Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2

3 Budgetunderlag Statistiska centralbyrån 2016

4 Budgetunderlag Budget Documentation Statistiska centralbyrån Statistics Sweden 2016 Producent Producer SCB, GD-stab Box Stockholm, Sweden Statistics Sweden, Director General s Office Box SE Stockholm, Sweden Förfrågningar Anders Ljungberg, Enquiries anders.ljungberg@scb.se Helena Käll, helena.kall@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Budgetunderlag It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Budget Documentation Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: istock, Lena Blåsjö Jansson

5 Budgetunderlag Innehåll Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Påverkan på företagens uppgiftslämnande... 6 Förslag för åren Framtida utvecklingsbehov...11 Finansieringsöversikt...13 Avgiftsfinansierad verksamhet...15 Ackumulerad anslagsbehållning/ anslagskredit...16 Investeringar i anläggningstillgångar...17 Låneram...18 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret...19 Bilaga Produktöversikt...20 Statistiska centralbyrån 3

6 Sammanfattning Budgetunderlag Sammanfattning I Statistiska centralbyråns (SCB:s) budgetunderlag förs de mest angelägna finansieringsbehoven fram för perioden Behov av finansiering har bedömts angeläget inom följande områden: Genomförande av Adult Education Survey Genomförande av Continuing Vocational Training Survey Framtida företagsdatabas Innovationsindikatorer Därutöver anser SCB att ett särskilt anslag via utgiftsområde 7, internationellt bistånd, skulle ge ytterligare möjligheter att svara upp mot behoven att utveckla statistiken i utvecklingsländer, som en del i den svenska utvecklingspolitiken. Behov av medeltillskott , tkr Nya statistikbehov Medeltillskott Förändring under året Nivåhöjning Adult Education Survey (AES) Continuing Vocational Training Survey (CVTS) Framtida företagsdatabas Innovationsindikatorer Från utgiftsområde 7 SCB:s tjänsteexport internationellt bistånd Totalt Statistiska centralbyrån

7 Budgetunderlag Inledning Inledning SCB redovisar här tillkommande behov av finansiering för de kommande tre åren utöver SCB:s befintliga ram. Finansieringsbehoven berör dels medel för sådan statistik som SCB tar fram idag men där en förstärkning eller förändrad finansieringsform önskas, dels medel för att tillgodose nya statistikbehov. Därutöver redovisas angelägna utvecklingsområden avseende ny eller utökad statistik i ett separat avsnitt. För förslagen under detta avsnitt lämnas inte några eller endast grova kostnadsuppskattningar och inga förslag på omprioriteringar då dessa inte ska betraktas som äskanden. Omfattande förändringar och utvidgningar föreligger de närmaste åren till följd av EU-förordningar inom den ekonomiska statistiken och den sociala statistiken. SCB redogör i arbetsplanen för sådana åtaganden. Statistiska centralbyrån 5

8 Påverkan på företagens uppgiftslämnande Budgetunderlag Påverkan på företagens uppgiftslämnande Förändringarna av Företagsdatabasen innebär troligtvis att uppgiftslämnarbördan ökar då uppgifter kommer att behövas från fler nivåer i företagens organisation. Förändringen skapar å andra sidan bättre förutsättningar för att genomföra undersökningar riktade till företag, vilket kan underlätta uppgiftslämnandet. De föreslagna utökningarna av statistiken om innovationer riktade till företag innebär att befintliga undersökningar utökas, samt införande av nya undersökningar, vilket kommer att påverka uppgiftslämnarna. Inget av de övriga förslagen som presenteras för perioden påverkar företagens uppgiftslämnarbörda. 6 Statistiska centralbyrån

