Reflektioner från föregående vecka

Relevanta dokument
Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys

Seminarium 4 (kap 16-17)

» Industriell ekonomi

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

722G88 FÖRETAGS- OCH PERSONALEKONOMI VT2009

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

» Industriell ekonomi

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

De generella kalkylproblemen

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Företags- och Personalekonomi G88

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Kalkyler som beslutsunderlag

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

» Industriell ekonomi

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Kalkylering. Daniel Nordström

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Kalkyleringens avvägning

Företags- och Personalekonomi G88

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Företags- och Personalekonomi G88

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Ekonomiska grundbegrepp

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Kalkyleringens avvägning

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR Uppgift 1 (10 poäng)

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Redovisning och Kalkylering

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

tentaplugg.nu av studenter för studenter

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Ekonomistyrning. IKEA: Vår vision är att skapa en bättre vardag för de många människorna...

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Avstämningar. Avstämning av. Avstämningar. Avstämningar. Om det inte stämmer? Regelbunden rapportering

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING

Redovisning och kalkylering

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand

Fråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p)

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Uppgift: Självkostnad och ABC

Entreprenörskap, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Skärvad Olsson Kap 18

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

IEK 415 Industriell ekonomi

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Transkript:

Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1

Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2

Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning Byggproduktion 3

Resultat och lönsamhet Intäkter från försäljning (värdet av output) Kostnader från resursförbrukning (värdet av input) Resultat = Intäkter - Kostnader Lönsamhet = Resultat / Resursinsats Byggproduktion 4

RESULTAT = Intäkter - Kostnader LÖNSAMHET = Resultat / Resursinsats PRODUKTIVITET = Producerad mängd / Resursinsats EFFEKTIVITET = Värde produkten / Värdet på resursinsats Byggproduktion 5

Tre begreppspar Inkomster och Utgifter Uppstår vid anskaffningstillfället Inbetalningar och Utbetalningar Uppstår vid betalningstillfället Intäkter och Kostnader Uppstår vid förbrukning Byggproduktion 6

Utgift Uppstår vid anskaffningstillfället Utbetalning Uppstår vid betalningstillfället Kostnad Uppstår vid förbrukning, en periodiserad utgift Byggproduktion 7

Inkomst Uppstår vid anskaffningstillfället Inbetalning Uppstår vid betalningstillfället Intäkt Uppstår vid levererad prestation, en periodiserad inkomst Byggproduktion 8

Kalkylmässiga kostnader och Bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga merkostnader Systematiska skillnader Urval Värdering Periodisering Bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga merkostnader Byggproduktion 9

Kostnadsindelning Princip för kostnadsindelning Kostnadsbegrepp Verksamhets- Rörliga Fasta volym kostnader kostnader Kostnader Kostnadsfördelning Direkta kostnader Indirekta kostnader Beslutssituation Särkostnader Samkostnader Byggproduktion 10

Rörliga och fasta kostnader Rörliga kostnader Förändras med verksamhetsvolymen Proportionellt rörliga kostnader Progressivt rörliga kostnader Degressivt rörliga kostnader Fasta kostnader Förändras ej när volymen förändras Helt fasta kostnader Driftsbetingade fasta kostnader Halvfasta kostnader Byggproduktion 11

Rörliga och fasta kostnader Total kostnad (TK) Rörliga kostnader (RK) Fasta kostnader (FK) Volym Byggproduktion 12

Direkta och indirekta kostnader Fördelning av kostnader på produkter (kostnadsbärare) Direkta kostnader fördelas direkt på kostnadsbärarna Indirekta kostnader fördelas på kostnadsbärarna via kostnadsställen Självkostnaden för en produkt = Direkta kostnader + Indirekta kostnader Byggproduktion 13

Direkta och indirekta kostnader Direkt kostnad De kostnadsslag som direkt kan hänföras till en kostnadsbärare (t.ex en produkt) Indirekt kostnad Omkostnader som kan hänföras till ett kostnadsställe och fördelas till en kostnadsbärare Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställe Fördelade kostnader Byggproduktion 14

Särkostnader och samkostnader Fördelning av kostnader beroende på beslutssituationen Särkostnader är kostnader som orsakas av ett visst beslut Samkostnader är kostnader som inte orsakas av ett visst beslut Byggproduktion 15

