Utvärdering och utveckling av småbarnspedagogiken från ord till handling

Relevanta dokument
Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet

10 FRÅGOR TILL NCU OM UTVECKLINGEN AV NATIONELL KVALITETSUTVÄRDERING INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK

Tindra utvärdering. utvärderingsuppgift. som sammanställs till allas förfogande

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

1. Miljöfostran in Ingå

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Tyck till om förskolans kvalitet!

VakaVai-undersökning IV: Utredning om påverkan av ändringar i lagstiftningen för småbarnspedagogik, för föräldrar.

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Systematiskt kvalitetsarbete

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Arbetsplan för Violen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Daghemmet Sesam / Sesam Nursery school. Aino Ezzat-Agha

Revideringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för fritidshem

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Kompassen Barn- och utbildningsförvaltningen

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Skolplan Med blick för lärande

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Förskolan Minigiraffens Likabehandlingsplan

Exempel från det lokala arbetet. Marika Lostedt & Outi Saloranta-Eriksson 11/2016

Huvudstadsregion. Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Futura International Pre-school. Danderyd

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Syfte. Metod. [Skriv text]

Transkript:

Utvärdering och utveckling av småbarnspedagogiken från ord till handling Janniina Vlasov, utvärderingsexpert, NCU Helsingfors (20.3), Åbo (29.3) och Vasa (2.4)

CASE Ett team håller sitt veckomöte och ska utvärdera den gångna veckans verksamhet. Hur ska utvärderingen göras?

Hur ska utvärderingen göras i din enhet/din barngrupp? Diskutera: Hur gick veckan? Den gick bra, skogsutflykten var lyckad! Ofta uppmärksammas slumpmässiga frågor eller frågor som är aktuella på något sätt. Utvärderingen grundar sig ofta på uppfattningar, man har inte nödvändigtvis samlat in några belägg som stöder den. Ł Daglig reflektion över hur den egna verksamheten och det pedagogiska arbetet genomförts är en viktig del av det utvecklande arbetsgreppet. Men det behövs också systematisk utvärdering.

Styrsystemet för småbarnspedagogiken bildar en sammanhängande enhet Lag om småbarnspedagogik Grunder för planen för småbarnspedagogik Kvalitetsutvärderingen i dess helhet Ett lyckligt och välmående barn som har vänner och möjligheter att lära sig Föräldrar som får stöd i sitt föräldraskap och som får förtroende för samhällets tjänster Det mänskliga kapitalet ökar i hela samhället.

Nationell modell för utvärdering och utveckling av småbarnspedagogikens kvalitet

Utvärderingen av småbarnspedagogikens kvalitet står på en stark värdegrund Utvärderingarna ger information om vad man vill uppnå inom småbarnspedagogiken och varför man anser någon viss fråga viktig. Därmed ligger de till grund för definitionen av den nationella kvaliteten. Värdegrunden för utvärderingen av småbarnspedagogikens kvalitet överensstämmer med den allmänna värdegrunden i samhället i fråga om utbildning. I bakgrunden finns också internationella konventioner, som FN:s konvention om barnets rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Utvärderingen ska vara utvecklande Inom utvecklande utvärdering är förtroende, öppna diskussioner och dialog viktiga. Ł utvärderingen baserar sig inte på kontroll eller redovisningsskyldighet Utvärderingarna görs för att utveckla den egna verksamheten och inte för utomstående utvärderare eller andra aktörer.ł i utvärderingarna görs ingen jämförelsebaserad rangordning Den utvecklande utvärderingen betonar att verksamheten är inriktad på framtiden.ł utvärderingen ger möjlighet att lära sig något nytt Inom utvecklande utvärdering är det viktig med kamratlärande, kamratbedömning samt öppenhet då det gäller att dela med sig av god praxis. Den utvecklande utvärderingens fyra centrala principer är delaktighet, användning av flera metoder, anpassningsbarhet och transparens.(atjonen 2015) Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet, kap. 2.3 s. 34

Kvaliteten på småbarnspedagogiken byggs upp av olika faktorer.

Småbarnspedagogikens kvalitetsfaktorer och indikatorer som beskriver dem Grundar sig på målen i lagen om småbarnspedagogik, i grunderna för planen för småbarnspedagogik och i forskningen. Indelas i processrelaterade och strukturella kvalitetsfaktorer. Skapar en grund för enhetliga förfaranden och principer för utvärdering av småbarnspedagogiken. Indikatorerna är inte som sådana lämpliga som utvärderingsverktyg utifrån indikatorerna ska man ta fram mer detaljerade utvärderingskriterier.

