Mötesanteckningar: Användarrådet för ekonomisk statistik 24 september 2015

Transkript

1 Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(6) Datum ES/NS/Ö Utfärdare Marcus Lundgren Mötesanteckningar: Användarrådet för ekonomisk statistik 24 september 2015 Närvarande Anna Thoursie, ordförande Harald Edquist Marcus Widén (ersatte Martin Solberger) Jyry Hokkanen Joakim Skalin Pär Hansson Anna-Kirsti Löfgren Ledarna Ericsson Research Finansdepartementet Riksbanken Konjunkturinstitutet Tillväxtanalys LO SCB Christina Ekblom (ersatte Folke Carlsson) Ylva Hedén Westerdahl Marcus Lundgren, sekreterare Daniel Lennartsson, punkt 2 Sven Silvander, punkt 3 Mårten Pappila, punkt 4 Lisa Thiel, punkt 5 Michael Wolf, punkt 6 ES/LEDN NR/LEDN ES/NS NR/OEM ES/IFI NR/FSR KOM/LEDN NR/LEDN Dagordning 1. Information från SCB och rådets medlemmar 2. Kvartals-FEK 3. Innovationsundersökningarna 4. Förmögenhetsbalanser 5. SCB:s hantering av historisk statistik 6. Framtidens nationalräkenskapssystem (uppföljning) 7. Övriga frågor Postadress Besöksadress Telefon Fax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

2 2(6) 1. Information från SCB och rådets medlemmar Anna-Kirsti Löfgren (LO) är tjänstledig från LO för att arbeta på en utredning som ska ta fram ett förslag till en skatt på finanssektorn som minskar den skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt. Jyry Hokkanen (Riksbanken) berättade att Riksbanken och SCB arbetar med en upphandling av utveckling av databaser för värdepappersinnehav respektive krediter. Arbetet med detta projekt ska löpa till slutet av 2017 och ska leverera två nya statistikprodukter. SCB och Riksbanken har skrivit på en överenskommelse om samarbete avseende statistik. Överenskommelsen ger struktur och en organisation för samarbete med bland annat ett gemensamt forum med möten 3-4 gånger per år. Riksbanken organiserade nyligen en workshop om big data. Riksbanken håller på och tar fram en informationsförsörjningsstrategi där detta är en del i arbetet. Riksbanken tar över arbetet med att sammanställa växelkursindexet KIX från Konjunkturinstitutet. Handelsdata från alla inblandade länder används och vikterna beräknas en gång per år. Pär Hansson (Tillväxtanalys) håller på med en rapport om utländska uppköp som snart är färdig. Rapporten visar intressanta resultat för mindre företag som får en skill upgrade när de köps upp. Inga effekter ses på större företag. Pär arbetar också på ett forskningsprojekt om friställningar inom olika sektorer. Till detta används registerdata från SCB. Tillväxtanalys tittar på effekterna av sänkningen av restaurangmoms. Det används en metod som går ut på att skapa en syntetisk bransch för jämförelse med restaurangbranschen. En utvärderdering av Vinnovas företagsstöd visade att det inte ger några effekter. Joakim Skalin (Konjunkturinstitutet) arbetar med en lönebildningsrapport som kommer ut om två veckor samt en rapport om restaurangmomssänkningen. Andra arbeten som pågår är en översyn av Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport samt ett uppdrag att se över den makroekonomiska modellen. Harald Edquist (Ericsson Research) har tillsammans med Magnus Henrekson på IFN skrivit en rapport om tillväxtens koppling till investeringar i IKT och FoU. Rapporten bygger på data från SCB och går att läsa på IFN:s hemsida. FN har tagit fram nya mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG). Ericsson har tillsammans med Earth Institute, Columbia University, deltagit i arbetet med en rapport om hur ICT kan öka möjligheterna att uppnå FN:s mål. Rapporten är inte klar, men en sammanfattning av de viktigaste resultaten presenterades under FN-veckan i New York. Marcus Widén (Finansdepartementet) berättade att det pågår ett kontinuerligt arbete med förbättring av deras system för att ta emot makrodata. Oftast används inte SCB som primärkälla för data. Det hämtas istället via t.ex. Macrobond. För tillfället följer man Riksbankens obligationsköp och utvecklingen i Kina med intresse.