9 Budgetunderlag Förslag för åren Förslag för åren Nedan följer en presentation av SCB:s förslag. I bilaga Produktöversikt återfinns kompletterande beskrivningar avseende förslagen. Genomförande av Adult Education Survey Adult Education Survey (AES) är en undersökning som undersöker den vuxna befolkningens deltagande i utbildning (både formell och icke-formell). Förutom själva deltagandet i utbildningen undersöks en mängd parametrar och egenskaper hos personerna och utbildningarna de genomgått. Undersökningen är EU-reglerad och har genomförts två gånger i Sverige 2005 och Nästa undersökning avser 2016 och insamlingsperioden avslutas under Diskussioner förs inom det europeiska statistiksystemet om undersökningen kan genomföras med sex års intervall för att minska kostnader och påverkan på uppgiftslämnarna men samtidigt ge tillräcklig information. Pågående undersökningsomgång av AES pågår t.o.m. första kvartalet Syftet med förslaget är att fortsätta samla in uppgifter om den vuxna befolkningens deltagande i utbildning samt konsistenta uppgifter om personalutbildning. Undersökningen ger viktig information om deltagandet i formell och icke-formell utbildningar. Kostnadsökningen, jämfört med tidigare kostnadsberäkning som baserades på 2012 års undersökningskostnader, är hänförlig till ökade intervjuarkostnader. För att nå den svarsfrekvens som krävs för att klara de precisionskrav som ställs på undersökningen krävs ökade arbetsinsatser. Kostnader och finansieringsmodell har kommunicerats med Utbildningsdepartementet inför undersökningens start. AES finansieras med 5,5 mnkr under 2016 enligt budgetpropositionen för Den totala kostnaden för undersökningen, 9,7 mnkr, fördelas på två år och det beräknade återstående finansieringsbehovet för 2017 är 4,2 mnkr Genomförande av Continuing Vocational Training Survey Continuing Vocational Training Survey (CVTS) är en företagsundersökning som syftar till att ta fram statistik på yrkesinriktad fortbildning på företag. Den innehåller uppgifter om utbildning, resurser för utbildning, användning av externa anordnare, kostnader för utbildning etc. Syftet med förslaget är att fortsätta samla in konsistenta uppgifter om personalutbildning. Undersökningarna ger viktig information om yrkesutbildning för personal. Undersökningarna genomförs varje gång med ett helt nytt urval av företag. Svarsbördan för de som blir utvalda är densamma som vid föregående undersökning, frågeformulärets längd är oförändrat. CVTS finansieras med 2,2 mnkr under 2016 enligt budgetpropositionen för Den totala kostnaden för undersökningen, 2,7 mnkr, fördelas på två år och det beräknade återstående finansieringsbehovet för 2017 är 0,5 mnkr. Kostnader och finansieringsmodell har kommunicerats med Utbildningsdepartementet inför undersökningens start. Framtida företagsdatabas Företagsdatabasen innehåller information om alla företag och organisationer i Sverige. Utifrån Företagsdatabasen skapas urvalsramar till undersökningarna Statistiska centralbyrån 7

10 Förslag för åren Budgetunderlag inom den ekonomiska statistiken (inkl. Eurostat och Nationalräkenskaperna) och är underlag för att uppfylla förordningen om SCB:s allmänna företagsregister (BASUN-förordningen). För att fånga komplexa fenomen, t.ex. globalisering, i statistiken krävs mycket god kunskap om de europeiska företagens strukturer och interna/externa relationer. Detta har genomsyrat det omfattande utvecklingsarbete som under flera år pågått inom det Europeiska statistiksystemet (ESS) för att modernisera företagsstatistiken. Företagsregistrens centrala roll i det sammanhanget har tydliggjorts i arbetet med att förverkliga visionen för ESS. Ett centralt koncernregister över internationella företagsgrupper, EuroGroup Register (EGR) är redan under uppbyggnad och förväntas bidra till bättre statistik avseende ekonomiska flöden över nationsgränser. Därutöver pågår ett visionsprojekt inom ESS med syfte att etablera ett systematiskt samarbete för att knyta ihop EGR och de 28 medlemsländernas företagsregister. På så sätt skapas förutsättningar för att stärka den ekonomiska statistikens förmåga att beskriva nya samhällsekonomiska företeelser och företagens ekonomi, både på nationell och på europeisk nivå. Företagsdatabasen uppfyller inte de krav som ställs och kommer att ställas för att den ekonomiska statistiken ska tillgodose nationella och internationella krav. För detta krävs att Företagsdatabasen utvecklar förmågan att etablera och vårda information om företagens strukturer och relationer. Konkret innebär det att etablera en systematisk profilering av företagen, att kartlägga och beskriva företagens strukturer avseende deras organisation, nationellt och internationellt. För att SCB ska klara utökningen av profileringsarbetet krävs en resursförstärkning med ca 5 årspersoner. Därutöver krävs ett nytt produktionssystem som dels kan hantera innehållssamordning gällande objekt, populationer och variabler, dels är tillräckligt flexibelt för att möta allt mer frekventa krav på förändringar och behov från den ekonomiska statistiken. Idag pågår arbete inom dessa områden på SCB. Finansieringsmodellen med anslag och uppdrag behöver ses över eftersom ambitionsförändringarna i det europeiska samarbetet med utökade krav ändrar förutsättningarna för produktionen av det statistiska företagsregistret inom Företagsdatabasen. För att kunna genomföra förändringarna i Företagsdatabasen har SCB behov av ett medeltillskott på 6 mnkr per år från och med Innovationsindikatorer SCB fick hösten 2011 ett regeringsuppdrag att utveckla existerande, och där så bedöms relevant, nya indikatorer för innovation. Under år har ett arbete bedrivits för att utreda och testa olika möjligheter att förbättra statistiken om forskning, utveckling och innovation. Utredningsarbetet har mynnat ut i ett antal förslag, dels på utökningar av befintliga undersökningar och dels på analysverksamhet avseende innovationsverksamhet, för att bidra till ökad förståelse av förutsättningar och drivkrafter för innovation i hela näringslivet samt i offentlig sektor. De utökningar som SCB önskar genomföra är: Samordning av datamaterial från relevanta undersökningar. En utvidgning av undersökningen Innovationsverksamhet i Sverige, CIS, till att omfatta hela näringslivet och en samordning med Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning om arbetsorganisation och arbetsmiljö. 8 Statistiska centralbyrån

