Mötesanteckningar: Användarrådet för ekonomisk statistik 12 februari 2015

Transkript

1 Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(6) Datum ES/NS/Ö Utfärdare Marcus Lundgren Mötesanteckningar: Användarrådet för ekonomisk statistik 12 februari 2015 Närvarande Anna Thoursie, ordförande Harald Edquist Martin Solberger Anders Rune Jyry Hokkanen Joakim Skalin Pär Hansson Anna-Kirsti Löfgren Ledarna Ericsson Research Finansdepartementet Teknikföretagen Riksbanken Konjunkturinstitutet Tillväxtanalys LO SCB Folke Carlsson Mattias Björling (ersatte Monica Nelson-Edberg) Marcus Lundgren, sekreterare Cecilia Westström, punkt 3 & 4 Thomas Nyberg, punkt 4 Rickard Bengtsberg, punkt 4 Sofia Nilsson, punkt 5 Jennie Bergman, punkt 5 Birgitta Mannfelt, punkt 4 & 5 Michael Wolf, punkt 6 ES/LEDN NR/FSR ES/NS ML PCA/LEDN NR/LEDN Dagordning 1. Information från SCB och rådets medlemmar 2. Frågor till ordförandelunchen 3. SCB:s tidskrifter 4. Samordning och gemensamma IT-system för ekonomisk korttidsstatistik 5. Presentation av utrikeshandelsstatistiken 6. Global produktion vara eller tjänst Postadress Besöksadress Telefon Fax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

2 2(6) 1. Information från SCB och rådets medlemmar Anna-Kirsti Löfgren (LO) håller på med projekt om full sysselsättning och solidarisk lönesättningspolitik. Det är fyra nya rapporter på gång, bland annat om bostadsmarknaden och skolan. Jyry Hokkanen (Riksbanken) har inte så mycket att berätta just nu. Det pågår förberedelser inför nya projekt. Pär Hansson (Tillväxtanalys) berättade att det pågår en utvärdering av stöd som Vinnova har gett. Det har varit svårt att få information om vilka företag som har fått stöd. Pär jobbar i övrigt med FoU och tittar på vad som händer med företagens FoU när de blir utlandsägda. Mattias Björling (SCB) informerade om att införandet av SDDS+ har fungerat bra. Nu arbetar NR med att ta fram långa tidsserier efter övergången till nya ENS. Man ska också börja titta på en uppsnabbning av BNP. Joakim Skalin (Konjunkturinstitutet) berättade att det arbetas med den årliga rapporten om de offentliga finanserna. KI blev myndighetsanalyserade av statskontoret och man kollar nu på rapporten. Det är speciellt expertgruppens synpunkter som är av intresse. Harald Edquist (Ericsson Research) berättade att det pågår flera projekt inom Ericsson om ICT:s betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Ett projekt undersöker hur ICT bidrar till strukturförändringar på arbetsmarknaden. Ericsson har också inlett ett projekt, i samarbete med Columbia University i New York, med syfte att undersöka vilken påverkan ICT har framförallt för hälsa och utbildning. Anders Rune (Teknikföretagen) nämnde att omläggningen av lönestatistiken innebär att företag behöver göra om sina rapporteringssystem. Han har dock inte hört några klagomål från företagen. Efter införandet av nya ENS kan det vara svårt att tolka vad som är riktiga förändringar och vad som beror på metodförändringar. Det är bra om SCB bidrar med tolkningshjälp. En rapport om ökat tjänsteinnehåll i företagen på gång. Det kommer också en ny bemanningstrapport. Folke Carlsson (SCB) nämnde att det inte var några stora överraskningar vad gäller den nya budgeten. Man tittar nu på vad som ska lyftas i budgetunderlaget. Kvartals-FEK är ett förslag som SCB anser skulle kunna vara genomförbart för företagen och som skulle fylla ett viktigt behov. Det pågår arbete kring innovationsundersökningarna för att förbättra och samordna de undersökningar som redan finns samt titta på nya områden som t.ex. innovationer i offentlig sektor. Användarrådet önskar att detta arbete presenteras på ett kommande användarrådsmöte. Martin Solberger (Finansdepartementet) berättade att det pågår en stor omläggning av korttidsprognoserna. Hur ska man göra prognoser med ett stort antal indikatorer? En stor fråga är hur långa prognoser som det är möjligt att göra. Anna Thoursie (Ledarna) arbetar med att ta fram en lönekarriärbarometer. Man kollar på lönespridningen för att se möjligheten till lönekarriär. Nytt är att data från Eurostat används för jämförelse med andra länder.

