Don t worry and don t know

Relevanta dokument
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Mentalisering Att leka med verkligheten

Rätten att uttrycka sig fritt

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

Mentalisering och smärta

Mentalisering och borderline

MBT och gruppbehandling

Psykoterapeutisk teknik 5

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

Psykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel

Mentalisering Utveckling och skador

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget?

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Mentaliseringsbaserad terapi

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera?

Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå?

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Motiverande Samtal MI introduktion

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Information om gruppsykoterapi

Upplägg. Pretend mode Till att börja med. Varje gång

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

MBT. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

INFORMATION OCH KURSPLAN

DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

Kommunikationsanalys

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: Sida 2 av 7

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Konflikter och konfliktlösning

Motiverande Samtal (MI)

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Hålla igång ett samtal

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson.

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Medveten närvaro. "Medveten närvaro betyder att vara uppmärksam på ett särskilt sätt, avsiktligt, i nuet, och utan att värdera.

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Transkript:

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa sig sitt eget och andras inre. Fokus ligger på processen, inte på innehållet. Öka agentskap. 3 1

Terapeutens förhållningssätt En icke vetande, undersökande hållning ej experthållning. Don t worry and don t know. Fokusera på patientens tankar och känslor. Joint attention patientens mentala tillstånd ska vara i fokus för både patient och terapeut. En aktiv hållning terapeuten är tydlig med att han har patienten i tankarna. En MBT-terapeut är varm gentemot patienten, man häller inte bensin på elden. 4 Terapeutens förhållningssätt, forts Var uppmärksam på brott i den terapeutiska alliansen undersök tillsammans med patienten. Erkänn misstag be om ursäkt. Self-disclosure - svara på rimliga frågor och var öppen och tydlig med känslor. Var tydlig och öppen med andra uppfattningar än patientens, men utan experthållning. Ta chansen att se flera perspektiv. 5 6 Kontrasterande hållning Patient/terapeut Yttre fokus Självreflektion Känslomässig distans Kognitivt Övertygelse Terapeut/patient Inre fokus Reflektion kring andra Känslomässig närhet Affektiv Tvivel 2

Generella drag hos interventionerna Enkla och korta Fokuserade på känslor Fokuserade på det som är aktuellt och känslomässigt laddat för patienten. Fokuserade på det medvetna eller nästan medvetna, inte det omedvetna. Anpassade till den aktuella mentaliseringsnivån! 7 8 Interventionsspektrum 1. Stöd, empati, klarifiering 2. Utmaning 3. Affektfokus 4. Mentalisering av relationen Att välja intervention Inled i princip varje terapitimme på nivå 1, med stöd, empati och klarifiering. Ta en nivå i taget. Gå vidare endast när patientens mentaliseringsförmåga klarar det. Gå tillbaka en nivå om känslorna hotar att bli överväldigande. Gå tillbaka till nivå 1 om känslorna blir helt ohanterliga eller om det inte går att förstå vad som händer. 9 3

1. Stöd, empati och klarifiering Respektfullt, intresserat. Positivt, hoppfullt, frågvist. Stämma av kontinuerligt att du uppfattat rätt. Komma ihåg att du är icke vetande. Om du drabbas av teorier, redovisa det om det stör din öppna hållning. Visa när du blir känslomässigt berörd av det patienten berättar. Ge patienten beröm när hon mentaliserar i en besvärlig situation. Validera patientens upplevelse, men mer utforskande än enkelt bekräftande. 10 Klarifiering - exempel Hur blev det för dig? Nu hänger jag inte med. Har jag uppfattat dig rätt? Hur blev du säker på att hon inte vill träffa dig? Det låter jättejobbigt, var det så eller på något annat sätt? 11 2. Utmaning Kan det vara så att du inte riktigt vet vad du känner? Du säger att du mår bra men jag tycker att du ser ledsen ut. Om du skulle försöka tänka det motsatta, att din pojkvän faktiskt är kär i dig, hur skulle det bli? Du verkar så säker men jag känner mig bara snurrig. 12 4

3. Affektfokus Här och nu Delad känsla känsla i rummet - flöde Identifiera genom yttre och inre lyhördhet Känslan behöver formuleras men inte nödvändigtvis förklaras Känslan kan behöva markeras vems är den? 13 4. Mentalisering av överföringen 1. Validera upplevelsen 2. Utforska den aktuella relationen patientterapeut 3. Acceptera och utforska ageranden och hur terapeuten bidragit 4. Arbeta gemensamt fram en förståelse 5. Presentera ett alternativt perspektiv 6. Följ upp patientens reaktion 7. Utforska patientens reaktioner på den förståelse och det alternativa perspektiv som arbetats fram 14 Mentalisering av överföringen Du berättade att du ofta blir arg i stället för ledsen. Jag undrar om det är det som händer just nu. Du sa att det ofta blir missförstånd när du är med andra, var det något liknande som hände förra gången vi träffades? Det är ganska svårt för oss just nu att fatta vad som händer Jag blir ledsen när jag hör vad du säger. Det känns som om du undrar om du kan lita på mig. 15 5

Motöverföring Komplementär motöverföring - Terapeutens känsla en projektion från patienten Överensstämmande motöverföring - Känslan ej projicerad utan delad - Känslomässig identifikation - Terapeuten markerar känslan som sin egen 16 Låtsasläge och motöverföringskänslor 17 Uttråkad Upplever det patienten berättar som trivialt Autopilot-känsla Svårt att modulera affekter det blir flackt, stelt, distanserat Teleologisk hållning och motöverföringskänslor 18 Känsla av att vilja göra något Listar, punktar, stegar upp Erbjuder copingstrategier Ger praktiska råd 6

Psykisk ekvivalens och motöverföringskänslor 19 Känner sig förbryllad eller förvirrad Nickar och hummar överdrivet mycket Känner sig osäker på vad man kan säga Känner sig irriterad på patienten Om tolkning 20 Presenterar en ny förståelse av det patienten berättar. Ska inte vara helt främmande för patienten (förmedvetet). Ska väcka patientens nyfikenhet och locka till reflektion. Ska vara ett redskap för att öva mentaliseringsförmågan. Syftet är inte att lösa upp bortträngningar och ge insikt om kopplingar mellan barndomsupplevelser, inre konflikter och om aktuella, problematiska förhållningssätt. Stopp -interventioner Stoppa och stå kvar. Stoppa och utforska. Stoppa, backa och utforska. 21 7