11 Budgetunderlag Förslag för åren Att undersökningen av FoU i företag, med 1-9 anställda, genomförs vart fjärde år. Införa nya variabler i befintliga undersökningar, bland annat för att erhålla mer kunskap om immateriella investeringar. En sammanställning av insamlad data om immateriella investeringar. Utveckla undersökningar om innovationer och IT-användning av offentlig sektor. Analysverksamhet avseende innovationsverksamhet exempelvis: o Framtagande samt kontinuerlig utveckling, analys och redovisning av en helhetsbild av Sveriges innovationssystem. o Policyrelevanta publikationer innehållande innovationsindikatorer. För att kunna ta fram de föreslagna innovationsindikatorerna har SCB behov av ett medeltillskott på drygt 7 mnkr för 2017, 8,5 mnkr för 2018 och därefter drygt 7 mnkr per år. Statistisk kapacitet inom ramen för Agenda 2030 SCB:s tjänsteexport (internationellt bistånd) De nya utvecklingsmålen Sustainable Development Goals (SDG) inom Agenda 2030 innebär ökade krav på tillgång till relevant, tillförlitlig och oberoende statistik för uppföljning av dessa. För många låg- och medelinkomstländer är Agenda 2030 en stor utmaning då den statistiska kapaciteten och kunnandet är lågt. Sverige, genom SCB, är ett av de länder som har längst erfarenhet av internationellt samarbete inom statistikområdet. SCB har under de senaste 30 åren framgångsrikt bidragit med högkvalitativt kunnande inom statistikutveckling och uppbyggnad av statistikmyndigheter i över 40 länder. SCB har lång erfarenhet av att arbeta med enskilda projekt med Sida-finansiering och är tillika en av de svenska myndigheter som har mest omfattande tjänsteexport. Efterfrågan till Sverige och SCB för att utveckla statistisk kapacitet i låg- och medelinkomstländer är omfattande. Att inte kunna svara upp mot relevanta förfrågningar gör att statistikmyndigheten i det aktuella landet går miste om utvecklingsmöjligheter samtidigt som landet i stort missar möjligheter till att bättre kunna följa upp utvecklingsmålen. SCB ser, genom sitt omfattande internationella nätverk, strategiska möjligheter till ett långsiktigt arbete med statistikutveckling inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet. För att detta ska bli verklighet behövs en långsiktighet i finansieringen av SCB:s tjänsteexport utöver den finansiering SCB har för enskilda projekt genom Sida. Ett särskilt anslag via utgiftsområde 7, internationellt bistånd, skulle ge ytterligare möjligheter att svara upp mot behoven att utveckla statistisk kapacitet i låg- och medelinkomstländer. SCB:s bedömning är att det behövs ett särskilt anslag för att åstadkomma en önskad förstärkning inom statistikområdet som en del i den svenska utvecklingspolitiken och Agenda En anslagsfinansiering skulle utöver långsiktiga kapacitetsutvecklingsprojekt ge reella möjligheter att förse länder med behovsanalyser och förslag till åtgärder för att stärka kvaliteten inom den officiella statistiken och öka förekomsten av nationella data. Ett annat område som skulle kunna utvecklas ytterligare är analys och tekniskt stöd för att stärka utvalda statistikområden i prioriterade länder (t.ex. hälsa, utbildning, miljö, jämställdhet och hushållsundersök- Statistiska centralbyrån 9

