Årsredovisning 2016 Besöksadress: Köpmantorget Postadress: Mellerud Telefon: Telefax
|
|
- Ingvar Magnusson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsredovisning 2016
2 MELLERUDS KOMMUNS POLITISKA ORGANISATION Kommunfullmäktige Revision Valberedning Överförmyndare Kommunstyrelse Arbetsutskott Melleruds Bostäder AB Miljö- och Hälsoråd Byggnadsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Handikappråd Pensionärsråd Utskott
3 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 1 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens Ordförande... 2 Omvärld... 3 Redovisningsmodell... 5 Finansiell analys Resultat och kapacitet Risk - Kontroll Framtid God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv God ekonomisk hushållning Finansiella mål Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Verksamhetsmål Resultat- och balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Personalekonomiskt bokslut Personalekonomiskt bokslut Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Överförmyndaren Åtgärder för att komma i balans Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning Byggnadsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Välfärdsredovisning Miljö-, energi- och klimatstrategiskt arbete VA-Redovisning Förslag till beslut Revisionsberättelse Nyckeltal AB Melleruds bostäder Begreppsförklaring Vision... 68
4 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 2 Kommunstyrelsens Ordförande Årsbokslutet 2016 visar på att vi har en stark ekonomi och bra resultat i många av kommunens verksamheter, men också att vi har stora utmaningar framför oss både på kort och lång sikt. En grundläggande förutsättning för att klara framtida utmaningar är kommunens förmåga att bibehålla en god ekonomiska ställning. Det är självklart många olika faktorer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i kommunen men långsiktigt är befolkningsutvecklingen helt avgörande för våra framtida möjligheter till satsningar på vård, skola och en bra infrastruktur. Detta ger dessutom bra förutsättningar för möjligheterna att öka företagandet och sysselsättningsgraden i hela kommunen. Även om det kostar att växa och kräver resurser i närtid, inte minst i form av olika investeringar, så är detta helt nödvändigt för att klara våra framtida möjligheter till utveckling. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten minskar inte minst i Fyrbodals området. Tyvärr är den positiva utvecklingen vad gäller sysselsättning inte lika tydlig hos oss trots att företagen går bra och söker efter arbetskraft. Det stora flyktingmottagandet under 2015 är en starkt bidragande orsak till detta men även att andra grupper hamnat långt från arbetsmarknaden. Fokus under 2017 kommer därför att ligga på att fördjupa integrationsarbetet med dessa grupper och att hitta vägar till sysselsättning, för att minska risken för utanförskap och onödiga kostnader för kommunen på sikt. Här är det viktigt att de kommunala verksamheterna samarbetar med utgångspunkt i Handlingsplan för att främja kommunens integrationsarbete Mellerud står inför sin största investering någonsin när ett nytt särskilt boende ska ersätta de äldre boendena på Berg och Kroppefjäll. Men det är inte bara det kommande bygget på Ängenäs som planeras eller pågår i kommunen, investeringar i byggnader och infrastruktur har inte varit så här stora på många år, exempelvis färdigställdes ombyggnaden av Karolinerskolan och renoveringen av Tallåsens förskola under 2016 samtidigt som arbetena på Tingshuset påbörjades. Investeringar i belysningar på gång- och cykelvägar har också genomförts och kommer att fortsätta under Planeringen för ytterligare infrastruktur- och byggåtgärder pågår. Under 2017 ska detaljplanerna för Ängenäs, Ugglan, Sapphult och eventuellt Cirkusplatsen göras om. Byggnationen av den nya bollhallen vid Rådahallen hoppas vi kommer i gång under året. Arbetet med att revidera vår översiktsplan måste också påbörjas och färdigställas under året. Dessutom byggs det bostäder både av privata aktörer och vårt kommunala bolag, och vi får gå tillbaka många år för att finna motsvarighet till detta. Behovet av bostäder i kommunen är ju också stort så detta är verkligen både bra och välkommet. Dessutom är det ju så att arbete med infrastruktur, byggnationer och renoveringar av olika slag skapar nya arbetstillfällen, vilket vi också behöver. Turismen fortsätter att öka och blir en allt viktigare näring för kommunen och med vårt rykte som en kulturkommun av rang så borde vår dragningskraft bli ännu starkare både för boende och företagsetablering. Detta förstärks naturligtvis av de förbättrade möjligheterna att resa kollektivt till och från Mellerud som skett under senare år. Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamheter. Definitionen av en god ekonomisk hushållning avseende de finansiella målen är, att inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Kommunen som helhet har de senaste åren haft goda resultat på över 3% och under några år även över 4%. Även om årets resultat är mycket bra, trots osäkerheten runt socialförvaltningens resultat och det fortsatt flyktingarbetet, så måste vi fortsatt ha en stabil och långsiktig planering med tydliga och mätbara mål för våra verksamheter. Liksom många andra har vi tyvärr haft svårt med att rekrytera personal, främst till vård och omsorg men även till skolan. Detta har ökat arbetsbelastningen på ett icke önskvärt sätt och är inte hållbart i längden och vi måste göra allt vi kan för att minska vakanserna. Tack vare lojala medarbetare har verksamheten ändå kunnat genomföras på ett bra sätt. Trots en hel del mörka moln på himlen både globalt och här hemma som oftast beskrivs som en ökad otrygghet, så var 2016 på många sätt ett bra år för Melleruds kommun. Vi har en stark ekonomi och bra resultat i flera av våra verksamheter. Många av våra företag gjorde fina resultat under 2016 och flera planerar för utökad verksamhet. Befolkningen liksom bostadsbyggandet fortsätter att öka. Melleruds utveckling går vidare i en positiv riktning. Det kan vi tacka alla duktiga medarbetare för. Tommy W Johansson
