Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse 6-7 februar 2019, Stjørdal, Norge
Bakgrund Egenproducerade proteinfodermedel är klimatsmart och mycket viktiga för kornas protein och energiförsörjning i ekologisk produktion. Vallen, som är idisslarnas viktigaste proteinkälla, behöver kompletteras med ettåriga oljeväxter och baljväxter som proteinkraftfoder till mjölkkor och växande djur för att bibehålla en hög mjölkavkastning respektive hög tillväxt utan att vara beroende av importerat sojamjöl.
Fodermedel Näringsinnehåll i proteinfodermedel (från svenska försök) Ts % OE MJ/kg ts Råprotein g/kg ts AAT g/kg ts Råfett g/kg ts NDF g/kg ts Stärkelse g/kg ts Rapsfrö 92 22 253 74 456 184 10 Kallpressad rapskaka 90 15-17 300-350 81-89 150-250 235-277 11-25 Ärt 85 14 210-260 99-114 18-26 80-137 418-581 Åkerböna 85 13-15 280-288 95 17-21 126-219 383-498 Lupin 90 13-14 280-330 123 60-61 219-239 13 Svensk sojaböna 82 15-16 400 108 158 138 63 Sojamjöl 85 14-15 510-530 193 24-31 115-199 38-119 Johansson & Ullvén, 2015
Från 2006: Albert och Hetty Kuiper 1945-2006: Hushållningssällskapet Tingvalls Gård, Bullaren, Tanum Tingvall Skara
Försök med proteinfodermedel till mjölkkor på Tingvalls Gård 1) 100 % ekofoderstat med kallpressad rapskaka jämfört 95 % ekofoderstat med kommersiellt kraftfoder stallperioderna 2001-2002 samt 2002-2003 2) Kallpressad rapskaka jämfört med rapsfrö stallperioden 2009-2010 3) Ärt jämfört med åkerböna stallperioderna 2005-2006 och 2006-2007
100% ekofoderstat med kallpressad rapskaka jämfört med 95 % ekofoderstat med kommersiellt kraftfoder Frågeställning Är det möjligt att bibehålla mjölkproduktionen med en 100 % ekologisk foderstat jämfört med en 95 % ekologisk foderstat där kommersiellt proteinfoder används? Johansson & Nadeau, 2006 Foto: Lars Olrog
20 SLB kor i varje behandlingsgrupp med blandfoder och kraftfoderautomater *Gräs-klöverensilage 11,8 MJ/kg ts, 141 g Rp/kg ts och 515 g NDF/kg ts # Unik 50 Eko (Lantmännen) 35 % Rp och 169 g AAT/kg ts :50 % ekologisk havre, vete, sojaböna, ärter, lusernpellets och åkerböna samt 50 % konventionellt vetekli, majsglutenmjöl, rapsfrö, värmebehandlad rapskaka, potatisprotein, sockerbetspulpa, palmexpeller och vetekli Försöksled Foderstat med rapskaka 100 % eko 12,5 kg ts ensilage* 4,4 kg ärter 3,3 kg bygg 1,3 kg vete 4 kg rapskaka foderkalk o mineral Foderstat med kommersiellt kraftfoder 95 % eko 12,5 kg ts ensilage* 5,3 kg ärter 3,9 kg bygg 1,4 kg vete 2,8 kg kommersiellt kraftfoder # mineral
Näringsinnehåll i foderstaterna 100 % eko med kallpressad rapskaka Omsättbar energi, MJ/kg ts 13,1 12,8 Råfett, g/kg ts 50 31 Råprotein, g/kg ts 170 170 AAT, g/mj 6,3 7,1 PBV, g/dag 875 545 NDF, g/kg ts 355 350 EFD, % av NDF 53 55 Stärkelse, g/kg ts 192 238 95 % eko med kom. proteinkraftfoder
Mjölkavkastning och mjölkens sammansättning 100 % eko med kallpressad rapskaka Mjölk, kg 38,4* 35,4 EKM, kg 36,0 34,7 Mjölkfett, % 3,66 3,93*** Mjölkprotein, % 3,17 3,26 Mjölkurea, mm 3,76 3,75 Skillnaden i mjölkfett var hos äldre kor i laktation 4-8 95 % eko med kom. proteinkraftfoder Det är möjligt att utfodra 100 % ekologiskt foder med kallpressad rapskaka, ärt och tidigt skördat vallensilage som proteinkällor. Johansson & Nadeau, 2006
