Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö



Relevanta dokument
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bättre läkemedelskoll

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Sammanställning näringsdrycker

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

NLL Kost till inneliggande patienter

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Teori - Mat och näring

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

God palliativ vård state of the art

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Medicinsk vårdplanering VPL

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Målgrupp. Primärvården

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

3. Läkemedelsgenomgång

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

Varför ville vi genomföra projektet?

Palliativ vård vid olika diagnoser

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Energi- och fiberrik.

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Palliativregistret - värdegrund

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Palliativ vård ett förhållningssätt

Mobil närvård Göteborg med kranskommuner

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Kost och näring på äldreboenden

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell.

Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården

Transkript:

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling. Det menar Hanna Sandelowsky, distriktsläkare och en av initiativtagarna till CeFAM:s fortbildning Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården Det är ett trestegspaket med, webbutbildning, praktisk uppgift och ett case-seminarium på vårdcentralen. 24

ård med r team Trestegspaketet är en bra mix av teori, praktik, diskussion och reflektion, säger distriktssköterskan och projektledaren Erika Berggren. Syftet är att öka personalens kunskaper och medvetenheten om problemet och att kunna sätta in rätt åtgärder i rätt skede. Kort sagt: Bli bättre rustad att möta patientens individuella behov av nutritionsvård, och lindra symtom vid svår obotlig sjukdom ända till livets slut, säger Erika Berggren. Hittills har 116 anställda i den basala hemsjukvården gått utbildningen. Ett stort plus är att både distriktssköterskor, sjuksköterskor, distriktsläkare och läkare deltar. Hemsjukvårdens patienter är ofta multisjuka med stora vårdbehov. Det ställer stora krav på samarbetet mellan olika professioner det är en framgångsfaktor och nödvändigt både i utbildningen och när vi jobbar med patienterna, menar Hanna Sandelowsky. Energi och näring är kroppens bränsle och byggstenar. Men bristfälligt mat- och näringsintag ökar dramatiskt med åldern och vissa sjukdomar. Exempelvis lider mer än var fjärde kroniskt sjuk av undernäring och bland äldre kroniskt sjuka är närmare hälften undernärda. Lung-, hjärt- och njursjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar och svåra inflammatoriska sjukdomar förbrukar mycket energi och minskar aptiten. Sväljsvårigheter, dåliga tänder eller dåligt sittande tandproteser är andra faktorer att vara vaksam på. Andra bakomliggande orsaker kan vara mediciner som påverkar ätandet eller aptiten och måltidsmiljön. Otillräckligt intag av energi och näring kan bland annat leda till minskad muskelmassa, tryckskador, försämrat immunförsvar, försämrad sårläkning, kognitiv funktion och ork samt ökad risk för infektioner. Fokus i utbildningen är de svårast sjuka patienterna. En vanlig missuppfattning är, enligt Hanna, att det bara handlar om patienter med obotlig cancer, och att primärvårdens hemsjukvård inte har så många svårt sjuka patienter. Kvinnan med svår reumatism vars liggsår läggs om varje vecka, hjärtsviktspatienter som med jämna mellanrum behöver hjälp med vätskedrivande injektioner, mannen med prostatacancer som får återkommande hjälp med katetern och smärtlindring, och patienten lyfter nutritionsvården Ditriktsläkaren Hanna Sandelowsky och distriktssköterskan Erika Berggren driver fortbildningen som ska förbättra nutritionsvården för de svårast sjuka patienterna i hemsjukvården. Det är särskilt viktigt att kunna särskilja om patienten befinner sig i ett tidigt eller sent palliativt skede. 25

med KOL som har anslutits till hemsjukvården efter en lunginflammation är alla exempel på grupper att vara uppmärksam på. Dessa är de sjukaste patienterna vi har i primärvården men ändå träffar vi läkare dem minst. Det är bedrövligt, tycker Hanna Sandelowsky och tillägger: Och denna patientgrupp kommer att öka i takt med att antalet sängplatser på sjukhusen minskar och att allt fler vill vårdas och dö hemma. I utbildningen får deltagarna lära sig en rad åtgärder som kan sättas in. Förstärkta mellanmål, energi- och näringsberikad mat, näringsdryck, sondmatning, intravenös näringstillförsel, hjälpmedel och att ändra sittställning och matteknik är bara några exempel. Särskilt viktigt är att kunna särskilja om patienten befinner sig i ett tidigt eller sent palliativt skede, då det avgör målet för nutritionsvården, säger Erika Berggren. Hon förklarar: I ett tidigt palliativt skede kan patienten fortfarande genomgå olika typer av utredningar, diagnostik och behandlingar, och då är energi- och proteinrik mat mer önskvärd och uppskattad. Vid övergången till sen palliativ fas även kallad brytpunkt ändras inriktningen på behandlingen snarare till att lindra och behålla välbefinnande. När kroppen håller på att avsluta livet ändras ämnesomsättningen och aptiten minskar. Då kan energirik mat eller kosttillägg snarare ge upphov till illamående och försämrad livskvalitet. Det finns också en risk för att tillförd vätska kan leda till övervätskning, ödem och andnöd, säger Erika Berggren. Det kan vara svårt att fatta beslut om brytpunkten. När det görs är det alltid viktigt att samtala om det med både patienten och anhöriga. Att patienten får ha kvar sin integritet och känslan av att kunna bestämma själv är oerhört viktigt, avslutar Hanna Sandelowsky. Man dör inte därför att man slutar äta, man slutar äta därför att man ska dö. (Sokrates) KORTFAKTA OCH ANMÄLAN Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården fortbildning i 3 steg 1. Webbaserad fortbildning (tar cirka 1 timme) Här kan användaren få teoretisk kunskap och testa kunskaper med hjälp av frågor, patientfall och bilder. Här finns även bra länkar, kontaktinformation och checklistor. Programmet uppdateras kontinuerligt och material läggs till allteftersom för att skapa motivation och lust att lära, även för den som vill gå tillbaka. 2. Praktisk uppgift. Riskbedöma patienter i hemsjukvården med instrumentet Mini Nutritional Assessment, MNA, för att identifiera patienter som är, eller riskerar att bli, undernärda. 3. Case-seminarium på vårdcentralen (tar cirka 2 timmar). Utgår från ett autentiskt patientfall utifrån en läkares och en distriktssköterskas perspektiv, som alla tar del av och diskuterar. Det finns inget rätt eller fel, utan man ska tillsammans försöka lösa problemen och se varandras perspektiv och yrkesroller. 26 Målgrupp Distriktssköterskor/sjuksköterskor och distriktsläkare/läkare som vårdar patienter i den basala hemsjukvården samt distriktssköterskestuderande och ST-läkare inom allmänmedicin. anmälan Kontakta Erika Berggren tfn: 08-524 887 17, e-post: erika.berggren@e-cefam.se eller Hanna Sandelowsky, tfn: 08-524 886 91, e-post: hanna.sandelowsky@e-cefam.se. Kostnad 600 kr, exklusive moms. Arrangör Centrum för allmänmedicin i samarbete med Stockholms sjukhem. text & foto: daphne macris illustration: anna ödlund

