MELLERUDS KOMMUNS POLITISKA ORGANISATION

Årsredovisning

MELLERUDS KOMMUNS POLITISKA ORGANISATION Kommunfullmäktige Revision Valberedning Överförmyndare Kommunstyrelse Arbetsutskott Melleruds Bostäder AB Miljö- och Hälsoråd Byggnadsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Handikappråd Pensionärsråd Utskott

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 1 Omvärld... 2 Redovisningsmodell... 4 Finansiell analys... 6 Resultat och kapacitet... 6 Risk - Kontroll... 8 Framtid... 11 God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv... 11 God ekonomisk hushållning... 11 Finansiella mål... 11 Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv... 13 Verksamhetsmål... 14 Förslag till beslut:... 15 Resultaträkning... 16 Finansieringsanalys... 16 Balansräkning... 17 Driftsredovisning... 24 Investeringsredovisning... 25 Nyckeltal... 26 Särredovisning av VA-verksamheten... 27 Personalekonomiskt bokslut... 28 Miljö- och energiredovisning... 30 Kommunfullmäktige... 32 Kommunens revisorer... 33 Överförmyndaren... 33 Kommunstyrelsen... 34 Kommunstyrelseförvaltningen... 35 Samhällsbyggnadsförvaltningen... 39 Byggnadsnämnden... 42 Kultur- och utbildningsnämnden... 45 Socialnämnden... 55 Melleruds Bostäder AB... 60 Revisionsberättelse... 61 Vision... 62 0

Kommunstyrelsens ordförande De stora flyktingströmmarna till EU och Sverige har nästan helt dominerat det politiska arbetet under. Svårigheterna att finna en gemensam grund för att hantera konsekvenserna, både inom EU och här hemma, är tyvärr väldigt tydliga då inte alla är villiga att ta sitt ansvar. Vi i Mellerud har därför fått ta ett mycket stort ansvar och gjort det på ett mycket bra sätt. Jag är stolt över hur kommunens anställda har hitta olika lösningar på svåra lokal- och personalfrågor samt hur frivilliga har engagerat sig i arbetet med asylsökande. Trots en del mörka moln på himlen, globalt och lokalt, så var på många sätt ett bra år för Melleruds kommun. Vi har en stark ekonomi och ett bra resultat i många verksamheter. Skolans resultat går åt rätt håll och samarbetet mellan skolan och företagen utvecklas allt mer. Många av våra privata företag har byggt ut eller planerar att göra det samt nyanställer personal. Ett kvitto på att vårt näringsliv går bra och att samverkan går åt rätt håll är Svenskt Näringslivs ranking över företagsamhet där vi tog ett stort kliv upp. Befolkningen fortsätter att öka inte bara genom nyanlända utan också genom att allt fler väljer att bosätta sig i vår kommun. En viktig bidragande orsak till detta är de förbättrade kollektiva rese möjligheterna på senare år, långsiktigt en av de viktigaste frågorna att jobba med. För våra framtida möjligheter till en bra skola samt en bra vård och omsorg är befolkningsökningen av central betydelse för att stärka vår ekonomi ytterligare. Turismen fortsätter att öka och blir en allt viktigare näring för kommunen och med vårt rykte som en kulturkommun av rang så borde vi kunna öka vår dragningskraft ytterligare och bli ännu starkare som etablerings alternativ både för enskilda familjer och företag. När byggloven blev klara för Västeråda i slutet på året så ser vi framemot att byggnation och infrastruktur åtgärderna kommer i gång under våren 2016. Den nya handelsplatsen skapar förhoppningsvis många nya arbeten, framförallt åt ungdomar, men det ställer också krav på oss som kommun att samtidigt jobba för ett fortsatt levande centrum. Medborgardialogen som under året förtjänstfullt genomfördes av bygg- och planavdelningen gav många värdefulla idéer att jobba vidare med. Bostäder är ytterligare en viktig fråga både på kort och lång sikt som vi har jobbat med under året. Vi har kommit så långt i vår planering och dialog med Melleruds Bostäder så att nybyggnation kan påbörjas kommande år. Liksom många andra kommuner har vi tyvärr haft svårt med rekrytering av personal både till kultur- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Detta har tyvärr ökat arbetsbelastningen på ett oönskat sätt men verksamheten har ändå genomförts på ett bra sätt tack vare lojala medarbetare. Vi hoppas givetvis att detta ska bli bättre under kommande år och måste göra allt vi kan för minska vakanserna. Avslutningsvis vill jag citera vår vision Mellerud en drivande och nytänkande kommun i framkant av utvecklingen, där barnfamiljer och ungdomar prioriteras den passar väl in som sammanfattning på och framförallt vart vi är på väg inför kommande år. Tommy W Johansson 1

Omvärld Befolkning * Antalet invånare i Melleruds kommun har under lång tid minska invånarantalet. Under 2014 bröts denna trend och befolkningen ökade med 44 under har ökningen varit 233 invånare. Under föddes 87 barn, vilket är tre fler än föregående år. Den 31/12 hade Melleruds kommun 9 169 invånare. Inte något år sedan kommunen bildades (1972) har det varit en så stor befolkningsökning. Kommunen är nu tillbaka på den invånarnivå som fanns för 4-5 år sedan. Födelsenettot (födda döda) ser för de senaste åren ut enligt nedan. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Födelsenetto -52-36 -37-51 -50-42 -32-52 -35-35 Under 2014 uppgår antalet födda barn till 85, vilket är 1 fler än 2013. Flyttningsnettot (inflyttade utflyttade) ser för de senaste åren ut enligt nedan. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Flyttnetto 35-32 -107-130 -31-69 -90-1 79 267 Under flyttade det in 764 personer till Mellerud, vilket är 315 fler än under 2014. Arbetsmarknad / Flyktingverksamhet Organisationen År har haft ett stort fokus på flyktingmottagningen i Melleruds kommun. Vi är en av de kommuner i Sverige som tagit emot flest flyktingar i förhållande till invånarantal. Vi har under de senaste 10 åren haft en sjunkande arbetslöshet. Under steg den kraftigt och det beror på flyktingmottagandet, samtidigt har väldigt många fått arbete med mottagningen av flyktingarna. Antal öppet arbetslösa och i program 2013 2014 Totalt antal arbetslösa (16 64 år) 398 378 464 därav ungdomar (18 24 år) 92 80 101 Nyanlända (16 64 år) 189 Under omsatte kommunens Arbetsmarknadsenhet 5,7 mkr, vilket innebär en ökning på 12 % mot år 2014. Flyktingmottagningen stod för 2,3 mkr (ca 40 %) under. Det ger en ökning på ca 43 % mot år 2014. Arbetsmarknadsenhetens intäkter för år låg på 4,2 mkr. Ca 74 % av verksamheten som bedrivits under år har intäktsfinansierat med statliga medel. Deltagandet Kommunens Arbetsmarknadsenhet har sedan 2013 haft en ökning av antalet deltagare. Detta beror på det ökande flyktingmottagandet, men också ett försämrat samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen. Antal deltagare 2013 2014 Totalt antal deltagare (16 64 år) 145 200 318 därav ungdomar (16 24 år) 39 49 68 Nyanlända (0 67 år) 39 139 375 2

Kommunens arbetsmarknadsinsatser bygger på samarbete både internt inom den kommunala organisationen, såväl som med de statliga myndigheterna. Turbulensen inom den politiska styrningen på riksnivå, har inneburit brister i utvecklingen av samarbetet mellan kommunens arbetsmarknadsinsatser och statens arbetsmarknadsinsatser. Det startade hösten år 2014 och under år var samarbetet i stort sett obefintligt. Påverkan ser vi tydligt i siffrorna på avslutsorsak. Avslutsorsak 2013 2014 Börjat arbeta 16 19 8 Börjat studera 4 2 5 Överförd till annan myndighet 12 12 4 Slutfört uppdrag 24 39 42 Någonting annat än ovanstående 38 30 17 Totalt 94 102 76 År 2016 Utifrån antalet asylsökande som finns inom kommunen och Sverige i stort, bör vi få en fortsatt stor inflyttning av personer som får uppehållstillstånd. Arbetslösheten inom övriga grupper ser ut att fortsätta sjunka, men genom diskussioner med främst Arbetsförmedlingen kommer vi under 2016 satsa extra resurser på både arbetslösa ungdomar, så väl som arbetslösa vuxna. Bostadsmarknad Det har under året varit en större bostadsproduktion än på länge, 10 enbostadshus, 2 parhus med 4 lägenheter och 2 tillkommande lägenheter i befintligt bostadshus. God skatteunderlagstillväxt i riket Skatteunderlagsprognosen har reviderats upp kraftigt, framförallt 2017 och 2018 jämfört med den prognos vi presenterade i oktober/december. Det förklaras till stor del av att vi nu räknar med starkare sysselsättningstillväxt. Det stora osäkerheten i skatteunderlagsprognosen för 2017 och den svårbedömda kostnadsutvecklingen innevarande och kommande år leder till slutsatsen att kommunerna bör tänka i termer av en marginal för oförutsedda händelser i det pågående arbetet med budget för 2017. Skattesats till kommunen kr/skkr Svensk ekonomi mot högkonjunktur Vänersborg 2016 22,21 22,21 2014 22,21 2013 22,21 2012 22,21 2011 22,64 Den svenska ekonomin växer för närvarande i mycket snabb takt. I fjol beräknas BNP ha ökat med närmare 4 procent och i år förutses tillväxten bli lika hög. Snabbt växande Färgelanda 22,26 22,26 22,26 22,76 22,76 21,69 investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är två faktorer som driver på de Bengtsfors 22,92 22,92 22,42 22,42 22,42 22,79 höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas Åmål 22,46 22,46 22,46 22,46 22,46 22,89 kostnader beräknas i år växa snabbt till följd av Mellerud 22,60 22,60 22,60 22,60 22,60 22,69 det stora flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig Dals Ed 23,21 23,21 23,21 23,21 23,21 23,64 att sysselsättningen och skattunderlaget växer Riket 20,75 20,70 20,65 20,61 20,59 20,73 snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 procent i år vilket är den största ökningen på mycket länge. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla.källa:skl Cirk 16:7 Melleruds kommun - framtiden De första signalerna för 2016 ser bra ut. På grund av osäkert ekonomiskt läge i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni beslutades att budgetramarna om behov uppstått skulle revideras under hösten. I budgetbeslutet i juni tilldelades Kommunstyrelsen 3,3 mkr för att vid behov kunna omfördela resurser till nämnderna eller för att amortera på lån. Vid revidering av budgeten beslutade Kommunfullmäktige att utöka anslaget till Socialnämnden för att minska obalanserna i hemvården. Årets första skatteprognos presenterades under vecka 8. Den redovisade en fortsatt stark ökning av skatteunderlaget i riket. Kommunen använder sig av den skatteprognos som Skl lämnar och ett aktuellt resultat 2016 är 22,8 mkr förutsatt att alla verksamheter håller sig inom tilldelade ramar. Budgetarbetet för 2017 har inletts med finansiella direktiv från budgetberedningen. Uppdraget till tjänstemannaberedningen är en oförändrad verksamhet, ett resultat motsvarande 2 % och oförändrad skattesats. 3

Redovisningsmodell Resultaträkning (sid 15) visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaderna Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Finansieringsanalysen (sid 15) redovisar inbetalningar och utbetalningar, d.v.s. hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen (sid 16) redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Finansiella nyckeltal redovisas på sidan 25. 4

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ska ingå samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. 51 Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider Avskrivning sker utifrån komponentens beräknade livslängd. Livslängderna är mellan 3 och 100 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Kommunen har fastställt regler för uppdelning av tillgångar i komponenter, under året har regelverket tillämpats. För äldre tillgångar har en schablonmodell använts. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avsättningar Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. 54 5

Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. Förutom den verksamhet kommunen bedriver i sina förvaltningar bedrivs viss kommunal verksamhet i bolagsform. Koncernredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår kommunens helägda bolag. Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 % ingår inte i årets sammanställning, förbundet har inte haft möjlighet att lämna sin årsredovisning i tid. Melleruds Bostäder AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 63 Melleruds Industrilokaler AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 64 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att handha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fyra av Dalslandskommunerna har en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs av och bedriver räddningstjänst i Trollhättans, Vänersborgs, Färgelandas och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl. Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs och Melleruds kommun samt driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. Resultat och kapacitet Årets resultat och jämförelsestörande poster Årets resultat 2014 2013 2012 2011 Årets resultat (mkr) 16,7 19,2 15,8 15,4 11,1 Exkl. jämförelsestörande poster (mkr) 11,7 19,2 6,6 5,9 11,1 I förhållande till skatt & bidrag % 3,3 3,9 3,3 3,3 2,4 Exkl. jämförelsestörande poster % 2,4 3,9 1,4 1,3 2,4 Kommunen har de senaste åren haft goda resultat med resultatnivåer över 2 % och under några år även över 3 %. Återbetalningen av premier från Fora ska redovisas som en jämförelsestörande post. Årets återbetalning avser premier för 2004 och ytterligare återbetalningar kommer kommunen inte att få på detta sätt. Kommunen har varit försiktig med detta utrymme och återbetalningen för 2013 och har använts till engångskostnader, köp och rivning av kvarteret Ugglan. I Melleruds kommun använder vi ett finansiellt nyckeltal/mål som anges till hur stor del av skatt och bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag. Målet för i Melleruds kommun är 2 % vilket får anses vara uppfyllt. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mkr. Nettokostnadsandel Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor andel av skatteintäkterna som går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 97-98%. 6

Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag % Resultatets andel av skatt & bidrag % % 2014 2013 2012 2011 Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 92,0 91,0 89,8 91,9 92,5 Planenliga avskrivningar 4,2 4,5 6,1 3,9 3,8 Nettokostnadsandel exkl. jämförstörande poster och finansnetto 97,0 95,4 97,8 97,9 96,3 Finansnetto 0,6 0,7 0,9 0,9 1,3 Nettokostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster 97,6 96,1 98,6 98,7 97,6 Jämförelsestörande engångsposter -0,8 0,0-1,9-2,0 0,0 Nettokostnadsandel 96,7 96,1 96,7 96,7 97,6 Resultatets andel av skatt & bidrag % 3,3 3,9 3,3 3,3 2,4 Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 96,7 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan förenklat sägas användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 38,1 mkr. Investeringarna uppgår till 38,6 mkr (se sammanställning sid 25). Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Under flera år har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling bröts under 2013 och 2014 för att återigen bli negativ. Mellan bokslut 2014 och har nettokostnaderna ökat med 3,8 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 3 procent. Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % % / år 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Skatt & bidrag Nettokostnad 3,0 4,0 1,5 0,6 1,9 0,8 1,5 3,8 3,8 3,5 1,5 1,1 1,0 1,7 2,1 2,8 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 27 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen har ökat jämfört med år 2014. Intäkterna har ökat med 24,3 mkr exkl. jämförelsestörande intäkter. Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 677 mkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 64 procent. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 9,2 procent vilket är högre än de genomsnittliga löneökningarna och beror på att antalet anställda ökat, ytterligare information om antalet anställda återfinns i årsredovisningens del för personalekonomi. Skatter och statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och mellankommunal utjämning har ökat med 15 mkr jämfört med 2014, det motsvarar en ökning på 3 procent. Se not 5 och 6. Kommunens utdebitering är 22:60 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 11,48 är det sammanlagda skatteuttaget 34:08 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 32:10 per skattekrona, den har ökat med 11 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens kostnadsräntor har minskat jämfört med föregående år. De har minskat från 4 330 tkr 2014 till 3 435 tkr, orsaken är lägre skuld och lägre räntenivå på lån och pensionsskuld. Årets investeringar Nettoinvesteringarna uppgår till 42,8 mkr, årets försäljningar uppgår till 5 mkr, reaförlust vid försäljning uppgår till 384 tkr, vilket kostnadsförts på förvaltningen. Årets avskrivningar uppgår till 21,4 mkr. En mer detaljerad sammanställning framgår av not 9. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed inte uppfyllt. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda. För investeringsprojekt som erhållit igångsättningstillstånd men som inte färdigställts har överförts 8,5 mkr till år 2016. Planerade investeringar 2016 uppgår inklusive överföring av ej slutförda objekt till 62,6 mkr. Investeringsobjekten återfinns i tabell på sidan 27. 7

2014 2013 2012 2011 Investeringsvolym (mkr) 42 2 26 61 40 Investeringsvolym / skatteintäkter (%) 8,2 0,3 5,4 13,0 8,5 Årets avskrivningar (mkr) 21 22 29 19 18 Självfinansieringsgrad* % 91 2 656 175 55 72 Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som har finansierats med årets resultat plus avskrivningar. 100 % innebär att kommunen har självfinansierat samtliga investeringar som utförts under året. Risk - Kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Kassalikviditeten är relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. En kassalikviditet under 100 % innebär att kommunen kan bli tvungen att ta upp lån för att betala sina kortfristiga skulder. % 2014 2013 2012 2011 Kassalikviditet 71,3 59,6 66,9 50,0 54,6 Kommunens likviditet, 54,3 mkr per 31/12 är en ögonblicksbild. Likviditeten den 1 januari var 25,3 mkr och den 31 december 54,3 mkr. Kommunen har en checkkredit på 20 mkr i Dalslands sparbank, vilken till viss del har utnyttjas vid två tillfällen under året. Den 28 december fick kommunen förutom den ordinarie skatteutbetalningen även extra statsbidrag för att kommunen tar emot så många flyktingar ca 35 mkr, samt 1 mkr i statsbidrag för extra satsning på lågstadiet. I december går lönebetalningen ut innan julledigheten, därav dippen ner under 0-strecket. Låneskuld År/mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Koncernens upplåning mkr 274 275 320 341 351 358 Kommunens upplåning mkr 121 121 161 138 143 120 Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år 4,58 5,35 5,30 5,81 4,75 2,86 Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år 3,88 4,51 4,01 4,00 2,91 2,88 Koncernens genomsnittliga räntesats, % 2,77 3,08 2,96 3,22 3,14 3,15 Kommunens genomsnittliga räntesats, % 2,51 2,95 2,74 2,88 2,98 3,26 Låneskulden har minskat i koncernen med 0,6 mkr, räntebindning och genomsnittlig räntesats har sjunkit. 84 % eller 230 mkr av koncernens låneskuld är säkrade med ränteswapar. Kommunen har en 8

låneram som överstiger upptagna lån med 30 mkr. Upplåningen skjuts på framtiden så länge likviditeten är god. Soliditet fortfarande negativ -0,8 (-5,8) procent. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive skulder. Mellerud har trots en bra utveckling en sämre ekonomisk ställning än genomsnittskommunen. Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har stadigt förbättrats beroende på bra resultat i kombination med en återhållsam investeringsnivå. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är dock Snittet i riket är 6,6 procent. För att uppnå 6,6 procent soliditet inkl. ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 38 mkr. I budget för 2016 och planåren förväntas soliditeten bli positiv inklusive ansvarsförbindelsen. Under 2018 kommer ansvarsförbindelsen för pensioner att påverkas av en förändrad ränteberäkning och en översyn av dödlighetsmåttet. Detta kommer att påverka soliditetsmåttet negativt. Kommunalskatt År uppgick Melleruds skattesats till 22,60 kr/skkr. Senaste förändring av skattesatsen var 2011 då skatten sänktes med 9 öre i samband med skatteväxling. Andel av rikets medelskattekraft i % 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Vänersborg 91 93 92 94 95 95 96 Färgelanda 83 83 84 84 84 84 84 Åmål 85 85 84 84 85 86 88 Bengtsfors 82 83 81 82 83 83 84 Dals-Ed 77 78 78 80 82 81 81 Mellerud 79 79 79 79 82 82 81 Melleruds skattekraft är oförändrad relativt den genomsnittliga skattekraften, våra grannkommuner Vänersborg, Bengtsfors och Dals-Ed har sänkt sin relativa skattekraft. Det finns endast fem kommuner i landet som har lägre skattekraft per invånare än Mellerud, det är Årjäng, Eda, Bjurholm, Dals-Ed och Högsby. Inkomster beskattade i annat land ingår inte i underlaget. Inför 2014 rättades felaktiga beräkningar i kostnads-utjämningssystemet. Vad inte alla tänker på är att kostnadsutjämningen är relativ övriga kommuner, systemet förändras utifrån detta. 1999 betalade Mellerud en avgift på 1 640 kr/inv. = -14,7 mkr, under fick Mellerud ett bidrag på 2 176 kr/inv. = 20,1 mkr. En skillnad på 34,8 mkr. Vilket påverkar kommunens finansieringsutrymme och resultat. utjämningsbidrag / utjämningsavgift Kr per invånare 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005-498 -942-1 277-1 640-175 264 199 530 686 564 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 424 201 394 384 75 157 566 566 2 222 2 176 9

Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Tkr Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv Melleruds bostäder AB 152 600 hållning för borgensåtagande gentemot andra än Egnahem och småhus 176 helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid Nätaktiebolaget Biogas Brålanda 786 årsskiftet uppgick till 205 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest. Detta åtagande är Kommuninvest i Sverige AB 284 635 ytterligare beskrivet i not 20. Kommunen är i borgen Koncernens lån i Kommuninvest Summa -233 575 204 622 för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet på kommunen att ge garanti upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtaganden infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen, ökning sker på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2013 och 2011 förändrades diskonteringsräntan med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Mkr 216,6 222,9 233,6 219,0 220,9 199,5 206,8 206,5 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Minskningen jämfört med år 2014 förklaras mer utförligt i årsredovisningens avsnitt för personalekonomi. Utredningsstatusen av pensionsåtagandet är 99 procent. Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 0,6 mkr och uppgår idag till 274 mkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 4,58 år Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 421 mkr eller 46 tkr per invånare. 2014 var åtagandet 55 tkr per invånare, minskningen beror på ökat antal invånare tillsammans med ett lägre åtagande. Utfall i förhållande till budget Jämfört med budget redovisar kommunen ett underskott på 6,4 mkr. I detta resultat ligger återbetalning av 2004 års premie för afa med +4,4 mkr, intäkterna från skatt & bidrag är 3,6 mkr lägre än budgeterar, i denna avvikelse ligger ett belopp på +670 tkr som avser kompensation för högre Po för ungdomar, motsvarande negativa avvikelse återfinns under finansiering inom verksamhetens nettokostnader, pensionskostnaderna inkl. löpande försäkring av FÅP är 1 mkr högre än beräknat. Nämndernas avvikelser är 5,3 mkr och det är framförallt Socialnämndens kostnader som dragit iväg till en nivå som vi inte sett på flera år. Nämndernas budgetavvikelser 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Kommunfullmäkrige -100-559 -301 75-82 207 147 120-19 131 Kommunstyrelsen 739-242 3 627 1 994-1 672 1 080-2 106-1 008 369 3 003 Administrativaförvaltningen 3 341 1361 2 891 2 286-80 2 591-242 1370 641 1696 Samhällsbyggnads förvalningen -2 602-1603 699-732 -1919-1827 -2 444-2 369-272 -276 - varav affärsdrivande 0 0 37 440 327 316 580-9 0 1583 Byggnadsnämnden 92 558 300 141-125 -61 42 146 143 99 Kultur- och utbildningsnämnden 1 279-774 1 391 811 383 127 2 882 673 574 1 390 Socialnämnden -7 277 3 459-3 446-6 947-2 435-3 277 261 579-4 672-6 081 En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt. Förutom Socialnämnden så har övriga nämnderna inte så stora avvikelser. 10

Framtid SKL skriver: Prognosen för år visar en ökning av skatteunderlaget med 4,9 procent (tabell 1). Det innebär en upprevidering med 0,2 procentenheter beroende på att lönesumman under hösten har ökat mer än vi förutsåg i oktober. De ekonomiska konsekvenserna för Melleruds kommun av ovanstående resonemang är en förbättrad prognos även om den inledningsvis ligger lägre än Ekonomistyrningsverkets prognoser för att därefter öka. En väsentlig förbättring åstadkoms genom en befolkningsökning med 211 i stället för en minskning med 100 invånare. % 2016 2017 2018 2019 SKL dec 4,9 5,4 4,4 4,6 4,3 ESV nov 5,3 5,2 4,6 4,2 3,8 SKL okt 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 Reg sep 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 Framåt Det ekonomiska läget ser i det korta perspektivet bra ut och Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. Det stora frågetecknet är hur flyktingsituationen kommer att utveckla sig, med 300? mottagna nysvenskar som behöver skolgång, arbete och bostad. God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Sveriges kommuner har krav på sig att bedriva verksamheten på ett sätt som inte försämrar förutsättningarna för kommande generationer. i kommunallagen från 1953 den levande generationen bör ej förstöra vad de tidigare generationerna hopbragt till de efterlevandes gagn. I kommunallagen 1992 är det beskrivet som att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. År 2000 tillkom balanskravet, kommunen måste budgetera med ett positivt resultat och återställa eventuella underskott, 2013 infördes möjligheten till resultatutjämningsreserv. Dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet, vilket ska uppnås, är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå som ger en positiv soliditet. Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses över i samband med budgetarbetet. I budgetarbetet för budgetåret 2016 har De finansiella målen stäms av i detta avsnitt. Avstämning finansiella mål Årets resultat. Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 16,7 mkr, tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 21,3 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 24,2 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det ursprungliga resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 1,1 mkr vilket gett ett budgeterat resultat om 23,1 mkr. 11

Resultatet har uppstått genom både plus och minusposter. Kommunen har bl.a. fått en obudgeterad återbetalning av afa-premier från 2004 med 4,3 mkr. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds industrilokaler AB samt Melleruds bostäder AB till 100 procent. Bolagens sammanlagda resultat uppgår till 4 mkr. Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 399,4 mkr. Under har tillgångarna ökat med 16,6 mkr. (se not 9) Årets nettoinvesteringar redovisas på sidan 27. Nettoinvesteringarna inkl. utrangeringar uppgår till 38 mkr. De beloppsmässigt största investeringsobjekten är inledning av ombyggnad av Karolinerskolan 24,4 mkr, nya va-ledningar 4,7 mkr, asfaltering 3,2 mkr samt nya maskiner 1,6 mkr. Även i år har inte samtliga objekt färdigställts, de objekt som har fått igångsättningstillstånd men ej slutförts får färdigställas nästa år. Överföring av investeringsmedel uppgår till 8,5 mkr det största objekten är Västerråda 5,7 mkr och nya maskiner 1 mkr. 2014 2013 2012 2011 Investeringsvolym (mkr) 42 2 26 61 40 Investeringsvolym / skatteintäkter (%) 8,2 0,3 5,4 13,0 8,5 Årets avskrivningar (mkr) 21 22 29 19 18 Självfinansieringsgrad* % 91 100 100 55 72 Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till amortering. Under har ingen amortering av lån utförts. Ansvarsförbindelsen för pensioner har under året minskat med 6,3 mkr. Pensionsskuldens förändring beskrivs ytterligare i not 16 och 20 samt i avsnittet för personalekonomi. År/Mkr 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Lån av 121,3 121,3 161,3 138,0 138,0 120,0 120,0 130,0 kreditinstitut Förändring 0,0-40,0 23,3 0,0 23,0 0,0-10,0 0,0 Lån av 216,6 222,9 233,6 219,0 220,9 199,5 206,8 206,5 anställda Förändring -6,3-10,7 14,6-1,9 21,4-7,3 0,3-0,5 Summa 331,6 344,2 394,9 357,0 358,9 319,5 326,8 336,5 Soliditet / skuldsättningsgrad Målsättning Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner på sikt vara positiv Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuldsättningsgrad och ökar 12

sitt finansiella handlingsutrymme. % 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Soliditet -1-6 -11-12 -18-16 -19-22 Soliditet exkl. ansvarsförbindelse 41 43 37 34 35 34 33 34 Skuldsättningsgrad 59 57 63 66 65 66 67 66 - varav avsättning 4 4 7 6 7 8 9 9 - varav kortfristig skuldsättning 30 25 23 31 25 29 27 25 - varav långfristig skuldsättning 25 28 33 29 33 29 30 33 Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl. kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl. ansvarsförbindelsen var 2014 6,6 procent, en förbättring med 2,9 procentenheter jämfört med 2013. För att Melleruds kommun ska öka soliditeten från -0,8 % till förra årets genomsnittsnivå i riket 6,6 %, med övriga förutsättningar lika, krävs ett ökat eget kapital med 38,1 mkr. Skuldsättningsgraden har ökat, orsaken är främst kraftigt ökade kortfristiga skulder. Den främsta orsaken till detta är förskottsinbetalda medel från Migrationsverket. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 31,7 (31,3) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Sammanfattning Av kommunens fyra finansiella mål uppfylls två, resultatmålet och skuldmålet, de två som inte uppfylls är investeringsmålet och soliditetsmålet. Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Balanskravet är ett krav som kommunen måste uppfylla enligt kommunallagen. Balanskravet innebär i korthet att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet blir negativt i bokslutet ska underskottet återställas inom tre år, Kommunfullmäktige ska besluta om en plan för detta. Enligt lagstiftningen ska det i förvaltningsberättelsen redovisas en balanskravsutredning i enlighet med lagen. I tabellen nedan redovisas att kommunen uppfyller balanskravet. Balanskravsutredning tkr. 2014 2013 2012 2011 Årets resultat 16 742 19 257 15 794 15 443 11 108 Samtliga realisationsvinster 0 0-644 -748-373 Årets resultat efter 16 742 19 257 15 150 14 695 10 735 balanskravsjusteringar Avsatt till resultatutjämningsreserv (över 2 %) -6 458-9 272-5 545-5 231-1 330 Årets balanskravsresultat 10 284 9 985 9 605 9 464 9 777 Sedan 2013 är det möjligt för kommunen att tillämpa RUR, resultatutjämningsreserv för att under vissa förutsättningar föra medel mellan olika år. 13

Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer ( 72 2013-09-25) kan en reservering till RUR göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 % av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning. För kommuner som inte uppfyller kravet på positiv soliditet inkl. ansvarsförbindelse för pensioner får avsätta den del av resultatet som överstiger 2 % av skatt och bidrag. Mellerud har fram till haft negativ soliditet inkl. ansvarsförbindelse och har därför endast avsatt den del som överstiger 2 %. Resultatutjämningsreserv tkr. 2014 2013 2012 2011 Ingående värde 21 379 12 107 6 561 1 330 0 Reservering till RUR 6 458 9 272 5 545 5 231 1 330 Disponering av RUR Utgående värde 27 837 21 379 12 106 6 561 1 330 Resultatutjämningsreserven är en del av kommunens egna kapital som uppgår till 4 163 tkr inkl. ansvarsförbindelsen. Det finns ingen likvid fond som innehåller RUR, vid en ev. disposition så får den ske utifrån de finansiella förutsättningar som råder vid det tillfället en utökning av låneskulden är ett sätt. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med sin styrning i ett visionsdokument. Dokumentet innehåller ett antal övergripande inriktningsmål. Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara mål för budgetåret. Nämnderna redovisar måluppfyllelsen i respektive nämnds del av förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Nämnderna redovisar sina mål till Kommunfullmäktige i november året före budgetåret. De fastställda målen är ett led i Kommunfullmäktiges styrning mot god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna 37-38 i årsredovisningen. Förvaltningen har inte lyckats så bra med måluppfyllnaden. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna 42 i årsredovisningen. Förvaltningen har inte lyckats så bra med måluppfyllnaden. Ett av fyra nyckeltal har rapporterats grönt. Byggnadsnämndens samhällsbyggnadsförvaltning Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidan 44-45 i årsredovisningen. Förvaltningen har på ett bra sätt gjort framsteg och uppfyllt nämndens målsättningar. Kultur- och utbildningsnämndens förvaltning Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidan 50-54 i årsredovisningen. Några av de uppsatta målen kan endast teoretiskt uppfyllas. Målen har bidragit till att utveckla verksamheten och resultaten är bättre än tidigare. Nämnden/förvaltningen arbetar aktivt med uppsatta mål och nyckeltal. Socialnämnden, socialtjänsten Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna 60-62 i årsredovisningen. Flera av målen är inte uppfyllda. Flera av nämndens uppsatta nyckeltal är inte redovisade eller kommenterade. Arbetet med mål och uppföljning av nämndens mål kan utvecklas väsentligt. Att utveckla mål som leder mot en god ekonomisk hushållning är en process som kräver medverkan och engagemang från uppdragsgivarna till förvaltningen. De ekonomiska målen är ofta mer tillgängliga men de behöver kompletteras med mål och mått som ställer krav på verksamhetens innehåll. 14

Målarbetet befinner sig i en pågående process och utvecklas till det bättre. Målen och målarbetet i års budget är ett snäpp bättre och sannolikt kommer både den löpande och slutliga redovisningen av måluppfyllelsen vara på en högre nivå under 2016. Inför framtagning av mål för 2016 har medverkan av de förtroendevalda varit högre än tidigare vilket sannolikt innebär att intresset för måluppfyllnaden ökar. Björn Lindquist Ekonomichef Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för avsätta 6,5 mkr till resultatutjämningsreserv. Reserven uppgår därefter till 27,8 mkr. 15

Resultaträkning Finansieringsanalys Belopp i Mkr Resultaträkning Kommunen 2014 Koncernen 2014 Verksamhetens intäkter Not 1 153,4 182,1 187,2 217,2 Varav jämförelsestörande Not 2 0,0 4,4 0,0 4,4 Verksamhetens kostnader Not 3-607,6-655,3-628,9-675,7 Avskrivningar Not 4-22,2-21,4-30,1-24,5 Verksamhetens nettokostnader -476,5-494,5-471,7-483,0 Skatteintäkter Not 5 318,6 327,3 318,6 327,3 Slutavräkning skatteintäkter Not 5-0,9-0,3-0,9-0,3 Generella statsbidrag och utjämning Not 6 181,6 187,3 181,6 187,3 Finansiella intäkter Not 7 0,7 0,5 0,8 0,7 Finansiella kostnader Not 8-4,3-3,4-10,5-8,5 Resultat före extraordinära poster 19,2 16,7 17,8 23,4 Skattekostnader -0,4-2,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 19,2 16,7 17,4 21,3 Förändring av ansvarsförbindelse för pensioner Not 20 10,7-6,3 10,7-6,3 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 29,9 10,5 28,1 15,1 Finansieringsanalys Kommunen 2014 Koncernen 2014 Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Not 15 19,2 16,7 17,4 21,3 Justering för av- och nedskrivningar Not 4 22,2 21,4 30,2 24,5 Justering för gjorda avsättningar Not 16 0,8 2,4 0,8 2,4 Justering för ianspråkstagna avsättningar Not 16-17,5-17,5 Justering för övriga ej likviditetspåverkande postenot 10-2,3 0,0-2,3 0,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelse 22,4 40,5 28,6 48,9 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Not 13-5,9-11,7-5,4-12,1 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager Not 12 0,2-0,4 0,3-0,4 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Not 19 2,0 41,3 1,8 42,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 18,8 69,6 25,2 79,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Not 9-1,6-42,9-3,2-46,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 9 4,2 0,3 4,2 Investering i finansiella anläggningstillgångar Not 11 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not 11 0,5 0,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1,6-38,1-2,9-42,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Not 17-30,0-36,0 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 0,1 0,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -30,0 0,1-36,0 0,1 Periodens kassaflöde -12,8 31,6-13,6 37,0 Likvida medel från årets början 39,6 26,8 55,1 41,4 Likvida medel vid årets slut Not 14 26,8 58,4 41,4 78,4 16

Balansräkning Bal Balansräkning Belopp i Mkr Kommunen 2014 Koncernen 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 9,10 375,2 392,4 522,0 540,4 Finansiella anläggningstillgångar Not 11 7,6 7,0 5,9 5,1 Summa anläggningstillgångar 382,8 399,4 528,0 545,5 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 12 4,8 5,2 5,1 5,6 Fordringar Not 13 40,9 52,7 43,3 53,8 Kassa och bank Not 14 26,8 58,4 41,4 78,4 Summa omsättningstillgångar 72,5 116,3 89,9 137,8 SUMMA TILLGÅNGAR 455,3 515,8 617,8 683,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 15 196,4 213,2 193,2 216,6 därav årets resultat 19,2 16,7 17,4 21,3 därav resultatujämningsreserv 21,4 27,8 21,3 27,8 Avsättningar Avsättningar skatt obeskattade reserver 2,1 Avsättningar pensioner Not 16 9,6 11,6 9,6 11,6 Avsättningar löneskatt 7,2 7,7 7,2 7,7 Summa avsättningar 16,8 19,2 16,8 21,3 Skulder Långfristiga skulder Not 17,18 128,6 128,6 283,8 280,3 Kortfristiga skulder Not 19 113,5 154,8 124,0 165,1 Summa skulder 242,1 283,3 407,8 445,4 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 455,3 515,8 617,8 683,3 Soliditet 43,1% 41,3% 31,3% 31,7% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 20 222,9 216,6 222,9 216,6 Borgensförbindelser Not 21 154,2 153,6 0,9 1,0 ansräkning 17