3 3(6) 2 Frågor till ordförandelunchen För diskussion (Anna Thoursie) Måndag den 9 mars är det ordförandelunch med SCB:s GD Stefan Lundgren. Vid förra årets lunch lyftes oron kring ENS-omläggningen, tidsserier och publicering av excelfiler, sen och bristfällig uppdatering av IT-system samt SCB:s syn på kompetensförsörjning. Inför årets lunch fick användarrådets ledamöter chans att lyfta aktuella frågor. IT-system och kompetensförsörjning är frågor som kvarstår. Det har varit bra information i media om nya ENS men det kan lyftas fram bättre på SCB:s webbplats. Det har varit bättre information om den förändrade hanteringen av FoU än om branschstatistiken. SCB tvingas byta IT-system och gör i samband med detta en större översyn av systemen. NR kommer att bygga ett helt nytt IT-system som baseras på det system som används i Finland. Det nämndes att det nyligen varit en debattartikel i DN om det sjunkande inflödet i individstatistiken. Folke berättade att det inte är det största problemet för företagsstatistiken där det istället är kvaliteten på de insamlade uppgifterna man bör vara vaksam på. Detta angränsar till frågan om Big data. Det finns mycket data men frågan är hur den ska användas. Användarrådet föreslår att vi har en punkt om Big data på ett kommande användarrådsmöte. SCB:s goda resultat i en nyligen genomförd peer review kom på tal. Dock väcktes frågor om Sveriges decentraliserade statistiksystem. En oklar fråga är varför viss statistik är officiell men inte annan. 3 SCB:s tidskrifter För diskussion (Cecilia Westström) SCB genomför en utredning och översyn av sina tidningar och tidskrifter med syftet att se om vi behöver göra förändringar i upplägg, processer och organisation. På användarrådsmötet fick ledamöterna chans att lämna synpunkter på SCB:s olika tidskrifter inom området ekonomi. Det råder delade åsikter i användarrådet vad gäller tryck eller webb. En synpunkt är att man helt borde släppa det gamla tänket enligt det tryckta formatet och istället helt anamma möjligheterna som kommer med webbformatet. Det finns ingen poäng att publicera i ett utskriftsvänligt format och webbformatet skapar möjlighet till att länka till vidare läsning. Det finns heller inte någon poäng att låsa sig till utgivning t.ex. fyra gånger per år när man kan publicera direkt på webben. SCB borde vara offensiva när det kommer till övergång från papper till webb. En annan åsikt är att det är trevligt att ha något att bläddra i och flera ledamöter tycker att det är kul när en publikation från SCB som t.ex. Källa:SCB ligger i postfacket. Välfärd framhålls av flera som en mycket proffsigt gjord tidning. Man kan se artiklar i annan media baserad på den och den populäriserar statistik vilket kan vara viktigt. Stilen och tonen är bra och upplägget kan med fördel utnyttjas även i andra tidskrifter. Sveriges ekonomi och SCB-indikatorer ser ut att vara billigare att producera men har ett bra innehåll. De två publikationerna har ett liknande innehåll och en fråga är om båda tidningarna behövs eller om de kan slås ihop.

