Mall för pedagogisk dokumentation



Relevanta dokument
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Dokumentera med ipad i förskolan

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan Violen Ht 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lyckans mål 2016/2017

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Vår verksamhet under läsåret

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Tema vatten hösten 2012

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Trollskogen Läsår 2015/2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsbeskrivning för

Välkommen till vår förskola Grimsta

Kvalitetsredovisning

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Handlingsplan för 2012/2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsberättelse Sparven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Blåbärets Kvalitetsredovisning

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Transkript:

Mall för pedagogisk dokumentation Grupp: Alla barnen Tema/arbetsområde: Rymdnissarna Syfte och mål: Att göra barnen mer medvetna om deras egen påverkan i naturen. Att med hjälp av verktyg så som läsplattor och multimedia-verktyg öka deras språkliga medvetenhet. Uppgift och utmaning till barnen: Vi startar vårt projekt med att barnen får ett meddelande från rymdvarelser som mystiskt har kraschat på vår planet, inte långt ifrån vår förskola i ett närliggande skogsområde. Dessa har spelat in en film som visas för barnen. Där berättar de om deras hemliga meddelande som ligger gömt i ett träd utanför förskolan. Barnen får olika uppdrag under terminens gång för att kunna hjälpa rymdvarelserna att ta sig hem igen. Denna uppstart har inspirerats av vintergatan, ett tv-program som barnen på förskolan följt och visat stort intresse för. Val av arbetsmetod: Tematiskt arbete Ett uppdragsbaserat tema arbete, där varje uppdrag arbetas med i ett par till tre veckor. Då kommer nästa uppdrag och resultatet från det förra. Uppdragen och resultaten visas på förskolans smartboard under en samling. Vad hände/ hur gjorde barnen? Uppdrag 1: Temat startade med att barnen fick se en film från rymdnissarna som skickats till förskolan. Barnen fick reda på att rymdnissarna krockat med

vår planet och behövde hjälp med att ta sig hem. De hade lämnat uppgifter i ett speciellt träd utanför förskolan. Barnen skulle samla ihop tre kottar, en lång och en smal pinne samt tio löv. Detta genomfördes två dagar senare då vi skulle gå till skogen. Vi hade med oss vår fallskärm med olika färger på. Vi samlade alla löv på röd färg, alla pinnar på blå och alla kottar på gul. Det blev därför både sortering och färgträning för barnen. Först fick barnen samla så många kottar, pinnar och löv de ville och sedan valde vi ut så många som de stod i uppdaget. Vi räknade tillsammans och samlade sakerna i en påse. I uppdraget stod det även att barnen skulle skriva orden på de föremål vi hittat i skogen. Detta gjorde vi i en gemensam samling dagen efter vi varit i skogen. Vi använde oss av appen skolstil och ljudade tillsammans ihop orden. De yngsta barnen fortsatte att arbeta med ipaden och utforskade en pekboksapp. De övriga barnen fick tillsammans skriva ner orden (pinne, kotte och löv) på ett papper. Allt barnen samlat och skrivit samlades i en påse som vi tillsammans med barnen placerade i trädet utanför förskolan. Barnen har även fått göra egna rymdraketer som hänger inne i vårt fantasirum. Här har vi fokus på matmatik, naturvetenskap, it och språk. Uppdrag 2: Det andra uppdraget som rymdnissarna gav oss var att de behövde skräp till deras motor, och de behövde barnens hjälp för att samla in det. På uppdraget stod det att vi behövde föremål av plast, papper, kartong samt något organiskt. Dagen efter begav vi oss på en skräp letarrunda och samlade in allt skräp som fanns i naturen. Samtidigt som vi hjälpte rymdnissarna städade vi även Laröd. När vi kom tillbaka till förskolan hjälptes vi tillsammas åt att sortera det vi