Notförteckning Kommunen Koncernen Belopp i tkr 2014 2014 Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande 32 509 33 664 32 509 33 664 Avgifter barnomsorg, vård och omsorg m.m. 9 028 9 354 9 028 9 354 Hyror 11 827 11 816 44817 42 766 Statsbidrag 39 895 60 109 39 895 60 109 Ersättning från FK för personlig assistent 16 553 17 589 16 553 17 589 Övriga bidrag 11 845 14 935 11 845 14 935 Övriga intäkter 31 789 34 660 32 602 38 737 S:a verksamhetens intäkter 153 447 182 127 187 250 217 153 Not 2 Varav jämförelsestörande poster Återbetalning AFA försäkring avseende tidigare år 0 4 360 0 4 360 Summa 0 4 360 0 4 360 Not 3 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 397 155 433 756 404 686 441 432 Hyror 18 884 20 306 18 884 20 306 Material 30 661 30 785 30 661 30 785 Köpta tjänster 110 201 121 502 110 201 121 502 Bidrag 24 939 24 149 24 939 24 149 Övriga kostnader 25 758 24 784 39 520 37 485 S:a verksamhetens kostnader 607 598 655 283 628 891 675 660 Not 4 Avskrivningar Inventarier 4 735 4 443 4 872 4 580 Nedskrivning anläggningstillgångar 1 071 4 275 109 Fastigheter 16 429 16 943 20 946 19 824 S:a avskrivningar 22 236 21 386 30 093 24 513 Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning 318 596 327 253 318 596 327 253 S:a skatteintäkter 318 596 327 253 318 596 327 253 Slutavräkningsdifferens föregående år -976-695 -976-695 Preliminär slutavräkning innevarande år 62 382 62 382 S:a slutavräkning skatteintäkter -914-313 -914-313 Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 117 261 122 553 117 261 122 553 Strukturbidrag 926 924 926 924 Regleringsbidrag 2 066 0 2 066 0 Kostnadsutjämning 19 457 20 122 19 457 20 122 LSS-utjämningsbidrag 24 704 25 493 24 704 25 493 Kommunal fastighetsavgift 17 164 17 850 17 164 17 850 Generellt statsbidrag 0 669 0 669 Regleringsavgift 0-344 0-344 S:a generella statsbidrag och utjämning 181 579 187 267 181 579 187 267 Not 7 Finansiella intäkter Inkomsträntor 317 103 480 245 Utdelning 0 0-90 0 Övriga finansiella intäkter 395 410 395 410 S:a finansiella intäkter 712 513 785 655 Not 8 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån* 3 995 3 283 9 744 8 312 Räntekostnad pensionsskuld 162-141 162-141 Övriga finansiella kostnader 173 293 601 293 S:a finansiella kostnader 4 330 3 435 10 507 8 464 * Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till 18

Notförteckning Belopp i tkr 2014 Kommunen 2014 Koncernen Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 546 013 544 909 763 493 762 938 Ackumulerad avskrivning -191 348-208 759-260 496-282 813 Årets investeringar 2 716 36 555 2 716 40 553 Omklassificering 1 500 0 Utrangering/återföring 89 89 0 Försäljningar -5 320-4 192-5 320-4 192 Reavinst 0 0 Reaförlust 0 0 Nedskrivning -1 071-4 276-3 204 Uppskrivning 3 500 Avskrivning -16 429-16 943-21 335-20 483 Summa 336 149 351 570 474 870 496 299 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år 10-50 år 10-50 år - specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv 15 012 15 077 32 822 15 077 Verksamhetsfastigheter 186 082 201 828 174 532 190 828 Fastigheter för affärsverksamhet 43 722 40 644 43 722 40 644 Publika fastigheter 51 606 58 592 189 067 214 321 Fastigheter för annan verksamhet 2 311 2 148 2 311 2 148 Övriga fastigheter 34 507 29 561 34 507 29 561 Pågående arbeten 2 909 3 720 2 909 5 211 Summa 336 149 351 570 479 871 497 790 - varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 57 382 65 886 61 696 67 994 Ackumulerad avskrivning -25 823-26 849-28 282-27 239 Årets investeringar * 4 892 6 302 6 168 6 302 Utrangering/Återföring 172 172 0 Försäljningar -193-193 0 Reavinst 0 0 Reaförlust 0 0 Avskrivning -4 735-4 443-4 735-4 443 Finansiella avtal -32-32 Summa 31 695 40 865 34 827 42 615 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år 3-10 år 3-10 år *Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs. - specifikation maskiner och inventarier Maskiner 11 295 12 535 11 295 12 535 Inventarier 18 449 19 464 18 449 19 464 Byggnadsinventarier 60 57 3 191 1 775 Bilar och andra transportmedel 1 683 1 361 1 683 1 361 Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm. 209 139 209 139 Leasingavtal 7 342 7 310 7 342 7 310 Summa 39 037 40 865 42 168 42 583 Totalt materiella anläggningstillgångar 375 187 392 435 522 039 540 373 Not 10 varav Leasing Fastigheter med avtalstid överstigande 3 år Avgifter inom ett år 2 122 1 390 2 122 1 390 Avgifter senare än ett år men inom fem år 5 148 5 392 5 148 5 392 Avgifter senare än fem år 72 528 72 528 S:a Leasing 7 342 7 310 7 342 7 310 19

Notförteckning 2014 Kommunen 2014 Koncernen Belopp i tkr Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Kommunala bolag, aktier 4 271 3 728 0 0 Dalslands Turist AB, aktier 366 366 366 366 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda 180 180 180 180 Övriga långfristiga fordringar 4 6 2 569 1 860 Kommuninvest, medlemsinsats 372 372 372 372 Kommuninvest, Förlagsbevis 1 800 1 800 1 800 1 800 Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån 500 500 500 500 Drivmedelslager Sunnanå hamn 88 0 88 0 Grundfondskapital mm 50 50 50 50 S:a finansiella anläggningstillgångar 7 631 7 002 5 925 5 128 Not 12 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager 3 549 4 145 3 911 4 478 Exploateringsfastigheter 1 235 1 080 1 235 1 080 S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter 4 784 5 225 5 146 5 558 Not 13 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering Agresso 4 051 5 260 4 051 3 665 Konsumtionsavgifter Future 1 984 1 937 1 984 1 937 Hyror Vitec 535 645 535 645 Äldreomsorg 2 855 2 827 2 855 2 827 Barnomsorgsavgifter 108 94 108 94 Övrigt 52 0 64 0 Summa 9 584 10 763 9 596 9 168 - varav övriga kortfristiga fordringar Handkassa 42 39 42 39 Fordran Migrationsverket 2 751 4 913 2 751 4 913 Skattekonto 456 426 456 426 Div. avräkningar 212 152 587 152 Dalslands Museum 896 796 896 796 Moms 4 632 5 860 4 632 5 860 Förutbetalda kostnader 3 462 3 146 3 462 3 146 Förutbetalda plankostnader 411 228 411 228 Upplupna intäkter 5 756 13 778 5 756 13 778 Upplupna skatteintäker 0 0 0 0 Övriga interimsfordringar 4 747 3 547 6 672 6 259 Upplupen fastighetsavgift 8 011 9 010 8 011 9 010 Summa 31 374 41 894 33 673 44 606 S:a kortfristiga fordringar 40 959 52 657 43 270 53 774 Not 14 Kassa och bank Kassa 0 0 0 0 Plusgiro 692 855 692 855 Bank 26 104 57 582 40 747 77 573 S:a kassa och bank 26 796 58 437 41 439 78 428 20

Notförteckning Belopp i tkr 2014 Kommunen 2014 Koncernen Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 177 190 196 447 172 308 196 313 Uppskrivning - förskjuten skatt 3 500-1 073 Årets resultat 19 257 16 742 17 423 21 333 Utgående balans eget kapital 196 447 213 189 193 232 216 573 - varav resultatutjämningsreserv, RUR Ingående värde 12 107 21 379 12 107 21 379 Årets avsättning 9 272 6 458 9 272 6 458 Utgående värde 21 379 27 837 21 379 27 837 0 Not 16 Avsatt till Pensioner 0 Ingående avsättning 21 713 4 182 21 713 4 182 Förmånsbelopp 1 416 1 1 416 1 Årets utbetalningar -305-305 -305-305 Ränteuppräkning 165-141 165-141 Personalförändringar 2 238 212 2 238 212 Övrig post, bl.a ändrad tryggande -21 045 1 874-21 045 1 874 Summa pensioner 4 182 5 823 4 182 5 823 Löneskatt 5 870 6 286 5 870 6 286 S:a avsatt till pensioner för kommunen 10 052 12 109 10 052 12 109 Avsatt pensioner för NÄRF 5 437 5 729 5 437 5 729 Löneskatt NÄRF 1 319 1 390 1 319 1 390 S:a avsatt till pensioner 16 808 19 229 16 808 19 229 varav avsatt till pensioner 9 619 11 553 9 619 11 553 varav avsatt till löneskatt 7 189 7 676 7 189 7 676 Del av penionsförpliktelse som tryggats genom försäkring Förpliktelser intjänade före 1998, ansvarsförbindelse 5 000 5 000 5 000 5 000 Förpliktelser intjänade from 1998, pensionsavsättnin 19 369 19 369 19 369 19 369 Totalt 24 369 24 369 24 369 24 369 Obeskattade reserver 0 0 2 108 S:a Avsättningar 16 808 19 229 16 808 21 337 Not 17 Långfristiga skulder Ingående skuld 151 250 121 250 309 525 272 950 Nya lån 0 0 Amortering -40 000-45 900 0 Amortering kommande år 10 000 10 000 0 S:a låneskulder 121 250 121 250 273 625 272 950 Kreditgivare Kommuninvest 121 250 121 250 274 525 233 575 Övriga långivare 0 0 2 790 39 375 Amortering kommande år 0 0-900 0 S:a kreditgivare 121 250 121 250 276 415 272 950 Kommunen och koncernen har valt att inom regelverket för fastställd finanspolicy använda sig av ränteswappar för säkring av kommande räntebetalningar. Omfattning och aktuellt marknadsvärde framgår nedan: Nominellt värde swapkontrakt 90 000 90 000 230 000 230 000 Marknadsvärde 77 994 79 799 223 913 204 346 Undervärde 12 006 10 201 6 087 10 201 Undervärdet/övervärdet representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt skulle motsvarande undervärde/övervärde (s.k. ränteskillnads-ersättning) uppstå om man i stället valt att använda långa räntebindningar. Om respektive ränteswapavtal kvarstår t.o.m. sitt slutförfallodatum så kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Den genomsnittliga räntebindningstiden för koncernens skuldportfölj uppgår till 4,58 år (5,35) och den genomsnittliga räntan uppgår till 2,77% (3,08). Not 18 Leasing Fastigheter med avtalstid överstigande 3 år Avgifter inom ett år 2 122 1 390 2 122 1 390 Avgifter senare än ett år men inom fem år 5 148 5 392 5 148 5 392 Avgifter senare än fem år 72 528 72 528 S:a Leasing 7 342 7 310 7 342 7 310 S:a Långfristiga skulder 128 592 128 560 283 757 280 260 21

Notförteckning 2014 Kommunen 2014 Koncernen Belopp i tkr Not 19 Kortfristiga skulder Kommande års amortering 0 0 900 900 Kortfristig skuld presentkort 82 25 82 25 Leverantörsskulder 25 186 29 332 28 704 31 650 Moms 1 481 850 1 481 850 Personalens skatter, avgifter 5 848 6 541 5 848 6 541 Förmedlade medel 218 252 218 252 Driftprojekt 7 763 6 094 7 763 6 094 Div. avräkningar 938 1 843 938 1 843 Förskottsbidrag Migrationsverket och af 6 216 7 448 6 216 7 448 Semesterlöneskuld, ferielön m.m. 30 579 32 402 30 579 32 402 Upplupna sociala avgifter 6 821 7 700 6 821 7 700 Löneskatt individuell del 3 078 3 295 3 078 3 295 Upplupna räntor 1 461 1 345 1 461 1 345 Pensionskostnader individuell del 12 686 13 583 12 687 13 583 Förutbetalda skatteintäkter 3 099 250 3 099 250 Övr. förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 7 597 10 853 13 688 11 797 Förinbetalda intäkter affärsverksamhet 457 2 211 457 8 362 Engångsbidrag m a a flyktingsituationen 0 30 754 30 754 S:a kortfristiga skulder 113 510 154 778 124 021 165 091 Not 20 Pensionsförpliktelser * Ingående ansvarsförbindelse 187 960 179 372 187 960 179 372 Förmånsbelopp -349 1 161-349 1 161 Aktualisering 96 60 96 60 Årets utbetalningar -6 849-7 009-6 849-7 009 Ränteuppräkning -220-944 -220-944 Personalförändringar 1 704 1 768 1 704 1 768 Övrig post, bl.a ändrad diskonteringsränta -2 970-66 -2 970-66 S:a pensionsförpliktelser 179 372 174 341 179 372 174 341 Löneskatt 24.26% 43 516 42 295 43 516 42 295 S:a pensionsförpliktelser 222 888 216 636 222 888 216 636 Årets förändring ansvarsförbindelse pensioner -10 672-6 251-10 672-6 251 * Förpliktelser som ej är upptagna bland skulder eller avsättningar. Aktualiseringsgrad/Utredningsgrad 99% 99% Den totala förpliktelsen har minskats med 5 mkr genom tecknande av försäkring år 2006. Överskottsmedel i försäkringen. 0 556 556 Not 21 Borgensförpliktelser Melleruds Bostäder AB 153 275 152 600 153 275 152 600 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda 874 786 874 786 Fastigo 0 0 0 Statliga bostadslån 47 176 47 176 S:a övriga ansvarsförbindelser 154 196 153 562 154 196 153 562 Melleruds kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per -12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Melleruds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per -12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kr och totala tillgångar till 319 573 677 123 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 284 635 628 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 279 544 486 kr. 22

Avskrivningarnas utveckling, tkr D 2016 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Ks adm 500 521 586 502 480 360 375 142 173 126 149 T.chef 245 245 18 18 18 18 18 0 0 0 94 Fast 12 981 12 081 12 707 11 620 11 144 10 478 9 457 9 104 8 797 8 331 7 551 Gata/Pa 2 335 2 167 2 157 2 706 2 707 3 249 2 387 2 388 2 065 1 969 1 593 Renh 317 317 298 213 141 43 152 152 160 140 140 VA 3 142 3 122 3 148 3 145 2 866 2 749 2 720 2 736 2 630 2 467 2 379 Fjärr 1 625 1 603 1 584 1 584 Serv 310 289 262 260 264 202 137 107 107 92 70 Kun 1 228 920 1 110 825 705 494 224 111 92 67 71 SN 71 117 258 273 321 240 116 183 174 158 136 Sum 22 754 21 382 22 128 21 146 18 646 17 833 15 586 14 923 14 198 13 350 12 183 Nämndernas budgetavvikelser 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Kommunfullmäkrige -100-559 -301 75-82 207 147 120-19 131 Kommunstyrelsen 24-242 3 627 1 994-1 672 1 080-2 106-1 008 369 3 003 Administrativaförvaltningen 2 626 1361 2 891 2 286-80 2 591-242 1370 641 1696 Samhällsbyggnads förvalningen -2 602-1603 699-732 -1919-1827 -2 444-2 369-272 -276 - varav affärsdrivande 0 0 37 440 327 316 580-9 0 1583 Byggnadsnämnden 92 558 300 141-125 -61 42 146 143 99 Kultur- och utbildningsnämnden 1 279-774 1 391 811 383 127 2 882 673 574 1 390 Socialnämnden -7 277 3 459-3 446-6 947-2 435-3 277 261 579-4 672-6 081 23

Driftsredovisning Driftredovisning Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse Nämnd Kommunfullmäktige -2 709 580-2 129-2 029-100 Kommunstyrelsen -236 635 165 704-70 931-71 670 739 - Administrativ förvaltning -57 748 11 177-46 571-49 912 3 342 - Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) -135 509 111 149-24 360-21 758-2 602 - Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet) -43 378 43 378 0 0 0 varav renhållningsverksamhet -11 982 11 982 0 0 0 varav VA-verksamhet -19 478 19 478 0 0 0 varav Fjärrvärmeverksamhet -11 918 11 918 0 0 0 Byggnadsnämnden -3 527 1 559-1 968-2 060 92 Kultur- och utbildningsnämnden -217 524 35 104-182 420-183 698 1 279 Socialnämnden -342 375 98 560-243 815-236 538-7 277 Summa nämnder -802 770 301 507-501 263-495 995-5 268 Finansiering -119 098 133 386 6 677 4 545 2 131 - Arbetsgivaravgifter -91 069-91 069-92 917 1 848 - Avtalsförsäkringar -589-589 -596 7 - Pensionskostnader -26 432-34 137-27 404-6 733 - Personalomkostnadspåslag (PO) 0 117 642 117 642 115 852 1 790 - Intern ränta 11 339 11 339 10 920 419 - Övrigt -1 009 4 405 3 490-1 310 4 800 Verksamhetens nettokostnader -921 868 434 893-494 586-491 450-3 136 Skatter och bidrag -657 514 863 514 206 517 815-3 609 Skatteintäkter 327 253 327 253 328 582-1 329 Definitiv slutavräkning föregående år 0 0 0 0 Preliminär slutavräkning innevarande år -313 0-313 722-1 035 Inkomstutjämningsbidrag 122 553 122 553 121 963 590 Regleringsavgift/bidrag -344 0-344 806-1 150 Kostnadsutjämningsbidrag 20 122 20 122 20 525-403 Strukturbidrag 924 924 922 2 Bidrag för LSS-utjämning 25 493 25 493 25 400 93 Generellt bidrag 669 669 669 Kommunal fastighetsavgift 17 850 17 850 18 895-1 045 Finansnetto -3 248 465-2 877-3 251 374 Finansiella intäkter 465 465 771-306 Finansiella kostnader -3 248-3 342-4 022 680 Summa efter skatter, statsbidrag och finansnet -925 773 950 221 16 742 23 114-6 372 Förändring av ansvarsförbindelse 6 251 6 251 6 251 Summa inklusive förändring av ansvarsförbinde -925 773 956 472 22 993 23 114-121 24