Processrelaterade kvalitetsfaktorer Ł Förverkligas på den pedagogiska verksamhetens nivå: De processrelaterade kvalitetsfaktorerna består av småbarnspedagogikens kärnaktiviteter och enhetens pedagogiska verksamhetskultur, som har en direkt koppling till barnens erfarenheter. De beskriver hur man arbetar för att nå målen för småbarnspedagogiken och genomför innehållen i praktiken.

Vilka faktorer består småbarnspedagogikens processkvalitet av?ł 26 indikatorer Samspelet mellan personalen och barnen Pedagogisk planering, dokumentation, utvärdering och utveckling Pedagogisk verksamhet och inlärningsmiljöer Ledningsarbetet på den pedagogiska verksamhetens nivå Interaktionen med kamrater och gruppens atmosfär Interaktionen mellan de anställda och det mångprofessionella samarbetet Interaktionen mellan personalen och vårdnadshavarna

Interaktionen i processkvalitetens kärna Hur ser kvaliteten ut för barnen?

Strukturella kvalitetsfaktorer Ł Förverkligas på nationell nivå, på lokal nivå och på den pedagogiska verksamhetens nivå: De strukturella faktorerna hänger samman med anordnandet av småbarnspedagogiken och definieras och regleras till exempel av lagar, förordningar och andra nationella dokument, vilket betyder att de är relativt permanenta. De hör samman med frågor om vem som svarar för verksamheten inom småbarnspedogogiken, var verksamheten sker och vilka ramar som skapas för verksamheten.

Småbarnspedagogikens strukturella kvalitetsfaktorerł 34 indikatorer Lagstiftningen som styr småbarnspedagogiken Tillräcklighet, tillgång, tillgänglighet och inkludering Läroplanen som styr småbarnspedagogiken Personalens grund- och fortbildning samt kompetensutveckling Handledning och rådgivning om småbarnspedagogiken till vårdnadshavarna Styrning, rådgivning och övervakning av den småbarnspedagogiska servicen Ett enhetligt system för utbildning och fostran samt övergångarna Strukturer för utvärdering och utveckling av småbarnspedagogiken Ledningssystemet för småbarnspedagogiken Personalstrukturen och resurserna för småbarnspedagogiken Arbetstidsstrukturer och arbetstidsplanering Barngruppens struktur och storlek Småbarnspedagogikens lärmiljöer

Kvalitetsfaktorerna är beroende av varandra De strukturella och de processrelaterade kvalitetsfaktorerna samverkar dynamiskt. Samverkan mellan strukturella kvalitetsfaktorer har visat sig förutsäga processens kvalitet bättre än enskilda strukturella faktorer. Om strukturerna inte är i skick är i allmänhet inte heller processerna av hög kvalitet. Därför förutsätter kvalitetsutvärderingar att man beaktar både de strukturella och de processrelaterade kvalitetsfaktorerna. Kuva: Shutterstock

Hur indikatorerna uppnås bedöms med hjälp av kriterier Men vad är kriterierna? En grund för utvärderingen En egenskap som definierar indikatorerna mer i detalj och som bör vara så konkret formulerad som möjligt för att det ska vara möjligt att bedöma (mäta) hur väl den förverkligas i vardagen. Tydliga påståenden eller frågor som beskriver förfaringssätten Hur kriterierna uppfylls kan bedömas med en på förhand uppgjord skala Ł Förverkligas mycket bra, bra, ganska bra, inte alls Ł Eller med ja/nej-alternativ

Hur kan till exempel samspelet utvärderas? Först fattas beslut om målet vilket delområde av samspelet bör uppmärksammas. Därefter diskuteras och fattas beslut om vilka kriterier som ska användas vid konkret utvärdering av samspelet och dess kvalitet. Till exempel så här: Indikator: Samspelet är positivt, hänsynstagande, uppmuntrande och varmt. Personalen är engagerad i barnen och barngruppen. Kriterium (exempel 1): Vi använder alltid ett positivt tonfall när vi talar med barnen. Kriterium (exempel 2): Vi ser till att alla barn dagligen bemöts med värme och vi visar dem tillgivenhet och respekt.

