Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2

3 Budgetunderlag Statistiska centralbyrån 2015

4 Budget Documentation Statistics Sweden 2015 Producent Producer SCB, GD-stab Statistics Sweden, Director General s Office Box SE Stockholm, Sweden Förfrågningar Anders Ljungberg, Enquiries anders.ljungberg@scb.se Jessica Persson, jessica.persson@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Budgetunderlag It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Budget Documentation Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: istock, Scandinav bildbyrå, Lena Blåsjö Jansson

5 SCB:s Budgetunderlag Innehåll Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Påverkan på företagens uppgiftslämnande Förslag för åren Framtida utvecklingsbehov Finansieringsöversikt Avgiftsfinansierad verksamhet Ackumulerad anslagsbehållning/ anslagskredit Investeringar i anläggningstillgångar Låneram Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret...20 Bilaga Produktöversikt...21 Statistiska centralbyrån 3

6 Sammanfattning SCB:s Budgetunderlag Sammanfattning I föreliggande budgetunderlag för Statistiska centralbyrån (SCB) fram de mest angelägna finansieringsbehoven för perioden Finansieringsbehoven avser medel för att förstärka demokratistatistiken och därutöver medel för att tillgodose nya statistikbehov. Behov av ny statistik har bedömts som angeläget inom följande områden: Resultaträkningsstatistik på kvartal Kvartals-FEK Kommuners och landstings förbrukning av inköpta varor och tjänster Innovationsindikatorer Hushållsprognoser Behov av medeltillskott för statistik som SCB tar fram idag, tkr Förändring under året Förstärkning av demokratistatistik Totalt Behov av medeltillskott för nya statistikbehov, tkr Förändring under året Medeltillskott Nivåhöjning Medeltillskott Nivåhöjning Resultaträkningsstatistik på kvartal Kvartals-FEK Kommuners och landstings förbrukning av inköpta varor och tjänster Innovationsindikatorer Hushållsprognoser Totalt ) Intermittent undersökning som görs vart tredje år till en kostnad av tkr. Nästa gång undersökningen ska genomföras är år Statistiska centralbyrån

7 SCB:s Budgetunderlag Inledning 2 Inledning Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar här tillkommande behov av finansiering för de kommande åren utöver SCB:s befintliga ram. Finansieringsbehoven berör dels medel för sådan statistik som SCB tar fram idag men där en förstärkning önskas, dels medel för att tillgodose nya statistikbehov. Därutöver redovisas angelägna utvecklingsområden avseende ny eller utökad statistik i ett separat avsnitt. För förslagen under detta avsnitt lämnas inga eller endast grova kostnadsuppskattningar och inga förslag på omprioriteringar då dessa inte ska betraktas som äskanden. Omfattande förändringar och utvidgningar föreligger de närmaste åren till följd av EU-förordningar inom den ekonomiska statistiken och den sociala statistiken. SCB redogör i arbetsplanen för sådana åtaganden. Statistiska centralbyrån 5

8 Påverkan på företagens uppgiftslämnande SCB:s Budgetunderlag Påverkan på företagens uppgiftslämnande De föreslagna utökningarna av statistiken om forskning och utveckling samt innovationer innebär att sammanlagt ytterligare ca företag kommer att behöva undersökas via enkäter vartannat år. En kvartalsvis resultaträkningsstatistik enligt den ansats som föreslås innebär att de cirka 500 största företagen undersöks via enkäter. För resterande företag används administrativa källor. Inget av de övriga förslag som presenteras för perioden påverkar företagens uppgiftslämnarbörda. 6 Statistiska centralbyrån

