Melleruds kommun. Delårsbokslut

Transkript

1 Melleruds kommun Delårsbokslut 07

2 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Plan- och byggkontoret Kultur- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Delårsbokslut 07 2(42)

3 Kommunstyrelsens ordförande Delårsbokslutet visar på att vi har en stark ekonomi och bra resultat i många av våra verksamheter, men också att vi har stora utmaningar framför oss både på kort och lång sikt. En grundläggande förutsättning för att klara framtida utmaningar är kommunens förmåga att bibehålla vår ekonomiska ställning. Det är självklart många olika faktorer som påverkar den ekonomiska utvecklingen. Befolkningsutvecklingen är dock helt avgörande för våra framtida möjligheter till satsningar på vård, skola och en bra infrastruktur. Detta ger dessutom viktiga förutsättningar för möjligheterna att ökad sysselsättningsgraden i hela kommunen. Även om det kostar att växa och kräver resurser i närtid, inte minst i form av olika investeringar, så är detta helt avgörande för våra framtida utvecklingsmöjligheter. Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamheter. Definitionen av en god ekonomisk hushållning avseende de finansiella målen är, att inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Kommunen som helhet har de senaste åren haft goda resultat på över 2% och under några år även över 3%. För att vi ska nå dit är dock nödvändigt att nämnderna anpassar sina verksamheter utifrån givna mål och ekonomiska förutsättningar. Trots att det råder stor osäkerhet runt socialförvaltningens resultat och den fortsatta hanteringen av nyanlända, inte minst ensamkommande barn, så pekar delårsbokslutet och prognosen på att vi även i år kommer att uppfylla kraven vad gäller god ekonomisk hushållning. På grund av prognosen och det osäkra ekonomiska läget inför kommande år har jag föreslagit att vi under september genomför partiövergripande budgetsamtal inför kommande planering och mål arbetet. Avslutningsvis kan vi konstatera att trots en del mörka moln på himlen både här hemma och i omvärlden så fortsätter Melleruds utveckling i positiv riktning, det kan vi tacka alla duktiga medarbetare för. Tommy W Johansson Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun har under lång tid minska invånarantalet. Under 2014 bröts denna trend och befolkningen ökade med 44 under 2015 har ökningen varit 233 invånare. Under 2015 föddes 87 barn, vilket är tre fler än föregående år, den 31/ var invånarantalet uppe i och i slutet på juli hade Mellerud invånare. Arbetsmarknad / Flyktingverksamhet Organisationen Antalet arbetslösa fortsätter att stiga i kommunen, men det är uteslutande deltagare inom etableringen som står för Delårsbokslut 07 3(42)

4 ökningen. Ser vi bara på arbetslösa utanför etableringen så har vi en fortsatt minskning. Vi är en av de kommuner i Sverige som tagit emot flest flyktingar i förhållande till invånarantal. Antal öppet arbetslösa och i program Totalt antal arbetslösa (16 64 år) därav ungdomar (18 24 år) Nyanlända (16 64 år) Fram till och med juli har kommunens Arbetsmarknadsenhet omsatt 5,2 mkr. Vilket är en ökning på 13% jämfört med samma period under Flyktingmottagningen står för ca 50 % av omsättningen. Deltagandet Kommunens Arbetsmarknadsenhet har sedan 2013 haft en ökning av antalet deltagare. Detta beror främst det ökande flyktingmottagandet. Antal deltagare Totalt antal deltagare (16 64 år) därav ungdomar (16 24 år) Nyanlända (0 67 år) Kommunens arbetsmarknadsinsatser bygger på samarbete både internt inom den kommunala organisationen, såväl som med de statliga myndigheterna. Turbulensen inom den politiska styrningen på riksnivå, har inneburit brister i utvecklingen av samarbetet mellan kommunens arbetsmarknadsinsatser och statens arbetsmarknadsinsatser. Det startade hösten år 2014 och under år 2015 var samarbetet i stort sett obefintligt. Påverkan ser vi tydligt i siffrorna på avslutsorsak. Avslutsorsak Börjat arbeta Börjat studera Överförd till annan myndighet Slutfört uppdrag Någonting annat än ovanstående Totalt År Utifrån antalet asylsökande som finns inom kommunen och Sverige i stort, bör vi få en fortsatt stor inflyttning av personer som får uppehållstillstånd. Arbetslösheten inom övriga grupper ser ut att fortsätta sjunka, men genom diskussioner med främst Arbetsförmedlingen kommer vi under satsa extra resurser på både arbetslösa ungdomar, så väl som arbetslösa vuxna. Bostadsmarknad Bostadsproduktionen har fortsatt att vara hög, under första halvåret har det byggts, tio enbostadshus, två flerbostadshus med 24 lägenheter och ett fritidshus. Fortsatt fart i svensk ekonomi Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. I vår tidigare skatteunderlagsprognos beräknades den offentliga konsumtionen, i reala termer, öka med 4,6 procent i år. Ökningen har nu justerats ned till 3,1 procent - vilket också det är en kraftig ökning. Utvecklingen nästa år har också justerats ned till följd av det mer begränsade flyktingmottagandet. Svensk ekonomi mot högkonjunktur Trots en svagare beräknad tillväxt i svensk ekonomi har bedömningen av sysselsättningen justerats upp. Utvecklingen av antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin har varit påfallande stark under första halvåret. Sysselsättningen beräknas fortsätta växa i relativt snabb takt även under resten av året. Det ger en ökning av antalet arbetade timmar på 2,2 procent i år. Det reala skatteunderlaget (efter justering för ändrade priser och löner) beräknas öka i ungefär samma takt. Även nästa år ökar sysselsättningen och skatteunderlaget snabbare än normalt, även om det är en nedjusterad bild jämför med den vi gjorde i april. Källa:SKL Cirk 16:45 Melleruds kommun - framtiden På grund av osäkert ekonomiskt läge i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni beslutades att budgetramarna om behov uppstår skulle revideras under hösten. Kommunen använder sig av den skatteprognos som Skl lämnar och den senaste presenterades i mitten av augusti. Delårsbokslut 07 4(42)

