Kvalitetsredovisning 2009

Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2009 Sfi Rektors namn: Susanne Bergman Telefonnummer: 044/0733-136746 E-postadress: susanne.bergman@kristianstad.se 1

Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet s. 3 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen s. 4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden s. 5 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål s. 5 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen s.13 6. Åtgärder för utveckling och förbättring s.14 7. Rektors beslut s 14. 2

1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet Sfi tillhör Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen sedan oktober 2007. Förvaltningen är organiserad i tre avdelningar där Sfi utgör en avdelning med en avdelningschef/rektor. Sfi har sedan april 2009 all verksamhet förlagd till lokaler i Åsums fure i Norra Åsum ca 5 kilometer utanför Kristianstad centrum. Det har inneburit att deltagarna har fått åka buss och det har varit en del logistiska problem med bussarna under året. Kurser/utbildningar Sfi innehåller fyra kurser A, B, C och D uppdelade på tre studievägar beroende på tidigare utbildning. Inom studieväg 1 kurs A-B sker läs- och skrivinlärning. Studieväg 2 förbereder för arbetslivet och studieväg 3 för vidare studier. Under året har vi även infört en nivå B-lägre. Det finns en slussgrupp för deltagare som redan har en del kunskaper i svenska. Där testas och kartläggs kunskaperna och deltagaren slussas sedan i på rätt nivå. Deltagare som går snabbt fram kan på motsvarande sätt slussas ut. Kvällsundervisning och flexibel undervisning i språkverkstaden erbjuds de deltagare som t.ex. på grund av arbete inte kan följa ordinarie undervisning. Antal deltagare på Sfi har under 2009 ökat med ca 10%. Antal unika deltagare Vt 08 Ht08 Vt 09 Ht09 Tot.09 596 656 683 656 931 Andelen flyktingar 60%, övriga invandrare 40%. Sfi har kontinuerlig antagning. Under 2009 startade 21 nybörjarkurser. Personal Sfi s personal består av 23 lärare, 0,5 samordnare1 studie och yrkesvägledare, 2 integrationsvägledare, 1,7 assistent och en rektor och vaktmästare. Verksamheten har även tillgång till förvaltningsgemensam personal för löner, ekonomi mm. Ledningsorganisation Ledningen består av rektor som ingår i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med avdelningscheferna för förvaltningens övriga avdelningar, ekonom, personalsekreterare, utbildningsansvarig under ledning av förvaltningschefen. Materiella resurser Lokaler Den första april flyttade verksamheten till lokaler i Åsums Fure i Norra Åsum beläget ca 5 kilometer utanför centrala Kristianstad. Undervisningen sker i två hus. Lokalerna är inte helt avsedda för undervisning utan har fått anpassas i viss utsträckning till verksamhetens behov. Deltagarna måste åka buss ut till skolan och det har blivit mycket svårare att ta del av samhällets resurser och detta försvårar integrationen. 3

Läromedel Tillgången på läromedel är god. Alla deltagare får låna lärobok och alla får en övningsbok. Lexikon finns på de flesta språk och varje grupp har tillgång till lexikon på de i gruppen aktuella språken. Önskvärt vore att alla deltagare hade ett eget lexikon. Tillgång på referensmaterial som böcker och dataprogram finns men borde utökas. För att få tillgång till bibliotek måste man åka till centrala Kristianstad vilket är en avsevärd försämring mot tidigare. Datorer Deltagaredatorer 90 Administrativa 32 Stödresurser Studie och yrkesvägledare finns på heltid. Studiehandledning på hemspråk finns för arabisktalande, fransktalande och somalisktalande deltagare. Språkverkstaden finns för extra stöd. Talpedagog används för stöd i uttal. Stöd i läs och skrivträning i grupper finns för alla nivåer. Integrationshandledare finns för stöd till deltagarna i samhälls- kultur- och hälsoinformation. Nyckeltal: Avläses per 15 oktober årligen Antal deltagare 446 Antal lärare (årsarbetare) 23 Antal lärare per 100 deltagare 5,15 Andel lärare (årsarbetare) 87% behöriga invandrarlärare 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Grunden för kvalitetsredovisningen : Uppgifter ur Procapita och Business Objects Verksamhetsplan Betyg Nöjdhetsgrad mäts varje termin Kursutvärderingar i grupperna Diskussioner i arbetslagen Skolinspektionens rapport Följande har medverkat i arbetet med kvalitetsredovisningen Medarbetarna har medverkat i arbetslag, på arbetsplatsträffar och under medarbetarsamtal. Deltagarna har deltagit genom sina kursutvärderingar, mätningar av nöjdhetsgrad och genom diskussioner i grupperna och i Deltagarforum. 4