9 SCB:s Budgetunderlag Förslag för åren Förslag för åren Nedan följer en presentation av SCB:s förslag. I bilaga Produktöversikt återfinns kompletterande beskrivningar avseende förslagen. FÖRSTÄRKNING AV DEMOKRATISTATISTIKEN SCB önskar att inom ramen för demokratistatistiken göra statistiken baserad på Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting till officiell statistik samt genomföra undersökningen om förtroendevaldas villkor och avhopp en till två gånger per mandatperiod. Skälet till att den förstnämnda undersökningen inte ingår i den officiella statistiken är bland annat att undersökningen tidigare delfinansierats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Undersökningsresultaten är mycket efterfrågade och SCB ser en fortsatt efterfrågan av sådan statistik. För att förstärka demokratistatistiken behövs en anslagshöjning inom området i syfte att fullt ut finansiera undersökningen om förtroendevalda och för att möjliggöra en förbättrad tillgänglighet till resultaten genom utökad publicering och ytterligare analys. Statistiken baseras på data insamlat från kommuner och landsting. Hösten 2014 fick SCB ett regeringsuppdrag att för andra gången genomföra en undersökning om de förtroendevaldas villkor och avhopp som ska presenteras i en analysrapport. SCB ser ett stort intresse för statistik och analys inom detta område och vill därför föreslå att motsvarande undersökning genomförs på regelbunden basis, förslagsvis 1 2 gånger per mandatperiod. För detta krävs en ökning av anslaget. SCB:s förslag till omprioritering vid oförändrat resursläge är att Valundersökningarna, som genomförs i anknytning till det nationella valet samt Europaparlamentsvalet, upphör och att motsvarande medel används för ovan redovisade förslag. RESULTATRÄKNINGSSTATISTIK PÅ KVARTAL KVARTALS-FEK Förädlingsvärde är en av de mest centrala makroekonomiska variablerna. För att korrekt beräkna ett förädlingsvärde behövs uppgifter om både företagens produktion och förbrukning. Uppgifter om förbrukning samlas i dag in i årsstatistiken men inte i korttidsstatistiken. I industriproduktionsindex, tjänsteproduktionsindex såväl som den kvartalsvisa BNP baseras därför uppgifter om förädlingsvärdet på produktionsdata. Det ger emellertid inte alltid en korrekt bild av olika branschers ekonomiska utveckling och bidrag till BNP. SCB har därför under våren 2013 testat en metod för att beräkna förbrukningen baserat på uppgifter från skattedeklarationen (moms). Det har i studien visat sig att det inte går att enbart använda data från momsregistret för att beräkna förädlingsvärdet varken på kvartal och år. Men tester på årsdata visar att om momsdata för de 500 största företagen, som står för cirka 40 procent av näringslivets förädlingsvärde, byts ut mot data från Företagens ekonomi får man utvecklingstal för hela näringslivet, industrin och tjänstesektorn som är i linje med slutliga resultat i nationalräkenskaperna och Företagens ekonomi. Den nya undersökningen innebär därmed att de största företagen (cirka 500) enkätundersöks medan uppgifter för resterande företag hämtas från administrativa register såsom moms. De 500 största företagen ska lämna uppgifter om nettoomsättning, övriga rörelseintäkter, rörelse- Statistiska centralbyrån 7