Investeringsredovisning Investeringsredovisning Belopp i tkr 12 Budget Belopp i tkr 12 Budget Avvikelse Avvikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Sunnanå hamn Ledningscentral 159 841 682 Sunnanå hamn etapp 2 534 0-534 Digitalisering kommunens nämndadministr 0 506 506 Försäljning tomter Sunnanå hamn -125 0 125 Tekniska övergripande 0 300 300 Försäljning sjöbodar -1 302 0 1 302 SUMMA KS - administrativ förvaltning 159 1 647 1 488 Inredning sjöbodar 875 629-246 Summa fastighetsverksamhet -18 629 647 Gatu- och parkverksamhet Västerråda 64 5 725 5 661 Kostverksamhet Torg/parker 0 750 750 Inventarier kök 150 150 0 Handikapp och yttre tillgänglighet 689 700 11 Summa kostverksamhet 150 150 0 Asfaltering 2 975 3 000 25 Multifordon 1 075 800-275 Lokalvårdsverksamhet Flistugg RH & Gata/Park 0 150 150 Maskininvestering 0 50 50 Sopmaskin med dragfordon 476 1 000 524 Summa lokalvårdsverksamhet 0 50 50 Utökning med verktyg, snöslunngor m.m 54 150 96 Asfaltering Drottninggatan 205 100-105 Fjärrvärmeverksamhet Tekniska övergripande, trafiksäkerhetshö 153 365 212 Styrsystem Klippvägen 490 500 10 Reinvesteringar Gata/Park 598 600 2 Reinvesteringar Fjärrvärme 67 100 33 Summa gatu- och parkverksamhet 6 289 13 340 7 051 Summa fjärrvärmeverksamhet 557 600 43 VA-verksamhet SUMMA KS - teknisk förvaltning 40 503 43 983 2 749 Utbyte av spolvagn 0 200 200 Avloppsledning Gården intäkter -349-2 000-1 651 SOCIALNÄMNDEN Avloppsledning Gården 427 3 612 3 185 Datorer 58 250 192 Ny vattenledning Dals Rostock 1 494-1 494 Lyftar, medicinskåp 0 300 300 VA Upperud 235 0-235 Trygghetslarm 0 500 500 VA ledningar Västeråda 17 0-17 Hemstjänssystem nyckelfri 0 600 600 Ovidkommande vatten 959 1 000 41 Sängar och taklyftssystem 249 400 151 Reinvesteringar VA 1 915 2 300 385 SUMMA SOCIALNÄMNDEN 307 2 050 1 743 Summa VA-verksamhet 4 698 5 112 414 KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Renhållningsverksamhet Datorer-inventarier IKT 658 800 142 0 0 0 Skolmöbler 500 500 0 Summa renhållningsverksamhet 0 0 0 Skolgård D-huset Rådaskolan 0 100 100 SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGS 1 158 1 400 242 Fastighetsverksamhet Försäkringskrav 0 500 500 INVESTERINGAR TOTALT 42 127 49 080 6 222 Karlolinerskolan 23 165 17 587-5 578 Karlolinerskolan kök 970 2 000 1 030 Försäljningar 347 Karlolinerskolan yttre miljö 250 500 250 Reavinst/förlust 384 Projektering nytt äldreboende 83 500 417 Minskning långfr. Fordringar -32 Överordnat övervakningssystem 0 500 500 NETTOINVESTERINGAR TOTALT 42 827 47 433 4 734 Ny ventilation Rådahallen 153 300 147 Handikapp och yttre tillgänglighet 0 52 52 Årets försäljningar och utrangeringar -4 978 Handikapp och yttre tillgänglighet 0 50 50 Avskrivningar försäljningar och utrange 786 Handikapp och yttre tillgänglighet 236 300 64 Förändringar finansiella leasingavtal -629 Utegym 247 250 3 Ombyggnad Järnvägsstationen 0-187 -187 ÖKNING ANLÄGGNINGSTILLLGÅNGAR 38 006 Köp Björnebol 1:100 Erikstad 256 250-6 Köp Börsen 12 2 680 0-2 680 Renovering Västerråda Motorgård 81 0-81 Reinvesteringar fastighet 1 437 1 500 63 Sålda fordon och maskiner -133 0 Såld mark -598 0 Summa fastighetsverksamhet 28 827 24 102-5 456 25

Nyckeltal, Mkr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader -401,2-422,6-432,7-441,1-448,7-454,2-453,7-460,3-476,5-495,3 - avvikelse mot budget 3,2-9,4 3,0 10,4 0,3-5,5 2,1 1,5 1,7-5,1 Skatteintäkter och generella statsbidrag 418,2 434,2 450,7 457,7 461,4 470,2 473,2 480,2 499,3 514,2 - avvikelse mot budget 2,6 6,2 1,7-11,6 2,6 6,8 0,7 0,6 11,2-3,6 Årets resultat - Koncernen -3,4 6,6 12,1 5,4 2,7 12,6 19,5 18,1 17,4 21,3 - Kommunen 12,1 6,4 11,1 7,4 5,0 11,1 15,4 15,8 19,2 16,0 - Melleruds Bolagshus AB -0,6-3,4-1,3-0,2-0,1-1,2-0,2-0,0-0,0 0,0 - Melleruds Bostäder AB -15,2-0,8 0,4 2,7 1,8 1,2 1,9 1,6-2,4 4,1 - Melleruds Industrilokaler AB -0,2-2,3-1,4-5,2-4,7-2,1 0,4-0,2 0,1-0,0 - Dalslands kommunernas kommunalförbund 3,1 0,0 0,0 1,1 0,9 0,2 - - 1,5-1,0 Kommunens resultat som andel av skatter och bidrag % 2,9 1,5 2,5 1,6 1,1 2,6 3,3 3,3 3,9 3,1 Procentuell ökning av: - Skatteintäkter och bidrag 2,3 3,9 3,8 1,6 0,8 1,9 0,6 0,1 4,0 3,0 - Nettokostnader 4,5 5,4 2,4 1,9 1,7 1,0 1,1-0,3 3,5 4,0 Anläggningstillgångar 311,4 316,3 314,1 323,3 335,2 357,2 398,0 403,5 382,8 399,4 Anläggningslån, exkl. kortfristig del 124,0 120,5 121,5 120,0 114,5 138,0 138,0 160,9 128,6 128,6 Anläggningslån i % av anläggningstillgångar 40 38 39 37 34 39 35 40 34 32 Soliditet - Koncernen 13,9 15,1 16,9 17,9 19,1 21,8 24,3 26,9 31,3 31,7 - Kommunen, exkl. ansvarsförbindelse 29,9 31,4 33,7 33,3 33,7 34,9 33,7 36,8 43,1 41,3 - Kommunen, Inkl. ansvarsförbindelse -18,1-26,1-22,3-18,9-18,0-17,9-12,0-11,5-5,8-0,8 - Melleruds Bolagshus AB, konc 18,0 0,2-0,3 0,6 1,4 2,0 - - - - - Melleruds Bostäder 0,9 0,9 0,7 1,8 3,4 4,2 5,6 6,5 7,3 9,2 - Melleruds Industrilokaler 4,4 2,3 1,3 1,2 0,9 1,4 2,2 97,2 97,2 100,0 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 4,0 4,4 13,5 22,1 13,8 19,1 - - 30,3 23,3 Likviditet - Koncernen 26,5 26,9 42,1 68,2 47,1 26,0 41,4 55,1 41,4 78,4 - Kommunen 21,7 14,2 33,2 45,7 26,1 8,8 29,1 39,6 26,8 58,4 - Melleruds Bolagshus AB 0,5 11,9 8,9 22,4 19,2 16,7 0,5 0,5 0,5 - - Melleruds Bostäder AB 3,3 2,2 8,0 14,3 9,1 10,6 8,5 13,8 12,8 18,7 - Melleruds Industrilokaler AB 1,0 8,9 0,0 7,4 8,4 4,5 3,2 1,2 1,3 1,3 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 2,1 1,8 0,0 0,8 8,0 2,4 - - 3,4 4,5 Kassalikviditet % - Koncernen 51,2 44,7 61,9 86,0 68,8 66,0 74,0 75,5 68,4 80,1 - Kommunen 42,5 41,9 56,6 63,5 51,9 54,6 50,0 66,9 59,6 71,3 Antal invånare 9 623 9 553 9 442 9 261 9 179 9 068 8 946 8 893 8 936 Kommunal utdebitering 22:69 22:69 22:69 22:69 22:69 22:60 22:60 22:60 22:60 22:60 26

Särredovisning av VA-verksamheten Resultaträkning VA-verksamheten Särredovisning av VA-verksamheten Belopp i Mkr 2014 Verksamhetens intäkter 19,9 19,5 Verksamhetens kostnader Not 1-15,7-15,1 Avskrivningar -3,2-3,1 Verksamhetens nettokostnader 1,0 1,3 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -1,0-1,3 Not 1 fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Motsvarande summa 2014 var 400.000 kr. 2014 Belopp i tkr Årets resultat 0,0 0,0 Not 2 Balansräkning VA-verksamheten Fordran Skatteverket moms december 535 445 Förutbetalda kostnader 197 59 Belopp i Mkr 2014 Totalt övriga fordringar 732 504 TILLGÅNGAR Not 3 Anläggningstillgångar Avsättningar pensioner 3 4 Mark, byggnader och tekniska anläggn 40,7 42,0 Avsättningar löneskatt 1 1 Maskiner och inventarier 0,1 0,0 Totalt avsättningar 4 4 Pågående arbeten 0,0 0,3 Summa anläggningstillgångar 40,8 42,3 Not 4 Individuell del 103 115 Omsättningstillgångar Särskild löneskatt individuell del 25 28 Kundfordringar 2,3 1,3 Arbetsgivaravgifter december 61 100 Övriga fordringar Not 2 0,7 0,5 Avdragen preliminärskatt december 62 63 Summa omsättningstillgångar 3,0 1,8 Semesterlöneskuld och okomp-övertid 229 238 Utgiftsrester, förutbetalda intäkter 410 12 SUMMA TILLGÅNGAR 43,7 44,1 Totalt övriga kortfristiga skulder 892 556 Not 5 Avsättningar Pensionsskuld 618 771 Avsättningar pensioner m.m. Not 3 0,0 0,0 Löneskatt 150 187 Summa avsättningar 0,0 0,0 Totalt pensionsförpliktelser 768 958 Skulder Kommunlån 41,6 41,9 Skuld vattenskada 0,0 0,0 Summa långfristiga skulder 41,6 41,9 Leverantörsskulder 1,2 1,4 Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,9 0,6 Summa kortfristiga skulder 2,1 2,0 S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 43,7 43,9 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 5 0,8 1,0 I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunen bedrivit. Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen. 27

Personalekonomiskt bokslut För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År uppgick personalkostnaderna till cirka 64 procent (ca 434 mkr) av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var 26 375 kr. Medellönen för kvinnor var 25 877 kr och för män 26 945 kr en relativt liten skillnad så att osakliga löneskillnader kan inte anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning genomfördes i slutet av och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t.ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Anställningsstruktur Antalet anställda kan räknas i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är ca 52 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 40 procent, motsvarande siffra för män är ca 2 procent av det totala antalet tv-anställda. Av de 824 tv-anställda var 695 kvinnor och 129 män, det vill säga ca 85 procent kvinnor och ca 15 procent män. Det var 468 personer som var heltidsanställda, 365 kvinnor och 103 män, samt 352 stycken deltidsanställda, 329 kvinnor och 23 män. Det kan också konstateras att vi hade ca 83 personer anställda med visstidsförordnande samt en personalrörlighet på 172 nyanställda och 118 avslutade personer samt ett antal tjänster som inte återbesattes. Åldersstrukturen bland de tv-anställda i kommunen har inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är fortfarande mellan 50 och 59 år, 272 st. följd av gruppen 40 49 år, 218 st. Medelåldern bland alla anställda är 48 år för kvinnor och 46 år för män. År var 151 stycken 60 år eller äldre. Detta innebär att kommunen fortsatt kommer behöva ersättningsrekrytera ett stort antal personer. Konkurrensen om arbetskraften är stor, särskilt inom vissa yrkesgrupper så som till exempel lärare, sjuksköterskor och socionomer. Det kommer ställa höga krav på arbetet runt att kunna locka rätt kompetens. Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden, få anställda med lång sjukfrånvaro, som höjer upp genomsnittet varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Den totala sjukfrånvaron ligger på 7,1 procent vilket är 0,4 procentenheter lägre än året innan. Värt att tillägga är att korttidsfrånvaron har ökat från 2,12 % till 2,8 %. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 60,1% procent av totala antalet sjukdagar, en minskning sedan förra året med 4 procentenheter. Under de senaste fem åren har andelen anställda med sjukfrånvaro varierat men den ökning som var fram till år 2011 kan ses som bruten. Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser % Ålder -29 30-49 50-2011 4,6 6,1 9,1 2012 4,3 6,2 7,8 2013 2,8 5,4 7,7 2014 3,6 7,6 8,4 4,4 6,0 9,0 Total sjukfrånvaro Fördelning män kvinnor % 2011 2012 2013 2014 Män 3,5 3,8 2,9 3,2 3,4 Kvinnor 8,4 7,6 6,9 8,4 8,0 28

Rehabilitering Målet för rehabilitering är att individen ska återfå sin arbetsförmåga och hälsa och kunna återgå till den egna befattningen. Varje förvaltning har huvudansvaret för att detta skall vara möjligt. Som en hjälp i detta avseende finns det en rehabiliteringspolicy antagen i kommunen. I denna framgår det bl.a. att arbetet med dessa frågor måste ske så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Det är närmaste chefen som ansvarar för rehabiliteringen och en utredning ska lämnas till försäkringskassan. Medarbetaren har ett ansvar för att vara aktiv i rehabiliteringen. Alla åtgärder ska planeras tillsammans med medarbetaren och i förekommande fall företagshälsovården och ev. andra instanser. Personalenheten har avsatt resurser för att kunna ge verksamheterna ett aktivt och strategiskt stöd. Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som behöver förvaltas för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Pensionen och därmed pensionsskulden är en uppskjuten lön för tidigare utfört arbete. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är i till största del återlånade av kommunen. Under 2006 betalade kommunen av 5 mkr på ansvarsförbindelse för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med ca 300 tkr. Detta tryggande förändras med utbetalningar och avkastning. Beloppet uppgår f.n. till 3,6 mkr. Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och uppgår till 217 mkr inklusive löneskatt. I avtal har överenskommelse träffats om att efter 1998 betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Pensionsutbetalningarna till ålderspensionärerna uppgick år till 11,2 mkr (9,9) inkl. löneskatt, den förmånsbestämda avtalspensionen som intjänats t.o.m. år uppgår till 7,2 (5,2) mkr inklusive löneskatt. Kommunen har tecknat en tjänstepensionsförsäkring för att trygga den del av den förmånsbestämda ålderspensionen som är möjlig att försäkra. Premien för intjänad FÅP under året var 1,4 mkr, pga. ökade reala löner i kommunen kommer intjänande av FÅP att öka prognosen för år 2019 är 6,3 mkr. De närmaste åren så beräknas inte ansvarsförbindelsen att öka utan de årliga utbetalningarna är i nivå med skuldens värdeförändring. Denna beräkning förutsätter oförändrad diskonteringsränta. Semesterlöne- och övertidsskulden Arbetsgivaren har också en skuld gentemot arbetstagarna för outtagen semester, ferielöneskuld, övertid och timlöneskuld. År uppgår skulden till 32,4 mkr, vilket är en ökning med 1,8 mkr sedan år 2014. Det är främst antalet sparade semesterdagar som ökar och värdet på dessa. De anställda har sparat 11 125 semesterdagar en ökning med 436 dagar jämfört med föregående år! 29

Miljö- och energiredovisning Under året har Dalslands Miljökontors miljöstrategiska arbete syftat till att stärka kommunernas förebyggande och systematiska arbete med hållbar utveckling, resurshushållning, kretsloppstänkande och hållbar fysisk planering. Miljöledning och miljöutbildning Kommunchefens ledningsgrupp har beslutat att genomföra miljöutbildning för all personal under 2016. Miljöstrategerna genomför utbildningen. Naturvård Arbetet inom detta område har dominerats av LONA-projektet Vägledning till naturen i Dalsland, i vilket miljöstrategerna är projektledare. Projektet, som beviljades medel av Länsstyrelsen under våren, ska presentera naturen i Dalsland både i bokform och på nätet. Samarbete sker med Naturinformation Ramneverk AB. Alla sex Dalslandskommunerna deltar liksom Dalslands Turist AB. Projektet kommer att bli klart våren 2017. LONA-projektet Värna skyddsvärda träd; slutrapporterades och godkändes. Projektet, där 16 kommuner samverkade under flera år, innebar bl.a. utbildning av berörd personal respektive politiker i Dalsland och informationsfoldrar till markägare respektive allmänheten. Projektet avslutades med att ett symbolträd, en äldre lind, skyddades som naturminne av Bengtsfors kommun och invigningen skedde under våren på Enebackens förskola i Dals-Långed. LONA-projektet Inventering av skyddsvärda träd; slutrapporterades och godkändes. Projektet som administrerades av Dalslands miljökontor med stöd från naturskyddsföreningen resulterade i att 356 skyddsvärda träd inventerades i fem Dalslandskommuner. LONA-projektet Insådd av vilda blommor; slutgodkändes och beviljades en mindre förlängning i projekt Odling och plantering av vilda blommor i Dalsland t.o.m. 2017. Några åtgärder enligt naturvårdsprogrammet återstår men många åtgärder har genomförts bl.a. Naturkalendern som sammanställdes i kommunanpassade versioner. Upplägget för revidering av naturvårdsprogrammet från 2009 fick klartecken av Kommunstyrelsens arbetsutskott. Textbearbetning har påbörjats av miljökontoret, samordning av revidering sker i en arbetsgrupp och revideringen ska vara klar november 2016. Vattenplanering Miljökontoret har medverkat i kommunernas remissarbete över Vattenmyndighetens förslag till nytt åtgärdsprogram för sjöar, vattendrag och grundvatten. Regeringen kommer under 2016 att besluta om det nya åtgärdsprogrammet. Miljökontoret har även samordnat kommunernas årliga åtgärdsrapportering till Vattenmyndigheten. Miljökontoret deltar i Dalbergså/Holmsåns vattenråd. Vattenrådet arbetar bl.a. med att inventera vandringshinder för fisk i hela avrinningsområdet och att förbättra statusen i Teåkersälven och Dalbergsån. Miljökontoret medverkar i Dalslands kanals vattenråd. Miljökontorets projekt Laxsjön och Stenebyälven Miljögifter och annan påverkan har avslutats. Materialet har överlämnats till Länsstyrelsen, som ska utreda förekomsten av miljögifter i hela Upperudsälvens avrinningsområde inom vårt län. Rapporten har även lämnats till Vattenrådet, för fortsatt arbete med åtgärder t.ex. vandringshinder. Energi och klimat Samverkan sker mellan DKKF:s klimat- och energirådgivare och Dalslands Miljökontor genom bl.a. Dalslandskommunernas ansökan om det nya klimatinvesteringsstödet Klimatklivet. Miljöstrategen har utfört några mindre utredningar om bl.a. tankställe för biogas i Mellerud. Earth Hour anordnades i Melleruds kommun med annonsering, nedsläckning av gatljusen i Mellerud, nedsläckning av egna lokaler samt evenemang på Kulturbruket med bl.a. akustisk konsert i stearinljusbelysning. Under har Energi- och klimatrådgivningen prioriterat företagsrådgivning och solenergi. Verksamheten arbetar aktivt för att göra energi- och klimatrådgivningen mer tillgänglig för målgrupperna. Detta genom information på hemsidan (www.dalsland.se), samtal, utskick, utredningar, artiklar, annonser m.m. I samordnarrollen har Energisamverkan Dalsland stöttat och samordnat arbetet med kommunens energieffektiviseringsstrategi. Åtgärder och insatser har initierats, utförts och följts upp. Inrapporterad statistik visar att från 2009 till 2014 har Melleruds kommun: 30

minskat energianvändningen i sina fastigheter från 190 kwh/m 2 år 2009 till 168 kwh/m 2 år 2014. En minskning med 12 %. total energianvändning för fastigheter, transporter och teknisk försörjning har i Melleruds kommun minskat med 7,5 % mellan år 2009 och år 2014. EES-projektet avslutades efter denna inrapportering eftersom det statliga stödet (EES) försvann from 2014-12-31. Mat och miljö Uppföljning av miljökraven i gällande livsmedelsavtal har påbörjats. Bearbetning sker av leverantörernas årsstatistik för 6 kommuner (mandat även från Åmål och Säffle) där bl.a. andel ekologiskt, andel fairtrade samt mått på minskad klimatpåverkan tas fram. Verifikationer har krävts in från leverantörerna över hur djurskyddskrav och uthålligt fiske har uppfyllts för levererade varor. Resultatet ska presenteras under våren 2016. Kostcheferna har erbjudits stöd för ytterligare klimat- och miljöanpassning av måltidsproduktionen. Information gavs inför Fairtrade Challenge 15 oktober, varefter flera arbetsplatser i kommunen anmälde sitt deltagande. Generellt sett har rättvisemärkt te och kaffe blivit vanligare på de kommunala arbetsplatserna i Dalsland. Utställningen om Fairtrade i Färgelanda har ytterligare inspirerat till detta. Kemikalier Förberedelser har gjorts med inhämtande av statistik inför uppföljning 2016 av avtalet om städkemikalier mm. Förskolorna har informerats om projektet Giftfri Förskola och några förskolor har redan bokat tid för uppstart. 31