12 Förslag för åren Budgetunderlag ningar). Finansiering genom ett särskilt anslag skulle också bidra till en långsiktighet för rådgivning inom den svenska utvecklingspolitiken vad gäller kopplingen mellan statistik, utveckling och mätbarhet ( vad kan mätas och hur ), liksom medverkan med statistisk expertis i prioriterade internationella processer (t.ex. via sekonderingar/utlåning av personal till FN, Världsbanken och OECD). SCB äskar medel om 10 miljoner kr per år från utgiftsområde 7, internationellt bistånd, för utökat arbete i linje med Agenda 2030 och dess relevans för statistikutveckling i prioriterade länder inom svenskt utvecklingssamarbete. Om SCB inte erhåller medel kan inte SCB svara upp mot den ökade internationella efterfrågan på utveckling av statistisk kapacitet mot bakgrund av Agenda 2030 i låg-och medelinkomstländer. 10 Statistiska centralbyrån

13 Budgetunderlag Framtida utvecklingsbehov Framtida utvecklingsbehov Nedan redovisas andra angelägna utvecklingsområden som kommer att kräva betydande omprioriteringar om inte finansiering ges. Eventuell påverkan på företagens uppgiftslämnande har inte bedömts. Tidsanvändningsundersökningen 2020 Tidsanvändningsundersökningen (TA) har genomförts som regeringsuppdrag tre gånger med 10 års mellanrum, senast Tidsanvändningsdata behövs som såväl nationellt och internationellt underlag för att belysa både jämställdhets- och ekonomiska perspektiv. Tidsanvändningsundersökningar finns i de allra flesta europeiska länder men förekommer också i andra delar av världen. Nästa genomförande av TA är planerad till 2020 och detta innebär att förberedelsearbetet behöver starta För närvarande pågår arbete med att ta fram en ramlag för urvalsundersökningarna inom det socialstatistiska området. Den nya lagen har fått namnet Integrated European Social Statistics (IESS). Det nu liggande förslaget innehåller stora ambitionsökningar, bl.a. genom att Eurostat vill reglera Tidsanvändningsundersökningen som idag görs under s.k. gentlemen s agreement. Undersökningen kan komma att bli reglerad och därmed ställs större krav på medlemsländerna att genomföra TA ungefär i mitten av 2020-talet. Sverige behöver dock planera för att genomföra nästa tidsanvändningsundersökning 2020 eftersom det är osäkert när en ramlag för den europeiska socialstatistiken finns på plats och därmed tidpunkten för en EU-reglerad TA. Detta medför att 2018 skulle medel behöva tillföras undersökningen för att påbörja kunskapsinhämtning och genomföra ett mer aktivt arbete i internationella grupper. Kostnadsuppskattning ca 1,5 mnkr. Detta arbete behöver ske oberoende av om undersökningen genomförs 2020 eller därefter. Under 2019 behöver undersökningens design ses över samt test av dagbok m.m. med mera genomföras. Även en uppdatering av instruktionerna ska genomföras samt missiv till respondenter tas fram. Kostnadsuppskattning ca 4,0 mnkr. Att genomföra undersökningen under 2020 beräknas kosta 17,5 mnkr. SIMSTAT - Effekter på nationell statistik vid ett införande av SIMSTAT SIngle Market STATistics (SIMSTAT) innebär ett obligatoriskt utbyte av mikrodata för utförsel (export) för utrikeshandel med varor inom EU mellan medlemsländerna. Detta innebär att Sverige ska kunna skicka och ta emot mikrodata till/från Eurostat. Under antagande att SIMSTAT har accepterats av medlemsländerna och kommer att utgöra en del av FRIBS (Framework Regulation Integrated Business Statistics) bedöms ett omfattande utvecklingsarbete behöva genomföras. Ett beslut avseende SIMSTAT utifrån den pågående pilotundersökningen förväntas under 2016 och FRIBS planeras träda i kraft från och med Mikrodatautbytet kommer att kräva mer resurser till följd av ökade produktionskostnader, förändringar av metoder och anpassningar i IT-system. Det innebär förändringar av nuvarande arbetssätt för samtliga berörda. Exempel på utvecklingsinsatser som behöver genomföras vid ett införande av SIMSTAT: Statistiska centralbyrån 11