10 Förslag för åren SCB:s Budgetunderlag kostnader exklusive personalkostnader, personalkostnader och rörelseresultat före avskrivningar. För resterande företag används uppgifter om nettoomsättning och rörelsekostnader beräknade enligt momsansats. Tidigare genomförd mätstudie i projektet Kvartals FEK 2010 visar att stora företag kan lämna periodiserade uppgifter över nettoomsättning och rörelsekostnader på kvartalsbasis. Genom att kunna kombinera administrativa data och enkätundersökningar på detta sätt minimeras uppgiftslämnarbördan såväl som kostnaderna för undersökningen i sig. En kvartalsvis resultaträkningsstatistik enligt denna ansats har lägre kostnad, mindre börda för företagen och ger möjlighet till redovisning för fler branscher. SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslaget inte genomförs. UNDERSÖKNING AVSEENDE KOMMUNERS OCH LANDSTINGS FÖRBRUKNING AV INKÖPTA VAROR OCH TJÄNSTER Det finns undersökningar om industrins och tjänstesektorns förbrukning av varor och tjänster, men den offentliga sektorns förbrukning har inte undersökts sedan Den offentliga sektorn har under den här perioden genomgått stora strukturella förändringar t.ex. har stora delar av verksamheten övergått i privat regi. Undersökningen som genomfördes 1998 används fortfarande som underlag i årsberäkningarna av BNP. Med hjälp av ny statistik skulle mer detaljerad information bli tillgänglig för nationalräkenskaperna och det skulle förbättra underlaget för nationalräkenskapernas input-outputtabeller. För att förbättra skattningarna av BNP så vore det rimligt att en enkätundersökning hade en periodicitet på tre år. SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslaget inte genomförs. INNOVATIONSINDIKATORER SCB fick hösten 2011 ett regeringsuppdrag att utveckla existerande, och där så bedöms relevant, nya indikatorer för innovation. Under åren har ett arbete bedrivits för att utreda och testa olika möjligheter att förbättra statistiken om forskning och utveckling samt innovation. Utredningsarbetet har mynnat ut i ett antal förslag på utökningar av befintliga undersökningar för att bidra till ökad förståelse av förutsättningar och drivkrafter för innovation i hela näringslivet samt i offentlig sektor. De utökningar som SCB föreslår genomförs är: Undersökningen Innovationsverksamhet i Sverige (Community Innovation Survey, CIS) utökas till att omfatta hela näringslivet. Undersökningen av forskning och utveckling i företag utökas till att regelbundet undersöka företag med 1-9 anställda. En undersökning av innovationer i offentlig sektor utvecklas och genomförs regelbundet, förslagsvis med samma periodicitet som undersökningen om innovationer i svenska företag, dvs vartannat år. Ett fortsatt arbete bedrivs för att kunna publicera en publikation med innovationsindikatorer som är relevanta för beslutsfattande inom området. SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslagen inte genomförs. HUSHÅLLSPROGNOSER SCB började 2013 publicera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik utifrån register. Med dessa register som underlag ges möjligheten att ta fram prognoser över det framtida antalet hushåll och boendet i dessa, något SCB ser en efterfrågan 8 Statistiska centralbyrån

11 SCB:s Budgetunderlag Förslag för åren av. Det har inte sedan folk- och bostadsräkningen 1990 varit möjligt att göra hushållsprognoser i Sverige. För att kunna producera hushållsprognoser från registeruppgifter behöver metoder utvecklas i syfte att ta fram prognoser över det framtida antalet hushåll av olika sammansättningar. Prognoser om hur hushållen kan komma att förändras över tid har breda användningsområden för analyser och beslut framförallt inom regeringskansliet och myndigheter för t.ex. budget- och fördelningsfrågor. Framskrivningarna kan även utnyttjas som underlag för egen prognosverksamhet och planering vid länsstyrelser, kommuner och privata företag. Analyser och framskrivningar kan också användas av massmedia och allmänhet för att belysa olika frågeställningar och utvecklingstrender i samhället. SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslaget inte genomförs. Statistiska centralbyrån 9