5 SKL skriver att utvecklingen det första halvåret varit mer dämpad. Intäkterna från skatter och bidrag skrivs för Melleruds del ner med 1,5 mkr jämfört med budget. Det råder stor osäkerhet kring det fortsatta arbetet med de nyanlända, antalet ensamkommande i kommunala HVBhem beräknas sjunka från 44 till 14 under året. Bidrag för asylsökande medfinansierar en stor del av skolans utökning under 2017, ett minskat antal förutsätter anpassning av skolans verksamhet, ett oförändrat antal med uppehållstillstånd i stället för asylsökande, kräver utökad finansiering. I början av september uppgår kommunens fordran på migrationsverket avseende 2015 till 5,5 mkr, för är fordran ännu inte beräknad. Resultatet av Melleruds omfattande mottagning av flyktingar innebär en osäkerhet för kommunens verksamhet och förutsätter framförhållning för att kunna anpassa verksamheterna uppåt och neråt. Redovisningsmodell Resultaträkningen visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaderna Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Finansieringsanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar, d.v.s. hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Delårsbokslut 07 5(42)

6 Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ska ingå samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Sammanställning ingår inte i delårsbokslutet. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider Avskrivning sker utifrån komponentens beräknade livslängd. Livslängderna är mellan 3 och 100 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Kommunen har fastställt regler för uppdelning av tillgångar i komponenter. För äldre tillgångar har en schablonmodell använts, äldre tillgångar uppdelas succesivt i komponenter. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen på kort och lång sikt. Resultat och kapacitet Årets resultat och jämförelsestörande poster Årets resultat Prog Årets resultat mkr 40,3 43,8 16,7 19,2 15,8 15,4 11,1 Exkl. jämförelsestörande poster 13,1 11,7 19,2 6,6 5,9 11,1 I förhållande till skatt och bidrag % 7,1 12,7 3,3 3,9 3,3 3,3 2,4 Exkl. jämförstörande poster% 3,8 2,4 3,9 1,4 1,3 2,4 Kommunen har de senaste åren haft goda resultat med resultatnivåer över 2 % och under några år även över 3 % av intäkterna av skatt och bidrag. Återbetalningen av premier från Fora ska redovisas som en jämförelsestörande post. I år är det extra statsbidraget på 30,7 mkr som stör jämförelsen, detta pga. av att kommunen inte har någon matchande kostnad. Kommunfullmäktige har beslutat att huvuddelen av bidraget ska användas för utökad investeringsverksamhet. I Melleruds kommun använder vi ett finansiellt nyckeltal/mål som anges till hur stor del av skatt och bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag. Målet för i Melleruds kommun är 2 %, i delårsbokslutet och prognos är detta uppfyllt. Betraktas det extra statsbidraget på 30,7 mkr som jämförelsestörande uppnås inte målet. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mkr. Kostnaden för avskrivningar är inte likviditetspåverkande och används också till egenfinansiering av investeringar. Nettokostnadsandel Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor andel av skatteintäkterna som Delårsbokslut 07 6(42)