Kommunfullmäktige Ordf. Morgan E Andersson Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter -245-580 -100 480 Personal kostnader 1 570 1 501 1 076-425 Löpande kostnader 766 1 207 1 053-155 Sa kostnader 2 336 2 709 2 129-580 Resultat 2 090 2 129 2 029-100 Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige är kommunens beslutande församling. Fullmäktige består av 31 förtroendevalda ledamöter. Kommunfullmäktige tillsätter kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Det är fullmäktige som bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Överförmyndaren tillsätts av fullmäktige, tillsyn av verksamheten sker av Länsstyrelsen. Valnämnden är en obligatorisk nämnd där fullmäktige utser ordförande och vice ordförande. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på kommunfullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. Med sin granskning bidrar revisionen till att värna och utveckla demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Analys Verksamheten har följt den planerade verksamheten, förutom kostnaderna för överförmynderi. Under våren slöt Melleruds kommun avtal med Uddevalla kommun om handläggning av överförmynderi. Det var mycket att utreda innan Uddevalla kunde ta över ansvaret från Melleruds kommun. I sort sett hela underskottet beror på initialkostnader för Samverkande överförmynderi i Uddevallas övertagande. Kommunen har haft extra kostnader för ensamkommande barn. 2016 kommer kommunfullmäktige att få del av statsbidrag för att täcka kostnaderna. 32

Kommunens revisorer Ordf. Joacim Magnuson Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter -1-1 0 1 Personal kostnader 120 158 149-9 Löpande kostnader 346 328 337 9 Sa kostnader 466 486 486 0 Resultat 465 486 486 0 Verksamhetsbeskrivning Revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommunen ansvarar för. Revisionen ger legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling av verksamheten. Analys Verksamheten har följt den upprättade revisionsplanen för året. Revisionen har under året avlämnat följande granskningsrapporter. *Granskning av årsredovisningen. *Granskning av delårsrapporten. *Granskning av arbetsmarknadsenheten. *Granskning av lönehantering. En granskning kommer att löpa över till 2016. Överförmyndaren Överförmyndare Frida Larsson Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter 97-579 -100 479 Personal kostnader 985 1 230 771-460 Löpande kostnader 44 439 324-115 Sa kostnader 1 030 1 669 1 095-575 Resultat 1 126 1 090 995-96 Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av god man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo eller om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Länsstyrelsen utövar tillsyn över verksamheten. Under påbörjades ett samarbete med Uddevalla om handläggning av överförmynderi.dd Analys Handläggningskostnaderna för Samverkande överförmyndare Uddevalla blev högre än beräknat på grund av initialkostnader vid överflyttningen, därav det negativa resultatet. 33

Kommunstyrelsen Ordf. Tommy W Johansson Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter -151 643-165 656-156 042 9 614 Personal kostnader 60 656 66 584 68 146 1 562 Löpande kostnader 162 897 170 001 159 566-10 435 Sa kostnader 223 553 236 586 227 713-8 873 Resultat 71 910 70 930 71 670 741 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen i Mellerud är även teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, tillika ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation och trafik- och krisledningsnämnd. Verksamheten bedrivs i två förvaltningar. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning samt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning Analys Kommunstyrelsens bägge förvaltningar redovisar ett positivt resultat på 739 tkr. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning redovisar ett resultat på plus 3 342 tkr, se respektive förvaltnings analys. Samhällbyggnadsförvaltningen redovisar ett resultat på minus 2 602 tkr exklusive affärsverksamheten. Under året har förvaltningen fått i uppdrag att riva stora delar av kvarteret Ugglan samt sköta driften av kvarvarande hus. Detta uppdrag har förvaltningen fått utan utökning av budget vilket har inneburit en kostnad på 3 627 tkr. Att underskottet blivit mindre beror främst på positivt resultat inom serviceenheten. Under året har flera inom förvaltningen utbildats sig i kommunens upphandlingsverktyg och flera upphandlingar har blivit utförda. 34

Kommunstyrelseförvaltningen Kommunchef Ingmar Johansson Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter -11 054-11 129-12 109-980 Personal kostnader 23 520 23 579 24 485 906 Löpande kostnader 35 841 34 120 37 536 3 416 Sa kostnader 59 360 57 699 62 021 4 322 Resultat 48 306 46 570 49 912 3 342 Verksamhetsbeskrivning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen och direkt underställda är stab, kansli samt enhetschefer för Plan- och Byggenheten och den administrativa enheten. Kommunchefen ansvarar även för miljö och hälsosamordning, Medborgarkontor, turistfrågor samt näringslivsfrågor. Näringslivsfrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter såsom: Dalslandskommunernas kommunalförbund, Kommunalförbundet Fyrbodal och MellerudsNavet. Kommunutvecklaren är näringslivssamordnare på del av sin tjänst. Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med företagare och köpmän. Kommunen har överlåtit ansvaret för miljöverksamheten till Dalslandskommunernas kommunalförbund. Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken som styr tillsynsarbetet och upplysningsverksamheten inom naturvård samt strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels och djurskyddslagstiftning. Miljöstrategiskt arbete är det miljöarbete som inte är lagreglerat myndighetsarbete. Kommunstyrelsen bestämmer inriktning och mål för miljöstrategens och Agenda 21- och folkhälsosamordnarens arbete. Miljöstrategen är anställd av Dalslands miljönämnd men arbetar på uppdrag av Melleruds kommunstyrelse. Analys Totalt gör kommunstyrelseförvaltningen ett överskott på 3 342 tkr. Det beror framför allt på att planerad verksamhet inte, av olika anledningar, har kunna genomföras som planerat eller att bidrag inte har söks i den utsträckning som det funnits budget för. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning har en diversifierad verksamhet med många enstaka händelser och aktiviteter. Det kraftigt ökade flyktingmottagandet samt viss personalomsättning har gjort att vi fått kö till vissa insatser som därmed inte kunnat erbjudas i samma utsträckning som tidigare. Där av redovisar enheten ett överskott. Effektiviseringen och satsningen på bland annat Office 365 har inneburit att planerad utökning av servermiljön inte behövt göras. Ett projekt med programvaran Intune fick läggas ned på grund av felaktig information lämnats till kommunen. Detta har gett ett större överskott än prognoserat. Enheten för kommunutveckling gör ett överskott. Det kan bland annat förklaras i att det lokala aktivitetsstödet (LOK- stödet) har betalats ut i mindre omfattning än budgeterat. Eftersom LOK- stödet höjts från och med 2016, och utbetalningarna släpar efter halvårsvis, kommer utbetalningarna säkerligen ligga i fas med budget inom något år. Byte av leverantör av telefonitjänster har medfört att kostnaderna har minskat kraftigt. Användningen av fritidskort har minskat med nästan 50 procent. 35

Kommunkansliets verksamhet ger ett överskott och det beror på att bygdepengen inte har utnyttjats till mer än en liten del. Halva bygdepengen har delats ut till olika föreningar, men allt har inte utnyttjas under. Därför blir det en kostnad 2016. Ekonomiavdelningen har hittills kunnat utföra tilldelade basuppgifter med rimlig kvalité och tror att vi kommer att kunna fortsätta med det 2016. Det finns dock områden som vi behöver fördjupa oss i om resurser funnits, ekonomistyrning, kontroll, upphandling, utbildning, information, stöd mm Under årets prognoser har aviserats att anslaget för räddningstjänsten inte kommer att räcka till. En period hade vi förhoppningen att en vakant tjänst skulle kunna balansera kostnaden men vi har varit tvungna att fylla på med personal. Miljö- och hälsorådet arbetar med insatser, aktiviteter och projekt utifrån de utmaningar som beskrivs i den lokala folkhälsopolitiska policyn för Melleruds kommun. Stort fokus ligger på trygga och goda uppväxtvillkor. Här arbetar rådet bland annat med ungdomshuset Stinsen som arena. I övrigt har rådet intensifierat arbetet med grannsamverkan och under första kvartalet har tre nya föreningar startat upp i kommunen. Vidare har arbetet med föräldrastöd på webben kommit igång och förväntas bli klart under året. Alla insatser och aktiviteter som miljö- och hälsorådet genomför, redovisas tillsammans med budget årligen i avtalsuppföljningen till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Projekt- och förändringsarbete initieras ständigt och inom flera områden förväntas verksamheten bidra till samordnings- och utvecklingsprocesser. Kommunfullmäktiges mål Kommunfull mäktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyllnad Måluppfyllnad år Melleruds Kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättnin gar för etablering och tillväxt Utveckla näringslivet Kommunen ska arbeta för att främja tillväxt i befintliga företag samt göra hela kommunen attraktiv för nyetableringar. På så sätt kan fler arbetstillfällen skapas. Nystartade företag Svenskt näringslivs ranking Halvår 2 26,36% 36 % 61,82% 62 % Antal gästnätter. 97,21% Melleruds Kommun ska erbjuda livskvalitet Ett friskare Mellerud Melleruds kommun ska främja goda levnadsvanor. Alla ska ha tillgång till trygga och goda uppväxtvillkor, och ett åldrande med god livskvalitet. Antal ungdomar som använder ANTD, CANenkät. Antal ungdomar som deltar på drogfria arrangemang. Antal deltagare i Stegkampanjen Antal fysiskt aktiva kommuninvånar e, Nationella folkhälsoenkäten (HPLV) Halvår 2 Halvår 2 0 % 0 % 85,33% 41,5% 42 % Halvår 2 0 % 42 % Antal fallskador Halvår 2 0 % 0 % Antal besökare på föräldrastödsida Halvår 2 0 % 0 Utveckla integration innebär att inte behöva ge upp sin Minst 50 % av kommunens anställda Kvartal 4 25 % 36

Kommunfull mäktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyllnad Måluppfyllnad år särart för att uppnå likvärdiga ekonomiska, sociala och politiska villkor. Melleruds kommun ska arbeta för att mångfald bejakas. personal ska känna till kommunens Integrations policy med tillhörande handlingsplan. Melleruds Kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. Utveckla Infrastruktu ren Utveckla marknadsfö ringen Kommunen ska arbeta för ökad inflyttning genom ökad synlighet och ökat ambassadörsk ap Kommunens täckning av 100 MB fiber ska ha ökat med minst 10 % Öka antalet avgångar till och från Mellerud Inflyttade hushåll från Holland. Nöjd Kund undersökningen Halvår 2 Halvår 2 200 % Halvår 2 50 % 100 % 0 % Nystartade företag 31 aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor registrerats i Mellerud utifrån Bolagsverkets siffror. Det är fler än totalen föregående år, då det var 22 registrerade bolag. Credit Safes uppgifter kommer under våren 2016 vilket kommer att komplettera beräkningen. Kommentar; Bolagsverkets registrerade företag är namnskyddade. Credit Safes företag som kommer att komplettera uppgifterna är de enskilda bolad som inte har skyddat sitt företagsnamn och därför inte finns medräknade i BV:s register. Svenskt näringslivs ranking Näringslivsplanen klubbad i KF och förankrad i de olika företagarföreningarna. Workshop med politiker, tjänstemän och företagare genomförd med Svenskt Näringsliv- den organisation som genomför näringslivsrankningen. Utbildning genomförd med en kurs ur SKL:s utbildningsprogram "Förenkla helt enkelt". Västra Götalandsregionen och Fyrbodals Kommunalförbund ser det som önskvärt att alla kommuner i Fyrbodal går utbildningsprogrammet samt mäter resultatet via företagsklimatmätinstrumentet "Insikt" som tillhandahålls via SKL. I organisationen vill man inte göra hela utbildningen utan istället ta ut fokusområden att arbeta vidare med. Vi har stigit i kommunrankningen från 165:e plats 2014 till 102:a plats. Frågan är: Hur arbetar vi vidare för att stärka näringslivsklimatet? En mer samlad organisation/utskott i organisationen där näringslivsfrågorna landar och hanteras fullt ut, önskas. Antal gästnätter. 2014 var antalet gästnätter i Mellerud 78 385. 22 223 från utlandet. 56 162 från Sverige. Siffrorna för är följande: Antal Gästnätter under året i Mellerud har tyvärr minskat från föregående år: 76 700 gästnätter år varav: 53 00 från Sverige, som minskat antalet besökare med ca 3000 st. 15 700 från Norge, som ökat antalet besökare med ca 1 300 st. 4 200 från Tyskland. 37

1 100 från Holland som ökat antalet besökare med 240 personer. 900 från Danmark som ökat antalet besökare med 300 personer. Antal ungdomar som använder ANTD, CAN-enkät. CAN drogvaneundersökning kommer att genomföras i februari 2016 Antal ungdomar som deltar på drogfria arrangemang. Halloweenfesten lockade 146 ungdomar och julfesten 110 ungdomar Antal deltagare i Stegkampanjen Under våren genomfördes stegkampanj som planerat. Höstens kampanj genomfördes aldrig. Antal fysiskt aktiva kommuninvånare, Nationella folkhälsoenkäten (HPLV) Undersökningen visar att andelen fysiskt inaktiva fortfarande är för hög. Antal fallskador Uppgifter om fallskador bland äldre på kommunnivå är inte funna Antal besökare på föräldrastödsida Föräldrastödssidan är inte klar för publicering. Minst 50 % av kommunens anställda personal ska känna till kommunens Integrations policy med tillhörande handlingsplan. Arbetet har på grund av personalomsättning och kraftigt ökat tryck på flyktingmottagandet inte kunnat genomföras som planerat. Kommunens täckning av 100 MB fiber ska ha ökat med minst 10 % Tätorten täcks av flera bolag som bygger fiber. Hela landsbygden täcks av fiberföreningar som planerar starta fibernedläggning under 2016. Öka antalet avgångar till och från Mellerud Antalet avgångar till och från Mellerud har inte ökat. Förvaltningen har framfört kommunens ståndpunkt i frågan till Västtrafik dock utan resultat. Förvaltningen fortsätter med att ständigt utveckla och förbättra infrastrukturen i Melleruds kommun. Inflyttade hushåll från Holland. 16 vuxna och 8 barn har flyttat till Mellerud, fram till nu. Nöjd Kund undersökningen Vi kommer att genomföra en Nöjd Kundundersökning vartannat år. Nästa undersökning genomförs alltså 2016 38

Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef Magnus Olsson Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter -140 589-154 527-143 933 10 594 Personal kostnader 37 136 43 006 43 661 656 Löpande kostnader 127 056 135 881 122 030-13 851 Sa kostnader 164 193 178 887 165 692-13 195 Resultat 23 604 24 360 21 758-2 602 Verksamhetsbeskrivning Förvaltningschef och ansvarig för förvaltningen är Magnus Olsson. Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala förvaltningar, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Verksamhetsområden är fastighet, parkskötsel, förrådsverksamhet, underhåll och nybyggnation av gator, vatten och avlopp, kost- och lokalvårdsverksamhet, renhållning och räddningstjänst. Verksamhetsområdena vatten och avlopp, renhållning samt fjärrvärme är affärsdrivande verksamheter och särredovisas även i en egen resultattabell. Administrationen - Förvaltningschef Magnus Olsson. Förvaltningens administrativa funktion utför service åt förvaltningens övriga enheter, MILAB, Kommunstyrelsekontoret samt kommunens medborgare. Inom administration ligger övergripande funktioner såsom diariehantering, ekonomi, vägbidrag och gemensam infrastruktur. Från 1/9 2014 finns Rådahallen som en ny verksamhet då denna övergått i kommunens verksamhet. Fastighetsenheten - Fastighetschef Peter Mossberg Fastighetsavdelningen driver och förvaltar alla kommunens fastigheter (exklusive Mellbo) som nyttjas av förvaltningarna eller hyrs ut externt. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med interna och externa fastighetsägare ska tecknas av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsavdelningen ansvarar för all mark som ägs av Melleruds kommun. Fritidsanläggningar samt driftsbidrag till föreningar hanteras också av fastighetsavdelningen. Fastighetsbeståndet på fastighetsavdelningen består av ca 55 000 kvm. Under hösten 2013 köptes fastighetsbeståndet "Ugglan" in. Detta bostadsbestånd ägs av kommunen men förvaltas av Melleruds Bostäder. Rivningen är utförd av 5 hus så nu återstår 4 hus. Vi har hyresgäster i 2 hus och dessa hyresgäster håller Mellbo på att leta nytt boende till. Bostadsanpassning för privat personer handläggs också av fastighetsenheten. Gatu- och Parkenheten - Gatu- och Parkchef Patrik Tellander Gatuenhetens ansvarsområden är gator, skyltning och vinterväghållning. Gatuenheten utför projekt samt underhållsarbeten tillsammans med andra enheter. Parkenheten tillhandahåller specialistkunskap inom grönytesektorn samt deltar i aktiviteter som marknadsför Melleruds kommun och bidrar till en attraktiv kommun att vistas, arbeta och bo i. Verksamheten omfattar gräsklippning, busk- och rabattskötsel, trädplantering, snöröjning på alla kommunala gator och gång- och cykelvägar, offentlig belysning, förrådsansvar på kommunförråd, underhåll av lekplatser, offentlig renhållning samt skötsel av fyra kommunala badplatser. Vi ansvarar även för förvaltning av kommunens skog samt Sunnanå hamn. Serviceenheten - Servicechef Ingvar Kardemark Serviceenheten inrymmer kost, lokalvård och kontorsvaktmästeri och har 44 tillsvidareanställda och ca 15 timanställda. Lokalvården städar idag ca 36 000 m² i kommunens lokaler och trappstädning i Melleruds Bostäders fastigheter. Moderna metoder används. I kommunen finns för närvarande 4 produktionskök. Våra produktionskök har hög standard och är i mycket bra skick. Kommunens livsmedelspolicy följs och vi markerar ursprungsland för kött och fågelprodukter samt fiskrätter enligt godkända vatten och fiskemetoder (MSC) på våra matsedlar. Kommunens skolmatsedlar finns som en applikation i mobiltelefon. Tillsammans med Dalslandskommunerna och Säffle kommun har ett kostdatasystem införts. Datasystemet går under namnet "Matilda". 39