Under hösten blev Sfi kvalitetsgranskade av Skolinspektionen. De synpunkter som framkom då finns med som underlag. Kvalitetsredovisningen kommer att diskuteras på arbetsplatsträff, i grupperna, lämnas till förvaltningsledningen, nämnden och läggas ut på Sfi s hemsida. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella perioden Målet för Sfi enligt nämndens styrkort är en flexiblare effektivare språkundervisning så att fler kan klara Sfi inom ett år och kan kombinera Sfi med praktik och arbete. Följande åtgärder för förbättring prioriterades i föregående kvalitetsredovisning: Läs- och skrivträning två gånger i veckan inom varje studieväg Erbjuda studieväg 1 fler ämnen, utifrån behov. Erbjuda Sfi mer än 15 timmar/vecka utifrån behov Erbjuda studiehandledning på ytterligare två språk Göra utvärdering två gånger/år och rapportera och analysera avbrottsorsaker Minska antalet gruppbyten genom att förbättra kartläggningen av deltagarna Öka andelen behöriga lärare till 90% Öka antalet deltagare i studieverkstad och sluss. Planera ett yrkesspår inom Sfi 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål En lokal arbetsplan upprättades och arbetet har målmedvetet bedrivits för att genomföra de prioriterade förbättringarna som beslutades i förra kvalitetsredovisningen. Procapita arbetsmarknadsmodul har införts i hela förvaltningen. Det är ett registrerings- och dokumentationsprogram där alla handläggare kan registrera och dokumentera vad som beslutas om deltagarna. Där finns även deltagarens individuella studieplan. Sedan hösten arbetar lärarna i arbetslag vilket har ökat diskussionerna om verksamhetens olika mål. Andelen behöriga lärare har ökat från 72-87%. Utveckling av verksamhetens ledning Under året har Integrations - och arbetsmarknadsförvaltningen genomfört utvecklingsprocesser med utvecklingsgrupper som har haft olika uppdrag. Ett av uppdragen var att varje avdelning ska ha en verksamhetsplan. Den upprättades för Sfi under hösten och ligger delvis till grund för kvalitetsredovisningen. Verksamhetsplanen är kopplad till förvaltningens och Sfi s balanserade styrkort. Förvaltningen har fått tillgång till dataprogrammet Business Objects vilket underlättar framtagandet av statistik och har därmed underlättat styrning och uppföljning. Nätverket för Sfi rektorer i Skåne som bildades under 2008 har under året utökats något och träffas minst två gånger per termin. Sfi- rektorerna i Skåne Nordost har träffats regelbundet och det regionala samarbetet har börjat komma igång, bland annat med en gemensam studiedag. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling genom deltagande i konferenser för vuxenutbildning, Arbetsmarknadskonferens, 5