4 4(6) Fokus på näringsliv och arbetsmarknad innehåller akademiska artiklar som bör finnas på nätet. Behöver den tryckas över huvud taget? Den når sin målgrupp via nätet. Man borde kunna ladda ner de artiklar man är intresserad av utan att behöva ladda ner hela produktionen. Artiklar i Fokus på näringsliv och arbetsmarknad borde vara working papers i väntan på publicering på annan plats. Om inte i vetenskapliga tidskrifter så i ekonomisk debatt. Bra är också att artiklarna då granskas. SCB borde uppmana sina analytiker att försöka få dem publicerade. Det finns delade meningar angående hur man ska hantera webbartiklarna. Det är lite slumpartat vilka som läses/upptäcks. Det finns så mycket information på SCB:s webbplats att det kan vara svårt att hitta rätt. Artiklar av karaktären som vill överaska med ny information eller som innehåller information som man inte visste att man ville ta del av kan riskera att försvinna i den stora mängden. Ett förslag är att publicera välfärdsartiklar löpande på webben och sedan samlat i tryckt form. 4 Samordning och gemensamma IT-system för ekonomisk korttidsstatistik För information (Cecilia Westström & Thomas Nyberg) På SCB har det sedan hösten 2012 pågått ett projekt för samordning och gemensamma IT-system för ekonomisk korttidsstatistik. Thomas Nyberg som ansvarar för IT-delen och Cecilia Westström som ansvarar för innehåll (ämne och statistisk metod) presenterade projektet för användarrådet. Rickard Bengtsberg () och Birgitta Mannfelt (enhetschef ) deltog också i punkten. Totalt sett deltar ca 20 personer från flera olika avdelningar på SCB i projektet. Det är nio produkter som ingår och ska samordnas vad gäller insamling och gemensamt IT-verktyg. Insamling och granskning på företagsnivå (mikrodata) görs med hjälp av SCB:s befintliga gemensamma verktyg SIV och Triton. Därefter levereras mikrodata till den nya plattformen KLON som bearbetar och analyserar mikrodata genom ett antal tjänster (imputering, estimation, index & deflatering, säsongrensning, härleda variabler samt röjandekontroll). Färdiga data skickas sedan vidare till publicering. I dagsläget är databaserna och arkitekturen för KLON klar och det arbetas på de olika tjänsterna. Systemet är metadatadrivet och tjänsterna ska skrivas så generellt som möjligt (i SAS) för att det ska gå att implementera för andra produkter framöver. Det nya systemet medför bättre spårbarhet med versionshantering av både metadata och data vilket bland annat förenklar felsökning. Förutom det gemensamma IT-systemet ska det genomföras vissa ämnes- och metodmässiga förändringar i produkterna. Insamlingsvariabel byts från industriomsättning/tjänsteomsättning till nettoomsättning i tre delar (industri, tjänster och handel). Detta ska ske i en kontrollerad övergång där vissa företag svarar både enligt den gamla och enligt den nya variabeln. En uppsnabbning av industristatistiken medför att omsättningsstatistiken, order och produktionsstatistiken samt lagerstatistiken kan ha en gemensam publicering. Utökat urval för tjänstesidans lager medför bättre kvalitet i skattningarna. En gång i kvartalet ska det tas fram detaljerade omsättningsskattningar för varje månad baserade på totalräkning av ramen. KLON ska vara färdigt 31 mars och sedan sker löpande produktion med referensmånad april. Jämförbara tidsserier ska finnas till publicering maj-augusti. Projektet avslutas 31 augusti men ett fortsättningsprojekt tar vid och löper från maj 2015 till april I detta projekt ska det beslutas hur nettoomsättning i delar kan/ska användas i omsättningsstatistiken. De olika tjänsterna i KLON ska