12 Framtida utvecklingsbehov SCB:s Budgetunderlag Framtida utvecklingsbehov Nedan redovisas andra angelägna utvecklingsområden där förslagen genomförs endast under förutsättning att tillkommande finansiering ges. Då förslagen inte ska betraktas som äskanden lämnas inga eller endast grova kostnadsuppskattningar och inga förslag på omprioriteringar. Eventuell påverkan på företagens uppgiftslämnande har inte heller bedömts. EU-UNDERSÖKNINGAR INOM UTBILDNINGSSTATISTIKENS OMRÅDE Adult Education Survey (AES) är en undersökning som undersöker den vuxna befolkningens deltagande i utbildning (både formell och icke-formell). Förutom själva deltagandet i utbildningen undersöks en mängd parametrar och egenskaper hos personerna och utbildningarna de gått. AES har genomförts två gånger i Sverige: 2005 och Continuing Vocational Training Survey (CVTS) är en företagsundersökning som syftar till att ta fram statistik på yrkesinriktad fortbildning på företag. Den innehåller uppgifter om utbildningen, resurser för utbildning, användning av externa anordnare, kostnader för utbildning etc. Undersökningen har genomförts fyra gånger, varav tre gånger i Sverige: 1999, 2005 och För en ökad jämförbarhet har Eurostat föreslagit att AES och CVTS genomförs i tätare intervall och samtidigt. Tidigare har undersökningarna genomförs vart femte respektive vart sjätte år. Båda undersökningarna kommer att genomföras 2016 med nuvarande regleringar. Eurostats förslag är att båda undersökningarna därefter ska genomföras nästa gång under Sverige har föreslagit att undersökningarna ska genomföras vart sjätte år och inte samtidigt. SCB:s förslag till omprioritering vid oförändrat resursläge är nedläggning alternativt utglesning motsvarande medelsbehovet bland statistikprodukter inom den givna anslagsramen, i första hand inom produkten/ämnesområdet, där det inte föreligger EU-krav. FÖRVALTNING AV TIDSANVÄNDNINGSUNDERSÖKNINGEN Tidsanvändningsundersökningen har genomförts som regeringsuppdrag tre gånger med 10 års mellanrum. Tidsanvändningsdata behövs som såväl nationellt och internationellt underlag för att belysa både jämställdhets- och ekonomiska perspektiv. Tidsanvändningsundersökningar finns i de allra flesta europeiska länder men förekommer också i andra delar av världen. Olika former av samarbeten och arbetsgrupper bedrivs på framförallt europeisk nivå (Eurostat) men också på FN-nivå gällande tidsanvändningsdata. Det finns ett stort intresse att harmonisera undersökningarna och på så sätt förbättra jämförelsen mellan länder. SCB har deltagit aktivt i flera arbetsgrupper i syfte att bidra till utveckling av tidsanvändningsundersökningen. SCB vill lyfta fram behovet av att följa, påverka och bidra till utvecklingsprojekt som bedrivs på svenska universitet och i internationella sammanhang bl.a. inom Eurostat. SCB bedömer därför att det även framgent är angeläget att förvalta insamlad tidsanvändningsdata, sprida information och kunskap om undersökningen, bistå användare av statistiken samt inte minst att delta i det internationella arbetet på området. 10 Statistiska centralbyrån

13 SCB:s Budgetunderlag Framtida utvecklingsbehov DIGITALISERING AV HISTORISK STATISTIK Genom att digitalisera SCB:s historiska material görs det tillgängligt för alla användare oavsett var de befinner sig. Detta är ett sätt att kraftigt öka tillgängligheten av myndighetens äldre tabeller och publikationer. Det skapar också ökad jämförbarhet över tid. Det omfattande och kostnadskrävande arbetet med att digitalisera SCB:s historiska material har pågått sedan Det har delvis finansierats med stöd av Riksbankens jubileumsfond. I dagsläget är cirka en femtedel digitaliserat och publicerat på SCB:s webbplats. All viktigare officiell statistik från 1800-talet är klar. Nu pågår arbetet med material från 1900-talet där mycket kvarstår att digitalisera. I det framtida arbetet kommer även analys och teckentolkning av tabeller att göras. Därmed görs det möjligt att föra över tabeller från gamla publikationer i t.ex. Excel för vidare bearbetning. TJÄNSTEEXPORTEN STATISTISK KAPACITET OCH EXPERTIS INOM DEN SVENSKA UTVECKLINGSPOLITIKEN Sverige är ett av de länder som har längst erfarenhet av internationellt tekniskt samarbete inom statistikområdet. SCB har under de senaste 30 åren framgångsrikt bidragit med sitt högkvalitativa kunnande inom statistik och uppbyggnad av statistikmyndigheter i över 40 länder. Det finns en stor efterfrågan på olika samarbeten och kapacitetshöjande insatser från Sverige och SCB för att utveckla statistiken och det statistiska systemet i många låg- och medelinkomstländer. Från 2015 kommer nya, globala, hållbara utvecklingsmål (SDGs) att förhandlas fram för att ersätta dagens milleniemål (MDGs). De nya utvecklingsmålen kommer att ställa ökade krav på tillgång till tillförlitlig och oberoende statistik. I arbetet med de nya målen bedöms behovet av att öka den statistiska kapaciteten, stärka de nationella statistikinstituten och statistiksystemen få ökad betydelse för att länder ska kunna följa upp och mäta utveckling, och för att möjliggöra evidensbaserat beslutsfattande kopplat till ett reellt ansvarsutkrävande. Det finns flera strategiska områden kopplade till de nya globala utvecklingsmålen där SCB skulle kunna bidra, men bristande och långsiktig finansiering begränsar detta i dagsläget. Enligt instruktion 2 får SCB bedriva sådan tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde. För att kunna agera såväl långsiktigt som strategiskt inom ramen för den svenska utvecklingspolitiken kopplat till nya globala utvecklingsmål ser SCB behov av ett anslag i storleksordningen 10 mnkr per år för att finansiera de insatser som föreslås bidra med: Behovsanalyser och förslag till åtgärder för att stärka kvaliteten hos officiell statistik och förekomsten av nationella data i och för prioriterade länder inom den svenska utvecklingspolitiken. Analys, åtgärder och stöd för att stärka utvalda statistikområden (t.ex. hälsa, utbildning, miljö, jämställdhet, hushållsundersökningar) kopplade till kommande utvecklingsmål och angelägna för svenskt utvecklingssamarbete i prioriterade länder och regioner. Rådgivning till den svenska utvecklingspolitiken inom ramen för kopplingen statistik, utveckling och mätbarhet ( vad kan mätas och hur ). Statistiska centralbyrån 11

