JHS 195 Definitioner för arbetsställe och andra relaterade termer Version: 1.1 Publicerad: 15.10.2015 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...1 3 Hänvisningar...2 4 Definition av arbetsställe och närliggande begrepp...3 5 Informativa uppgifter...6 6 Bilagor...6 1 Inledning Denna rekommendation beskriver definition av och användningsområde för termen arbetsställe. Vidare definieras andra termer som är nära relaterade till arbetsställebegreppet för att undvika begreppsmässiga missförstånd och ologisk termanvändning. Målet är att olika slags verksamhetsmodeller ska kunna jämföras och analyseras också över sektorgränserna oberoende av vilken part som producerar tjänsten. Standardisering av begreppet arbetsställe och produktion av uppgifter enligt standarden förbättrar jämförbarheten för uppgifter som är riktade till arbetsställen och kvaliteten på de uppgifter som används för beslutsfattande samt minskar problemen i anslutning till underhåll av uppgifter. Med hjälp av enhetliga arbetsställedata blir användningen av uppgifterna mångsidigare och effektivare. I och med definitionen är innebörden av begreppet arbetsställe användbart/enhetligt ur såväl den offentliga förvaltningens som företagens synvinkel. I kapitel 2 beskrivs rekommendationens tillämpningsområde, i kapitel 3 rekommendationens hänvisningar och i kapitel 4 definitioner av arbetsställe och närliggande begrepp gällande hela den offentliga förvaltningen. I bilaga 1 beskrivs beständighetsregler för bildning av arbetsställeuppgift gällande arbetsställen hos kommuner och samkommuner. Rekommendationen är producerad som en del av regeringsprogrammets Kommuninformationsprogram som inleddes 2012. Ett av kommuninformationsprogrammets huvudmål är att genom utveckling av kommunernas och samkommunernas informationshantering uppnå gemensamt överenskomna och med rekommendationer och nödvändiga normer stödda arbetssätt vid nationell produktion och distribution av kommunernas ekonomi- och verksamhetsuppgifter. Granskning av kommunernas verksamhet och ekonomiska uppgifter ur synvinkeln funktionella helheter förutsätter harmonisering av arbetsställedefinitioner samt uppdatering och standardisering av tillhörande klassificeringar. 2 Tillämpningsområde Målgruppen för rekommendationen är hela den offentliga förvaltningen. I rekommendationen finns tillämpningsanvisningar gällande kommuner och samkommuner. Tillämpningsområdet för arbetsställe har definierats som kommuner och samkommuner gällande: 1/6
Ordnande av service (servicen styrs dit där brukaren har störst nytta av den), planering av ekonomi och verksamhet, trafikplanering, karttjänster, geografisk information. Planering/styrning av servicenätet (vad behövs och var) karttjänster, geografisk information. Bedömning av service (tillgänglighet, tillgång) karttjänster, geografisk information, att observera på vilken nivå tjänsteproduktionen mäts. Utveckling av intern och extern jämförelse. Avgöra behörig myndighet (grundat på arbetsställets lägesuppgifter vet man vem som är behörig myndighet i frågor som rör arbetsstället). För att uppnå detta mål är kompatibilitet viktigt (olika system, olika register över arbetsställen) och automatiska processer. Statistik, statlig styrning och forskning (t.ex. uppgifter om personal-, löne- och arbetsställestruktur på arbetsställenivå, för att bilda pendlingsregioner, i framtiden kostnader och intäkter på arbetsställenivå för utveckling av jämförelse) Stöd till kunder när dessa söker service. Tillämpningsområde för rekommendationen gällande statsförvaltningen: Statistik, statlig styrning och forskning Utveckling av intern och extern jämförelse (benchmarking) Avgöra behörig myndighet. Målgrupper för rekommendationen är: Statsförvaltningen Kommuner, samkommuner och tjänsteproducenter i kommuner som producerar information gällande arbetsställen grundat på rekommendationen. Dessutom utnyttjar de den information som skapas när de jämför och analyserar hur tjänsterna genomförs. Utvecklare av verksamhet och processer i offentlig förvaltning Utvecklare av datasystem i offentlig förvaltning Projektledare och experter i systemutvecklingsprojekt. 3 Hänvisningar Hänvisningar i rekommendationstexten till lagar, normer och författningar: Kommunallagen, 17.3.1995/365 Förordningen om statistiska enheter (EEG 696/93). Andra rekommendationer som ansluter till rekommendationen är JHS 174 Klassificering av servicenivån för ICT-service. Rekommendationen har upprättats i samarbete med projekten JHS Kontoplan för kommuner och JHS Uppgifts- och tjänsteklassificering för kommuner och samkommuner och gränssnitten mellan dessa har beaktats i utarbetandet av begreppen. Även Kommunal ordlista som finns publicerad i statsrådets termbank Valter har utnyttjats i arbetet. Ordlistan har utarbetats i samarbete mellan finansministeriet, statsrådets kansli, Finlands Kommunförbund och Institutet för de inhemska språken. 2/6