7 går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 97-98%. Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag % Resultatets andel av skatt & bidrag % % Prog Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 93,5 91,1 92,0 91,0 89,8 91,9 Planenliga avskrivningar 4,2 4,3 4,2 4,5 6,1 3,9 Nettokostnadsandel exkl. jämförstörande poster och finansnetto 97,8 95,4 97,0 95,4 97,8 97,9 Finansnetto 0,4 0,5 0,6 0,7 0,9 0,9 Nettokostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster 98,2 95,8 97,6 96,1 98,6 98,7 Jämförelsestörande engångsposter 0,0 0,0-0,8 0,0-1,9-2,0 Nettokostnadsandel 98,2 95,8 96,7 96,1 96,7 96,7 Resultatets andel av skatt & bidrag % 1,8 4,2 3,3 3,9 3,3 3,3 Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 95,8 procent i delårsbokslutet och 98,2 procent i prognosen. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan förenklat sägas användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. I delårsbokslutet uppgår detta belopp till 26,6 mkr och i prognosen till 32,3 mkr. I dessa belopp och tabellen ovan är det extra statsbidraget på 30,7 mkr ej medräknat. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 30,6 procent, exklusive det extra generella statsbidraget är täckningen 23,6%. Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 432 mkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 64 procent. Skatter och statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och mellankommunal utjämning har budgeterats med en ökning på 24,5 Mkr jämfört med bokslut 2015, det motsvarar en ökning på 4,8 procent. I prognosen redovisas en ökning som är 1,5 Mkr lägre eller 23 Mkr exkl. det extra statsbidraget till kommuner med stort mottagande av flyktingar. Tilläggsbudgetering av det extra statsbidraget ökar budget och redovisning med 30,7 Mkr. Kommunens utdebitering är 22:60 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 11,48 är det sammanlagda skatteuttaget 34:08 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 32:10 per skattekrona, den har ökat med 11 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens kostnadsräntor har minskat jämfört med föregående år. De har minskat från tkr till tkr 07, orsaken lägre räntenivå på lån och pensionsskuld. Årets investeringar Nettoinvesteringarna uppgår till 32,4 mkr. Periodens avskrivningar uppgår till 13,5 mkr. Det finansiella målet att egenfinansiera samtliga investeringar gäller inte i år, Kommunfullmäktige har beslutat om undantag pga. stor investeringsbudget. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda. För helåret bedöms ca 44 mkr förbrukas av investeringsbudgetens totala 76 mkr. Det innebär att 32 mkr överförs till budgetåret 2017 förutsatt att investeringsobjekten beviljats igångsättningstillstånd. Prog Investeringsvolym (mkr) Investeringsvolym / skatteintäkter (%) 8,2 10,3 8,2 0,3 5,4 13,0 Årets avskrivningar (mkr) Självfinansieringsgrad* % *Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som har finansierats med årets resultat plus avskrivningar. 100 % innebär att kommunen har självfinansierat samtliga investeringar som utförts under året. Risk - Kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Delårsbokslut 07 7(42)

8 Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Kassalikviditeten är relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. En kassalikviditet under 100 % innebär att kommunen kan bli tvungen att ta upp lån för att betala sina kortfristiga skulder. % Kassalikviditet 100,3 71,3 59,6 66,9 50,0 Kommunens likviditet, 51,5 mkr per 4/1 är en ögonblicksbild. Likviditeten den 29 juli var 17,1 mkr. Kommunen har en checkkredit på 20 mkr i Dalslands sparbank, vilken till viss del har utnyttjas vid sex tillfällen under året. Den 28 december 2015 fick kommunen förutom den ordinarie skatteutbetalningen även extra statsbidrag på 30,7 mkr för att kommunen tagit emot så många flyktingar. I januari genomförs köpet av kommunhuset, i mars betalas de anställdas premiepensioner. Därefter har kommunen legat på en genomsnittlig likviditet på 7 mkr. Det är en låg nivå, men kan förbättras genom att använda befintligt upplåningsbeslut på 30 mkr. Låneskuld År/mkr Koncernens upplåning mkr Kommunens upplåning mkr Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år Koncernens genomsnittliga räntesats, % Kommunens genomsnittliga räntesats, % 4,07 4,58 5,35 5,30 5,81 3,40 3,88 4,51 4,01 4,00 2,82 2,77 3,08 2,96 3,22 2,52 2,51 2,95 2,74 2,88 Låneskulden har minskat i koncernen med 0,5 mkr, räntebindning och genomsnittlig räntesats har ökat. 84 % eller 230 mkr av koncernens låneskuld är säkrade med ränteswapar. Kommunen har en låneram som överstiger upptagna lån med 30 mkr. Upplåningen skjuts på framtiden så länge likviditeten är god. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar i vilken utsträckning Delårsbokslut 07 8(42)