5 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 3 Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun har under lång tid minskat. Under 2014 bröts denna trend och befolkningen ökade med 44, ökningen 2015 var 233 och för 2016 ytterligare 154. Under 2016 föddes 96 barn, vilket är 9 fler än föregående år, den 31/ var invånarantalet uppe i Arbetsmarknad / Integrationsverksamhet Organisationen I samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övriga kommunala verksamheter, stöttar Arbetsmarknadsenheten personer som står utanför arbetsmarknaden i deras väg mot ett arbete eller studier. Detta gör Arbetsmarknadsenheten genom att; * samarbeta med myndigheter, kommunala verksamheter, företag och föreningar, för att utveckla arbetsmetoder och processer. Som syftar till att stärka deltagarnas förutsättningar att komma till ett arbete. Antal öppet arbetslösa och i program * tillsammans med deltagaren driva en samordning av olika myndigheters insatser för deltagaren. * coacha deltagaren. Totalt antal arbetslösa (16 64 år) därav ungdomar (18 24 år) Nyanlända (16 64 år) Deltagandet Under år 2016 har Arbetsmarknadsenheten haft 120 deltagare. Detta är en minskning med 48% mot år Minskningen beror på klart färre deltagare som anvisats från Individ och familjeomsorgen. 40% av deltagarna har anvisats av Arbetsförmedlingen och 43% av Individ och familjeomsorgen. Övriga 17% kommer från skolan, Försäkringskassan, LSS och VGR psykiatrin. Arbetslösheten i kommun har stigit med ca 1,3% och december månad år 2016 var den på totalt 12,5%. Vilket ska jämföras med rikets 7,8%. Ökningen beror på det stora antal flyktingar som kommunen tagit emot. Antal deltagare Totalt antal deltagare (16 64 år) därav ungdomar (16 24 år) Nyanlända (0 67 år) Avslutsorsak Börjat arbeta Börjat studera Överförd till annan myndighet Slutfört uppdrag Någonting annat än ovanstående Totalt Integrationsarbete Melleruds kommun vill motverka främlingsfientlighet och verka för integration i hela samhället. Kommunen har en Integrationspolicyn som vänder sig till alla som lever och verkar i Melleruds kommun. Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor. Vi vill med integrationsarbetet bidra till ett samhälle där våra demokratiska värderingar stärker alla invånares
6 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 4 möjligheter att vara delaktiga i samhällslivet och känna sig trygga. Kommunen jobbar därför inom integrationsområdet utifrån fyra fokusområden; Ömsesidig respekt för individen Arbetet Skola Kommunens utveckling I enlighet med lagstiftningen bedriver kommunen verksamhet i samarbete med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen. Den stora gruppen omfattas av etableringen och sker främst i samarbete med Arbetsförmedlingen. Inom etableringsuppdraget har kommunen ett kommuntal på 10 personer. År 2016 tog kommunen emot 298 personer, vilket är var ökning med 10% jämfört med Under året deltog 628 personer i kommunens olika integrationsinsatser. Inskrivna Kvinnor Män Totalt Under 16 år år år Över 65 år 1 1 Summa: De kommunala verksamheterna samarbetar runt stödet i flyktingmottagandet i enlighet med Handlingsplan för att främja kommunens integrationsarbete. Barn och ungdomar får sitt främsta stöd från Kulturoch Utbildningsförvaltningen, medan vuxna får stöd via Arbetsmarknadsenheten och Vuxenutbildningen, samt Individ och familjeomsorgen. Fokus för år 2017 kommer ligga på att fördjupa integrationsarbetet för den stora mängd flyktingar med PUT, som kommunen tagit emot. I och med att Migrationsverkets prognos för mottagande av asylsökande flyktingar sänkts kraftigt, räknar vi med att piken för själva kommunmottagandet av flyktingar med PUT sker under år Detta innebär att vi räknar med en ökning på minst 10% även under år Bostadsmarknad Bostadsproduktionen har fortsatt att vara hög, under 2016 har det byggts, 12 enbostadshus, två flerbostadshus med 24 lägenheter och sex fritidshus. Fortsatt fart i svensk ekonomi Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. I vår tidigare skatteunderlagsprognos beräknades den offentliga konsumtionen, i reala termer, öka med 4,6 procent i år. Ökningen har nu justerats ned till 3,1 procent - vilket också det är en kraftig ökning. Utvecklingen nästa år har också justerats ned till följd av det mer begränsade flyktingmottagandet. Skattesats till kommunen kr/skkr Vänersborg 22,21 22,21 22,21 22,21 22,21 22,21 Färgelanda 22,26 22,26 22,26 22,26 22,76 22,76 Bengtsfors 22,92 22,92 22,92 22,42 22,42 22,42 Åmål 22,46 22,46 22,46 22,46 22,46 22,46 Mellerud 22,60 22,60 22,60 22,60 22,60 22,60 Dals-Ed 23,21 23,21 23,21 23,21 23,21 23,21 Riket 20,75 20,75 20,70 20,65 20,61 20,59 Svensk ekonomi ångar på Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. För helåret 2016 beräknas BNP ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent. För i år räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi blir fortsatt hög. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 procent. Den fortsatt höga produktionstillväxten baseras på att det i år blir bättre fart på exporten och hushållens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt.