hittat. När rymdnissarna fått vad de behövde pratade vi vidare om hur vi skulle källsortera på förskolan. Vi har även använt oss av filmvisning för att förstärka barnens förståelse av att det är viktigt att man värnar om miljön. Dessa filmer finns på UR och heter Barr och Pinne räddar världen. Här har vi fokus på naturvetenskap, it, matematik och språk. Uppdrag 3: Rymdnissarna stötte på några riddare som tagit deras magiska lavalampa och behöver en ny för att klara sig i rymden. De behövde även äpple propellrar till sin raket och någonting att äta. Vi delade in barnen i olika grupper och vi gjorde tillsammans tre äpple propellrar, två lavalampor och tekakor. Barnen har även fått måla vars en planet som de gett ett namn och som sedan hängts in i rymdrummet. Här kommer naturkunskap, matematik, skapande och teknik in i temat. Dokumentation och filmskapande genom it. Uppdrag 4: Vår fjärde film handlade om Greta, en Nalle som skickats till oss från rymden. Vårt uppdrag var att lära henne hur man är en bra kompis. Barnen ska göra en film i imovie där de förklarar för Greta vad vänskap är. Filmen skapas av barnen, värdegrunden och IT är ämnet för detta uppdrag. Uppdrag 5: Eftersom barnen visat så bra för Greta hur man är en bra kompis vill hon nu stanna på förskolan, Rymdnissarna frågar barnen om detta är ok och de svarar samtliga ja medan vi tittar på den senaste filmen från Rymdnissarna, Rymdnissarna berättar även i sin film att de har hört talas om julsånger men att de inte vet vad detta är och undrar om barnen vill lära dem vad det är Återigen svarar barnen ja, tanken är att vi ska spela in tre sånger till rymdnissarna och

samtidigt berätta vad sångerna heter och berätta lite grann vad julsånger är för dem. Här kommer musik och skapande in. Barnen skapar även sina egna instrument till Lucia-tåget och vi använder ljud-appar för att spela in våra sånger. Efter denna filmen tar Rymdnissarna lite paus och vi på förskolan fokuserar på jul pyssel och reflektion kring terminen som gått. Hur är barn/ föräldrar aktivt delaktiga i dokumentationen? Hur kan de påverka innehållet? Vårt temaarbete presenteras på vårt föräldramöte. Vi kommer kontinuerligt att dokumentera vårt arbete på vår blogg och på fronter. Föräldrarna kommer nästan dagligen med frågor om vårt arbete för att barnen pratar mycket om arbetet hemma. Vi kommer tillsammans med barnen dokumentera vårt arbete, vi kommer fotografera/filma, göra skapande aktiviteter och mycket mer. Vi kommer vara lyhörda för barnens önskningar och förslag. Filmerna finns nu också att se genom QRkoder i förskolans entré. Hur utvärderar vi tillsammans med barnen och föräldrarna? Vi har kontinuerliga samtal med barnen där vi diskuterar arbetet tillsammans, vad de hoppas att rymdnissarna ska ge för uppdrag samt vad barnen tycker om de uppdrag de har fått tidigare. Varje film från rymdnissarna är inspirerad av barnens reaktion och utvärdering från den förra, på så sett blir barnen till högsta grad delaktiga.vi utgår hela tiden ifrån barnens intresse och nyfikenhet.

Föräldrarna är även en källa till hur deras barn tar till sig vårt tema, så vi samtalar ofta med dem om detta och låter dem följa med på våran rymdnisse resa via bloggen samt med barnens dokumentation och QRkoder. Temaarbetet tas även upp vid utvecklingsamtalen. Vilka resultat kan du se? Att barnen visar ett stort intresse för rymdnissarna och deras uppdrag. Man kan se att filmerna påverkar barnen, både Rymdnissarnas och filmerna vi ser om "Barr och Pinne". Barnen blev väldigt engagerade efter vi gått skräprundan och sett en film om vad som händer om man slänger skräp i naturen. Barnen letar ofta efter skräp när vi är på utflykter och slänger det i papperskorgar. Nu har även andra program kommit in naturligt i vårt rymdnissetema tema, så som "Labyrint", "bästa bokstaven", "bacillakuten" och filmen "frost" Rymdnissarna har även inspirerat barnen i den fria leken, då barnen ofta tänker på dem vid tex skapande tillfällen, det kan vara att de vill bygga hus till dem i ateljen, eller att vårt dockis numera fått namnet rymdrummet så man kan ju säga att vårat tema påverkat den pedagogiska miljön och att det utifrån barnens intresse. Ikt andvändningen har via vårt tema arbete blivit mer pedagogisk och avancerad, barnen vill gärna hjälpa varandra och skapa filmer/skiva ord till våra rymdnissar. Fler och fler frågar efter språk appar som vi använt inom temat såsom skolstil 2 och borgholms lek, och barnen har börjat fråga efter att få skriva på paddan istället för att fråga ifall de får spela på den. Kommunikationen med rymdnissarna via smartboarden har utvecklat ett intresse för interaktion med just smartboard. Vi har därför vid olika tillfällen varierat samlingarna och tillämpat detta intressanta verktyg. Vi använder oss bl.a. av