Kallpressad rapskaka eller rapsfrö till mjölkkor? Är det skillnad i mjölkavkastning och mjölksammansättning mellan kor som får rapskaka och kor som får rapsfrö? Skiljer foderstaterna sig åt i lönsamhet? Johansson et al., 2015
100 % ekologiska foderstater 1-90 dagar 91-365 dagar Rapskaka Rapsfrö Rapskaka Rapsfrö Gräs-klöver ensilage, kg ts* 12,4 14,7 12,4 14,7 Spannmål (korn), kg 4,8 5,7 4,8 5,7 Inköpt kraftfoder, kg 0,32 0,35 0,32 0,35 Rapskaka, kg 2,4 1,5 Rapsfrö, kg 1,3 0,9 Åkerböna, kg 3,5 4,4 2,4 2,9 Foderförbrukning, kg ts 22,1 25,2 20,4 23,5 28 SLB kor i varje behandlingsgrupp med blandfoder och kraftfoderautomater *10,6 MJ/kg ts, 135 g Rp/kg ts och 479 g NDF/kg ts
Näringsinnehåll i foderstaterna 1-90 dagar 91-365 dagar Rapskaka Rapsfrö Rapskaka Rapsfrö Omsättbar energi, MJ/kg ts 12,1 12,3 12,0 11,9 Råfett, g/kg ts 40 48 34 39 Råprotein, g/kg ts 169 162 161 154 AAT, g/mj 6,6 6,4 6,6 6,5 PBV, g/kg ts 38 32 29 23 NDF, g/kg ts 350 352 360 363 Stärkelse, g/kg ts 174 182 171 176
Mjölkproduktion och ekonomi 1-90 dagar 91-365 dagar Rapskaka Rapsfrö Rapskaka Rapsfrö Mjölk, kg 37,2 38,3 31,1 29,9 Mjölkfett, % 4,17 4,12 4,09 4,20 Mjölkprotein, % 3,10 3,14 3,34 3,32 Mjölkurea, mm 4,8 4,8 4,5 4,5 Hull 2,54 2,80 2,85 2,90 Levande vikt, kg 633 624 649 655 Inga skillnader i mjölkproduktion, kornas hull och levande vikt. Inga skillnader i lönsamhet mellan foderstaterna i tidig laktation. Foderstat med rapskaka gav högre lönsamhet än med rapsfrö i medel-sen laktation. Johansson et al., 2015
Åkerböna och ärt till mjölkkor Är det skillnad i mjölkavkastning och mjölksammansättning mellan kor som får åkerböna och kor som får ärt? Johansson et al., 2007
100 % ekologiska foderstater (medel över två år) 1-90 dagar 91-365 dagar Kg ts Åkerböna Ärt Åkerböna Ärt Gräs-klöver ensilage* 12,6 12,6 12,6 12,6 Bete 0,7 0,7 0,7 0,7 Bygg 5,3 3,4 4,3 3,1 Rapskaka 3,0 3,1 1,6 1,8 Åkerböna 3,3 2,0 Ärt 4,9 3,0 Totalt 24,9 24,7 21,2 21,2 9-10 SLB kor i varje behandlingsgrupp med blandfoder och kraftfoderautomater *10,8 MJ/kg ts, 148 g Rp/kg ts och 510 g NDF/kg ts
Näringsinnehåll i foderstaterna (medel över två år) 1-90 dagar 91-365 dagar Åkerböna Ärt Åkerböna Ärt Omsättbar energi, MJ/kg ts 12,4 12,4 11,9 12,0 Råfett, g/kg ts 56 50 45 48 Råprotein, g/kg ts 173 169 158 158 RDP, % av ts 13,7 13,6 12,4 12,4 RUP, % av ts 3,8 3,8 3,4 3,4 NDF, g/kg ts 355 350 385 380 Stärkelse, g/kg ts 167 170 153 148
Mjölkavkastning och mjölkens sammansättning År 1 1-90 dagar 91-365 dagar Åkerböna Ärt Åkerböna Ärt Mjölk, kg 39,1 39,8 31,2 31,6 EKM, kg 37,9 38,1 30,4 29,9 Mjölkfett, % 4,00 3,87 3,98 3,77 Mjölkprotein, % 3,13 3,12 3,25 3,20 Mjölkurea, mm 4,3 3,9 5,1 a 4,6 b Hull 3,1 3,2 3,0 3,1 Levande vikt, kg 628 614 609 625