7 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 5 Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av i år ner i en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax innan finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av nästa år... Källa: SKL cirk. 17:6 Melleruds kommun - framtiden Kommunen använder sig av den skatteprognos som Skl lämnar och den senaste presenterades i mitten av december. Mellerud står inför sin största investering någonsin, ett nytt äldreboende som ska ersätta särskilt boende på Bergs och på Kroppefjällshemmet. Planering pågår och bygget beräknas starta i slutet av året. Det råder stor osäkerhet kring det fortsatta arbetet med de nyanlända, antalet ensamkommande i kommunala HVB-hem har sjunkit och kommunen har koncentrerat verksamheten till ett boende. Migrationsverket har informerat om att flera asylboenden kommer att läggas ner under 2017, det kommer att innebära minskade arbetstillfällen och behovet av barnomsorg och skola kan komma att minska. Bidrag för asylsökande medfinansierar en stor del av skolans utökning under 2017, ett minskat antal förutsätter anpassning av skolans verksamhet, ett oförändrat antal med uppehållstillstånd i stället för asylsökande, kräver utökad finansiering. Melleruds omfattande mottagning av flyktingar innebär en osäkerhet för kommunens verksamhet och förutsätter framförhållning för att kunna anpassa verksamheterna uppåt och neråt. Vid årsskiftet uppgick kommunens fordran på migrationsverket till 47 mnkr. När kommunens fordran reglerats så finns det en likvid buffert för kommande integrationskostnader och kostnader för att anpassa kommunens verksamheter motsvarande 32 mnkr, ca 15 mnkr används för kostnader kommunen haft. Redovisningsmodell
8 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 6 Resultaträkningen visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaderna Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Finansieringsanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar, d.v.s. hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ska ingå samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider Avskrivning sker utifrån komponentens beräknade livslängd. Livslängderna är mellan 3 och 100 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Kommunen har fastställt regler för uppdelning av tillgångar i komponenter. För äldre tillgångar har en schablonmodell använts, äldre tillgångar uppdelas succesivt i komponenter. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3.
9 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 7 Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen på kort och lång sikt. Förutom den verksamhet kommunen bedriver i sina förvaltningar bedrivs viss kommunal verksamhet i bolagsform. Koncernredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VAverksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår kommunens helägda bolag. Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 % ingår även i sammanställningen. 4.1 Resultat och kapacitet Årets resultat och jämförelsestörande poster Melleruds Bostäder AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 66 Melleruds Industrilokaler AB Bolaget är utan verksamhet men ingår i koncernredovisningen. Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att handha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fyra av Dalslandskommunerna har en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs av och bedriver räddningstjänst i Trollhättans, Vänersborgs, Färgelandas och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl. Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs och Melleruds kommun samt driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. Årets resultat Årets resultat mkr 45,7 16,7 19,2 15,8 15,4 Exkl. jämförelsestörande poster 14,9 11,7 19,2 6,6 5,9 I förhållande till skatt och bidrag % 8,0 3,3 3,9 3,3 3,3 Exkl. jämförstörande poster% 2,8 2,4 3,9 1,4 1,3 Kommunen har de senaste åren haft goda resultat med resultatnivåer över 2 % och under några år även över 3 %. Återbetalningen av premier från Fora har redovisats som en jämförelsestörande post. I år är det det extra statsbidraget till kommuner som tagit emot många flyktingar på 30,7 mkr som stör jämförelsen, detta pga. av att kommunen inte har någon matchande kostnad. Kommunfullmäktige har beslutat att huvuddelen av bidraget ska användas för utökad investeringsverksamhet. I Melleruds kommun använder vi ett finansiellt nyckeltal/mål som relaterar till hur stor del av skatt och bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag. Målet för i Melleruds kommun är 2 %, i bokslutet är detta uppfyllt, även utan det extra statsbidraget. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mkr. Kostnaden för avskrivningar är inte likviditetspåverkande och används också till egenfinansiering av investeringar.