14 Framtida utvecklingsbehov Budgetunderlag Säkerställa tidserier och leveranser till Nationalräkenskaperna med utrikeshandelsstatistik som är relevant och av hög kvalitet. Det sker genom att fortsätta samla in information om import från företag på medellång sikt. Klargöra vad tillgång till andra medlemsländers uppgifter avseende export på mikrodatanivå innebär som en ny källa för information avseende utrikeshandeln. Bortsett från svårigheterna att ersätta egen insamlad information avseende import med dessa uppgifter kan uppgifterna användas för att ta fram ny information om utrikeshandel som tidigare inte varit möjligt. Med utgångspunkt från de nya uppgifterna kan utrikeshandeln bättre belysas och förklaras med länkning till andra uppgifter om handlande företag. I ett nationellt perspektiv kan utökade möjligheter till analys av svensk utrikeshandel ge ett mervärde för statistikens användare. Bedriva systematiska asymmetristudier där uppgifter om svensk import kan analyseras med hjälp av andra medlemsländers exportstatistik, vilket bidrar till att säkerställa kvaliteten i statistiken men också till fördjupad analys av utrikeshandeln inom EU. 12 Statistiska centralbyrån

15 Budgetunderlag Finansieringsöversikt Finansieringsöversikt Intäktsutvecklingen är beräknad i 2016 års pris- och lönenivå. Anslag 1:9 ap.1 SCB:s ramanslag Ingående överföringsbelopp är tkr. Prognosen för 2016 utgår från förbrukning av tilldelade medel enligt regleringsbrevet för år 2016 samt nettoutnyttjande av anslagssparande och är i enlighet med SCB:s ekonomiska plan för året. Den ekonomiska planen innehåller bl.a. genomförande av intermittenta undersökningar såsom undersökningen av hushållens utgifter, boendeutgiftsundersökningen och gödselmedelsundersökningen samt sparande av anslagsmedel för kommande års valintermittenser. SCB utnyttjar även anslagssparande för tillfälliga utvecklingssatsningar. Mer detaljerad beskrivning av verksamhetsinnehållet inom anslagsverksamheten har lämnats i SCB:s arbetsplan för Prognoserna för utgår från tilldelade medel enligt BP 2015/16:1 och uppgift i Hermes samt beaktande av tidsförskjutningar och intermittenta undersökningar m.m. genom nettoutnyttjande av anslagssparande. (Se närmare beskrivning under punkt 8 Ackumulerad anslagsbehållning/anslagskredit.) Anslag 4:7 ap.3 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. från Socialdepartementet Beloppet för 2016 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Prognoserna för utgår från tilldelade medel enligt nivån för Anslag 5:2 ap. 2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige, Barnstatistik från Socialdepartementet Beloppet för 2016 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Ingående överföringsbelopp från 2015 är 26 tkr. Prognoserna avseende utgår från förbrukning av tilldelade medel enligt nivån för Anslag 4:4 ap.1 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning från Utbildningsdepartementet Beloppet för 2016 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Ingående överföringsbelopp från 2015 är 272 tkr. Beloppen avseende utgår från tilldelade medel enligt nivån för Anslag 13:6 ap. 2 Statistik om det civila samhället från Utbildningsdepartementet Beloppet för 2016 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Prognoserna avseende utgår från förbrukning av tilldelade medel enligt anslagsnivåer i Hermes. Anslag 2.4 ap. 3 Informationsteknik från Näringsdepartementet Beloppet för 2016 utgår från förbrukning av tilldelade medel. Prognoserna avseende utgår från förbrukning av tilldelade medel enligt anslagsnivåer i Hermes. Avgifter och bidrag samt övriga inkomster som disponeras Uppdragsverksamhetens intäkter beräknas successivt minska under perioden. Intäkterna var ca 513 mnkr 2015 och beräknas minska till ca 500 mnkr 2016 och 2017, sedan därefter minska till ca 480 mnkr år Övriga inkomster som disponeras beräknas under perioden att vara något lägre än utfallet Statistiska centralbyrån 13