Verksamheterna Vatten och avlopp (VA), Renhållning samt Fjärrvärme betraktas som affärsverksamheter och redovisas därför också i en egen tabell. Till skillnad från övrig kommunal förvaltning ska dessa helt finansieras av avgifter från brukarna. Det innebär att verksamheternas ackumulerade resultat blir en andel av kommunens eget kapital, d v s en fordran eller en skuld för skattekollektivet. Därför särredovisas affärsverksamheten. Renhållningsenheten - TF Renhållningschef Magnus Olsson Kommunen ansvarar för hämtning och omhändertagande av hushållsavfall där även slamsugning hos privatpersoner ingår. Verksamheten är en affärsverksamhet och särredovisas. I Melleruds kommun finns Hunnebyns avfallsanläggning som är kommunens återvinningscentral och mottagningsstation för hushållens farliga avfall. Hämtning av hushållsavfall och slamsugning sker av entreprenör och hushållsavfallet fraktas till Trollhättan. FTI har sju återvinningsstationer i kommunen. VA-enheten - VA-chef Anders Broberg Verksamhetens uppgift är att försörja de delar i kommunen som har kommunalt vatten och avlopp med dricksvatten av god kvalité samt en avloppsrening som uppfyller myndigheternas krav. För detta ändamål finns tre vattenverk, tre reningsverk, 36 avloppspumpstationer samt 25 LTA-pumpstationer för enskilda fastigheter i kommunen. Enheten är en affärsdrivande verksamhet och särredovisas. Fjärrvärmeenheten - Fjärrvärmechef Peter Mossberg Melleruds kommun övertog 2013-01-01 fjärrvärmeverksamheten från AB Mellerud Industrilokaler. Kommunen har fem mindre fjärrvärmeverk som producerar fjärrvärme till delar av kommunens fastigheter, Melleruds Bostäders fastigheter och privata fastigheter. Enheten är en affärsdrivande verksamhet och särredovisas. Särredovisning affärsverksamhet År / Tkr 2014 Budget Utfall Avvikelse Intäkter -43 052-43 576-43 378-198 Summa intäkter -43 052-43 576-43 378-198 Personalkostnader 6 681 7 356 6 831 525 Löpande kostnader 36 371 36 220 36 547-327 Summa kostnader 43 052 43 576 43 378 198 Resultat 0 0 0 0 Analys Samhällsbyggnadsförvaltningen visar ett underskott om -2 602 tkr. Underskottet beror på följande beslut som inte varit budgeterade: Driftskostnader netto för Ugglan: - 265 tkr, rivnings kostnader för Ugglan: -3 362 tkr, försäljning av kommunal mark +251 tkr. Om man särredovisar resultatet och utesluter obudgeterade uppdrag så visar vi totalt ett överskott på förvaltningen på 774 tkr. Samhällsbyggnad administration visar ett överskott på +8 tkr. Administrationen har hög beläggning av arbete. Under året har vi utbildat personal i LOU samt upphandlingssystemet E-avrop. Detta för att kunna få bättre kompetens i att göra upphandlingar. Flera upphandlingar har blivit gjorda och vi ser att denna satsning har gett ett bra resultat. Renoveringen av Karolinerskolan har drivits internt av oss och har inneburit en stor insats från hela Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsenheten visar efter särredovisning där kostnader utanför budget inte är medtagna, ett positivt resultat på +5 tkr. Fokus har legat på att få bort brandskyddsanmärkningar och att få fungerande ventilation. Många lokaler har även fått nya ytskikt vilket ger en trevligare arbetsmiljö. Gatu- och parkenheten visar ett överskott på +88 tkr. Arbete har gjorts för att få bättre styrning av verksamheten genom verksamhetsledarna. Under året har många projekt genomförts utöver drift som ex. Karolinerskolan, ute gym, lekparker, tillgänglighetsanpassning, asfaltering samt större VA-jobb på ledningsnät. Serviceenheten visar ett resultat på +673 tkr. Detta beror på ökad försäljning av pedagogiska luncher samt att flera nya kunder tillkommit. Affärsdrivande enheter: Renhållningsenheten visar ett överskott på +512 tkr. Anledningen till överskottet beror till stor del på att kostnad för debiteringsprogram skrivs av under flera år istället för direktavskrivning som var planerat. Även lägre konsultkostnader vid slutbesiktning av sluttäckning deponi samt ökade inkomster tack vare 40

ökat antal abonnenter har bidragit till överskottet. VA-enheten visar en förlust med -141 tkr. Orsaken till förlusten är det uppstartade arbetet med att förbereda för ny intagsledning vid Vita Sannars vattenverk. Här har provtagning utförts enligt ett framtaget provtagningsprogram vid de olika alternativa intagspositionerna, för att säkerställa vattenkvalitén. I övrigt har mycket arbete gjorts för renovering av rötkammare samt åtgärder mot ovidkommande vatten. Fjärrvärmeenheten visar ett överskott på +1 384 tkr. Enheten har haft större intäkter på försäljning. Detta beror på att vi har sålt fler MWh än budgeterat. Underhållskostnaderna är lägre på grund av att vi inte utfört allt underhåll då vissa komponenter kommer att bytas ut i samband med en eventuell utbyggnad. För de affärsdrivande enheterna så balanseras resultatet mot kollektivet. Kommunfullmäktiges mål Kommunfull mäktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyllna d Måluppfyllnad år Melleruds Kommun ska alltid sätta medborgare n i centrum Utveckla infrastruktu ren Utveckla kommunika tionen Färdigställa trafikföringen runt Resecentrum Införa Vitec som felanmälningssyst em Kvartal 4 Kvartal 4 50% 40% Melleruds Kommun ska erbjuda livskvalitet Utveckla ett hållbart samhälle Skapa ett aktivitetsområde för rörelseträning utomhus. Kvartal 4 80% Framtagen plan för övergång från fossila bränslen Kvartal 4 100% Färdigställa trafikföringen runt Resecentrum Vi har haft täta kontakter med Trafikverket och har nu fått ett servitutsavtal för nyttjande av mark. Trolig byggstart för GC-väg samt utökad parkering är under våren 2016. Införa Vitec som felanmälningssystem Den nya tjänsten som ska tillsättas centralt på samhällsbyggnadsförvaltningen ska arbeta med detta projekt och vi beräknas komma igång igen under första halvåret 2016. Skapa ett aktivitetsområde för rörelseträning utomhus. Arbetet med att färdigställa utegymmet pågår. Beräknas vara klart under kvartal 1 2016. Framtagen plan för övergång från fossila bränslen Konsultrapporten är klar men blev ej redovisad för KSAU i november utan detta kommer att ske i februari 2016. 41

Byggnadsnämnden Ordf. Karin Hilmér Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter -1 638-1 559-1 533 26 Personal kostnader 2 275 2 259 2 337 78 Löpande kostnader 801 1 268 1 256-12 Sa kostnader 3 076 3 527 3 593 66 Resultat 1 438 1 968 2 060 92 Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens verksamhet innefattar handläggning av bygglovsansökningar, bygganmälan, sotningsverksamhet, tillsynsarbete, strandskyddsdispenser, arbete med kommunens detaljplaner, uppdatering av kartor, upprättande av adress- och byggnadsregister och handläggning av kommunens tomtkö, samt information till medborgarna. Plan- och byggenheten står även Kommunstyrelsen till tjänst när det gäller översiktlig planering i kommunen eller yttranden till inkomna remisser. Byggnadsnämnden består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Analys Plan- och byggenheten har klarat intäktsbudgeten och visar ett litet positivt resultat. Det är fler som sökt och fått bygglov än 2014. Med anledning av planerna kring Västerråda att etablera ett nytt köpcenter och behovet att göra centrum mer attraktivt har en medborgardialog startats under våren. En praktikant har på deltid varit aktiv i arbetet som ska slutfördes i juni månad. En fortsättning av arbetet kommer att ske under 2016. Uppdateringen för diariesystemet, EDP, har genomförts under hösten. Upphandling har gjorts och samordnats med Dals Ed, Färgelanda och Dalslands miljökontor genom Dalslands kommunalförbund. Plan- och byggenheten har tilläggsbudgeterats om 200 tkr för datasystem. Melleruds kommun har använt samma serverlicens för kartdatabas som Åmåls och Säffle kommun. Det har varit så här i alla år som vi använt gemensam kartdatabas. Det har stridit mot gällande licensavtal och kommunerna har fördelat ett vite. Melleruds del av vitet är 150 tkr. visar på ett överskott på 92 tkr. 42

Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyllnad år Melleruds Kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Medborgare och medarbetare ska bemötas med god serviceanda, öppenhet och dialog. Handläggningstider, öppettider och bemötande är av stor vikt för verksamheten. Att en Bygga/Bomässa genomförs Genomföra minst 3 möten med projektgruppen Ta fram 2 st broschyrer Halvår 2 Halvår 2 Halvår 2 100% 100% 100% Melleruds Kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättninga r för etablering och tillväxt Samhället ska utvecklas på ett sätt som stödjer den önskade näringslivsutv ecklingen och med hänsyn till medborgarintr essen. Plan- och byggkontoret ska ha en hög beredskap att hantera planärenden som kan stödja den önskade näringslivsutvecklingen och samtidigt ta hänsyn till medborgarintressen Att minst 10 företagsbesök genomförs Att minst 20 utställare medverkar på Bygga/Bomässan Halvår 2 Halvår 2 100% 130% Melleruds Kommun ska erbjuda livskvalitet Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga samt säkra boenden och livsmiljöer ska tillvaratas. Bygglov och planer ska uppfylla kraven på tillgänglighet. Att 1 kurs i PBE genomförs Beslut om 1 tillsynsplan Halvår 2 Halvår 2 100% 100% Melleruds Kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Barnfamiljer och ungdomar ska ges möjlighet till ökad delaktighet i samhällsutvec klingen. Delaktighet och deltagande i byggnadsnämndens processer bör öka. Särskilt angeläget är detta när det gäller barn, ungdomars och barnfamiljers deltagande. Att 1 projekt genomförs Halvår 2 200% Melleruds Kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. Ett ändamålsenlig t och miljövänligt sätt att bygga ska främjas för att uppnå ett hållbart samhälle. Ett strukturerat arbete med såväl byggnaders energiprestanda som förnybara energikällor bör ingå i plan- och bygglovsprocesserna Att 1 föreläsning genomförs Halvår 2 500% Att en Bygga/Bomässa genomförs Den planerade ByggaBomässan har genomförts den 17 oktober. Utfallet var över förväntan med fler utställare, 26 st., än målet och välbesökt, drygt 600 människor besökte mässan. Genomföra minst 3 möten med projektgruppen Under hösten har två möten genomförts, totalt under året har tre möten genomförts. Ta fram 2 st broschyrer Två broschyrer är framtagna. Att minst 10 företagsbesök genomförs Företagsbesöken har genomförts. 43

Att minst 20 utställare medverkar på Bygga/Bomässan Totalt deltog 26 utställare på mässan. Att 1 kurs i PBE genomförs En kurs i PBE har genomförts. Beslut om 1 tillsynsplan Tillsynsplanen är framtagen och beslutad. Att 1 projekt genomförs Ett projekt har genomförts, vilket bl.a. visats på Sunnanådagarna samt en utställning på biblioteket. Att 1 föreläsning genomförs Under ByggaBo mässan genomfördes och arrangerades 5 st. föreläsningar. Nyckeltal 2014 Prognos 1 Delårsbokslut Prognos 3 Bygglov 115 15 39 51 134 Rivningslov 13 3 5 7 7 Marklov 1 1 1 1 1 Skyltlov 3 1 2 4 6 Förhandsbesked 3 0 0 0 0 Anmälan 74 17 20 33 76 Strandskyddsdispens 19 9 13 20 38 Planbesked 0 0 0 0 0 Anslagna blov 3 1 1 2 2 Ovårdad tomt 7 1 1 1 6 Ovårdad byggnad 3 0 0 3 12 Sotningsdispenser 21 6 9 14 10 Adressättning 14 0 7 8 15 44

Kultur- och utbildningsnämnden Ordf. Rune Sténen Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter -28 505-35 104-19 661 15 444 Personal kostnader 116 115 125 334 119 353-5 981 Löpande kostnader 90 588 92 189 84 006-8 183 Sa kostnader 206 703 217 523 203 359-14 164 Resultat 178 198 182 419 183 698 1 280 Verksamhetsbeskrivning Kultur- och utbildningsförvaltningen har ansvar för förskola, grundskola, fritidshem, familjedaghem, grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, SFI (Svenska För Invandrare) och ungdomsverksamhet på Stinsen. Inom förvaltningen ingår KulturMellerud. Organisationen består av sju rektorsområden fördelade på ett team för förskola till åk 6 och ett team för åk 7-9, gymnasieskola, vuxenutbildning och kultur. Inom varje team finns elevhälsa, där ingår rektorer, speciallärare, specialpedagoger och skolsköterskor. I förvaltningen finns två skolkuratorer och skolpsykologkompetens anlitas på konsultbasis. Från och med 2016 utökas elevhälsan med ytterligare 0,5 kuratorstjänst. SYV (Studie och Yrkesvägledare) finns på Rådaskolan, Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen. I kommunen finns fem förberedelseklasser placerade på Nordalsskolan, Rådaskolan, Fagerlidsskolan, Karolinerskolan och Åsens skola. Nyanlända elever skrivs in både i förberedelseklassen och i en ordinarie klass. Inskrivningstiden i förberedelseklassen beror på individuella faktorer som ålder, skolbakgrund och språkutvecklingen i svenska. Förskoleverksamhet I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande: I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier. 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. 15 timmar per vecka, 35 veckor/525 timmar per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla barn från och med höstterminen det år de fyller tre år. Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse. Förskoleverksamhet bedrivs på sex förskolor och familjedaghem (dagbarnvårdare). Försöksverksamheten med kvällsomsorg som startade i februari på förskolan Lunden upphör 31 januari 2016 på grund av låg efterfrågan. Ökningen av nyanlända har medfört att nya avdelningar öppnat på förskolorna i Kroppefjälls, Åsebro och Ymers förskola. Obligatoriska skolformer inklusive skolbarnsomsorg och förskoleklass I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt nioårig grundskola för alla barn i åldern 7-16 år. Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom Melleruds särskola. Kommunen har sex grundskolor, en skola F-3, fyra skolor F-6 och en skola 7-9. En större renovering och ombyggnation på Karolinerskolan blev klar i december. Åtta förstelärare i kommunen är anställda för att öka skolans måluppfyllelse. En utvärdering av förstelärarnas arbete kommer att ske i ledningsgruppen under våren 2016. På Rådaskolan finns Melleruds särskola med elever i grund -och träningssärskola. En del av kommunens särskoleelever går även i andra kommuner. Elever från andra kommuner går också i kommunens grundsärskola. Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-13 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete eller studier. Föräldrarna betalar avgift. Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom på Rådaskolan. Melleruds grundsärskola erbjuder förlängd skolbarnsomsorg för särskoleelever. Ungdomsgården Stinsen har en ny föreståndare och assistent sedan augusti månad. Stinsens verksamhet har varit öppen tre dagar i veckan under 2016 kommer Stinsen hålla verksamheten öppen fem dagar i veckan. Ungdomsgymnasium Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan finns följande nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna media och musik, 45

Naturvetenskapsprogrammet, Lärlingsprogram med olika yrkesutbildningar, Introduktionsprogrammet och VVS- programmet som finns i Åsensbruk. För övriga nationella program köps platser i andra kommuner. Melleruds kommun har samverkansavtal med flera kommuner i regionen. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen innefattar Utbildning på grundskolenivå för vuxna Utbildning på gymnasienivå för vuxna Svenska för invandrare Särskola för vuxenstuderande Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser Vuxenutbildningens verksamhet bedrivs i Dahlstiernska gymnasiets lokaler men utökningen av antalet SFI- elever gör att externa lokaler kommer att nyttjas under 2016. Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom samverkan mellan Dalslandskommunerna. KulturMellerud Biblioteket, Kulturskolan och Kulturbruket på Dal bildar enheten KulturMellerud. Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninvånare och besökare ska ha tillgång till ett bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information och kulturell verksamhet. Både vad det beträffar biblioteksverksamhet kulturskolan och kulturarrangemang finns ett fungerande samarbete med grundskolan och gymnasieskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek. Biblioteket på Dahlstiernska är det bibliotek som är i behov att utvecklas. Digitalisering av skolbiblioteken har pågått under. Fyra av skolbiblioteken i kommunen är ännu ej digitaliserade. Kulturskolan samarbetar med kulturskolorna i övriga Dalsland. Ansvarig för programverksamheten på Kulturbruket är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelseorgan som rapporterar till kultur- och utbildningsnämnden. För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett etablerat samarbete med Konserthuset i Vara. Analys Verksamheter Under har grundskolan ökat med cirka 50 elever (ej asyl). Orsaken till den kraftiga elevökningen under året beror på ökningen av nyanlända elever som fått uppehållstillstånd. Både grundskolan och gymnasiet har dessutom en stor andel asylelever. Det ökande invånarantalet i kommunen har medfört en ökad efterfrågan av barnomsorg. 67 barn beräknas ha ett behov av förskoleplats innan maj 2016. Verksamheten Svenska för invandrare är den verksamhet som ökat mest av förvaltningens verksamheter. Elevantalet var närmare tvåhundra i december jämfört med cirka trettiofem februari 2014. Den stora elevökningen har medfört att en lokalbrist uppstått i alla verksamheter. Förskola En ökad efterfrågan på barnomsorgen råder främst på grund av en ökning av antalet nyanlända till Mellerud. Nya förskoleavdelningar har öppnat i Kroppefjäll, Åsebro och på Ymers förskola i Mellerud för klara en bibehållen personaltäthet i förskolan. Efterfrågan av kvällsomsorg minskade drastiskt efter sommaren. Andelen barn var i genomsnitt 0,6 barn/kväll. Nämnden fattade i december beslut att inte bedriva kvällsomsorg från och med februari 2016. Förvaltningen har under startat en utvecklingsgrupp i kommunen som utvecklar förskolornas verksamhet och kvalitetsarbete. Skolverkets BRUK verktyg har använts för utvärdering av verksamheten enligt förskolans läroplan. Utvecklingsgruppens arbete har gett en mer likvärdig förskola i Mellerud med gemensamma dokument, underlag och service. Förskolornas personal har deltagit i två föreläsningsdagar om barn med särskilda behov och efterföljande uppföljning på respektive förskola har ökat personalens kompetens kring barn i behov av särskilda insatser/stöd. En utmaning 2016 är fortsatt att rekrytera legitimerade förskollärare till förskola. Lärarbristen i Sverige har lett till en ökad rörlighet med lärartjänster mellan kommunerna. För att klara en framtida kompetensförsörjning av lärare till Mellerud behöver förvaltningen fortsatt arbeta intensivt med att marknadsföra Mellerud som en attraktiv kommun att arbeta i. 46