9 kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive skulder. Mellerud har trots en bra utveckling en sämre ekonomisk ställning än genomsnittskommunen. Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har stadigt förbättrats beroende på bra resultat i kombination med en återhållsam investeringsnivå. Soliditeten är nu för första gången positiv inkl. ansvarsförbindelse för pensioner 9,1 (- 0,8) procent. I västra Götaland är kommunernas genomsnittliga soliditet 5 procent vid senaste årsskiftet. Under 2018 kommer ansvarsförbindelsen för pensioner att påverkas av en förändrad ränteberäkning och en översyn av dödlighetsmåttet. Detta kommer att påverka soliditetsmåttet negativt. Kommunalskatt År uppgår Melleruds skattesats till 22,60 kr/skkr. Senaste förändring av skattesatsen var 2011 då skatten sänktes med 9 öre i samband med skatteväxling. Andel av rikets medelskattekraft i % Vänersborg Färgelanda Åmål Bengtsfors Dals-Ed Mellerud Melleruds skattekraft är oförändrad relativt den genomsnittliga skattekraften, våra grannkommuner Vänersborg, Bengtsfors och Dals-Ed har sänkt sin relativa skattekraft. Det finns endast fem kommuner i landet som har lägre skattekraft per invånare än Mellerud, det är Årjäng, Eda, Bjurholm, Dals-Ed och Högsby. Inkomster beskattade i annat land ingår inte i underlaget. Inför 2014 rättades felaktiga beräkningar i kostnads-utjämningssystemet. Vad inte alla tänker på är att kostnadsutjämningen är relativ övriga kommuner, systemet förändras utifrån detta betalade Mellerud en avgift på kr/inv. = -14,7 mkr, under 2015 fick Mellerud ett bidrag på kr/inv. = 20,1 mkr. En skillnad på 34,8 mkr. Vilket påverkar kommunens finansieringsutrymme och resultat. Utjämningsbidrag / utjämningsavgift Kr per invånare Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Tkr Melleruds bostäder AB Egnahem och småhus 176 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda 786 Kommuninvest i Sverige AB Koncernens lån i Kommuninvest Summa Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 205 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet på kommunen att ge garanti upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtaganden infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1998 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen, ökning sker på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2013 och 2011 förändrades diskonteringsräntan med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. Delårsbokslut 07 9(42)

10 År Mkr 210,1 216,6 222,9 233,6 219,0 220,9 199,5 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Utredningsstatusen av pensionsåtagandet är 99 procent. I förslaget till ny redovisningslag för kommuner kommer ansvarsförbindelsen att lyftas in i kommunens balansräkning, den nya lagen föreslås gälla fr.o.m. år Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 0,6 mkr och uppgår idag till 274 mkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 4,58 år Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 414 mkr eller 45 tkr per invånare var åtagandet 55 tkr per invånare, minskningen beror på ökat antal invånare tillsammans med ett lägre åtagande. Utfall i förhållande till budget I nedanstående tabell redovisas avvikelserna i nämndernas prognoser för helåret och delårsbokslutet. Avvikelserna mot budget per sista juli har alltför stora brister vad gäller både periodisering av budget och redovisning för att utgöra grund för analys. Jämfört med budget redovisar kommunen ett överskott på 1,2 mkr. Nämndernas avvikelser i prognosen är -8,1 mkr och det är framförallt Socialnämndens kostnader som dragit iväg till en nivå som vi inte sett på flera år. Nämndernas budgetavvikelser Prog KF KS Ks Adm - Ks Samh - affär sdriva nde BN KUN SN En grundläggande förutsättning för att kommunen ska kunna förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt. Förutom Socialnämnden så har övriga nämnderna inte så stora avvikelser. Framtid SKL skriver: Att regeringens och ESV prognoser visar starkare skatteunderlagstillväxt år än SKL:s bedömning beror framförallt att de förutser större löneökningar. Regeringens prognos visar klart större ökning av skatteunderlaget än SKL även åren framöver. Den viktigaste förklaringen är att regeringen räknar med större ökning av arbetade timmar. Källa: SKL Cirk. 16:45 De ekonomiska konsekvenserna för Melleruds kommun av ovanstående resonemang är en försämrad prognos, jämfört med den budgeterade. SKL skriver också att prognosen är mer osäker än vad den brukar vara i augusti. Ökning av skatteunderlag % SKL apr 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 ESV apr 5,6 5,4 4,7 4,1 3,8 Reg apr 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 SKL feb 4,9 5,6 5,6 5,2 4,4 Framåt Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. Resultatprognosen ger ett resultat på ca 2% av skatter & bidrag exklusive det extra statsbidraget och inklusive Socialnämndens stora överskridande. Ett stort frågetecken för Delårsbokslut 07 10(42)