Esimerkkejä erilaisista kriteereistä toiminnan itsearviointiin: (kyllä / ei) Olemme yhdessä miettineet ryhmämme kaikelle toiminnalle pedagogiset perusteet. Ryhmämme kaikki aikuiset puhuvat lapsille lämpimästi ja kunnioittavasti. Ryhmämme henkilöstö osallistuu lasten leikkeihin päivittäin. Olemme rakentaneet ja muunnelleet oppimisympäristöjä yhdessä lasten kanssa säännöllisesti. Varmistamme päivittäin, että kaikilla lapsilla on kavereita. (ei koskaan yksittäisiä kertoja kuukausittain viikoittain päivittäin) Ryhmässämme on toteutettu suunnitelmallista toimintaa, jossa kaikki lapset hengästyvät. Lasten toimintaa dokumentoidaan pedagogisesti. Keskustelemme kaikkien lasten kanssa vastavuoroisia keskusteluja. Ryhmässämme on toteutettu suunnitelmallista ja ohjattua kuvataidekasvatusta (esimerkiksi maalaaminen, piirtäminen, näyttelyt, multimediaesitykset).

Exempel på hur en systematisk utvärdering framskrider s. 29

En utvärdering kan också initieras av ett behov - Vid observation av gruppen har något som behöver ändras/utvecklas upptäckts - Genom utvärdering kan man få tillförlitlig information om huruvida vidtagna åtgärder gav önskat resultat. Exempel på hur en behovsbaserad utvärdering framskrider

Utvärderingen kräver att man förstår kvalitetsfaktorernas och indikatorernas innehåll Kvalitetsutvärderingen utmanar till professionell inlärning och utveckling Ł Ledning av kvalitetsarbetet och kompetensen. Vad är utmanande med kvalitetsutvärderingen och indikatorerna?ł de frågor som är mest utmanande är i själva verket de som kräver insatser för att kvaliteten ska förbättras. Det är viktigt med pedagogiska och värdebaserade diskussioner Ł Betydelsen av kvalitetsutvärderingen bör klargöras i arbetsenheten Ł Vad står det egentligen i indikatorerna? Arbetet med kvalitetsutvärdering bör ses som ett långsiktigt men normalt utvecklingsarbetełmålen bör vara realistiska så att det är möjligt att nå dem. (Karila, 2019)

Vilken nytta kan du ha av indikatorerna i ditt arbete?

Vad avses med systematisk kvalitetsutvärdering?

Utvärdering innebär inte bara insamling av information. Utvärdering är en process i flera steg! Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet

Insamling och analys av utvärderingsinformation Insamling av information VAD ska vi utvärdera och VARFÖR? NÄR ska vi göra utvärderingen? VILKEN information ska vi samla in och om VILKA frågor? HUR ska informationen dokumenteras? VEM eller VILKA ska utföra utvärderingen? Analys av utvärderingsinformationen Hur, var och nät ska informationen behandlas? Analysen beror på vilken information som samlats in. Kvantitativa/kvalitativa uppgifter

Med ett fungerande kvalitetsledningssystem säkerställs att informationen sprids i organisationen Beslutsfattare Chef för småbarnspedagogiken Områdesansvariga, planerare Enheternas chefer Personalen på gruppnivå

En etisk utvärdering ŁUr vems synvinkel och för vem görs utvärderingen? Vems röst hörs bäst? ŁPå vilka sätt ska utvärderingsinformation tas fram? (t.ex. observationer, enkäter, utvärderingsindikatorer, intervjuer o.s.v.) Utvärderingen ska vara mångsidig! ŁDen pedagogiska dokumentationen utgör redskap för planering, utvärdering och utveckling.

Sammanfattningsvis

Utvärderingen ska således vara Systematisk och planmässig = Det ska finnas överenskomna strukturer för utvärderingen. Målinriktad = För utvärderingen ska det finnas mål som alla förbinder sig till och som verksamheten speglas mot Fortlöpande = En del av vardagen! Ledd = Beslut ska fattas om vem som ansvarar för utvärderingsprocessen (föreståndaren/gruppens lärare). Inriktad på utveckling = Målsättningen är kontinuerlig förbättring. Framåt med små steg!

Hur NCU utvecklar utvärderingen av småbarnspedagogiken En webbplats för utvärderingen UtvärderingsverktygŁInga fullständiga kriterielistor! Ett digitalt utvärderingssystemł Utvärderingsinformation samlas in på lokal och nationell nivå Stödmaterial för kvalitetsledningen på lokal nivå Stöd och utbildning (Tindra-nätverkets utbildningar för sparringpartner)

Tack! janniina.vlasov@karvi.fi