konferens om Yrkessvenska. Rektor och skyddsombud har genomgått kommunens arbetsmiljöutbildning och rektor har genomgått kurs i konflikthantering. Personalens kompetensutveckling All personal Gemensamma förvaltningsdagar med rapporter från utvecklingsprocessgrupperna, gemensam dag med arbetsförmedlingen inom ramen för LÖK, Studiecirklar med pedagogisk litteratur Utbildning e - portfolio Meritportfölj Utbildning i Procapita arbetsmarknadsmodul Exempel på enskild kompetensutveckling Sfi konferens i Växjö Symposium i svenska som andraspråk, Nationellt centrum Stockholm Sfi forum Stockholm Konferens om Yrkessvenska Kulturmöten Fortbildningskonferens i Alfabetisering Sfi-konferens om bedömning Handledarutbildning i meritportfölj 4.1. Normer och värden Mål: Vi hade satt något specifikt mål för 2009. Vi har ändå arbetat med värden och normer. Bakgrund Sfi har under året fått fler lågutbildade deltagare. Många av deltagarna mår dåligt av olika anledningar och har dåliga kunskaper om hälsofrågor och livsstil. En stor del av deltagarna har gått i auktoritära skolor och har inte varit vana att ha inflytande i sin skola och behöver träna sig i deltagande i demokratiska processer. Processen Sfi har en integrationsvägledare med inriktning mot kultur och hälsa. Hon har haft både gruppinformation och enskild information till deltagarna om normer och värden i svensk kultur och samhällsliv och vanliga reaktioner i migrationsprocessen, konfliktlösning, motivationshöjande samtal m.m. För analfabeterna hade vi under hösten en friskvårdstimme med kost, motion och egenvård. För att öka kunskaperna om hälsa och livsstil har vi ett samarbete med hälsopedagogutbildningen på högskolan som genomför samtal och workshops om hälsa och livsstil. Alla grupper har demokratiskt valt representant till deltagarforum. 6

Alla lärare arbetar med normer och värden i sina grupper genom diskussioner om likabehandlingslagen, demokratibegrepp, kvinnors lika värde i gruppen, rätten till taltiden och utrymmet i klassrummet. Vi har även ett samarbete med Regionmuseet och genomför tillsammans med dem utflykter ut i olika naturområden. Utbudet av kurser i yrkessvenska har riktats till både traditionellt manliga och kvinnliga yrken. Utvärderingsmetod Samtal med lärare, integrationsvägledare och deltagare. Resultat Friskvårdstimme i alfabetiseringsgrupp 10 gånger samt ca10 utflykter i naturen med museet. Integrationsvägledaren har haft föreläsningar, gruppinformationer, flerpartsamtal och hjälpt många enskilda med integrationsproblem. Det har varit kvinnliga deltagare i yrkessvenskan med inriktning mot traditionellt manliga yrken. Värdera Vi har inget mål att värdera mot. Det vi har gjort har varit bra. Analysera Vi behöver formulera mål för 2010 om normer och värden. Integrationsvägledaren behöver vara i fler grupper och arbeta motivationshöjande 4.2. Kunskaper Mål:Effektivare och flexiblare språkutbildning: a) Öka flexibiliteten och individanpassningen b) Öka andelen deltagare som får godkänt i en studieväg inom ett år Bakgrund Målet för hela förvaltningen är att deltagarna så snabbt som möjligt kan uppnå egenförsörjning. Fler deltagare har praktik eller instegsjobb parallellt med Sfi och det kräver flexibla undervisningsformer. För att få en effektivare språkutbildning bör man ha en individanpassning av utbildningen som utgår från deltagarens behov, resurser och intressen. Processen a) Under våren ändrades undervisningen i kvällskurserna mot större flexibilitet och kunde ta emot fler deltagare i B-D kurser. I september ökades undervisningen med ytterligare en kväll. Genom en förbättrad språkkartläggning som startade under hösten har möjligheten att slussa in deltagare i grupperna ökat. Nybörjargrupperna är jämnare i kunskapsnivå. I Slussen slussas deltagare in som redan kan en del svenska varav en del går kvar och kan få betyg snabbt. På samma sätt slussas deltagare ut som klarar sina kurser snabbt. 7