Fritidshem Kommunens fritidshem har under utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete med uppföljning av fritidshemmets verksamhet i relation till de nationella målen. Skolverkets verktyg för självskattning BRUK har använts som hjälp/verktyg i arbetet för att identifiera för utvecklingsområden. Fritidspersonalen har under haft fortbildning kring lågaffektivt bemötande kring barn med utåtagerande beteende. Detta arbete kommer att fortsätta under 2016. Fritidshemmen kommer utveckla sitt samarbete med skolan under 2016. Grundskola med förskoleklass Grundskolan har under haft en kraftig elevökning med cirka 50 elever som har uppehållstillstånd. Även gruppen asylelever har ökat. Mellerud har under haft den största ökningen av asyl- och kommunplacerade elever bland Fyrbodals fjorton kommuner. Ökningen av nyanlända elever har medfört uppstart av ytterligare en förberedelseklass i kommunen. Den stora elevökningen har medfört en lokalbrist. Behovet av modersmålslärare och språkassistenter har ökat och nyanställningar har skett. I gruppen nya svenskar ingår de elever som får permanent uppehållstillstånd, EU-medborgare och anhöriginvandring. Detta kommer troligtvis att fortsätta öka under de kommande åren eftersom andelen asylsökande barn och elever fortfarande är stor och på sikt kommer få permanent uppehållstillstånd. Antalet elever med annat modersmål ökar och vi närmar oss 30 % av elevgruppen inklusive asyleleverna. De representerar 25 språk och vi ger idag modersmålsundervisning till alla språkgrupper med över 5 deltagare med undantag av Thai. För att klara bibehållen måluppfyllelse behöver modersmålsstöd och modersmål utvecklas. Statliga etableringsersättningar och ersättningar för undervisning av asylelever har finansierat de ökade behoven av särskilt stöd som dessa elever behöver t.ex. studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning, förberedelseklass. Svårigheter med att rekrytera lärare till förberedelseklasser har ökat arbetsbelastningen på våra verksamheter avsevärt. Grundsärskolan Grundsärskolan använder ipads och datorer i undervisningen. För de yngre eleverna arbetar pedagogerna aktivt med läsinlärning och praktiskt grundläggande matematik. Grundsärskolan har omorganiserat elevgrupperna för en ökad trygghet och studie ro. Detta har lett till att eleverna kunnat jobba mer koncentrerat och därmed uppnått bättre resultat jämfört med tidigare. Samtliga elever som läser enligt särskolans läroplan har uppnått samtliga av kursplanens mål. Gymnasieskolan Elevantalet har ökat som en följd av flyktingsituationen. Största elevökningen är på IM språk programmet som under blivit det största av programmen på Dahlstiernska gymnasiet med 63 elever. Lärlingsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet har även många elever. Den stora elevökningen på gymnasiet har medfört att SFI undervisningen måste förläggas i andra lokaler i kommunen. Det råder brist på behöriga lärare, särskilt inom området svenska som andra språk där behovet ökat kraftigt under. Vuxenutbildningen Verksamheten Svenska för invandrare är den verksamhet som ökat mest av förvaltningens verksamheter. Elevantalet var närmare tvåhundra i december jämfört med cirka trettiofem februari 2014. En stor utmaning har varit att rekrytera behöriga SFI lärare och hitta lämpliga lokaler för att klara elevökningen. Andelen som når kursmål och slutför kurs är 88 %. Endast 4 % av de sammantagna antalet Vux - studerande får F-betyg och 8 % sett över alla verksamheter gör avbrott. De flesta avbrott är naturliga i och med att en ökad andel får arbete eller flyttar. Kulturverksamheten Kulturskolan i samverkan med kommunens skolor genomförde ett Skol- och kulturrally i maj. De flesta verksamheter inom KUN bidrog med olika inslag. Rallyt synliggjorde elevernas aktiviteter och arbeten för varandra och allmänheten. Cirka 1 500 personer deltog vid rallyt. Kulturbruket har under bjudit på en stor mängd olika evenemang. Många arrangemang har skett i samarbete med olika föreningar, företag, studieförbund. Ekonomi Förskola Förskolan visar på ett underskott på cirka 500 tkr. Orsaken är en ofinansierad kvällsomsorg och ökade IKE kostnader. Melleruds kommun har sökt och fått beviljat ett statsbidrag på 1,4 mkr läsåret 15/16 för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Bidraget har delfinansierat uppstart av ytterligare förskoleavdelningar i kommunen. Fritidshem Fritidshemmen visar på en budget i balans med överskott på cirka 200 tkr. 47

Grundskola med förskoleklass Utbildningsbeställarens budget för grundskolan är i balans. De ökade kostnaderna kring nyanlända elever med exempelvis modersmålslärare, språkassistenter och fler förberedelseklasser har finansierats med asylersättning och etableringsersättning från Migrationsverket. Interkommunal ersättning, IKE ersättningen kommunen betalar för elever i andra kommuner ger ett underskott. Semesterskulden för lärare har hanterats fel i lönesystemet. Detta medförde att under hösten har kostnaden för lärare med ferielön felaktigt varit för hög. Detta uppdagades först i januari 2016 av Färgelanda kommun och korrigerades i efterhand först i december månad. Detta påverkade resultatet för med 1,5 mkr vilket förändrade ett förväntat underskott till ett överskott på 1,2 mkr. Gymnasiet Gymnasiet har fått ökade IKE intäkter med cirka 2 mkr, men samtidigt ökade kostnader med cirka 1,7 mkr vilket bidragit till ett resultat i balans vid delårsbokslutet. Dock har kostnaderna för IKE ersättningar under hösten ökat. Semesterskulden för lärare har hanterats fel i lönesystemet. Detta medförde att kostnaden under hösten för lärare med ferielön felaktigt varit för hög. Detta påverkade resultatet för med 224 tkr. Vuxenutbildning Vuxen utbildningen har ett positivt resultat på 444 tkr. Sålda tjänster har gett en intäkt på 600 tkr vilket påverkat resultatet. Den etableringsersättning som nämnden erhållit för ökade kostnader kring nyanlända har inte nyttjas helt i verksamheterna eftersom det varit svårt att rekrytera lärare samt hitta lämpliga lokaler för SFI undervisningen. Kulturverksamhet Kulturskolan visar ett överskott på ca 522 tkr. Orsaken är att vakanta tjänster ej tillsatts. HUR BLEV DET? Förskola Förskolans enkätresultat visar att de flesta föräldrar är nöjda med förskolans verksamhet. Förbättringsområdet utifrån enkäten är att förskolan ska utveckla informationen till vårdnadshavare om förskolans verksamhet. Ett övergripande förbättringsområde är att utveckla förskolornas dokumentation och göra den likvärdig i kommunen. Grundskola Arbetet med tydligt fokus på en ökad måluppfyllelse har pågått i alla verksamheter. Under året har kommunens skolor fortsatt att utveckla undervisningen med fokus på elevers lärande och utgå från en vetenskaplig grund i arbetet. Huvudspåret i skolutvecklingsarbetet har varit att lärare engagerar sig i elevernas kunskapsutveckling och förväntar sig goda resultat. Konkreta och effektiva åtgärder kombinerat med extra resurser har bidragit till en ökad måluppfyllelse för tredje året i rad. Fler elever i årskurs 9 hade fullständiga betyg än tidigare år. Elevernas meritvärde i årskurs 9 ökade från 209 till 219 mot föregående år. Förvaltningen har utvecklat uppföljningen av elevers lärande genom fler och tydligare nyckeltal. Arbetet med att uppmärksamma, utreda och tillgodose elevers behov har utvecklats. I en jämförelse mellan de 14 kommunerna i Fyrbodal är Mellerud den kommun som har haft den högsta måluppfyllelsen. Betygsutveckling över tid i Mellerud Slutbetyg åk 9 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Betyg i alla ämnen 58% 64% 59% 61% 70% 78% 79% Genomsnittligt meritvärde 180,6 193 181 181 209 208 219 Behörighet till gymn. 76% 83% 78% 78% 84% 83% 81% Dahlstiernska gymnasiet Andelen elever som slutade Dahlstiernska gymnasiet med gymnasieexamen från ett nationellt gymnasieprogram: NA 100% VVS 75 % ES 67% BF 57% Lärling 33% Det är 58 % av eleverna som når gymnasieexamen vilket är en försämrad måluppfyllelse mot föregående år. Resultaten är bra på NA och VVS. Den genomsnittliga tiden för de som tar examen inom fyra år har 48

förbättrats i och med att vi ställt högre krav på eleverna för att fullfölja sin skolgång. Dahlstiernska gymnasiet har betydligt färre elever i årskurs fyra än tidigare. Den ökade måluppfyllelsen på Rådaskolan avspeglas i färre elever till IM- programmet undantaget IM- språk. Detta visar sig även i resultatvecklingen, som för årskurs 1 och 2 är bättre än tidigare. Vuxenutbildningen Volymökningen i SFI utbildningen har varit stor under året. Det har varit svårt att rekrytera behöriga SFI lärare. Nya lokaler har också tagits anspråk men ytterligare lokaler behövs 2016 för att klara den ökade efterfrågan. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullm äktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyllnad år Melleruds Kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Varje verksamhe t skall ha en väl utvecklad dialog med brukarna Antal informationskanaler till brukarna. Halvår 2 100% Nöjda föräldrar 2014/ 93% Melleruds Kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättninga r för etablering och tillväxt Måluppfylle lsen i grundskola n och gymnasies kolan skall öka Pedagogiska konferenser Andel elever som slutar särskolan med fullständiga betyg enligt särskolans kursplaner Andel kursdeltagare som slutför sina kurser på Vuxenutbildningen Halvår 2 103% 2014/ 100% Halvår 2 88% Andelen elever som klarar IMprogrammen på ett års studier. 2014/ 36% Antal elever som slutar Dahlstiernska gymnasiet med gymnasieexamen från ett nationellt gymnaiseprogram. 2014/ 58% Antalelever med betyg i alla ämnen i årskurs nio 2014/ 83% Meritpoäng årskurs nio 2014/ 97% Resultat av ämnesproven årskurs sex 2014/ 74% Resultat av ämnesprov årskurs 3 2014/ 88% Melleruds Kommun ska erbjuda livskvalitet Alla verksamhe ter ska bedriva ett hälsofrämj ande arbete Andelen elever inom särskolan som bedöms nå kursplanernas mål Andelen elever på Dahlstiernska gymnasiet som har kunskaper för minste betyget E i Halvår 2 Halvår 2 100% 93% 49

Kommunfullm äktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyllnad år sina nuvarande kurser Andelen elever på Vuxenutbildningen som når kursmålen för nuvarande kurser Halvår 2 89% Fritidshemmen erbjuder god miljö för utveckling och lärande. 2014/ 80% Måluppfyllelse åk 4 - åk 6 Måluppfyllelse årskurs 8 Analys tillbudsrapporter Halvår 2 Halvår 2 Halvår 2 91% 84% 100% Verksamhe terna ska bedriva ett aktivt arbete med integration s- och internation ella frågor Antal elever med beslut om anpassad studiegång förutom nyanlända elever. Antal nyanlända elever i gymnasieskolan som efter 1 års studier är klara med svenska A till C och två grundskoleämnen. 2014/ 26% 2014/ 50% Antal ämnen som nyanlända elever i grundskolan läser efter 1 års skolgång. 2014/ 53% Melleruds Kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Förskolan ska präglas av god kvalitet och service Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande. 2014/ 73% Melleruds Kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. Verksamhe terna ska genomsyra s av nytänkande i sitt arbete Genomförda förändringar för att öka måluppfyllelsen Halvår 2 98% Förvaltningschefens kommentarer till målen: Antal informationskanaler till brukarna. Ett arbete med att utveckla enheternas hemsidor har pågått under våren. Hemsidorna har numera ett liknade utseende och kommer vara mer uppdaterade än tidigare. Kompetensutveckling kring utvecklingssamtalet genomfördes på samtliga skolor i januari. 50

Nöjda föräldrar Förskoleenkät genomfördes i juni. Enkäten visar på nöjda föräldrar och att ett gemensamt utvecklingsområde är att förbättra informationen till föräldrar om förskolans verksamhet. Pedagogiska konferenser Samtliga skolenheter har haft konferenser med pedagogiska diskussioner för att utveckla undervisningen mot en vetenskaplig grund. Matematiklyftet avslutades vt-15. Läslyftet påbörjades ht-15 på flera skolor i kommunen. Andel elever som slutar särskolan med fullständiga betyg enligt särskolans kursplaner Samtliga elever har slutat med fullständiga betyg. Andel kursdeltagare som slutför sina kurser på Vuxenutbildningen Andelen som når kursmål och slutför kurs är 88%. Endast 4% av de sammantagna antalet vuxenstuderande får F-betyg och 8% gör avbrott. De flesta avbrott är naturliga i och med att fler får arbete eller flyttar. Andelen elever som klarar IM-programmen på ett års studier. Andelen elever som klarar IM- programmet på ett år har minskat. Andelen elever från Rådaskolan har minskat betydligt, men en stor ökning av nyanlända elever IM-språk behöver mer än ett för att klara en gymnasiebehörighet. Antal elever som slutar Dahlstiernska gymnasiet med gymnasieexamen från ett nationellt gymnaiseprogram. Andelen elever som slutade Dahlstiernska gymnasiet med gymnasieexamen från ett nationellt gymnasieprogram: NA 100% VVS 75 % ES 67% BF 57% Lärling 33% Det är 58 % av eleverna som når gymnasieexamen vilket är en försämrad måluppfyllelse mot föregående år. Antalelever med betyg i alla ämnen i årskurs nio Fortsatt positiv utveckling. har 80 % av eleverna betyg i samtliga ämnen. Föregående års siffra var 77 %, vilket gav plats 118 i SKL:s öppna jämförelser. Meritpoäng årskurs nio Meritpoängen har ökat för tredje året i rad till 219. Ett kvitto på att vårt skolutvecklingsarbete är framgångsrikt. Resultat av ämnesproven årskurs sex Resultatet sammantaget aningen sämre än föregående år men mindre skillnad resultatmässigt mellan skolorna. Matematikämnet har lägst måluppfyllelse. 72 % av eleverna klarar godkänt på proven. Resultat av ämnesprov årskurs 3 Måluppfyllelsen i svenska är god 90 %. Matematik 87 %. Skillnaden mellan skolor finns. Skillnaden mellan skolorna i kommunen mellan 73-94% (Ma). Andelen elever inom särskolan som bedöms nå kursplanernas mål Samtliga elever bedöms nå målen. Andelen elever på Dahlstiernska gymnasiet som har kunskaper för minste betyget E i sina nuvarande kurser Måluppfyllelsen för godkända kursbetyg har ökat, även om eleverna i årskurs tre inte klarat examen i lika stor grad som föregående års elever. I genomsnitt klarar 93 % av gymnasiets elever sina kurser. Vanligaste orsaken till att inte klara examen inom fyra år är en hög frånvaro. 51

Andelen elever på Vuxenutbildningen som når kursmålen för nuvarande kurser 87 % av eleverna på vuxenutbildningen når kursmålen. Det är varierar dock mellan kurserna. Yrkeskurserna har högst andel elever som når kursmålen. Fritidshemmen erbjuder god miljö för utveckling och lärande. Fritidshemmen följer sin verksamhet med hjälp av skolverkets BRUK verktyg. Uppföljning av resultat och mål gjordes 13 augusti. Kompetensutveckling kring utåtagerande barn genomfördes ht-15. Ett fortsatt övergripande utvecklingsarbete är att utveckla personalens bemötande kring barn med utåtagerande beteende. Flera av fritidshemmen kommer även utveckla samarbetet med skolan. Måluppfyllelse åk 4 - åk 6 Måluppfyllelsen är oförändrad mot föregående år. Dock bättre än tidigare år. Måluppfyllelse årskurs 8 Hösten åk 8 har meritpoängen 197 vilket är jämförbart med resultat från föregående år. Analys tillbudsrapporter Ny rutin infördes under våren. Huvudmannen får kopia på tillbudsrapporter som analyseras på utskottsmötet. Vid behov rapporterar rektor om åtgärder på nämndsmöte. Antal elever med beslut om anpassad studiegång förutom nyanlända elever. En positiv utveckling i enlighet med kravet om inkludering i nya skollagen. Fler elever läser samtliga ämnen och får betyg (80 % juni ). Antal nyanlända elever i gymnasieskolan som efter 1 års studier är klara med svenska A till C och två grundskoleämnen. Hälften av eleverna är efter ett år studier klara med svenska A till C och två grundskoleämnen. Antal ämnen som nyanlända elever i grundskolan läser efter 1 års skolgång. Arbetet med att integrera eleverna till sin hemklass utvecklas ständigt. Antal ämnen som nyanlända varierar mellan 30-75% beroende på ålder och tidigare skolkunskaper. Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande. Förskola och fritidshemsverksamheten har utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete med hjälp av utvärderingsverktyget BRUK (Skolverket) och följt upp resultatet 13 augusti. Ett övergripande förbättringsområde är att utveckla förskolornas dokumentation och göra den lika över kommunen. Genomförda förändringar för att öka måluppfyllelsen Huvudmannen har sedan december 2012 sammanställt måluppfyllelsen för alla ämnen och årskurser. Analysen av sammanställningen har utgjort en grund för huvudmannens beslut av åtgärder, enligt nedan: Huvudspåret i skolutvecklingsarbetet i Mellerud har fortsatt varit att engagera sig i elevernas kunskapsutveckling och förvänta sig goda resultat. Arbetet med att uppmärksamma utreda och tillgodose elevers behov har utvecklats. Frivilligt studiestöd/läxhjälp på flera skolor utanför elevens ordinarie schema ger elever en möjlighet till extra stöd Lovskolan under höst-, vinter- och påsklov har funnits som en möjlighet till extra stöd för eleverna på flera av våra skolor En fortsatt skolutvecklingsstrategi där vi i kommunens skolor utvecklar undervisningen med fokus på elevers lärande och gemensamt utgå från en vetenskaplig grund. En till en satsning vilket betyder att alla elever åk 6-9 har en personlig ipad eller Mac Book. Utveckling av nyckeltal med en tydlig koppling till de nationella målen. Förvaltningen har under läsåret 2014/ har flera kompetens-utvecklingsdagar där samtliga skolor haft i uppdrag att utveckla och förankra det systematiska kvalitetsarbetet. 52