Borgholms lek som är en språk-applikation till Ipad och liknande som innehåller stavning, rim och ljudande av bokstäver. Barnen får komma fram och visa på Ipaden hur en uppgift ska lösas och kan samtidigt med hjälp av smartboarden visa de andra barnen hur uppgiften avklaras. På så sätt upplever vi att barnen lär av varandra. Barnen har även fått bekanta sig med appar där man spelar in ljud, och blivit receptiva i lyssningen och frågar gärna efter omtagningar för att det ska bli perfekta ljudspår till rymdnissarna. Vi har genom vårt tema rymdnissarna haft spännande uppgifter där vi fått in samtliga ämnesområden. Det som verkar vara en sporre för barnen i detta tema är att barnen själva på sätt och vis blir de som lär rymdnissarna saker och vi upplever att barnen känt en viss stolthet till detta. Vilka delar i läroplanen har bearbetats under perioden? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Respekt för att levande och omsorg om sin närmiljö Utvecklar självständighet och tillit till den egna förmågan Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Matematik: Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Naturvetenskap/teknik: Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysiska fenomen Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Skapande: Utvecklar sin förmåga att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Språk:

Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa IKT: Utvecklar förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Vi jobbar mycket med appar inom olika ämnesområden, ibland använder barnen ipadsen i grupp om minst två och två och ibland kopplar vi upp den på projektor/smartboard så att vi kan lära många tillsammans. Det finns ju ett rikt utbud av lärorika appar och i år kan man nog kalla för ett test år. då vi har provat väldigt många och sållat fram de bästa för oss. Genom ikt har barnen kunnat bli mer och mer delaktiga i den dagliga och gemensamma dokumentationen då de har fått ta del av vårt bloggande. Att använda bild, foto och film är även något som utvecklats under året och som sker mer naturligt för både barn och pedagog genom tillexempel appar som

imovie, book creator, explain everyting, notabilety, pic collage och så självklart kamera funktionen i ipad/iphone. När detta sker märker vi även att språket och skrivandet kommer in som en naturlig följd, man vill liksom beskriva bilden. Detta kan ske både genom ljudinspelning, tangents textande eller fritt textande vilket gör pedagogiken med hjälp av ipads ikt mer multimodal. Detta har vi upplevt lett till att barnen tenderar att knäcka koder inom samtliga ämnesområden tidigare än förr. Barnen använder fler och fler appar pedagogiskt, de gör egna filmer är delaktiga i vårt bloggande och blir medvetna om QR-koder. Barnen använder appar som imovie, puppetpals och book creator för att skicka meddelande till rymdnissarna. Smartboarden används som en kommunikations källa mellan barnen och rymdnissarna. Eftersom rymdnissarna som tema är ämnesövergripande kan vi använda oss av alla läroplanens mål i vårt temaarbete. Vi anpassar uppdragen som barnen får efter läroplanens mål och på så sätt är det enkelt att uppnå målen som är beskrivna i föregående stycke. Lärandet blir levande och konkret för barnen eftersom de i sin tur får lära rymdnissarna det de själva har lärt sig. VT 2015 Tema: fortsättning på rymdnissarna Grupp: alla En ny termin har startat och vi finner fortfarande ett brinnande intresse hos barnen för att hjälpa rymdnissarna med både det ena och det andra. Med lite hjälp av tomten och hans julklappsutdelning har vi kommit fram till vårt nästa mål, närmiljö och trafikvett! Uppdrag 1

Rymdnissarna har fått varsin cykel i julklapp, men har aldrig cyklat innan och behöver nu barnens hjälp för att lära sig. Rymdnissarna skickar ett brev med ett nytt uppdrag där de behöver hjälp med att tyda och förstå några skyltar samt lära sig att cykla. Barnens uppgift blir att gå ut på skylt-jakt och försöka hitta samt dokumentera dessa skyltar (även två sorters trafikljus). Nästa del av uppdraget blir att skapa en digital instruktionsbok till rymdnissarna som både innehåller skyltar och dess innebörd men även beskrivning på hur man cyklar. Sidan om detta ska barnen få ta sitt eget cykel-körkort, de har fått ett eget teori häfte som anpassats efter barnen och ska få övningsköra innan de får körkortet. På måndagar blir det sagor om naturkunskap med inriktning på olika kretslopp, framförallt trädets- och vattnets kretslopp. När våren sedan har anlänt så fortsätter vi arbeta med vårt årstidsträd.