Lärarna har trepartssamtal samtal med deltagare och handläggare om studierna, studieprogression och framtida mål. Deltagare som inte har handläggarde erbjuds individuella samtal. Utifrån behov byter deltagarna studiegrupp och studietid. Allt dokumenteras i den individuella studieplanen som från och med hösten finns i Procapita arbetsmarknadsmodul som är gemensam för handläggare och lärare. Deltagaren får en utskrift av sin individuella studieplan. b) Vi har erbjudit studiehandledning på arabiska och under hösten även på somaliska, extra hjälp i språkverkstaden, uttalsträning och läs- och skrivträning två gånger i veckan för alla studievägar. Studieväg ett har fått utökad studietid med mer läs- och skrivträning, kommunikation, matematik, studieteknink och läxläsning. Studieväg ett har fått ett läromedel som är väl strukturerat och anpassat till analfabeter. Utvärderingsmetod a) Antalet deltagare som har gått på kvällen, läst i slussen. Samtal med lärare b) Andelen som klarat studieväg inom ett år Resultat a) Lärarna anger själva att de i högre utsträckning har individualiserad undervisning och flyttar deltagare till andra grupper eller slussen efter behov. Antalet deltagare som går på kvällen har ökat. Samtliga kvällsdeltagare har arbete eller praktik som gör att de inte kan gå i dagkurser. Trepartssamtalen med handläggare och deltagare har varit bra för den framtida planeringen för deltagaren. Den utökade karläggningen har vi ännu inte hunnit utvärdera men lärarna som startat nybörjargrupper tycker att de är jämnare i kunskap och att det då är lättare att utgå från deltagarnas behov och resurser. Gruppbytena har blivit färre. Språkverkstaden har ökat deltagarantal under året. Kvällsundervisningen har ökat markant, under hösten nästan en fördubbling. Antalet deltagare i Slussen är oförändrat utom under ht 08 då vi hade deltagare i Slussen som senare kom att gå i Språkverkstaden. Antalet deltagare i Språkverkstaden Ht 08 Vt 09 Ht 09 230 760 542 Antal deltagare i kvällsundervisning Vt 08 Ht 08 Vt 09 Ht09 22 24 32 44 Antal deltagare i Slussen Vt 08 Ht 08 Vt 09 Ht 09 52 120 58 62 8

b) Andelen som har klara sin studieväg inom ett år har ökat något. År Klarat studieväg Varav inom ett år 2008 201 (42%)* 104 (51%)** 2009 270 (52%)* 148 (55%)** *procent av antalet bedömda deltagare **procent av dem som klarat studieväg Vi har ännu inte sett resultatet av satsningen på heldag för de lågutbildade eller bytet av läromedel för analfabeterna. Lärarna tycker att det går bättre. Värdera Måluppfyllelsen är god Analysera Lärarna har blivit mer medvetna om behovet av individualisering och flexibilitet och är mer aktiva med att möjliggöra en snabbare studietakt för deltagare som har kapacitet för det. Utvecklingssamtalen i form av trepartssamtalen och den gemensamma dokumentationen i arbetsmarknadsprocapita har förbättrat helhetsbilden av deltagarna och underlättat samarbetet med handläggarna och praktiksamordnarna. Studieväg ett har fått bättre struktur med nytt läromedel och en förlängd dag med mer hjälp och träning. Fler deltagare skulle behöva få den hjälpen. Vi borde göra en utvärdering av den satsningen. Heldagssysselsättning skulle på ett bättre sätt anpassas till individens behov. Många deltagare kan inte delta i erbjuden läs- och skrivträning på grund av praktik. För att ytterligare förbättra deltagarnas möjlighet att arbeta och praktisera samtidigt med Sfi skulle vi behöva ha flexibel undervisning under en större del av dagen. Det skulle kunna ske inom ramen för språkverkstaden som i så fall skulle behöva förstärkas. 4.3. Deltagarnas ansvar och inflytande Mål: Öka deltagarnas ansvar, delaktighet och inflytande Bakgrund Utbildningen ska utgå från deltagarnas behov och de ska vara delaktiga uppläggningen av utbildningen. Den individuella studieplanen ska upprättas tillsammans med deltagaren och ligga till grund för deltagarens studier på Sfi. 9