Särkostnader och samkostnader, exempel Tibrobord AB överväger att lägga ner produktionen av köksbord om en månad, när Kalle Spis går i pension. Kalle är för närvarande helt sysselsatt med köksbordsproduktionen. Kostnaden för Kalles arbete uppgår till 24000 kr/mån. Tillverkningen av köksbord sker i en lokal där det även tillverkas andra liknande produkter. Hyran för denna lokal är 30000 kr/mån. Råmaterialet till köksborden kostar 28000 kr/mån och övriga kostnader som entydigt kan hänföras till köksbordsproduktionen beräknas till 24000 kr/år. Uppgift: Beräkna särkostnaderna per månad för tillverkningen av köksbord Byggproduktion 16

Andra kostnadsbegrepp Alternativkostnad Det intäktsöverskott som man går miste om genom att välja ett visst alternativ Ingen faktisk kostnad Sunk costs (Sänkta kostnader) Historiska kostnader Irrelevanta för framtida beslut Byggproduktion 17

Resultatplanering Kostnads-volym-resultatanalys (CVP-analys) Hur volymen påverkar kostnader, intäkter och resultat (beräkning av break-even) Baseras på analys av rörliga och fasta kostnader Totalanalys Analys av totala intäkter och kostnader Bidragsanalys Analys av täckningsbidrag, rörliga och fasta kostnader Byggproduktion 18

Beteckningar m TRK FK TK p TI V TB TTB TG = tillverkad mängd (såld mängd) = totala rörliga kostnader = totala fasta kostnader = totala kostnader = pris per styck = totala intäkter = resultat (vinst eller förlust) = täckningsbidrag = totalt täckningsbidrag = täckningsgrad Byggproduktion 19

Totalanalys Verklig omsättning TI V Kritisk punkt (break-even) TK Kritisk omsättning RK FK Kritisk volym Volym Byggproduktion 20

Totalanalys Resultat (V) = TI - TK Kritisk punkt (omsättning, volym): TI = TK Säkerhetsmarginal: (volym) = Verklig volym - Kritisk volym (kr) = Verklig omsättning - Kritisk omsättning (%) = (Verklig volym - Kritisk volym) / Verklig volym (%) = (Verklig omsättning - Kritisk omsättning) / Verklig omsättning Byggproduktion 21

Totalanalys, exempel AB Even tillverkar en skrivare, Printpro, som kräver fasta kostnader på 45000 kr/år. De rörliga kostnaderna är 600 kr per tillverkad enhet och försäljningspriset är 900 kr per enhet. Uppgift: Beräkna den kritiska volymen. Vilket resultat erhålls om AB Even säljer 200 enheter per år och hur stor blir säkerhetsmarginalen i procent? Byggproduktion 22

Bidragsanalys Täckningsbidrag per styck (TB) = = Pris per styck - Rörlig kostnad per styck Total täckningsbidrag (TTB) = = Täckningsbidrag per styck * mängd Resultat (V) = TTB - FK Täckningsgrad (TG): TG = TB / Pris per styck TG = TTB / Total intäkt Byggproduktion 23

Bidragsanalys, exempel Företaget Shirtmaster tillverkar herrskjortorna Mark och Steve. De rörliga kostnaderna för material och löner uppgår till 28 kr/st för Mark och 30 kr/st för Steve. De fasta kostnaderna för tillverkning av både Mark och Steve uppgår till 40000 kr/år. Försäljningspriset för Mark är 35 kr/st och för Steve 45 kr/st. Uppgift: Beräkna TB för Mark och Steve. Beräkna TTB vid en tillverkning av 4000 Mark och 2500 Steve. Beräkna resultatet och täckningsgraden vid denna tillverkning. Byggproduktion 24

Resultatplaneringens förutsättningar Linjära samband. Kurvorna för total intäkt och total kostnad förutsätts vara linjära. Intervallbegränsning. I praktiken är det endast inom ett visst intervall tekniken är tillämpbar Volym är enda kostnads- och intäktspåverkande faktorn. Vi bortser från: Effektivitetens växlingar Volymförändringarnas hastighet Löner, marknadspriser och tillverkningsmetoder förblir oförändrade Byggproduktion 25