Mjölkavkastning och mjölkens sammansättning År 2 1-90 dagar 91-365 dagar Åkerböna Ärt Åkerböna Ärt Mjölk, kg 40,3 b 42,7 a 30,7 33,3 EKM, kg 39,4 40,4 30,7 31,6 Mjölkfett, % 4,03 a 3,78 b 4,18 a 3,83 b Mjölkprotein, % 3,19 3,14 3,28 3,23 Mjölkurea, mmol/l 5,7 a 5,3 b 5,5 a 5,1 b Hull 3,5 3,4 3,1 3,0 Levande vikt, kg 644 639 613 614 Kor som fick åkerböna hade högre fetthalt och ureahalt i mjölken än kor som fick ärt. Johansson et al., 2007
Effekt av gårdsrostning på proteinets kvalitet i åkerböna och ärt Rostad Ärt Rostad Åkerböna Sötåsen naturbrukscentrum, Töreboda Värmebehandling till 125 C i böna/ärt Orostad Ärt Orostad Åkerböna MasterToaster, Mosegården A/S
AD-olösligt protein (C) Analyserat Beräknat Kemisk fraktionering av råprotein enligt CNCPS ND-olösligt protein Buffertolösligt protein Råprotein Sant protein AD-lösligt protein (B3) ND-lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) Icke protein-n (A) A och B1 är lösliga i vommen De kräver snabb energikälla B2 och B3 är mest värdefulla B2 bryts ner i varierande grad i vommen B3 En stor del är vomstabilt C anses som osmältbar
Proteinfraktionernas nedbrytning och passage mikrob protein A B1, B2, B3, C B2 B3 C C
% av Råprotein Effekt av gårdsrostning på proteinets kvalitet i åkerböna och ärt 120 100 80 60 40 C B3 B2 B1 A 20 0 Orostad Åkerböna Rostad Åkerböna Orostad Ärt Rostad Ärt
Effekt av gårdsrostning på in situ proteinnedbrytning av åkerböna och ärt enligt NorFor Orostad Åkerböna Rostad Åkerböna Orostad Ärt Rostad Ärt Råprotein (Rp), g/kg ts 285 300 217 216 Buffertlösligt Rp, g/kg Rp 661 210 651 219 Potentiellt nedbrytbart Rp, g/kg Rp Nedbrytningshastighet av potentiellt nedbrytbart Rp, % / timme 339 790 349 781 17,5 12,3 17,0 13,0 EPD (NorFor), % av Rp 86 74 85 73
Lupin eller ärt till mjölkkor Är det skillnad i mjölkavkastning och mjölksammansättning mellan kor som får lupin och kor som får ärt? Eriksson, 2010
Kor och Foderstater 28 SRB kor i sen laktation i ett change-over försök Restriktiv utfodring Kg ts Lupin Ärt Gräs-klöver ensilage* 11,8 11,8 Byg 3,4 1,7 Lupin 3,3 Ärt 4,9 Totalt 18,6 18,6 *10,2 MJ OE/kg ts, 134 g Rp/kg ts, 477 g NDF/kg ts Eriksson, 2010
Näringsinnehåll i foderstaterna Lupin Ärt Omsättbar energi, MJ/kg ts 11,4 11,4 Råprotein, g/kg ts 162 160 AAT, g/mj 7,3 7,2 PBV, g/dag 488 408 NDF, g/kg ts 365 333 Stärkelse, g/kg ts 111 172 Eriksson, 2010
Mjölkavkastning och mjölkens sammansättning Lupin Ärt Mjölk, kg 22,4 21,5 EKM, kg 24,3* 23,2 Mjölkfett, % 4,72 4,63 Mjölkprotein, % 3,45 3,52 Mjölkfett, g/dag 1053* 995 Mjölkprotein, g/dag 769 756 Mjölkurea, mm 5,1* 4,8 Den högre fetthalten i lupin än i ärt bidrog sannolikt till den högre EKM avkastningen jämfört med kor som utfodrades med ärt. Eriksson, 2010
Närproducerade proteinfodermedel till tjurkalvar av mjölkras SLU Götala Nöt- och Lammköttsforskning, Skara Birgitta Johansson och medarbetare Ärt, åkerböna, torrdrank, lupin, svenskodlad sojaböna jämfört med sojamjöl Svenskodlade proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl med bibehållen eller förbättrad tillväxt på kalvarna Kalvarna vägde 95-275 kg i försöken
Slutsats I välbalanserade foderstater fungerar rapskaka, ärt, åkerböna och lupin bra som proteinkomplement till ett högvärdigt gräs-klöver ensilage och spannmål (korn)