löfgren (LO) berättade att två statistiktunga rapporter, Facklig anslutning 2017 och Sjuk av jobbet? har publicerats. Tomas Lööv (Näringslivets regelnämnd) nämnde att den löpande remissverksamheten pågår. Det har varit högt tryck från

3 3 (8) regeringskansliet, t.ex. ska det lämnas remiss om avdragsrätten för ränta. Det ska lämnas ett dokument med reformförslag till regeringen. På torsdag hålls ett seminarium tillsammans med miljöpartiet på temat "Ett starkare Regelråd så kan riksdagen styra mot kostnadseffektiva regler". Michael Andersson (Finansinspektionen) nämnde att arbetet med databibliotek har gått in i en projektfas. Anna Thoursie (Ledarna) berättade att Ledarnas ordförande sedan 2006, Annika Elias, ska avgå vid Ledarnas kongress i maj Arbete pågår med att ta fram ett nytt förbundspolitiskt program till dess. Cecilia Hertzman (SCB) nya ramlagstiftningen FRIBS ska den 28/9 upp för första gången i rådsarbetsgruppen. Anders Ljungberg, tidigare stabschef, blir ny enhetschef på prisenheten. Elisabeth Hopkins (SCB) berättade att SCB inte kommer att räkna tillbaka NR-serien på grund av omklassificeringen av Ericsson just nu. Detta beror på att resurser saknas. 5 SCB-frågor För information (Cecilia Hertzman & Elisabeth Hopkins) Cecilia informerade om vad som är på gång med omflyttningen till Örebro. Nyrekrytering sker i första hand internt. Arbetsbrist kommer att uppstå i Stockholm och på intervjuenheten i Örebro vilket kommer att leda till uppsägningar. Befintliga lokaler i Örebro kommer att vara tillräckliga för att hantera omflyttningen från Stockholm. En fråga som uppkom var om det finns risk att flytten får påverkan på statistiken. Det finns en risk och det skulle vara bra med prioriteringar av statistiken. Efter flytten kommer det att vara ca 800 anställda i Örebro och 400 i Stockholm. Det finns ingen ny information om ny GD. 6 Merchanting och de multinationella bolagen viktiga förklaringar till Sveriges bytesbalansöverskott För diskussion (Från Riksbanken: Liv Hakimi Fard, Sofia Kåhre & Maria Sandström) Sverige har haft ett överskott i bytesbalansen i över 20 år. Utrikeshandel med varor har minskat de senaste åren men utrikeshandel med tjänster och merchanting har ökat. Med merchanting avses den handelsmarginal som uppstår mellan inköpspris och försäljningspris när svenska företag köper och säljer

4 4 (8) vidare varor i utlandet, utan att varan passerar svensk gräns. Såsom merchanting redovisas bidrar den till BNP-tillväxten. Att det kan få stor påverkan på BNP har det bland annat setts exempel på i Irland. Sverige är ett av de länder som har högst merchanting i förhållande till BNP. Av de olika varianterna av merchanting är koncernintern merchanting vanligast i Sverige. Tio företag står för 90 procent av merchantingnettot i Sverige. Det är välkända multinationella företag som har delar eller hela produktionen utomlands, men viktiga funktioner, tillgångar och risker i Sverige. Majoriteten av företagens anställda finns utomlands och flera har utländsk moder. Bolagsstruktur och internprissättning styr var företagens vinster hamnar. Företagen ska i varje land redovisa en vinst som motsvarar det värde som produceras i landet. Värden skapas där viktiga funktioner, tillgångar och risker finns placerade. Det är svårt att med exakthet mäta var värdena uppstår. Varför är viktiga funktioner, tillgångar och risker placerade i Sverige? Det kan vara av historiska skäl, institutionella skäl och skatteskäl (t.ex. förmånliga regler kring holdingbolag, dubbelbeskattningsavtal med andra länder och relativt låg bolagsskatt). Företagen kan välja att omorganisera sig. Om moderbolaget finns kvar i Sverige så får de troligtvis pengar i form av utdelningar, men inte till samma värden som intäkter från merchanting. Skatteplanering genom internprissättning har varit ett problem globalt. Det leder också till att handelsstatistiken blir fel. OECD har nya riktlinjer som syftar till att strama upp regelverket kring internprissättning. Cecilia inflikade att EU håller på och inför ett early warning system med två kontaktpersoner på varje statistikbyrå för att tidigt fånga upp stora förändringar som exempelvis det Irländska fallet (där Irlands BNP växte med 26 procent år 2015). Även om företagen agerar skattemässigt korrekt finns det utmaningar för statistiken. Om styrelsen för ett bolag t.ex. flyger till Caymanöarna för att fatta strategiska beslut kan det ses som att viktiga funktioner finns där och vinster ska föras dit även om all forskning sker i Sverige. Merchanting gör det svårt att tolka klassiska mått som produktion/antalet arbetade timmar. Intäkter och arbetade timmar uppkommer i olika tidsperioder. Global arbetsfördelning med kapital i Sverige och arbetade timmar utomlands. Traditionella tolkningar av samband med bytesbalans och växelkurs kan behöva omprövas.