14 Framtida utvecklingsbehov SCB:s Budgetunderlag På uppdrag av den svenska utvecklingspolitiken medverka med statistisk expertis i prioriterade internationella arbetsgrupper (inom framförallt FN och OECD). Anslaget skulle lämpligen komma från Utgiftsområde Internationellt bistånd och vägledas av årliga överenskommelser och återrapporteringar om mål och resultatstyrning samt verksamhetens prioriteringar mellan Finansdepartementet Utrikesdepartementet, Sida och SCB. EFFEKTER PÅ NATIONELL STATISTIK VID ETT INFÖRANDE AV SIMSTAT SIMSTAT innebär ett obligatoriskt utbyte av mikrodata för utförsel (export) för utrikeshandel med varor inom EU mellan medlemsländerna. Detta innebär att Sverige ska kunna skicka och ta emot mikrodata till/från en hub placerad hos Eurostat. Under antagande att SIMSTAT har accepterats av medlemsländerna och kommer att utgöra en del av FRIBS (Framework Regulation Integrated Business Statistics) bedöms ett omfattande utvecklingsarbete behöva genomföras. Ett beslut avseende SIMSTAT utifrån den pågående pilotundersökningen förväntas under 2016 och FRIBS planeras träda i kraft från och med Mikrodatautbytet kommer kräva mer resurser till följd av ökade produktionskostnader, förändringar av metoder och anpassningar i IT-system. Det innebär förändringar av nuvarande arbetssätt för samtliga berörda. Exempel på utvecklingsinsatser som behöver genomföras vid ett införande av SIMSTAT: Säkerställa tidserier och leveranser till Nationalräkenskaperna med utrikeshandelsstatistik som är relevant och för övrigt av hög kvalitet. Det sker genom att fortsätta samla in information om import från företag på medellång sikt. Klargöra vad tillgång till andra medlemsländers uppgifter avseende export på mikrodatanivå innebär som en ny källa för information avseende utrikeshandeln. Bortsett från svårigheterna att ersätta egen insamlad information avseende import med dessa uppgifter kan uppgifterna användas för att ta fram ny information om utrikeshandel som tidigare inte varit möjligt. Med utgångspunkt från de nya uppgifterna kan utrikeshandeln bättre belysas och förklaras med länkning till andra uppgifter om handlande företag. I ett nationellt perspektiv kan utökade möjligheter till analys av svensk utrikeshandel ge ett mervärde för statistikens användare. Bedriva systematiska asymmetristudier där uppgifter om svensk import kan analyseras med hjälp av andra medlemsländers exportstatistik, vilket bidrar till att säkerställa kvaliteten i statistiken men också till fördjupad analys av utrikeshandeln inom EU. 12 Statistiska centralbyrån