Processen Studievägledaren upprättar en individuell studieplan och den utveckla under kartläggningen och dokumenteras i procapita. Lärarna fortsätter att dokumentera i den under hela Sfi-tiden. Många deltagare har aldrig kunnat vara delaktiga i eller tagit ansvar för sin tidigare skolutbildning. Det är en process som vi startar och som utvecklas under hela Sfi- utbildningen. Deltagarna är efter språklig förmåga delaktiga i planeringen av arbetet. Regelbundna samtal om mål, resultat och ansvarstagande görs under hela utbildningen. I Utvecklingssamtalen tillsammans med handläggarna har deltagarna fått möjlighet till inflytande över sin planering. Integrationsvägledaren har både enskilda och gruppsamtal om motivation och ansvar. Utvärderingar som mäter deltagarnas nöjdhetsgrad görs varje termin. Enkäten finns översatt till de vanligaste språken. Under hösten startade Deltagarforum med representanter från alla grupper, rektor, integrationsvägledare tolkar och lärarrepresentant. Alla grupper hade förberett sig med gruppråd där man diskuterade frågor som man ville ta upp samt utsåg gruppens representant. Utvärderingsmetod Utvärdering görs två gånger per termin där det frågas om hur deltagarna har kunnat påverka sin aktivitet. Resultat Gruppråd i alla grupper, deltagarforum 2 gånger återrapportering till grupperna. I utvärderingen var medelvärdet på hur deltagaren kunnat påverka planeringen av aktiviteten (d.v.s. Sfi) 4,2 på våren och 4,4 på hösten (6 gradig skala) medianen 5. Värdera Vi är på rätt väg men förbättringar behövs. Analysera Deltagarforum har varit en positiv utveckling som vi bör fortsätta med och förbättra. Att påverka och ta ansvar för sin utbildning är viktigt och det är nödvändigt att vi fortsätter att möjliggöra för deltagarna att göra det. Vi behöver bli bättre på att låta deltagarna ha inflytande över planeringen av utbildningen och att träna dem i att ta ansvar för sina studier. Den individuella studieplanen behöver förbättras med tydligare mål och vad som behöver göras för arr uppnå målen. Det är viktigt att alla lärare är noga med dokumentation iden individuella studieplanen och att deltagaren får en kopia så att de känner att de äger den 4.4. Arbete utbildning och samhällsliv Mål: a) Planera yrkesspår inom Sfi. b) Öka antalet grupper som arbetar med meritportfölj 10