3 3(6) Anna Thoursie (Ledarna) berättade att många av Ledarnas avtal är tillsvidareavtal, men förberedelser sker för övriga avtal inför avtalsförhandlingarna Den 30 september 2015 anordnas en konferens om lönebildningen i framtiden, Lön Ledarnas lönesamtal om framtiden. Ylva Hedén Westerdahl (SCB) informerade om att det arbetas med SCB:s vision Det pågår ett stort projekt om gemensam produktionsmiljö (GPM) inom SCB. Det arbetas med samordning av statistik för att minska uppgiftslämnarbördan och NR blir kravställare på detta arbete. Maskin-tillmaskinlösningar mot företag är ett sätt att minska uppgiftslämnarbördan. NR Fiber är ett projekt som ska ta fram ett nytt IT-system för NR men detta är egentligen ett kombinerat beräknings-, produktions- och analyssystem. En del i detta är att systematisera leveranserna från primärstatistiken. Arbetet är en utmaning då den löpande produktionen måste skötas samtidigt och det arbetas också med BNI-dokumentationen. Från och med kvartal 2 har en ny metod implementerats för beräkning av arbetade timmar i offentlig sektor. Christina Ekblom (SCB) berättade att budgetproposition var ungefär som förväntat för SCB:s del. Det ges inga extra medel för Kvartals-FEK och det försvinner tidsbegränsade medel som var kopplade till projektet om utveckling av Innovationsindikatorer (se mer under punkt 3). Det har skickats ut en enkät, Impact assessment, om FRIBS (Framework for Integrated Business Statistics) där det ska anges kostnader för förändringar som FRIBS för med sig på produktionen av statistiken men också för uppgiftslämnare och användare. Svar ska vara klart 16 november. Vid frågor kontakta Jens Olin. Arbetet med redesign av SIMSTAT fortgår också. 2 Kvartals-FEK För information (Daniel Lennartsson) Idag fås uppgifter om företagens förbrukning på årsbasis från undersökningen Företagens ekonomi (FEK). För att kunna beräkna förädlingsvärden på kvartalsbasis görs antagandet att förädlingsvärdets utveckling är lika med produktionsvärdets utveckling. Detta antagande håller bara om förbrukningsvärdet utvecklas i samma takt som produktionsvärdet. Antagandet blir extra känsligt i konjunktursvängningar. Om företagen genomför rationaliseringar vid lågkonjunktur medför det att antagandet om samma utveckling för produktion och förbrukning inte längre håller. För BNP från användningssidan finns det bra med data på kvartal men det finns bristande information till beräkning av BNP från produktionssidan. Syftet med den nya undersökningen Kvartals-FEK är att ge bättre kvartalsskattningar av BNP vilket skulle minska revideringarna mellan NR-år och NR-kvartal. Ansatsen bakom Kvartals-FEK är att de 500 största företagen undersöks med hjälp av enkäter och resterande företag undersöks registervägen via moms- och LAPS-registret. Studien som ligger bakom Kvartals-FEK visar att momsregistret inte håller tillräcklig kvalitet för de största företagen. Då felaktiga värden för dessa företag slår på totalen har man kommit fram till att det krävs enkätinsamling för dessa företag. Tester på tio stora företag visar att det tar ca 2 timmar att fylla i enkäten. Tester av metoden på årsdata har gett goda resultat. Användarrådet rekommenderar SCB att påbörja arbetet med Kvartals-FEK.

4 4(6) 3 Innovationsundersökningarna För information (Sven Silvander) SCB fick ett uppdrag från Näringsdepartementet 2011 att utveckla existerande och, där så bedöms relevant, nya indikatorer för innovation och bidra till ökad förståelse av förutsättningar och drivkrafter för innovation i hela näringslivet på nationell och regional nivå, såväl tillverkande som tjänsteföretag, samt i offentligt finansierad verksamhet.. Slutrapporten ska vara klar i februari Projektet inleddes med en grundlig behovskartläggning och har därefter bland annat resulterat i tre delrapporter som går att läsa på En insikt från projektet är att 10 % av företagen är genuint innovativa. Dessa företag finns inom alla branscher och de har fler ingenjörer och disputerade anställda. De har också högre produktivitet än andra företag. I ett samarbete med Patent- och registreringsverket och Vinnova görs en koppling mellan patent och organisationsnummer. Tanken är att uppgifterna blir mer lättillgängliga om de finns hos SCB. Innovationer mäts idag inte inom offentlig sektor. Ett delprojekt gick därför ut på att genomföra en undersökning av innovationer inom sjukvården. En enkät skickades till alla vårdcentraler och sjukhus. Cirka hälften av sjukhusen och en tredjedel av vårdcentralerna svarade på enkäten. Undersökningen var frivillig och det är troligt att det finns en inbyggd bias då de mest intresserade svarar på enkäten. En innovation definieras som en ny vara eller tjänst som har införts för att förändra verksamheten. Resultaten av undersökningen visar att nivåerna skiljer sig åt mellan sjukhus och vårdcentraler. Detta kan förklaras av att sjukhus är större än vårdcentraler. De vanligaste effekterna av innovationer inom sjukvården är förbättrad patientsäkerhet och snabbare och effektivare behandlingar av patienter. Den största drivkraften för innovationer är önskemål från vårdpersonalen och idéerna kommer oftast från sjuksköterskor, ledning och läkare. 4 Förmögenhetsbalanser För information (Mårten Pappila) Inom Nationalräkenskaperna finns det idag ingen redovisning av Sveriges reala tillgångar. SCB har tidigare sammanställt förmögenhetsbalanser men statistiken lades ner av resursskäl. I ENS 2010 finns det krav på mer fullständiga balansräkningar per institutionell sektor och typ av tillgång. Även forskare vill ha data över inkomst- och förmögenhetsfördelning. Tanken är att SCB ska utveckla beräkningar för mark, lager och en marknadsvärderad realkapitalstock och bygga på den gamla tidsserien som sträcker sig från 1980 till 1994 för att få en obruten tidsserie. Ny data från tre områden ska tas fram: Kapitalstocken på NR: marknadsvärderas (Fasta tillgångar som redan är publicerade till medelpris). Lagerstockar: beräknas med lagerstatistik för industrin och varuhandeln, lagerförändringar i NR och kompletterande källor som ESV, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Mark beräknas med registerdata som samkörs: i. FTR = fastighetstaxeringsregistret = Värden