Nyckeltal Nyckeltal för perioden skola Lärartjänster Elevassistenter Antal elever Antal elever/ lärare Grundskolan 85,8 9,7 930 10,8 Melleruds särskola 4,0 1,65 10,5 2,6 Dahlstiernska gymnasiet 19,0 2,1 175 9,2 Vuxenutbildningen 10,6 3 220 20,8 Nyckeltal är genomsnitt av mätningar 15/5 och 15/10. Nyckeltal för perioden fritids Personal Antal elever Antal timmar/personal Antal barn/personal Fritids 15 274 1826 18 FSO - frivillig skolbarnsomsorg 1 3 3 Nyckeltal är genomsnitt av mätning 15/5 och 15/10. FSO nyckeltal kommer från mätning 15/10. Nyckeltal för perioden förskolan Beställning Antal barn Antal tjänster Medel timmar/anställd Antal barn/anställd Förskola 350 323 58 156 5,5 Pedagogisk omsorg 40 40 8 127 4,9 Nyckeltal är genomsnitt av månadsmätningar. Nyckeltal för perioden Stinsens ungdomsgård Måndagar Onsdagar Fredagar Stinsens ungdomsgård, antal besökare 40 41 64 Medelvärde av månadsmätningar Ht. Nyckeltal för perioden Kulturverksamhet Utlåning Antal besökare Biblioteksverksamhet 59 607 58 703 Avser helår. Nyckeltal för perioden Kulturbruket på Dal Antal besökare Antal arrangemang Kulturbruket På Dal 12 789 96 Avser helår. Förutom detta tillkommer upprepad verksamhet under året i form av repetitioner med Dalslandsorkestern, barndans, Lets dance-grupper, kulturensembler samt Dalslands Spelmansförbund. Nyckeltal för perioden Kulturskolan Kulturskolan 283 Antal elever inskrivna i Kulturskolan 53

Avser helår. Nyckeltal över tid 2014 Budget Delår Budget 2016 Barnomsorg antal barn 314 340 363 323 361 Bemanning barnomsorg 5,7 5,5 6,3 5,5 5,5 Pedagogiskomsorg antal barn 37 40 39 40 40 Bemanning pedagogiskomsorg 4,7 5 4,8 4,9 5 Fritids antal barn 259 275 274 274 299 Bemanning fritids, elev/anställd 18 18 18 18 18 Grundskola antal elever 832 848 847 910 884 Lärartäthet grundskola, elev/lärare 10,8 10,8 11,1 10,8 10,5 Asylelever** grundskola antal elever 35 59 51 66 80 Lärartäthet förberedelseklasser* grundskola 9 7 6,8 8,5 Grundsärskola antal elever 5,5 9 11 10,5 9 Bemanning grundsärskola, elev/lärare 3,1 3,1 2,2 2,6 3,1 Grundsärskola köpta platser 1 0 1 2 2 Gymnasium, köpta platser antal elever 188 192 171 172 Gymnasieskola egen antal elever 172 163 165 161 175 Gymnasium asylelever Dahlstiernska ** 49 55 Bemanning gymnasieskola Mellerud, elev/lärare 8,8 9 9,5 9,2 9 Kostnad per elev Dahlstiernska Gymnasiet 108 000 115 000 115 000 115 000 112 000 Kostnad per elev IKE 108 000 115 000 115 000 115 000 115 000 Gymnasiesärskola antal elever 9 7 9 6 6 Vuxenutbildning antal elever 170 170 190 220 190 Bemanning vuxenutbildning 17,6 17,6 18,6 20,8 17,6 SFI elever 103 124 166 198 250 * I förberedelseklasserna går nyanlända asylelever och övriga nyanlända elever. **Asylelever går både i förberedelseklasser och vanliga grundskoleklasser. OBS är ej medräknade i elevtal för grundskola. Asyl elever gymnasiet redovisas för sig from december. *** Budget 2016 inklusive elevökning från ramtilldelning februari. Ökning finansieras av etableringsstöd. 54

Socialnämnden Ordf. Michael Mellby Beskrivning 2014 Budget Avvik Intäkter -68 389-98 560-82 084 16 476 Personal kostnader Löpande kostnader 209 706 230 068 222 255-7 813 81 642 112 306 96 366-15 939 Sa kostnader 291 348 342 374 318 622-23 752 Resultat 222 960 243 814 236 538-7 277 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden sammanträder 11 gånger per år och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och författningar som styr verksamheten, de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, enligt kommunallagen samt de bestämmelser som finns i kommunens reglemente för socialnämnden. Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder 11 gånger per år och beslutar i individärenden enligt delegeringsordning. Socialnämnden ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt rapportera när positivt beslut enligt socialtjänstlagen som plats i särskilt boende eller annan insats inte har kunnat verkställas inom tre månader efter fattat beslut. Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/kpr/ och Kommunala handikapprådet/khr/. Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut. Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta utifrån de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fattat. Arbetet inom nämndens verksamhetsområde ska ske kostnadseffektivt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats enligt de lagliga bestämmelser som reglerar verksamheten. Det åligger alla anställda att bidra till en god ekonomisk hushållning. I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Ekonomiskt bistånd Insatser för unga Insatser för vuxna missbrukare Familjerätt Förebyggande verksamhet Konsumentrådgivning Skuldsanering Familjerådgivning (som fristående verksamhet) Handläggning av ärenden enligt alkohollagen Tillsyn enligt tobakslagen Stöd till föreningar Alkoholhandläggningen sker gemensamt för Åmål, Mellerud, Bengtsfors och Dals Ed. Verksamheten finansieras genom avgifter enligt taxa fastställd av respektive kommuners kommunfullmäktige. I övrigt är verksamheten finansierad via olika projektbidrag. 55

I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen (1992) Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård, Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende), Dagcentral vid Älvan och Karolinen Trygghetstelefon Hemsändning av varor Matdistribution Stöd till närstående Stöd till föreningar I Stöd och service ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på: Personlig assistans/personlig assistent Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Boende för barn och ungdomar Boende för vuxna Daglig verksamhet Dagverksamhet och boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar Stöd till föreningar Melleruds kommun deltar i USD - Utveckling Socialtjänst Dalsland som leds av en heltidsanställd samordnare. Melleruds kommun har huvudmannaskap för verksamheten vilket innebär att kommunen ansvarar för ekonomiadministration samt att vara anställningsmyndighet för samordnaren samt personligt ombud. Verksamhet som bedrivs i USD är finansierad med 50 tkr per kommun, som grundbidrag. För personliga ombud betalas 80 tkr per år och kommun. Analys Socialnämndens resultat för uppgår till ett underskott mot budget med 7 277 tkr. De två främsta orsakerna till detta är ett stort antal placeringar på hem för vård eller boende (HVB) samt en kraftig ökning av antalet brukare och insatser inom hemvården. Inom stöd och service avviker socialpsykiatrin med lägre kostnader då mer omfattande beslut inte verkställts. Det anslag nämnden har för särskilda satsningar och ett medtaget överskott från 2014 om sammanlagt 1 400 tkr har inte nyttjats under. Vidare har socialnämnden beviljats ett statsbidrag på 1 360 tkr för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. Verksamheten med ensamkommande barn har ökat mycket kraftigt under andra halvåret. En utökning var inför redan planerad då kommunen och Migrationsverket tecknade nytt avtal/överenskommelse om ökat mottagande. Under 2014 var ramen för kommunens åtagande tre platser för asylsökande och 15 platser för ensamkommande med permanent uppehålls tillstånd (PUT). Från februari och mars ökade kommunens åtagande till nio asylplatser och 18 PUT-platser. Vid års utgång verkställde kommunen 65 asyl- och 22 PUT-placeringar. 56

Den planerade utökningen av platser för ensamkommande innebar att verksamheten med kommunens HVB flyttade från Blåklintsvägen till f.d. golfhusen i Sunnanå. Verksamheten tog då namnet Spera. Den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande under hösten gjorde att lägenheterna på Blåklintsvägen åter togs i bruk med sammanlagt 10 nya platser. Sammantaget verkställer kommunens eget HVB inkl. boendestöd drygt 40 platser. Resterande insatser för ensamkommande sker genom familjehem eller externa platser i HVB. Myndighetsenheten har budget för cirka två årsplatser var för HVB vuxna samt barn och ungdom. I genomsnitt har antalet vuxenplaceringar varit fyra per månad samt för barn och unga sju placeringar. Kostnaderna för försörjningsstöd är knappt tre procent lägre än 2014. På grund av personalvakanser har myndighetsenheten tvingats engagera socialsekreterare från bemanningsföretag. Enheten har också haft andra personalrelaterade kostnader av engångskaraktär. Vård och omsorg fick inför förstärkning för att öka personaltätheten på Skållerudshemmet och Fagerlidshemmet till 0,73 årsarbetare per plats. Det nya schemat med ökad personaltäthet togs i bruk på Skållerudshemmet i slutet av mars och på Fagerlidshemmet i början av september. Senareläggningen av det nya schemat på Fagerlidshemmet har bidragit till enhetens överskott för. Vidare har enheten haft en vakant tjänst om 50 % på hobbyverksamheten samt att semestrar och sjukfrånvaro inte ersätts fullt ut. Inom vård och omsorg är det främst hemvården som gör den största avvikelsen mot budget. Orsaken är att hemvården under flera år fått fler antal vårdtagare och omfattningen på stöd har också ökat. I utförd tid är ökningen mellan 2010 45 % och antalet brukare 38,5 %. Befolkningsökningen i åldersgruppen +65 år under samma period är 6,6 %. Den kraftiga ökningen av hemvårdsinsatser har gjort att budgeteringen inte matchat utvecklingen. Genom statliga och övriga ersättningar har alla enheter inom vård och omsorg fått ersättning för vikarier i samband med utbildning, arbete med kvalitetsregister och vårdlagsutveckling. Personalgrupperna på kommunens demensboenden, Kroppefjällshemmet och Fagerlids gruppboende, jobbar med genombrottsmetoden och BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) för att förebygga och motverka oro samt utåtagerande. Brist på legitimerad personal är en av orsakerna till att hemsjukvården och rehab redovisar ett överskott mot budget. De begränsade möjligheterna att rekrytera vikarier gör att enheten periodvis är underbemannad. Det påverkar i längden arbetsmiljön negativt genom ökad stress och arbetsbelastning. Hemsjukvården har också ersättningar från regionen utifrån närsjukvårdsavtalet samt handledarersättningar. Behov av delegeringsutbildningar i övriga verksamheter har ökat under eftersom inflödet av vikarier (vårdbiträden och undersköterskor) blivit allt mer påtagligt både i hemtjänst, särskilt boende och inom Stöd och service. Utbildningstiden är nödvändig men tar mycket tid i anspråk för sjuksköterskorna. Resultatet för stöd och service har påverkats positivt då budgeterade insatser inom socialpsykiatrin inte verkställts och att flera beslut om personlig assistans beviljats ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). På några boendeenheter har behovet av extrastöd till brukarna minskat. De resurser som frigjorts med anledning av detta har delvis kunnat användas på andra delar i verksamheten. Ett instrument som möjliggör en flexibel resursfördelning är årsarbetstid. Försäljning av utförd tid till region och andra kommuner har påverkat resultatet positivt. Kommunfullmäktiges mål Kommunfull mäktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyll nad Måluppfyllnad år Melleruds Kommun ska alltid sätta medborgare n i centrum Förbättra insatser på hemmaplan (IFO) Behovet av insatser till vuxna i form av hem för vård eller boende (HVB) ska minskas genom insatser på hemmaplan. Antal dygn i HVB, vuxna Kvartal 4 207,07 % Trygghet, delaktighet och självständig het Biståndsbeslutet ska byggas på respekt för individens integritet och rättssäkerhet Andel enskilda som varit delaktiga i genomförand eplanen 88,89% Melleruds Kommun Personaltät het (förslag Förslag: Personaltäthet ska baseras på boendes behov i särskilt boende. 57

Kommunfull mäktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyll nad Måluppfyllnad år ska erbjuda livskvalitet till nytt mål) Inom vård och omsorg samt stöd och service ska personaltäthet baseras på individens behov. Struktur för särskilda boenden Projektplanering av framtida struktur för de särskilda boendena ska genomföras Ökad livskvalitet genom ökad social samvaro och aktiviteter "Social samvaro och aktiviteter" ska öka i samtliga särskilda boenden och anhörigstödet ska utökas. Antal gemensamm a aktiviteter/ månad i särskilt boende Halvår 2 103,38 % Ökad livskvalitet vad gäller måltider Brukare i särskilt och ordinärt boende ska kunna välja mellan fler maträtter. Melleruds Kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Nolltolerans mot barnfattigd om Socialtjänst en ska arbeta förebyggan de för att minska behovet av placeringar Barnfamiljer som får försörjningsstöd ska erbjudas insatser så att de i större utsträckning kan bli självförsörjande. Genom insatser på hemmaplan ska behovet av placeringar i hem för vård eller boende (HVB) av unga minska. Antal barnfamiljer med försörjningss töd Antal dygn i HVB, unga Halvår 2 Kvartal 4 147,62 % -7,07% Melleruds Kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. De unga som erhållit permanent uppehållstill stånd ska integreras så att de bosätter sig i kommunen. Nöjda praktikante r Studerande ska vara nöjda med praktiken och uttrycka att de kan tänka sig söka anställning inom socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning. Andel ensamkomm ande som väljer att bo i Mellerud Andel praktikanter som är nöjda med sin praktik Halvår 2 100% Utveckla arbetsplats er för personer med funktionsne dsättning Personer med insatsen "daglig verksamhet" ska erbjudas sysselsättning hos externa arbetsgivare i ökad utsträckning med syftet att närma sig den reguljära arbetsmarknaden. Öka antalet personer som har daglig verksamhet på extern arbetsplats Halvår 2 100% 58

Kommunfull mäktiges mål Nämndens mål Beskrivning Nyckeltal Period Måluppfyll nad Måluppfyllnad år Utveckla personalens kompetens Personal i socialförvaltningen ska ha relevant kunskap och erfarenhet för sina arbetsuppgifter. Verksamheten ska bygga på evidensbaserad praktik. Andel som fått kompetensut veckling Antal utbildade personer inom Stöd och Service 85,71% Halvår 2 102,3% Antal utbildade personer inom Vård och Omsorg Halvår 2 104,08 % Ökad sysselsättni ng för personer med psykisk ohälsa Sysselsättningen ska öka för personer med psykisk ohälsa Antal dygn i HVB, vuxna Antalet vårddygn i HVB är 47 % fler än föregående år. Antal gemensamma aktiviteter/månad i särskilt boende Målet uppfyllt. Antal barnfamiljer med försörjningsstöd Redovisningen avser helår. Förändringen mellan 2014 och är en reducering med 49 %. Antal dygn i HVB, unga Ökningen helåret jämfört med 2014 är +47 %. Däremot har antalet dygn i HVB minskat med 4,5 % under fjärde kvartalet jämfört med samma period 2014. Andel ensamkommande som väljer att bo i Mellerud Saknar verktyg för att följa upp detta nyckeltal. Andel praktikanter som är nöjda med sin praktik I samtliga inlämnade enkäter uttrycker praktikanterna att de helt eller delvis fick relevanta arbetsuppgifter, kände sig uppskattade på arbetsplatsen. Öka antalet personer som har daglig verksamhet på extern arbetsplats Målet uppfyllt. Andel som fått kompetensutveckling All berörd personal fått utbildning i verksamhetssystemet. Antal utbildade personer inom Stöd och Service Målet uppfyllt. Antal utbildade personer inom Vård och Omsorg Målet uppfyllt. 59

Melleruds Bostäder AB AB Melleruds Bostäder är det kommunala fastighetsbolaget i Melleruds kommun med en marknadsandel på drygt 50 % av det totala antalet hyresrätter. Bolaget hade totalt 710 (718) lägenheter vid årsskiftet, fördelat på Mellerud 484 (484), Åsensbruk 132(140) och Dals Rostock 94 (94). Ordf. Robert Svensson (c) VD: Hans Wikström Resultaträkning Balansräkning Belopp i tkr 2014 Belopp i tkr 2014 Intäkter 47 431 45 695 Anläggningstillgångar 160 792 160 967 Kostnader -32 767-33 286 Omsättningstillgångar 21 727 15 477 Avskrivningar -3 677-8 407 Summa Tillgångar 182 519 176 444 Rörelseresultat 10 987 4 002 Eget kapital 13 768 10 785 Finansiella poster -4 887-6 026 Långfristiga skulder 156 843 155 165 sdispositioner -1 100-230 0 Skatt på resultat -944-152 Kortfristiga skulder 11 908 10 494 Periodens resultat 4 056-2 406 Summa eget kapital och skulder 182 519 176 444 Koncernstruktur Bolaget ägs till 100 % av Melleruds kommun. Mål Ägarens mål är att bolaget skall verka för en långsiktig konsolidering. Soliditeten skall succesivt öka till minst 8 % fram till år och till minst 15 % fram till år 2022. Bolagets mål är att samtliga boende och lokalhyresgäster skall uppleva oss som ett prisvärt, tryggt och bekvämt sätt att ha sitt boende eller bedriva sin verksamhet i. En översyn av ägardirektivet pågår i syfte att ge bolaget större frihet att producera fler bostäder. Verksamheten under räkenskapsåret En svag arbetsmarknad med förhållandevis hög arbetslöshet har under året kompenserats av ökad inflyttning. Den negativa befolkningsutvecklingen har under tidigare år har vänt vilket också återspeglas i bolagets uthyrning. Vakansgraden har ytterligare minskat från 1,4 % vi ingången av året till 1,0 % vid årets slut. Ökningen har huvudsakligen skett i Åsensbruk och Dals Rostock, Brf Dansbanan exkluderad. Under året omsattes 117 (145) lägenheter eller 16 % (20), en betydande förbättring mot föregående år. Vakansgraden förväntas fortsatt vara låg under kommande verksamhetsår. Bolaget har under fortsatt sin satsning på underhållsarbeten och reparationer, motsvarande ca 9,2 miljoner kr, eller 177 (191) kr/m 2. Genom övergång till K3 med komponentavskrivning har ökningen skett på investeringar. Framtida utveckling Hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen för resulterade i en hyreshöjning med 2,5 % för såväl bostäder som ej indexerade lokaler. Avtalet löper på två år till och med utgången av 2016. 60

Revisionsberättels 61