Bakgrund Behovet att kunna kombinera Sfi med yrkesutbildning eller andra studier har ökat. Satsningen på Yrkesvux har möjliggjort att ha yrkessvenska på Sfi. Förvaltningens mål att fler ska komma ut egenförsörjning har medfört att deltagarna behöver bli medvetna om sin kompetens och kunna uttrycka den på svenska. Processen a) I slutet av våren 2009 startade en kurs i yrkessvenska med inriktning teknik och till hösten startade en tre olika kurser i yrkessvenska med inriktning städ, vård och transport. Kurserna var ett komplement till den vanliga Sfi undervisningen. De som gick vårdkursen hade möjlighet att efter D-kursen fortsätta på Komvux i en förberedande vårdutbildning. b) EU-projekt om synliggörande av nyanländas kompetens har fortsatt under hela 2009 och som går ut på att genom att arbeta med meritportfölj ge deltagaren möjlighet att visa sin kompetens och uttrycka den på svenska. Under året har en lärare haft en del av sin tjänst som handledare/stöd för övriga lärare i Meritportföljsarbetet. Under hösten infördes meritportföljen som e-portfolio och alla lärare fick utbildning i det. De flesta B och C grupper och nästan alla D grupper har arbetat med meritportfölj och C och D grupperna har haft intensivveckor med meritportföljsarbete då vi även fick hjälp med handledning av Arbetskonsulenter och Studie- och yrkesvägledare. Utvärderingsmetod Antalet kurser i yrkessvenska och deltagarantal. Antalet deltagare som arbetar med meritportfölj. Resultat Vi har haft 4 kurser i yrkessvenska som samlat totalt 42 deltagare där merparten kom från Sfi. Intresset för meritportfölj har ökat hos såväl lärare som deltagare. Varje månad har 140 deltagare arbetet med meritportfölj. 35 meritportföljer har blivit färdigställda och kvalitetsgranskade. 20 lärare har gått utbildning i e-portfolio. 5 har gått handledarutbildning. Värdera Måluppfyllelsen är god Analysera Kurserna i yrkessvenska har varit bra och bör fortsätta. Det vore bra om de kunde få en direkt fortsättning i en yrkesutbildning. Samarbetet med yrkesvux och Arbetsförmedlingen om yrkesutbildningar med Sfi bör fortsätta. Meritportföljsarbetet är ett utmärkt komplement till kartläggning och är även motivationshöjande. 11

4.5. Bedömning och betyg Mål: Förbättra likvärdigheten och bedömningen. Öka antalet godkända betyg. Bakgrund Sfi fick ny kursplan 2009 och då behöver man göra konkretiseringar och ha en diskussion om mål och bedömningar. Vi har även fått nationella prov i B och C kurserna. Vi önskar en ständig förbättring av resultaten Processen I arbetslag har vi gjort konkretisering av kursplaner och betygskriterier. Vi har diskuterat nivåer och gjort gemensamma prov. Provresultaten diskuteras och jämförs. Medbedömning sker i tveksamma fall. I de nationella proven sker alltid medbedömning. Några lärare har varit på konferens med bedömning som tema. Vi har utökat studiehandledningen med ett språk så vi har kunnat erbjuda studiehandledning arabiska och somaliska enskilt och under lektionstid framför allt i studieväg 1 och 2. Stöd för övriga deltagare med läxläsning, kommunikation m.m. i språkverkstaden. Alla studievägar har fått läs-och skrivträning 2 gånger/vecka. Uttalsträning av talpedagog 2 gånger/vecka utifrån behov. Utvärderingsmetod Antalet godkända betyg. Resultat Konkretiseringarna har sannolikt lett till större samsyn och förbättrat bedömningen. Antalet satta betyg har ökat under 2009. Med hänsyn taget till att deltagarantalet har ökat ca 10% är ökningen av antalet satta betyg ca 15%. (se tabell nedan) Även de positiva avsluten har ökat. Betyg 2008 Vt 08 Ht 08 Tot. 2008 SFI 2171 14 11 25 SFI 2172 63 62 125 SFI 2173 90 102 192 SFI 2174 55 63 118 Totalt 222 238 460 12