11 framtiden är hur Mellerud klarar sina uppgifter med mottagningen av de stora flyktinggrupperna, ett annat är om det går att styra äldreomsorgen till ekonomisk balans. God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Sveriges kommuner har krav på sig att bedriva verksamheten på ett sätt som inte försämrar förutsättningarna för kommande generationer. I kommunallagen från 1953 skrivs det den levande generationen bör ej förstöra vad de tidigare generationerna hopbragt till de efterlevandes gagn. I kommunallagen 1992 är det beskrivet som att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. År 2000 tillkom balanskravet, kommunen måste budgetera med ett positivt resultat och återställa eventuella underskott, 2013 infördes möjligheten till resultatutjämningsreserv. Dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Så långt det är möjligt gör vi även dessa analyser i delårsbokslutet. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Definitionen av god ekonomisk hushållning avseende de finansiella målen är att: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer, Finansiella mål A. Investeringar ska finansieras med egna medel. Definieras som summan av årets resultat och avskrivningar. (Vill man investera mer så krävs bättre resultat) B. Soliditeten ska vara positiv inklusive ansvarsförbindelse. Soliditeten beräknas genom att ställa eget kapital minus ansvarsförbindelsen i förhållande till tillgångarna. C. Låneskulden ska för den skattefinansierade verksamheten ej överstiga 10 tkr/inv. Ökar antalet invånare så ökar återbetalningsförmågan och skulden kan öka, eller omvänt. D. Resultatet ska minst uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet ska inflationssäkra eget kapital, men minst öka med 2 %. På grund av hög investeringsnivå för budgetåret och planåret 2017 medges undantag för mål A. Årets resultat. Målsättning: Resultatet ska minst uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet är en viktig komponent i alla finansiella nyckeltal. Resultatets storlek påverkar möjligheten att egenfinansiera investeringar, påverkar det egna kapitalet som är ena sidan i soliditetsmåttet och påverkar likviditeten Delårsbokslut 07 11(42)

12 som avgör lånebehovet. Resultatnivån 2% bedöms f.n. vara en nivå som möjliggör balans i kommunens ekonomi. ca 70% av Sveriges kommuner styr mot denna resultatnivå. Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 43,8 mkr, tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 45,4 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 20,4 mkr. Kommunen fick i december 2015 ett extra statsbidrag på 30,7 mkr. Kommunfullmäktige har med detta tillskott utökat budgetens intäktssida med samma belopp och kostnadssidan med 1,3 mkr. Det ofördelade utrymmet ökar kommunens budgeterade resultat med 29,4 mkr från 20,4 mkr till 49,8 mkr. Kommunfullmäktige har beslutat att utökningen av resultatet ska användas till att utöka investeringsbudgeten med 20,8 mkr och att resterande 8,6 mkr ska förstärka kommunens förmåga att integrera nyanlända. Resultatet har uppstått genom både plus och minusposter. Socialnämnden redovisar en årsprognos på -12,8 mkr. Några av kostnaderna har varit befarade tidigare och Kommunfullmäktige har beslutat om ökat anslag för bl.a. hemvård och placeringar i budget Socialnämnden har nu att arbeta fram förslag till åtgärder för att nå en verksamhet i nivå med tilldelade anslag. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds industrilokaler AB samt Melleruds bostäder AB till 100 procent. Bolagens sammanlagda resultat uppgår till 2,1 mkr. Anläggningstillgångar Målsättning: Investeringar ska finansieras med egna medel Egna medel definieras i detta sammanhang som summan av årets avskrivningar och årets resultat, målet är uppfyllt om självfinansieringsgraden uppgår till 100 eller mer inklusive det extra statsbidraget. Kommunfullmäktige kan vid behov av en högre investeringsnivå undanta detta mål. Undantag bör inte ske så att det påverkar måluppfyllelsen av övriga finansiella mål. Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 418,4 mkr per sista juli, under året har tillgångarna ökat med 19 mkr. Årets nettoinvesteringar inkl. utrangeringar uppgår till 32 mkr. Det beloppsmässigt största investeringsobjektet är köp av kommunhuset 24,5 mkr. Samtliga objekt har inte färdigställts, prognosen uppgår till 44 mkr, vilket innebär att de objekt som har fått igångsättningstillstånd men ej slutförts får färdigställas nästa år. Hela investeringsbudgeten för uppgår till 75,8 mkr Investeringsvolym (mkr) Investeringsvolym / skatteintäkter (%) 7,7 9,4 8,2 0,3 5,4 13,0 8,5 Årets avskrivningar (mkr) Årets resultat (mkr) Självfinansieringsgrad* % Låneskuld Målsättning: Låneskulden ska för den skattefinansierade verksamheten ej överstiga 10 tkr/inv. Låneskulden delas upp mellan skatte- och affärsdrivande verksamhet, på så sätt att affärsverksamhetens anläggningstillgångar anses vara lånefinansierade till 100%. Resterande låneskuld sätt i relation till antalet invånare. Ökar antalet invånare så kan de bära en större låneskuld och tvärtom. Ansvarsförbindelsen för pensioner inkluderas ej. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till amortering. Under har ingen amortering av lån utförts. Ansvarsförbindelsen för pensioner har under perioden minskat med 6,5 mkr och prognosen är att skulden ska minska med 9 mkr under året. Pensionsskuldens förändring År/Mkr Lån av kreditinstitut 121,3 121,3 121,3 121,3 161,3 138,0 138,0 120,0 120,0 130,0 Förändring 0,0 0,0 0,0-40,0 23,3 0,0 23,0 0,0-10,0 0,0 Lån av anställda 210,1 207,6 216,6 222,9 233,6 219,0 220,9 199,5 206,8 206,5 Förändring -6,5-9,0-6,3-10,7 14,6-1,9 21,4-7,3 0,3-0,5 Summa 324,9 319,9 331,6 344,2 394,9 357,0 358,9 319,5 326,8 336,5 Soliditet / skuldsättningsgrad Delårsbokslut 07 12(42)