4 Definition av arbetsställe och närliggande begrepp arbetsställe; branschenhet fi toimipaikka; toimialayksikkö en fysisk plats där ett samfund, ett företag eller en enhet av företagstyp eller en del av sådana är belägen och där det i huvudsak produceras en typ av varor eller tjänster. På ett arbetsställe finns personal. På ett fysiskt ställe kan det baserat på verksamhetens natur skiljas ut flera arbetsställen. Verksamhetens natur klassificeras i sektorindelningen. Arbetsställets läge definieras efter adressinformationen, kommunerna svarar för att upprätthålla adressinformationen. Som synonymer till termen: Lokal verksamhetsenhet, officiell översättning i Förordningen om statistiska enheter (EEG 696/93) för lokal verksamhetsenhet: En enhet som ägs av ett samfund, ett företag eller annan enhet av företagstyp och som verkar på en ort och producerar varor och tjänster främst av ett slag. Observera: De flesta företag och samfund har endast ett verksamhetsställe, men stora samfund och organisationer kan ha hundratals verksamhetsställen runt om i landet. Dessutom kan verksamhetsställena verka inom olika branscher. kommun fi kunta lokalt offentligt samfund som har ett eget avgränsat område och en egen avgränsad befolkning samt beskattningsrätt och vars högsta beslutande organ väljs av invånarna genom val Kommunen kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle. Kommunen har ett eget FO-nummer och ett kommunnummer. Ändringar av kommunindelningen beslutas av statsrådet. Källa: omarbetning av Kommunal ordlista 2013. kommunalt affärsverk fi kunnallinen liikelaitos affärsverk som verkar inom kommunens kompetensområde och som kommunen eller en samkommun bildat i sin egen organisation för affärsverksamhet eller för en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer Ett kommunalt affärsverk kan vara en kommuns affärsverk eller en samkommuns affärsverk. Ett affärsverk som bildats av en kommun kallas kommunens affärsverk och ett som bildats av en samkommun samkommuns affärsverk. Ordet affärsverk ska ingå i affärsverkets namn. Kommunala affärsverk är inga självständiga juridiska personer utan utgör en del av kommunens eller samkommunens organisation. Kommunen eller samkommunen ansvarar sålunda för affärsverkets skyldigheter och ansvar. En samkommun som bildats av flera kommuner eller samkommuner och som har i uppgift att vara huvudman för ett kommunalt affärsverk benämns affärsverkssamkommun. En affärsverkssamkommun är en självständig juridisk person. Ordet affärsverkssamkommun ska ingå i affärsverkets namn. 3/6
Benämningen kommunens affärsverk, samkommunens affärsverk och affärsverkssamkommun kan bara användas av ett sådant kommunalt affärsverk som har bildats som ett affärsverk i enlighet med kommunallagen. Källa: Kommunallagen 17.3.1995/365, Kommunal ordlista 2013. kommunkoncern fi kuntakonserni helhet som består av kommunen och dess dottersamfund och som kommunen har bestämmanderätt över Till kommunkoncernen hör också samfund där kommunernas dottersamfund har bestämmanderätt. Samfund som hör till kommunkoncernen kan vara till exempel aktiebolag, föreningar och stiftelser. Kommunen ska upprätta ett koncernbokslut som tas med i kommunens bokslut. Till kommunens koncernledning hör kommunstyrelsen, kommundirektören eller borgmästaren och sådana andra organ, tjänsteinnehavare och förtroendevalda som fastställs i en instruktion. Koncernledningen ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och ordnandet av koncernens interna kontroll. Koncernledningens verksamhet styrs av fullmäktige. Källa: Kommunal ordlista 2013. lokal branschenhet fi paikallinen toimialayksikkö ett samfund/företag eller en del av ett samfund/företag som huvudsakligen verkar inom en enda bransch. Den avgränsas inte regionalt till ett område, utan den täcker samfundets/företagets alla arbetsställen som verkar inom en viss näringsgren. Varje samfund/företag har minst en verksamhetsenhet men kan också ha flera verksamhetsenheter. Källa: Förordningen om statistiska enheter (EEG 696/93). metadata fi metatieto information som beskriver informationen Observera: Med metadata avses här Statistikcentralens gällande sektorindelning. Som metadata används senare den Uppgifts- och tjänsteklassificering som görs till en JHS-rekommendation i Kommuninformationsprogrammet. resultatområde fi tulosalue term som används inom finansförvaltning för att beskriva en del av organisationen vars ekonomiska verksamhet man vill följa som en egen helhet 4/6