5 5 (8) Slutsatser: Merchanting gör det svårt att mäta vilken produktion som sker och vilka värden som skapas inom ett lands gränser. Merchantingintäkterna kan påverkas av omorganiseringar hos stora företag. Merchanting får konsekvenser för tolkningarna av makrostatistiken. Hur ska vi hantera global produktion i statistiken? Är det ett problem för användarna eller för statistikproducenterna? Möjliga åtgärder? Närmare samarbete mellan användare och statistikproducenter. Särredovisa olika typer av merchanting (är merchanting en vara, tjänst eller en inkomst?). Statistikmyndigheten behöver följa bolagen case-by-case. Alternativa indikatorer, exempelvis BNP rensat för de multinationella företagens aktivitet i utlandet. 7 Fortsatt diskussion om merchanting Föregående presentation följdes av diskussioner om merchanting. Något som försvårar diskussioner om detta med SCB är sekretess. En möjlig väg är att få samtycken från de berörda företagen. Informationen finns redan tillgänglig i företagens årsredovisningar. Tittar man något på hur andra länder med mycket merchanting arbetar med detta? Kontakt har skett med centralbanken i Schweiz. Danmark har också börjat titta på detta och särredovisar merchanting. Merchanting är viktigt och en konsekvens av globaliseringen. Den ska ingå i Sveriges BNP om t.ex. forskning och design har gjorts i Sverige men det blir problematiskt när det ändras mellan åren. Det kan också hända att värden som inte borde ingå gör det. Det är viktigt att följa det case-by-case. Licenser och royalties kan medföra liknande problem. Vad säger manualerna? SCB följer manualerna. Det finns inget krav i betalningsbalansmanualen att särredovisa merchanting men Sverige gör det. Irland följde också manualerna men det uppstår ändå problem. Hur man ska hantera mätningen av global produktion är den långsiktiga frågan. Det skulle vara bra att lyfta upp merchanting i samband med BNP och undervisa användarna om frågan.

6 6 (8) En undersökning av globala värdekedjor är på gång på SCB och kan förhoppningsvis ge mer information. Hur ser det ut med kopplingar till baskontoplanen för merchanting? Ett problem med begreppen är att merchanting inte helt stämmer överens med redovisningsbegreppet trepartshandel. Begreppet merchanting används inom betalningsbalansstatistiken. Det kan vara bra att använda begrepp som är bekanta för användarna. Inom NR har man gått över till att använda begreppet trepartshandel. 8 Utkast till ny statistiknyhet PVI För diskussion (Kristina Frändén & Anton Hammarstedt) Från och med publiceringen i november ersätts PIN med PVI. En ny gemensam statistiknyhet ersätter de nuvarande statistiknyheterna för omsättningsstatistiken. Inför mötet hade användarrådet fått ta del av ett utkast till den nya statistiknyheten (med framslumpade siffror) och fick möjlighet att lämna synpunkter på utseendet. Specifikt efterfrågades också svar på följande frågor: Vilket utvecklingstal använder ni framförallt, årsutveckling eller månadsutveckling? Vilken siffra bör rubriken syfta till i statistiknyheten? Används tremånadersutvecklingen i sådan utsträckning att siffran bör nämnas i statistiknyheten, eller kan den utelämnas? Hur mycket bör finnas med om enskilda delbranscher i statistiknyheten? Räcker det att nämna någon enstaka delbransch per sektor som sticker ut för den aktuella månaden (som i utkastet), eller bör vi exempelvis alltid nämna de tyngre delbranscherna som motorfordonsindustrin? Eller ska enskilda delbranscher inte nämnas alls i texten utan enbart redovisas i en tabell? Är tabellen i statistiknyheten på en tillräckligt detaljerad nivå, eller bör samtliga ingående delbranscher särredovisas? Synpunkter från användarrådet: PVI används främst som en indikator på NR. Tremånadersutvecklingen är bra då den kan jämföras med kvartals-bnp. Oerfarna användare kan övertolka månadsutvecklingen som kan vara lite dramatisk. Det kan dock vara för svårt för användarna att ha tremånadersutvecklingen i ingressen. Statistiknyheten kan användas som en kontroll av att siffror i databaserna är de rätta. Det är viktigt med information om revideringar men det räcker med information om revideringar av totalen. Kanske kan det läggas till en egen tidsserie för att lyfta fram detta. SCB har ett ansvar att informera