Betyg 2009 Vt 09 Ht09 Tot. G VG G VG SFI 3171 1 16 6 23 SFI 3172 87 14 43 4 148 SFI 3173 107 23 81 22 233 SFI 3174 87 22 56 20 185 Totalt 282 59 196 52 589 SFI Avslutsorsaker (ej unika deltagare) Positiva avslut, (betyg, praktik, 637 62% arbete, annan yrkesutbildning) Neutrala (ohälsa, flyttat, återvänt 107 10% föräldraledighet, m.m.) Negativa (ej uppnått målet och 283* 28% fått godkänt) Totalt 1027 100% * av dessa har ca hälften återkommit till undervisningen Nyckeltal: Avlästa den 21 december 2009. Motsvarande uppgifter finns inte från föregående år. Värdera Måluppfyllelsen är god. Analysera Antalet betyg är svårt att jämföra mellan åren då resultaten kan bero på många olika orsaker som kan skilja sig från år till år t.ex. gruppstorlek, andelen lågutbildade, deltagarnas psykiska/fysiska hälsa, språkgrupper osv. Vi erbjuder stöd men alla deltagare kan inte komma på grund av att de har praktik. Vi behöver fortsätta diskussionerna om likvärdighet i bedömning och konkretisering av kursplaner. Stödet till de lågutbildade behöver fortsätta. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Samtliga deltagare får information om likabehandlingslagen vid introduktionen då det finns tolkar. De deltagare som får samhällsinformation får även information även där. Integrationsvägledaren informerar och diskuterar likabehandlingslagen på arabiska. Det är viktigt att följa upp vad lagen innebär då det är en ovanlig lag för många av våra deltagare. Lärarna försöker att göra det men skulle behöva mer tolkhjälp. Det är 13

svårt för oss att veta om deltagarna kränker varandra när vi inte förstår vad de säger. Vi skulle behöva ha lagen översatt till de vanligaste språken. 6. Åtgärder för utveckling och förbättring Vi har under 2009 avsevärt förbättrat uppföljningen genom Business Objects. Vi behöver förfina det arbetet. Vi behöver bli bättre på att dokumentera i den Individuella studieplanen i Procapita Arbetsmarknadsmodul. Målet måste bli tydligt och vi behöver diskutera hur deltagarna kan bli mer delaktiga. Vi behöver fortsätta arbetet med att förbättra flexibilitet, kvalitet och effektivitet inom Sfi. Det gör vi bland annat genom att korta köerna till Sfi. Vi skulle behöva en Alfasluss. Det behövs flexibla kurser på dagtid eventuellt med samma upplägg som vi har i kvällskurserna. Kvällskurserna behöver utökas. Det ökande antalet lågutbildade kräver att vi har mer läs- och skrivträning. Samtliga grupper behöver mer kommunikationsträning. Lågutbildade deltagare behöver mer hjälp på olika sätt. Vi behöver ta ett helhetsgrepp på deras situation tillsammans med övriga avdelningar i förvaltningen och Komvux grundläggande vuxenutbildning. Lärarna behöver gemensamt utveckla sitt arbete så att deltagarna i högre utsträckning medverkar i utformningen av utbildningen. Uppföljningen av betygsresultaten behöver bli bättre och diskuteras i lärarlagen Samarbete har inletts med Skåne Nordost och AF om utökat samarbete när det gäller Sfi för att kunna starta Sfi med yrkesprofil eller kombinera Sfi med yrkesutbildning. Arbetet med Meritportföljer ska fortsätta men måste organiseras på annat sätt. Likabehandlingslagen behöver översättas till de vanligaste språken. Vi behöver arbeta mer strukturerat med genusfrågor. Arbetet med livsstil och hälsa behöver fortsätta i synnerhet för dem som har någon form av migrationsrelaterad stress. 7. Rektors beslut Mål för Sfi är att erbjuda deltagarna kvalificerad svenskundervisning som utgår från deltagarens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Undervisningen ska kunna kombineras med arbete, praktik eller studier. Målet för Sfi i förvaltningens styrkort för 2010 är en effektivare och flexiblare introduktion och Sfi med yrkes- och utbildningsrelaterade grupper. För att kunna uppnå målen gör vi följande prioriterar av åtgärder som även blir våra lokala mål. Öka deltagarnas inflytande i utbildningen Korta köerna till Sfi Förbättra de individuella studieplanerna och dokumentationen Öka den flexibla undervisningen i studieverkstadsform Öka deltagarnas medvetenhet om genus- och demokratifrågor Översätta likabehandlingslagen till fler språk 14

Starta Sfi+ yrkesutbildning Förbättra undervisningen för deltagare med ohälsa Kristianstad den 29 april 2010 Susanne Bergman Rektor 15