5 5(6) också anpassas i enlighet med det beslut som tas. Efter bland annat synpunkter från användarrådet ska orderstatistiken vara en indikator på nettoomsättningen inom industrin istället för industriproduktionen. En förhoppning är att fler korttidsprodukter ska använda KLON i framtiden. Det pågår nu också ett projekt för gemensamt IT-system för den ekonomiska årsstatistiken. Samordningsprojektet innefattar inte uppgifter om förbrukning. Detta ingår i den nya produkten Kvartals-FEK som SCB hoppas få finansiering för att producera. 5 Presentation av utrikeshandelsstatistiken För information (Sofia Nilsson & Jennie Bergman) Intrastat (utrikeshandel med varor inom EU) är en totalundersökning med cut-off värde. Tröskelvärdet för införsel är 9 miljoner SEK och för utförsel är det 4,5 miljoner SEK. Täckningsgraden för införsel är 93 % och för utförsel 97 %. Cirka företag är uppgiftslämnarskyldiga och undersökningen står för en stor del av SCB:s samlade uppgiftslämnarbörda. Det är därför ett hårt tryck från EU att minska uppgiftslämnarbördan. Höjningen av cut-off-gränsen för införsel till 9 miljoner gjordes nyligen som en del av arbetet för att minska uppgiftslämnarbördan. SIMSTAT (Single Market Statistics) är ett projekt för att minska uppgiftslämnarbördan med bibehållen kvalitet och projektet lanserades av Eurostat i maj Tanken är att uppgifterna om möjligt endast ska samlas in en gång och sedan återanvänds redan insamlade uppgifter (spegelstatistik). Det ska också minska asymmetrierna mellan länderna. Detta ska lösas genom ett obligatoriskt utbyte av mikrodata på företagsnivå för utförsel inom EU och insamling av två nya variabler (ursprungsland och partner ID som identifierar vilket företag det handlas med). Det ska vara frivilligt att samla in uppgifter om införsel. Statistik över införseln kan då sammanställas med hjälp av två källor: nationellt insamlade uppgifter och utväxlad mikrodata. Det hela bygger på att det finns ett IT-system för utbyte av mikrodata samt harmonisering av metoder mellan länderna. Under kvartal ska en pilotstudie med 20 länder (ej Sverige) genomföras med test av IT-system och mikrodatautbyte. Ett första beslut tas i maj 2016 av ESSC. SCB ser stora utmaningar med SIMSTAT som t.ex. sekretess, uppgiftslämnarbörda, förtroende från uppgiftslämnare, kvalitet (tidseriebrott, asymmetrier) och omställning av IT system (både för företag och SCB). Många kritiska röster från medlemsländerna har lett till ett nytt projekt Re-design of Intrastat. Det nya projektet ska undersöka alternativ till SIMSTAT för att minska uppgiftslämnarbördan i Intrastat och har idag ett ental olika förslag: Single flow (en variant av SIMSTAT där endast utförsel samlas in och obligatoriskt utbyte av mikrodata). Fortsatta sänkningar av täckningsgraderna (höjning av tröskelvärde, mer skattningar). Mixed mode model o Insamling av utförsel som idag o Inget obligatoriskt utbyte av mikrodata o Samla in data för de största importörerna o Resten av införseln skattas (VAT, VIES) Dutch proposal

6 6(6) o Stora företag undersöks månadsvis och medelstora företag undersöks årsvis. Små företag under tröskeln ingår ej. o Detaljerade uppgifter på månadsbasis skattas (årsundersökningen, VAT, VIES) Swedish proposal o Urvalsundersökning där stora företag alltid deltar och medelstora företag urvalsundersöks. Små företag under tröskeln ingår ej. o Kan tillämpas både på införsel och utförsel o Inga nya variabler o Skattningar med hjälp av VAT, VIES och uppgifter från Extrastat I användarrådet väcktes frågan om dessa förändringar kan få kosekvenser för kvaliteten. Det uttrycktes också oro för att sänkta täckningskrav och höjda tröskelvärden kan försvåra studier av småföretagens export. Även om man skulle göra en urvalsundersökning av småföretagen så skulle det inte hjälpa vid studier där man vill följa företag över tid. Ett förslag är att göra en urvalsunderökning på korttid men med mer omfattande och detaljerad årsstatistik. Det har diskuterats om det går att samla in intrastat och extrastat tillsammans och komplettera med varukoder. Eurostat är dock skeptiska till detta eftersom de inte kan styra över insamling av extrastat. Det kan därför bli problematiskt att lägga in i förordningen. Ett annat förslag är att om vi minskar bördan på varusidan kanske vi kan öka informationen för tjänstehandeln. Detta på grund av att tjänstehandelsstatistiken är mycket mindre detaljerad än varuhandelsstatistiken. Användarrådet vill att vi återkommer till detta ämne i höst. 6 Global produktion vara eller tjänst För information (Michael Wolf) Michael Wolf ersatte Andreas Lennmalm vid presentationen av punkten Global produktion vara eller tjänst. Syftet med att ta upp punkten på användarrådet var att informera och diskutera de nya rekommendationerna för klassning av industriföretag som lägger ut sin produktion (outsourcing) som diskuteras i Guide on measuring Global Production. Rapporten som ska presenteras i Genève bör vara klar inom en månad. Det nya sättet att se på så kallade Factoryless goods procucers och merchanting där den intellektuella inputen, design etc. likställs med den materiella inputen kan medföra att en del företag klassas om från handel till industri och vice versa. Intresset från rådets medlemmar var stort kring denna fråga och det finns anledning att fortsätta diskussionen om merchanting framöver. Justeras: Anna Thoursie