Barns vardag i det senmoderna samhället

Relevanta dokument
Havererat föräldraskap

6. Barn vars föräldrar avlidit

Min bakgrund.. Framtidsverkstäderna

Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson

Utredning och matchning av familjehem

På spaning efter barnperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Delaktighet - på barns villkor?

6. Barn vars föräldrar avlidit

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Leva i nyfamilj. Ny familj Nya möjligheter

Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Därför behövs familjehem

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

Gäller from RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4.

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Stockholm Foto: Pål Sommelius

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård i Västerås

Jämställt föräldraskap för barnets bästa

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

En modell för avslutandet av familjehemsvården

UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: vx. en viktig uppgift

Barns och ungdomars välfärd

Róisín Ryan-Flood. KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Kommunbladet november 2013

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Att vara tonårsförälder i Karlskoga och Degerfors

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet

Familjehemsplacerade barns röster

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet. BUP-kongressen 21 april 2016

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för föräldraskapsstöd

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk

En god start i livet, ett jämlikt GBG

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Författare: Helena Karlsson

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Transkript:

Barns vardag i det senmoderna samhället Margareta Bäck-Wiklund och Tommy Lundström (red) Natur och Kultur

Innehåll Om författarna 11 Förord 13 Inledning 15 Margareta Bäck-Wiklund och Tommy Lundström Uppväxtvillkor 16 Barn som far illa 19 Socialt arbete och barns villkor 22 Innehållet i denna bok 24 Barnets röst och barnperspektiv 29 Referenser 30 1. Senmodernt familjeliv och barns vardag 32 Margareta Bäck-Wiklund Individen träder i förgrunden 3 3 Barnperspektivets framväxt 37

BARNS VARDAG Senmoderna relationer 40 Senmoderna familjerelationer och barns uppväxtvillkor 43 En familj att leva i och med 46 Vardagsliv som rutin och förnyelse i forskningen? 48 Referenser 51 2. Barn som aktörer i grannskapet 54 Bodil Rasmusson Inledning 54 Bostadsområdet 5 8 Barn som aktörer i samspel med sin fysiska och sociala miljö 58 Barns livsrum 60 Tidsrum 60 Fysiska rum 63 Sociokulturella rum 67 Att göra miljön till sin 71 Avslutande reflexioner 76 Referenser 79 3. Barns vardagsliv i»ensam mor»-familjer 81 Maren Bak Inledning 81 Fattigdom förklarar mer än frånvaro av fäder 83 Den nordiska välfärdsstaten och de ensamstående mödrarna 85 Forskning om sociala nätverk ger nya insikter 89 Familjestrategier och familjerummet är viktiga 91 Det utvidgade familjerummet 94 Det förtätade familjerummet 98

INNEHÅLL Barns vardagsliv mellan offentlig politik och sociala nätverk 107 Referenser 109 4.»Det är barnens trygghet som gäller» - om föräldrarelationer efter skilsmässan 112 Margareta Hydén Inledning 112 Föräldraskap som ett individuellt och ett gemensamt projekt 114 Föräldraskap skilt från familjeskap né Boendeföräldrar och umgängesföräldrar 118 Det förhandlade föräldraskapet 119 Studien 121 Tillräckligt med tid 123»Det är barnens trygghet det gäller» 125 Berättelser om»den problematiske andre» 129 Berättarens position: I barnets namn 130 När en förälder ställer orimliga krav på den andre 135 När en förälder talar i egen sak 137 Det konfliktfyllda efterkärnfamiljära föräldraskapet 139 Referenser 142 5. Barns vardagsliv i familjehem 144 Gunvor Andersson Inledning 144 Klass och etnicitet i familjehemsvård 146 Ålder och kön 148 En studie om barn i familjehem 149 En vanlig dag i familjehemmet 151 Morgonrutinen 151 Skolan 153

BARNS VARDAG Rasterna 155 Skillnader mellan pojkar och flickor 157 Att vara fosterbarn 159 En vanlig eftermiddag iéo Flickornas fritidsintressen iéi Pojkarnas fritidsintressen 163 Kvällsrutinen 165 Vad är annorlunda med att bo i familjehem? 167 Diskussion 168 Vardagen 169 Fritiden 170 Skolan 170 Familjehemmet 172 Den biologiska familjen 173 Sammanhanget eller kontexten 174 Referenser 174 6. Några missbrukarbarns vardag 177 Thomas Lindstein Inledning 177 Något om Ersta Vändpunktens verksamhet 178 Fyra viktiga huvudtankar 178 Beskrivning av de fem barnens utveckling och kunskapande 179 Albin 180 Harald 185 Eva 190 Johanna 196 Emma 202 Barnens kunskapande i relation till deras livssituation 207 Känsla av sammanhang eller splittring 211 Referenser 214

INNEHÅLL 7. Barns vardag och livsvillkor - som de framträder i en tidskrift om barn 216 Tommy Lundström Inledning 216 Det offentliga samtalet om barns och ungas villkor 217 Vad handlar tidskriften Barn och ungdom om? 220 Frågor om ensamhet och övergivenhet 221»Vanliga» barns vardag och livsvillkor 223 Om övergivenhet - föräldrarna som försvann 223 Om ensamhet 229 Här och nw-sidornas inriktning 231 Slutsatser och utgångspunkt för vidare diskussioner 237 Referenser 241