13 Målsättning: Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner vara positiv Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuldsättningsgrad och förbättrar sitt finansiella handlingsutrymme. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning - varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse är för första gången positiv. Soliditeten i delårsbokslutet uppgår till 9,1% och i prognosen till 8,9%. Den genomsnittliga soliditeten för kommunerna i Västra götaland inkl. ansvarsförbindelsen var 2015 fem procent. Skuldsättningsgraden har minskat, orsaken är främst minskade kortfristiga skulder. Den främsta orsaken till detta är minskade leverantörsskulder. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 31,7 (31,3) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Sammanfattning Av kommunens fyra finansiella mål uppfylls fyra, investeringsmålet, soliditetsmålet skuldmålet och resultatmålet, skuldmålet. Investeringsmålet uppfylls tack vare extra statsbidrag. Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Balanskravet är ett krav som kommunen måste uppfylla enligt kommunallagen. Balanskravet innebär i korthet att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet blir negativt i bokslutet ska underskottet återställas inom tre år, Kommunfullmäktige ska besluta om en plan för detta. Enligt lagstiftningen ska det i förvaltningsberättelsen redovisas en balanskravsutredning i enlighet med lagen. I tabellen nedan redovisas att kommunen uppfyller balanskravet. Balanskravsutredning tkr. Prog Årets resultat Samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Avsatt till resultatutjämningsreserv (över 1 % fr.o.m. ) Årets balanskravsresultat Sedan 2013 är det möjligt för kommunen att tillämpa resultatutjämningsreserv, RUR, för att under vissa förutsättningar föra medel mellan olika år. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer ( ) kan en reservering till RUR göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 % av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning. För kommuner som inte uppfyller kravet på positiv soliditet inkl. ansvarsförbindelse för pensioner får avsätta den del av resultatet som överstiger 2 % av skatt och bidrag. Mellerud har fram till 2015 haft negativ soliditet inkl. ansvarsförbindelse och har därför endast avsatt den del som överstiger 2 %, fr.o.m. är soliditeten positiv och avsättning sker med den del som överstiger 1 %. Delårsbokslut 07 13(42)

14 Resultatutjämningsreserv År Prog Ingående värde Reservering till RUR Disponering av RUR Utgående värde Resultatutjämningsreserven är en del av kommunens egna kapital som sista juli uppgår till tkr inkl. ansvarsförbindelsen. Det finns ingen likvid fond som innehåller RUR, vid en ev. disposition så får det ske utifrån de finansiella förutsättningar som råder vid det tillfället en utökning av låneskulden är ett sätt, förutsatt att det finns utrymme inom det finansiella målet. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med sin styrning i ett visionsdokument. Dokumentet innehåller ett antal övergripande inriktningsmål. : alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara mål för budgetåret. Nämnderna redovisar måluppfyllelsen i respektive nämnds del av förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Nämnderna redovisar sina mål till Kommunfullmäktige i november året före budgetåret. De fastställda målen är ett led i Kommunfullmäktiges styrning mot god ekonomisk hushållning. Den första delen av året har varit väldigt hektisk. Den dagliga verksamheten tar lätt över när stora förändringar är på gång, men utveckling av verksamheten genom ett utvecklat målarbete har självfallet prioriterats. Planeringsarbete med framtagande av nya och omarbetande av gamla detaljplaner följer tidplanerna. När det gäller planen för Ängenäs särskilda boende har kommunen fått möjligheten till att införskaffa ytterligare mark. Det innebär en viss försening av arbetet, men kommer inte att hindra den planerade byggnationen och kommer att göra det möjligt för en eventuell tillbyggnad av boendet i framtiden. Framtagandet av underlag för en ny värmekälla på Karolinerskolan och en utbyggnad av fjärrvärmen i Mellerud kommer att påbörjas under hösten. Inom Kultur- och utbildningsförvaltningen har elevantalet ökat kraftigt vilket har medfört att det är första gången på tre år som måluppfyllelsen i grundskolan årskurs 9 inte har ökat. En svårighet har varit att rekrytera behöriga lärare. Förvaltningen arbetar med att ta fram förslag på förbättringsåtgärder, så att måluppfyllelsen kan öka igen. Socialförvaltningen arbetar framför allt med fyra nämndsmål: 1. Förebyggande arbete i verksamheten - Målet är att utöka det förebyggande arbetet i verksamheten. Arbetet är i gång och resultatet kommer att mätas under hösten och vid bokslutet. 2. Individanpassad omsorg - Målet är att utveckla en mer individanpassad omsorg med trygghet och delaktighet för alla brukare. Vid den första mätningen inom stöd och service upplever cirka 50 procent att de är delaktiga. Inom vård och omsorg kommer mätningar att ske under hösten och vid bokslutet. 3. Minska behovet av externa placeringar - Vid mätningar som gjorts hittills kommer antal placerade dygn att överskridas vi årets slut. 4. Arbetsmiljöarbete - Arbetsmiljön ska stärkas inom förvaltningen både inom den egna organisationen och hemma hos brukarna. Arbete pågår och mätningar ska ske vid bokslutet. I dagsläget är det svårt att få utbildad personal inom de flesta verksamhetsområdena. Framför allt gäller detta för anställning av personal till förskolan, skolan och inom vården. Trots detta är det viktigt att fokus läggs på att utveckla verksamheten för att kunna möta framtidens utmaningar. Alla förvaltningar arbetar aktivt med att förverkliga nämndernas mål och en uttömmande redovisning kommer att ske vid bokslutet. Delårsbokslut 07 14(42)