15 SCB:s Budgetunderlag Finansieringsöversikt 6 Finansieringsöversikt Intäktsutvecklingen är beräknad i 2015 års pris- och lönenivå. Anslag 1:9 ap.1 Statistiska centralbyråns ramanslag Beloppet för 2015 avseende SCB:s ramanslag utgår från förbrukning av tilldelade medel med beaktande av tidsförskjutningar och intermittenta variationer m.m. genom utnyttjande av anslagssparande. Vid utgången av 2014 finns ett anslagssparande om 16,8 mnkr. Beloppen avseende utgår från förslag till tilldelning enligt BP 2014/15:1 med beaktande av intermittenta variationer m.m. (se närmare beskrivning under punkt 8 Ackumulerad anslagsbehållning/anslagskredit). Anslag 4:7 ap.3 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. från Socialdepartementet Beloppet för 2015 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Ingående överföringsbelopp från 2014 är 106 tkr. Prognoserna för utgår från tilldelade medel enligt nivån för Anslag 5:2, ap. 2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige, Barnstatistik, från Socialdepartementet Beloppet för 2015 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Prognoserna avseende utgår från förbrukning av tilldelade medel enligt nivån för Anslag 4:4 ap.1 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning från Utbildningsdepartementet Beloppet för 2015 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Beloppen avseende utgår från tilldelade medel enligt nivån för Anslag 13:6, ap. 2 Statistik om det civila samhället från Utbildningsdepartementet Beloppet för 2015 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Prognoserna avseende utgår från förbrukning av tilldelade medel enligt anslagsnivåer i Hermes. Anslag 2.4 ap.3 Informationsteknik från Näringsdepartementet Beloppet för 2015 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Prognoserna avseende utgår från förbrukning av tilldelade medel enligt anslagsnivåer i Hermes. Avgifter och bidrag samt övriga inkomster som disponeras Uppdragsverksamhetens intäkter beräknas successivt minska under perioden. Intäkterna var ca 486 mnkr 2014 och beräknas öka till ca 500 mnkr 2015 och därefter minska till ca 460 mnkr år Övriga inkomster som disponeras beräknas under perioden att vara något lägre än utfallet Statistiska centralbyrån 13

16 Finansieringsöversikt SCB:s Budgetunderlag Finansieringsöversikt (tusentals kronor) 2014 utfall 2015 prognos 2016 beräknat 2017 beräknat 2018 beräknat Anslag varav Utgiftsområde 2: Anslag 1:9 Statistiska centralbyrån, anslagspost 1 enligt gällande beslut SCB:s förslag till utökningar och förbättringar Summa Utgiftsområde 9: Anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., anslagspost Anslag 5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige, Barnstatistik, anslagspost Utgiftsområde 14: Anslag 1:3 Bidrag till PIAAC, anslagspost Anslag 4:4 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning, anslagspost Utgiftsområde 17: Anslag 13:6 Statistik om det civila samhället, anslagspost Utgiftsområde 22: Anslag 2:4 Informationsteknik, anslagspost Statistiska centralbyrån

17 SCB:s Budgetunderlag Finansieringsöversikt Finansieringsöversikt (tusentals kronor) 2014 utfall 2015 prognos 2016 beräknat 2017 beräknat 2018 beräknat Avgifter och bidrag som disponeras varav Officiell statistik Övriga uppdrag Tjänsteexport Övriga inkomster som disponeras Summa Inkl. SCB:s förslag utökningar och förbättringar Statistiska centralbyrån 15

18 Avgiftsfinansierad verksamhet SCB:s Budgetunderlag Avgiftsfinansierad verksamhet Uppdragsverksamhetens intäkter beräknas successivt minska under perioden. För 2015 och 2016 antas en tillfällig volymökning avseende ett stort uppdrag till Riksbanken. Intäkterna var ca 486 mnkr 2014 och beräknas öka till ca 500 mnkr 2015 och minska till ca 470 mnkr år 2016 och därefter ligga på en nivå om ca 460 mnkr år Förändringarna inom officiell statistik beror på en bedömning om viss volymökning till 2015 och framöver. För övriga uppdrag förväntas en nedgång av volymen då vissa större uppdrag av tillfällig karaktär ej beräknas återkomma under perioden. 16 Statistiska centralbyrån