16 Finansieringsöversikt Budgetunderlag Finansieringsöversikt (tkr) utfall prognos beräknat beräknat beräknat Anslag varav Utgiftsområde 2: Anslag 1:9 Statistiska centralbyrån, anslagspost 1 enligt gällande beslut SCB:s förslag till utökningar och förbättringar Summa Utgiftsområde 9: Anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., anslagspost Anslag 5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige, Barnstatistik, anslagspost Anslag 4:4 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning, anslagspost Utgiftsområde 17: Anslag 13:6 Statistik om det civila samhället, anslagspost Utgiftsområde 22: Anslag 2:4 Informationsteknik, anslagspost Avgifter och bidrag som disponeras varav Officiell statistik Övriga uppdrag Tjänsteexport Övriga inkomster som disponeras Summa Inkl. SCB:s förslag utökningar och förbättringar Statistiska centralbyrån

17 Budgetunderlag Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Uppdragsverksamhetens intäkter beräknas successivt minska under perioden. Intäkterna var ca 513 mnkr 2015 och beräknas minska till ca 500 mnkr 2016 och 2017 och därefter ligga på en nivå om ca 480 mnkr år Förändringarna inom officiell statistik beror på intermittenta variationer. För övriga uppdrag förväntas en nedgång av volymen då vissa större uppdrag av tillfällig karaktär ej beräknas återkomma under perioden. Statistiska centralbyrån 15

18 Ackumulerad anslagsbehållning/anslagskredit Budgetunderlag Ackumulerad anslagsbehållning/ anslagskredit Vid utgången av 2015 finns ett anslagssparande på SCB:s ramanslag om 16,5 mnkr. I SCB:s anslag ingår medel motsvarande en årlig genomsnittskostnad för undersökningar med intermittenta variationer. Det innebär att medel måste balanseras mellan budgetåren. Med gällande regelverk räknas dock dessa besparingar som en del av myndighetens totala anslagssparande och om anslagssparande överstiger 3 procent dras överskjutande del in. SCB föreslår att myndigheten ska kunna disponera ett anslagssparande om 3 procent utöver det som behöver sparas för intermittenta undersökningar. På motsvarande sätt behöver intermittenta undersökningar beaktas vid myndighetens anmälan av behov av anslagskredit. De största variationerna avser valundersökningarna, undersökningen av Hushållens utgifter och Boendeutgiftsundersökningen vilket påverkar förbrukningen mellan åren. Utöver de intermittenta undersökningarna kan vissa tidsmässiga förskjutningar förekomma i form av förseningar i produktionen. För samtliga anslagsposter finns det därför ett behov av att kunna använda anslagssparande för inhämtning av eventuella tidsmässiga förskjutningar i produktionen. Vid utgången av 2015 värderades balanserna för intermittenta variationer och tidsmässiga förskjutningar till sammanlagt ca 18,5 mnkr, varav 14,6 mnkr nyttjas Resterande medel nyttjas kommande år för bl.a. valundersökningarna. Med de stora utvecklingsinsatser och aktiveringar av egenutvecklade anläggningstillgångar som sker kommer SCB att behöva spara mer medel mellan åren för att kunna täcka kommande års ökade avskrivningskostnader. Till följd av detta behöver den ackumulerade anslagsbehållningen kunna överstiga 3 procent. Beroende på nivån i fortsatta utvecklingsinsatser i förhållande till avskrivningskostnader kan även kreditutrymmet behöva ökas. SCB får för 2016 disponera en ackumulerad anslagsbehållning om 3 procent och har tilldelats en anslagskredit om 3 procent av ramanslaget 1:9 om 16,6 mnkr. SCB föreslår att den ackumulerade anslagsbehållningen och anslagskreditens storlek hålls oförändrade för 2017 (3 procent av ramanslaget). SCB föreslår även att den ackumulerade anslagsbehållningen från 2015 får sparas i sin helhet Statistiska centralbyrån

19 Budgetunderlag Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i anläggningstillgångar SCB:s investeringar i anläggningstillgångar avser främst IT-utrustning samt immateriella tillgångar bl.a. egenutvecklade IT-system och inköp av programvaror m.m. Investeringarna beräknas till följande belopp för åren 2016 till 2019: Investeringar, mnkr Statistiska centralbyrån 17