15 Resultat- och balansräkning Förslag till beslut Att överlämna delårsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna delårsredovisningen till Kommunfullmäktige. Delårsbokslut 07 15(42)

16 Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för uppgår till 75,8 mkr, alla projekt hinner inte färdigställas under året. Per sista juli har 32,4 mkr av anslagen förbrukats, prognosen för hela är ca 44 mkr. Större projekt som inte hinner/kan färdigställas är Västerråda, sporthall och Stinsen. Delårsbokslut 07 16(42)

17 Kommunfullmäktige Ordf. Morgan E Andersson Beskrivning Aktuell budget Utfall Juli Budget Juli Avvik Juli Prognos Avvik prognos Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige är kommunens beslutande församling. Fullmäktige består av 31 förtroendevalda ledamöter. Kommunfullmäktige tillsätter kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Det är fullmäktige som bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Överförmyndaren tillsätts av fullmäktige, tillsyn av verksamheten sker av Länsstyrelsen. Valnämnden är en obligatorisk nämnd där fullmäktige utser ordförande och vice ordförande. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på kommunfullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. Med sin granskning bidrar revisionen till att värna och utveckla demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Analys Analys ekonomi Verksamheten beräknas dra över budget med 132 tkr, beroende på investeringar som gjordes 2015, ipads som köpts in till politikerna. Dock är det inte färdigutrett vilken verksamhet som ska belastas med kostnaden. Delårsbokslut 07 17(42)

18 Revision Ordf. Joakim Magnusson Beskrivning Aktuell budget Utfall Juli Budget Juli Avvik Juli Prognos Avvik prognos Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner ansvarar för. Revisionen ger legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling av verksamheten. Analys Analys verksamhet Vi håller på med uppföljning av investeringsverksamheten, kontanthanteringen, målstyrningen och integrationsverksamheten. Vi kommer även att göra en uppföljning av LSS-granskningen som gjordes Analys ekonomi I de fall det inte uppstår något revisionsbehov utöver den beslutade revisionsplanen så kommer revisionens anslag att räcka till. Åtgärder för att komma i balans Då verksamheten beräknas hålla budget, kommer inga åtgärder att göras för närvarande. Delårsbokslut 07 18(42)

19 Överförmyndare Överförmyndare Frida Larsson Beskrivning Aktuell budget Utfall Juli Budget Juli Avvik Juli Prognos Avvik prognos Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Genom avtal samverkar Överförmyndarna i Uddevalla, Lysekil, Färgelanda, Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och Mellerud och har ett gemensamt kontor i Uddevalla där Uddevalla är värdkommun. Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Länsstyrelsen utövar tillsyn över verksamheten. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av god man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo eller om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Analys Analys verksamhet Överförmyndaren flyttar beslutsrätten från sig själv till delegaten Samverkande överförmyndare Uddevalla, som träder i Överförmyndarens ställe. All handläggningen sker i Uddevalla Kommun. Analys ekonomi Stadsbidrag utbetalas efter ansökan från Migrationsverket för överförmyndarnas arvode och omkostnaderna för gode män under asyltiden och för 30 dagar efter PUT. Arvodeskostnaderna för 2015 planerades bli en intäkt på ca kr. Hur mycket av denna summa som är återsökbar är något osäker på grund av ej följda arvodesriktlinjer första halvåret av Migrationsverkets handläggningstid är lång och det är därför något oförutsägbart vad den slutliga intäkten för 2015 kommer landa på, men den bedöms bli något högre än budgeterat. Arvodesriktlinjer är nu upprättade och kommande kostnader vad gäller EKB är återsökningsbara hos Migrationsverket. Debitering för handläggningskostnader till Uddevalla kommun sker per tertial. Handläggningskostnaderna grundar sig på befolkningsmängden per kommun. Eventuellt överskott återbetalas Stadsbidrag utbetalas efter ansökan från Migrationsverket för överförmyndarnas arvode och omkostnaderna för gode män under asyltiden och för 30 dagar efter PUT. För tid efter PUT utbetalas utan anfordran kr per barn som en schablonersättning. Dessa ska täcka handläggningskostnader och vissa sociala kostnader. Bidraget går till den kommun som enligt SoL anses vara placeringskommun. Handläggningskostnader för EKB beräknar Uddevalla utefter Migrationsverkets riktlinjer ligga på 7642 kr per barn kr av de kr som betalas ut bör tillfalla Överförmyndaren. Det är dock oklart hur riktlinjerna ser ut för detta i Melleruds Kommun. Med detta i åtanke bedöms intäkterna bli något högre än budgeterat. Övergripande visar delårsbokslutet att övriga kostnader kommer ligga inom ramen för budgeten. Åtgärder för att komma i balans Inga åtgärder eftersom kostnaderna bedöms ligga inom ramen för budgeten. Delårsbokslut 07 19(42)