teamkänsla Annicka Pantzar, Siv Lundaahl och Anna-Maj Johansson på Ekerö vårdcentral hoppas framöver kunna jobba mer över yrkesgränserna med hemsjukvårdspatienterna. 28

Fler ser mer Vårdteamet på Ekerö vårdcentral trodde inte att fortbildningen om säkrare nutritionsvård till de svårast sjuka patienterna i hemsjukvården var något för dem. Efter fortbildningen vände det. I dag känner de sig bättre rustade att upptäcka risker med undernäring, och välja rätt åtgärder för patienterna ända till livets slut. Men det är svårt att få in bra rutiner i den kliniska vardagen, och fler kliniska ögon vid hembesöken behövs. Distriktssköterskorna Annicka Pantzar och Anna-Maj Johansson samt ST-läkaren Siv Lundaahl på Ekerö vårdcentral nappade på CeFAM:s fortbildning Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården. Siv Lundaahl medger att hon till en början var skeptisk till att gå utbildningen: Min första tanke var att det här inte var något för oss i primärvården. Palliativ vård är för mig förknippat med cancer, hospice och sjukhem, säger Siv Lundaahl. Nu har jag fått upp ögonen för att det inkluderar även svårt hjärt-, lung-, lever- och njursjuka patienter, och de finns ju i primärvården. Annicka Pantzar tycker att utbildningen var enkel, att patientfallen kändes äkta och relevanta samt att de fått fler pusselbitar i arbetet med att utveckla hemsjukvården för patienterna. Exempelvis arbetet med att göra riskbedömningar i tidigt palliativt skede. Ofta tror vi ju att vi vet, men vi hittar fler med näringsproblem när vi använder instrumentet MNA för bedömning av riskpatienter. Betoningen på att man i det tidiga palliativa skedet alltid bör börja med att se över maten och matsituationen, och inte automatiskt skriva ut kosttillägg, tilltalade Anna-Maj Johansson. Kosttillägg är bra, men mat är för många ett av de glädjeämnen i livet som sist lämnar oss. Kanske det räcker med en extra klick smör och grädde och att med flera små, väl spridda måltider över dagen för att få ett tillräckligt intag. Men det är mycket individuellt och man får vara lyhörd för vad patienten och anhöriga önskar. Alla tre tycker att det är stor fördel att flera yrkesgrupper deltagit i utbildningen. Det var extra värdefullt och produktivt. Vi har kunnat resonera om utredning, åtgärder och prognoser samt svårigheter och möjligheter. Det hinner vi sällan i det dagliga arbetet, säger Annicka Pantzar. Det har satt fokus på att de måste jobba vidare med samarbetsformerna kring hemsjukvårdspatienterna. I dag tar vi främst upp nutritionsfrågor när vi gör läkemedelsgenomgångar, men det räcker inte. Vi behöver fler forum där vi kan diskutera frågor om nutritionsvård. Vi behöver även mer tid för att kunna vägleda hemtjänstpersonalen, säger Anna-Maj Johansson. Ett annat förslag är att de i samband med läkemedelsgenomgångarna även gör ett gemensamt hembesök hos patienterna. I dag är det bara vi sjuksköterskor som träffar patienterna regelbundet. Även om vi ansvarar för att samordna omvårdnadsarbetet i teamet, behövs läkarnas kliniska blick för att bedöma medicinska behov och utvärdera hur förändringarna i behandlingen påverkar varje individ, säger Annicka Pantzar. Hon får medhåll av Siv Lundaahl: Fler ser mer. Men då måste vi skapa bra rutiner för det, och också ges tillräckliga möjligheter att kunna genomföra fler hembesök. Vill du veta mer? text & foto: daphne macris Kontakta: annicka.pantzar@legevisitten.se, siv.lundaahl@legevisitten.se eller anna-maj.johansson, @legevisitten.se Kosttillägg är bra, men mat är för många ett av de glädjeämnen i livet som sist lämnar oss. 29