samkommun fi kuntayhtymä offentligt samfund som grundats av två eller flera kommuner och som sköter de uppgifter kommunerna gett Samkommunerna är offentligrättsliga juridiska personer och en viktig form av kommunalt samarbete. Samkommunerna finansieras med några undantag av sina medlemskommuner. En samkommun kan vara lagstadgad eller frivillig. Samkommunens högsta beslutande organ är antingen samkommunens fullmäktige eller samkommunsstämman. Samkommunen har ett eget FO-nummer. Källa: omarbetning av Kommunal ordlista 2013. serviceanordnare fi palvelunjärjestäjä en tillhandahållare av service som med stöd av lag, myndighetsbeslut eller avtal har skyldighet att sörja för att en kund får den service han eller hon behöver eller har beställt. Observera: Serviceanordnaren är en kommun, samkommun eller staten (områden med mellankommunalt samarbete). Serviceanordnaren har en allmän eller särskild skyldighet att organisera tjänster i anslutning till viss service. Serviceanordnaren styr tjänsteproduktionen med hjälp av avtalsstyrning. Den organisation som organiserar tjänster kan också fungera som tjänsteproducent. Källa: omarbetning av Sosiaalipalvelujen luokituksen sanasto (2011). servicegivare fi palveluntoteuttaja en aktör som i praktiken svarar för att klienten får service på serviceproducentens uppdrag serviceproducent; leverantör fi palveluntuottaja; toimittaja en tillhandahållare av service som producerar service för kunder antingen på uppdrag av en serviceanordnare eller på basis av ett avtal med kunden Observera: Serviceproducenten ansvarar för att kunden får tjänster enligt serviceplanen och att tjänsterna motsvarar de mål som är uppsatta för produktionen av tjänster. Serviceproducenten kan vara en organisation eller en del av den (t.ex. en verksamhetsenhet, serviceenhet) eller en enskild person. Offentliga serviceproducent agerar på uppdrag av en serviceanordnare, men enskilda serviceproducenter kan agera också utan uppdrag från serviceanordnare. I tjänstenivåklassificeringen används också termen leverantör för serviceproducent. Källa: omargetning från Sosiaalipalvelujen luokituksen sanasto (2011) och JHS 174 ICT-palvelujen palvelutasoluokitus. serviceställe fi palvelupiste ett ställe som erbjuder service och där direkta kundtjänsttillfällen sker 5/6
I servicestället kan användas en lokal, elektronisk eller telefonservicekanal. Ett serviceställe är en del av ett samfund eller företag eller så kan det vara gemensamt för flera aktörer. Det är möjligt att per serviceställe ange och föra till brukarnas kännedom tillgänglighetsuppgifter för tjänsten, som öppet- eller servicetider och av serviceställeuppgifterna kan en servicekarta skapas. På ett arbetsställe kan det finnas ett serviceställe. Verksamheten vid ett serviceställe kräver ingen personal. Användningen av termen serviceställe rekommenderas inte i datastrukturer. tillhandahållare av service fi palvelunantaja en aktör som åstadkommer service genom att ordna eller producera sådan Observera: Tillhandahållare av service kan vara tjänsteorganisatörer eller tjänsteproducenter. Dessa kan antingen vara samma aktör eller olika aktörer. Källa: omarbetning av Sosiaalipalvelujen luokituksen sanasto (2011). verksamhetsenhet fi toimintayksikkö en organisation eller en del av den som administrativt och ekonomiskt har ansvar för att sköta sina uppgifter Observera: Verksamhetsenhet används i den interna planeringen, uppföljningen och ledningen i en organisation. En verksamhetsenhet är inte nödvändigtvis en till en geografisk plats bunden helhet eller så kan den bestå av flera arbetsställen. 5 Informativa uppgifter Denna rekommendation upprätthålls av Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen JUHTA, tfn 0295 16001, e-post: jhs-sihteeri@jhs-suositukset.fi. JHS-systemets webbsidor: http://www.jhs-suositukset.fi 6 Bilagor Bilaga 1. Beständighetsregler för bildning av arbetsställeuppgift gällande arbetsställen hos kommuner och samkommuner. 6/6