20 Kommunstyrelsen Ordf. Tommy W Johansson Beskrivning Aktuell budget Utfall Juli Budget Juli Avvik Juli Prognos Avvik prognos Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen i Mellerud är även teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, tillika ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation och trafik- och krisledningsnämnd. Verksamheten bedrivs i två förvaltningar. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning samt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning Analys Analys verksamhet Alla KS-förvaltningens verksamheter löper på enligt plan. Från och med den 1 mars har ansvaret för Rådahallen flyttats från Samhällsbyggnads- till KS-förvaltningen. Helena Stor Hansson har det direkta ledningsansvaret för verksamheten. Hon har nu titel näringslivschef. Från samma datum har Mario Vasquez tagit över ledningsansvaret för Medborgarkontoret från Helena Stor Hansson. Hans titel är nu verksamhetsutvecklare. Vår näringslivschef har sagt upp sig och dessutom ska en annan medarbetare gå ner i arbetstid med 20 procent. Därför är det viktigt att se över var arbetsuppgifterna och var olika ansvar ska ligga. En nyrekrytering kommer att ske snarast. Inom Plan- och Byggenheten är arbetsbelastningen stor på grund av att vi inte lyckats att anställa en ny chef, samt att bygglovsansökningar har ökat kraftigt. Dessutom ska ett antal detaljplaner omarbetas och nya ska göras. Därför har vi beslutat att anställa ytterligare en handläggare så snart som möjligt. Förutom den ordinarie verksamheten inom samhällsbyggnadsförvaltningen är det väldigt många projekt på gång både i de kommunala verksamheterna och i den taxefinansierade. Analys ekonomi Kommunstyrelseförvaltningen beräknas göra ett överskott på 1,174 mnkr. Kommunstyrelsens utrymme för att kunna stötta verksamheter som belastats hårt av flyktingmottagandet har inte utnyttjats, prognosen är lagd som om dessa 3,3 mnkr kommer att utnyttjas under året. Det finns fortfarande 2,5 mnkr kvar vid prognostillfället. Förvaltningens medel för oförutsett är det svårt att prognostisera om, utrymmet kan vara fulltecknat efter nästa arbetsutskott. Vid detta prognostillfälle bedöms det ekonomiska resultatet till tkr. Delårsbokslut 07 20(42)

21 Kommunfullmäktige har avsatt 800 tkr för framtagande av detaljplaner. Summan kommer att användas under och Samhällsbyggnadsförvaltningens prognos för året beräknas att hamna på ett överskott på 696 tkr. Mycket arbete är på gång i flera av verksamheterna så det överskott som visas kan också vara ett nollresultat. På Gatu-/Parkenheten beräknas göra ett underskott på 500 tkr. Detta beror dels på att intäkter saknas eftersom de inte kommit med i resultatet men även att mycket av VA-jobb inte kommit igång där enheten kommer att få intäkter. Extrainsats kommer att göras för att analysera det ekonomiska läget mer noggrant för att säkerställa att vi håller budget. Affärsverksamheten beräknas göra ett underskott på 170 tkr. Plan- och Byggenheten beräknas göra ett överskott på 300 tkr. Det beror på ökade intäkter för bygglov. Åtgärder för att komma i balans Prognos 2 visar på en budget i balans och därför presenteras inte några åtgärder. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att analysera ekonomin inom Gata- och Parkenheten. Inriktningsmål Inriktningsmål KF mål Nämndmål Nyckeltal alltid sätta medborgaren i centrum Att utveckla ett hållbart samhälle erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt erbjuda god livskvalité Att främja en jämlik och jämställd hälsa prioritera barnfamiljer och ungdomar vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Delårsbokslut 07 21(42)