7 7 (8) om stora revideringar. Var går gränsen för stor revidering och kraftig/svag utveckling? Man bör ha interna gränser. Kan man göra en PDF av statistiknyheten? Det brukar bli problem med sidbrytningar. Ger det ett mervärde om texten säger exakt samma sak som tabellen? Det är bra om man kan sätta statistiken i ett sammanhang utan att lägga in värderingar. Låt användarna stå för värderingen av siffrorna. Det är trevligt med tabell och diagram för användarna. Det är intressant att lyfta fram när en delbransch har en utveckling som sticker ut. Delbranscher är av intresse. Används samma kalenderkorrigering som NR? Antalet arbetsdagar per månad borde vara samma. Mest pedagogiskt är att visa både nivåer och förändringar. 9 Övriga frågor Marcus Widén hade på förhand skickat ut en fråga om offentlig konsumtion/produktion i NR. Det diskuteras att det är svårt att tolka utfallen och att jämföra med andra länder efter att Sverige genomförde ett metodbyte för ett antal år sedan. Det är sällan metoder utvärderas i efterhand i användarrådet. Sverige ser ut att sticka ut med lägre prisutveckling jämfört med t.ex. de nordiska länderna. Maria Pettersson som arbetar med offentlig ekonomi på NR och Peter Nilsson från prisenheten var på plats för att kommentera frågan. Detta beror på hur produktionen beräknas. Volymer ska beräknas enligt kraven i de regelverk som styr Nationalräkenskaperna. Det finns dock ingen bra uppföljning av vilka länder som uppfyller detta krav. Sverige har väldigt bra data för att justera för kostnader. Det är inte så harmoniserat som man kan tro mellan länder. Kvalitetsjusteringar görs inte längre. Volymmetoden används endast till individuell produktion. En fråga som uppkom var om Eurostat gör kvalitetsrapporter på detta område. Sverige gör rätt och borde trycka på andra länder att också göra rätt. Den senaste genomgången är en enkät från OECD från Det skulle vara bra om det fanns compliance rapporter som används av Eurostat på många andra områden. Ett förslag är att frågan tas upp igen på mötet i februari. SCB ska ta fram en rapport till ett grants-projekt kring detta i december. SCB föreslog att nästa möte förlängs med 30 minuter då det finns mycket att ta upp. Detta accepterades och det beslutades även att nästa års möten ska vara en halvtimma längre. På nästa möte vill SCB

8 8 (8) ha en genomgång av prioriteringar. Underlag till detta skickas ut i förväg. Mötesdatum till nästa år bestämdes till följande: 13 februari 19 april 18 september 23 november Mötestiden blir och det följs av lunch. Marcus skickar mötesbokningar i Outlook. 10 Summering Anna tackade för frågan om mätning av offentlig konsumtion/produktion i NR som skickades ut i förväg och för att SCB var snabba med att svara på frågan. Det var bra att frågan om merchanting fick gott om tid på mötet, en presentation av ett utmärkt staff memo från Riksbanken och konstruktiv diskussion efter det. Det var också bra att underlag och frågor skickades ut i god tid. Mötesdatum för nästa år är bestämda och mötena kommer att vara 30 minuter längre än årets möten.