5 5(6) ii. iii. FDB = företagsdatabasen = ägare och sektorfördelning. Eurostat: compilation guide on land För skattebefriade fastigheter skattas taxeringsvärdet. EU-kravet är att publicera en mer fullständig balansräkning 2017 men förhoppningen är att vara färdig i december Publiceringstidpunkten är ännu inte bestämd och användarrådet vill ha information om när det ska publiceras. 5 SCB:s hantering av historisk statistik För information (Lisa Thiel) Det har skett en dramatisk minskning av antal besök på SCB:s bibliotek och antalet tryckta publikationer har minskat. Detta ledde till en utredning av bibliotekets verksamhet. SCB kom fram till att det svenska materialet ska finnas kvar helt ogallrat på SCB, men fjärrlånen tas bort så man måste komma till SCB för att komma åt materialet. Samma sak gäller all litteratur om statistisk teori och metod. Vad gäller den internationella statistiken letar SCB efter en ny hemvist. Delar av denna statistik är unik och detta kommer inte att slängas. Målet är att behålla statistiken samlad. Resurserna som sparas efter dessa åtgärder vill SCB lägga på ökad digitaliseringstakt. SCB har ännu inte hittat något bibliotek som sagt ja till att ta över samlingen. SCB vill helst hitta ett universitetsbibliotek i Sverige som tar över samlingen. Plan B är att Nationalbiblioteket i Norge tar över samlingen. Den norska statistikbyrån har donerat sin internationella statistik dit. Om dessa två alternativ inte fungerar så är planen att göra en hård gallring av materialet men behålla all unik statistik. Förhoppningsvis finns ett beslut inom första halvåret Det finns inga planer på att ge tillbaka det internationella materialet till respektive ursprungsland. 5 Framtidens nationalräkenskapssystem (uppföljning) För information (Michael Wolf) En arbetsgrupp på Eurostat har tillsatts för att diskutera omfattning och prioritering av utvecklingsbehoven inför nästa version av SNA/ENS. Som underlag till detta ska användare och producenter av NR konsulteras och det har därför skickats ut en enkät till 27 myndigheter och organisationer. Det inkom sex svar, varav fem svar kom från representanter i användarrådet för ekonomisk statistik. Nedan följer huvuddragen av synpunkterna: Kommunikation vid införandet av ENS 2010: bra mot användarrådet, sämre mot allmänheten. De stora metodförändringarna: förbättrad strukturinformation men risk för sämre konjunkturinformation. Big bang eller gradvis implementering: allt på en gång och långa tidsserier utan tidsseriebrott som beror på metodförändringar. Det blir mer jobb att upprätthålla tidsserien vid många små uppdateringar. Önskemål på framtida NR: globalisering och reavinster som del av disponibel inkomst, inkomst- och förmögenhetsfördelning, produktivitet (immateriella tillgångar), redovisning av aggregat exklusive kapital och miljökostnader, närmare koppling NR-företagsbokföring.

6 6(6) De olika önskemålen åsattes en prioritering utefter ett antal kriterier. Förslag som ingen har lämnat någon synpunkt på fick en låg prioritering. På mötet framfördes också önskemål om utökad information om tjänstesidan av ekonomin (främst utrikeshandeln). Detta gäller primärstatistiken men NR kan fungera som kravställare. Slutrapporten ska vara klar i december. 7 Övriga frågor Nästa möte är den 26/11 kl Justeras: Anna Thoursie