20 Låneram Budgetunderlag Låneram Under 2015 har det gjorts större materiella investeringar inom IT-området samt i immateriella anläggningstillgångar i form av egenutvecklade IT-system. Även för 2016 och framåt beräknas det vara aktuellt med ytterligare aktiveringar av utvecklingskostnader och andra immateriella investeringar till följd av viktiga utvecklingsinsatser inom verksamheten. Låneramen för 2016 uppgår enligt regleringsbrevet till 136 mnkr. Med beaktande av utnyttjande av låneram vid utgången av 2015 och investeringsbehov inom ITinfrastrukturen samt för utvecklingsinsatser ger detta sammantaget ett lånebehov om cirka 132 mnkr. tkr prognos/utfall beräknat beräknat beräknat Ingående balans (IB) lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav för investering i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering Utgående balans (UB) lån i Riksgäldskontoret Beslutad låneram Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för ny upplåning (%) -0,50% -0,50% 0,00% 0,50% 18 Statistiska centralbyrån

21 Budgetunderlag Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret SCB:s kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret uppgår till 51 mnkr SCB föreslår inte någon ändring vad gäller kreditutrymmet under treårsperioden. Statistiska centralbyrån 19

22 Bilaga - Produktöversikt Budgetunderlag Bilaga Produktöversikt Genomförande av Adult Education Survey Användare: Eurostat, DG Education and Culture, Regeringskansliet Periodicitet: Eurostats förslag är vart 6:e år EU-reglering: Commission regulation (EU) No 823/2010 Påverkan på uppgiftslämnarna: Undersökningen genomförs varje gång med ett helt nytt urval personer men det blir inte någon ökning av svarsbördan då frågeformuläret kommer att ha samma omfattning. Förslag till omprioritering: Vid oförändrat resursläge föreslås omprioritering ske inom SCB:s ramanslag i samband med planeringen inför 2017 och då särskilt från produkter relaterade till aktuellt statistikområde. Genomförande av Continuing Vocational Training survey Användare: EU-kommissionen Periodicitet: År (vart 5:e år) EU-reglering: Comission regulation (EU) No 823/2010 samt REGULATION (EC) No 1552/2005 Påverkan på uppgiftslämnarna: Undersökningen genomförs varje gång med ett helt nytt urval personer och företag men det blir inte någon ökning av svarsbördan då frågeformuläret kommer att ha samma omfattning. Förslag till omprioritering: Vid oförändrat resursläge föreslås omprioritering ske inom SCB:s ramanslag i samband med planeringen inför 2017 och då särskilt från produkter relaterade till aktuellt statistikområde. 20 Statistiska centralbyrån

23 Budgetunderlag Bilaga - Produktöversikt Framtida företagsdatabas Användare: Statistiska undersökningar inom den ekonomiska statistikens område använder Företagsdatabasens statistiska enheter som urvalsram och samordningsinstrument. Periodicitet: Löpande EU-reglering: EG 177/2008 Gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål EG 1893/2006, Fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 EEG 696/1993, Statistiska enheter för observation och analys av produktionssystemet. Påverkan på uppgiftslämnarna: Företagsdatabasen uppfyller inte de krav på mer komplexa behov som t.ex. att mäta effekterna av globaliseringen. Detta behov gäller både nationellt och internationellt. Profilering skapar en bättre struktur för företagen vilket underlättar vid uppgiftslämnandet men kommer troligtvis att öka uppgiftslämnarbördan pga. behov av uppgifter på fler objekt (olika nivåer). Förslag till omprioritering: Vid oförändrat resursläge föreslås omprioritering ske inom SCB:s ramanslag i samband med planeringen inför 2017 och då särskilt från produkter relaterade till aktuellt statistikområde. Innovationsindikatorer Användare: Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet, VINNOVA, Tillväxtanalys, övriga myndigheter, forskare. Periodicitet: Vartannat år EU-reglering: Nej Påverkan på uppgiftslämnare: En utökning av Innovationsundersökningen för att omfatta hela näringslivet innebär att ytterligare ca företag får besvara en enkät vartannat år. En utökning av undersökningen av forskning och utveckling till att omfatta företag med 1-9 anställda innebär att ytterligare ca företag får besvara en enkät vartannat år. En ny undersökning av innovationer i offentlig sektor innebär att såväl kommuner som landsting och myndigheter får besvara en enkät vartannat år. Förslag till omprioritering: SCB:s förslag vid oförändrat resursläge är att förslaget inte genomförs. Statistiska centralbyrån 21

24 SCB:s uppgift n Utveckla, framställa och sprida statlig statistik n Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer n Samordna det statliga statistiksystemet All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn All official statistics can be found at: Statistics service, phone