19 SCB:s Budgetunderlag Ackumulerad anslagsbehållning/anslagskredit 8 Ackumulerad anslagsbehållning/ anslagskredit Vid utgången av 2014 finns ett anslagssparande på SCB:s ramanslag om 16,8 mnkr. I SCB:s anslag ingår medel motsvarande en årlig genomsnittskostnad för undersökningar med intermittenta variationer. Det innebär att medel måste balanseras mellan budgetåren. Med gällande regelverk räknas dock dessa besparingar som en del av myndighetens totala anslagssparande, av vilket en viss andel ska dras in om det överstiger 3 procent. SCB föreslår att myndigheten ska kunna disponera ett anslagssparande om 3 procent utöver det som behöver sparas för intermittenta undersökningar. På motsvarande sätt behöver intermittenta undersökningar beaktas vid myndighetens anmälan av behov av anslagskredit. De största variationerna avser valstatistiken och undersökningen av Hushållens utgifter vilket påverkar förbrukningen mellan åren. Utöver de intermittenta undersökningarna kan vissa tidsmässiga förskjutningar förekomma i form av förseningar i produktionen. För samtliga anslagsposter finns det därför ett behov att kunna använda anslagssparande för inhämtning av eventuella tidsmässiga förskjutningar i produktionen. Vid utgången av 2014 värderades balanserna för intermittenta variationer, och tidsmässiga förskjutningar till sammanlagt ca 6,7 mnkr avseende ramanslaget 1:9. Med de stora utvecklingsinsatser och aktiveringar av egenutvecklade anläggningstillgångar som sker kommer SCB att behöva spara mera medel mellan åren för att kunna täcka kommande års ökade avskrivningskostnader. Till följd av detta behöver den ackumulerade anslagsbehållningen kunna överstiga 3 procent. Beroende på nivån i fortsätta utvecklingsinsatser i förhållande till avskrivningskostnader kan även kreditutrymmets behöva ökas. SCB får för 2015 disponera en ackumulerad anslagsbehållning om 3 procent och har tilldelats en anslagskredit om 3 procent av ramanslaget 1:9 om 16,4 mnkr. SCB föreslår att den ackumulerade anslagsbehållningen och anslagskreditens storlek hålls oförändrade för 2016 (3 procent av ramanslaget). För 2017 och framåt kan nivåerna för ackumulerad anslagsbehållning och anslagskredit behöva ökas för att kunna nyttjas olika år dels för intermittenta variationer dels för utvecklingsinsatser och avskrivningskostnader. Statistiska centralbyrån 17

20 Investeringar i anläggningstillgångar SCB:s Budgetunderlag Investeringar i anläggningstillgångar SCB:s investeringar i anläggningstillgångar avser främst IT-utrustning samt immateriella tillgångar bl.a. egenutvecklade IT-system och inköp av programvaror m.m. Investeringarna beräknas till följande belopp för åren 2015 till 2018: Investeringar, miljoner kronor Statistiska centralbyrån

21 SCB:s Budgetunderlag Låneram 10 Låneram Under 2014 har större investeringar i immateriella anläggningstillgångar gjorts. Även för 2015 och framåt beräknas det vara aktuellt med ytterligare aktiveringar av utvecklingskostnader och andra immateriella investeringar till följd av viktiga utvecklingsinsatser inom verksamheten. Låneramen för 2015 uppgår enligt regleringsbrevet till 140 mnkr. Med beaktande av utnyttjande av låneram vid utgången av 2014 och investeringsbehov inom ITinfrastrukturen samt för utvecklingsinsatser ger detta sammantaget ett lånebehov om knappt 140 mnkr. I beräkningarna ingår en osäker nivå vad gäller utveckling inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Tusentals kronor 2015 prognos/ utfall 2016 beräknat 2017 beräknat 2018 beräknat Ingående balans (IB) lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav för investering i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering Utgående balans (UB) lån i Riksgäldskontoret Beslutad låneram Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för ny upplåning (%) 0,00% 0,00% 0,50% 1,50% Statistiska centralbyrån 19

22 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret SCB:s Budgetunderlag Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret SCB:s kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret uppgår till 51 mnkr SCB föreslår inte någon ändring vad gäller kreditutrymmet under treårsperioden. 20 Statistiska centralbyrån

23 SCB:s Budgetunderlag Bilaga - Produktöversikt Bilaga Produktöversikt FÖRSTÄRKNING AV DEMOKRATISTATISTIKEN Användare: Riksdag, regering, landsting, kommuner, SKL, politiska partier samt allmänheten Periodicitet: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting genomförs vart fjärde år, året efter allmänna val. Data samlas in från kommuner och landsting. Undersökningen om förtroendevaldas situation och avhopp bör genomföras 1-2 gånger per mandatperiod. EU-reglering: Nej Påverkan på uppgiftslämnarna: Undersökningen om Förtroendevalda i kommuner och landsting kommer att genomföras i motsvarande omfattning som idag. Undersökningen om Förtroendevaldas situation och avhopp riktas till förtroendevalda politiker och innebär ny datainsamling. Förslag till omprioritering: SCB:s förslag till omprioritering vid oförändrat resursläge är att valundersökningarna, som genomförs i anknytning till det nationella valet samt Europaparlamentsvalet, upphör. RESULTATRÄKNINGSSTATISTIK PÅ KVARTAL KVARTALS-FEK Användare: Nationalräkenskaperna. Men även andra konjunkturbedömare såsom Riksbanken, konjunkturinstitutet, departement, myndigheter, företag, bransch- och intresseorganisationer, massmedia m. fl. Periodicitet: Kvartal EU-reglering: Nej Påverkan på uppgiftslämnarna: En kvartalsvis resultaträkningsstatistik enligt den ansats som föreslås innebär att de cirka 500 största företagen undersöks via enkäter. För resterande företag används administrativa källor. Förslag till omprioritering: SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslaget inte genomförs. KOMMUNERS OCH LANDSTINGS FÖRBRUKNING AV INKÖPTA VAROR OCH TJÄNSTER Användare: Alla användare av Nationalräkenskapernas årberäkningar av BNP. Statistiska centralbyrån 21

24 Bilaga - Produktöversikt SCB:s Budgetunderlag Periodicitet: Underökningen har inte genomförts sedan undersökningsår 1998, en periodicitet på tre års mellanrum vore rimligt. EU-reglering: Nej Påverkan på uppgiftslämnarna: Kommuner och landsting undersöks via enkäter. Förslag till omprioritering: SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslaget inte genomförs. INNOVATIONSINDIKATORER Användare: Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet, VINNOVA, Tillväxtanalys, övriga myndigheter, forskare Periodicitet: Vartannat år EU-reglering: Nej Påverkan på uppgiftslämnarna: En utökning av Innovationsundersökningen för att omfatta hela näringslivet innebär att ytterligare ca företag får besvara en enkät vartannat år. En utökning av undersökningen av forskning och utveckling till att omfatta företag med 1-9 anställda innebär att ytterligare ca företag får besvara en enkät vartannat år. En ny undersökning av innovationer i offentlig sektor innebär att såväl kommuner som landsting och myndigheter får besvara en enkät vartannat år. Förslag till omprioritering: SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslaget inte genomförs. HUSHÅLLSPROGNOSER Användare: Regeringskansliet, myndigheter, länsstyrelser, kommuner och privata företag Periodicitet: Årlig EU-reglering: Nej Påverkan på uppgiftslämnarna: Ingen Förslag till omprioritering: SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslaget inte genomförs. 22 Statistiska centralbyrån

25 SCB:s uppgift n Utveckla, framställa och sprida statlig statistik n Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer n Samordna det statliga statistiksystemet All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn All official statistics can be found at: Statistics service, phone