10 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 8 Nettokostnadsandel Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor andel av skatteintäkterna som går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 97-98%. Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag % Resultatets andel av skatt & bidrag % % Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 87,4 92,0 91,0 89,8 91,9 Planenliga avskrivningar 4,1 4,2 4,5 6,1 3,9 Nettokostnadsandel exkl. jämförstörande poster och finansnetto 96,9 97,0 95,4 97,8 97,9 Finansnetto 0,5 0,6 0,7 0,9 0,9 Nettokostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster 97,5 97,6 96,1 98,6 98,7 Jämförelsestörande engångsposter -5,4-0,8 0,0-1,9-2,0 Nettokostnadsandel 92,0 96,7 96,1 96,7 96,7 Resultatets andel av skatt & bidrag % 8,0 3,3 3,9 3,3 3,3 Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 92 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan förenklat sägas användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. I bokslutet uppgår detta belopp till 68,9 mkr. I detta belopp är det extra statsbidraget på 30,7 mkr medräknat. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 30,8 procent, exklusive det extra generella statsbidraget är täckningen 26,7%. Det motsvarar den nivå som uppnåddes Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 753 mkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 64 procent. Även detta motsvarar föregående års nivå. Bruttokostnaden har ökat med 76 mnkr eller med 11 %. Den främsta orsaken är kommunens mottagning av nyanlända. Skatter och statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och mellankommunal utjämning har ökat med 55,5 Mkr jämfört med bokslut 2015, det motsvarar en ökning på 10,8 procent. Räknar vi bort det jämförelsestörande statsbidraget uppgår ökningen till 4,8 procent. Kommunens utdebitering är 22:60 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 11,48 är det sammanlagda skatteuttaget 34:08 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 32:10 per skattekrona, den har ökat med 11 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens kostnadsräntor har minskat jämfört med föregående år. De har minskat från tkr 2015 till tkr 2016, orsaken lägre räntenivå på lån och pensionsskuld, låneskulden är oförändrad. Årets investeringar Investeringarna uppgår till 43,2 mkr. Årets avskrivningar uppgår till 23,2 mkr. Det finansiella målet att egenfinansiera samtliga investeringar gäller inte i år, Kommunfullmäktige har beslutat om undantag pga. stor investeringsbudget. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda. Det innebär att 30 mkr överförs till budgetåret 2017 förutsatt att investeringsobjekten beviljats igångsättningstillstånd, det innebär i sin tur att Kommunfullmäktiges ursprungliga mål på full skattefinansiering av investeringar uppfylls Investeringsvolym (mkr) Investeringsvolym / skatteintäkter (%) 7,5 8,2 0,3 5,4 13,0 Årets avskrivningar (mkr) Självfinansieringsgrad* % *Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som har finansierats med årets resultat plus avskrivningar. 100 % innebär att kommunen har självfinansierat samtliga investeringar som utförts under året.
11 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun Risk - Kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Kassalikviditeten är relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. En kassalikviditet under 100 % innebär att kommunen kan bli tvungen att ta upp lån för att betala sina kortfristiga skulder. % Kassalikviditet 80,9 71,3 59,6 66,9 50,0 Kommunens likviditet, 3,8 mkr per 31/12 är en ögonblicksbild. Kommunen har en checkkredit på 20 mkr i Dalslands sparbank, vilken till viss del har utnyttjas vid fem tillfällen under året. Likviditetsplaneringen kompliceras av att beslut och utförande av investeringar inte följs åt, i mars månad betalas de anställdas tjänstepensioner samt en större del av vårterminens interkommunala ersättningar för skolelever i andra kommuner/företag. Sannolikt kommer detta att kräva upplåning någon gång i februari/mars Kommunen har en låneram för 2017 som överstiger upptagna lån med 60 mnkr. Upplåningen skjuts på framtiden så länge likviditeten är god. Låneskuld År/mkr Koncernens upplåning mkr Kommunens upplåning mkr Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år 3,76 4,58 5,35 5,30 5,81 Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år 3,15 3,88 4,51 4,01 4,00 Koncernens genomsnittliga räntesats, % 2,88 2,77 3,08 2,96 3,22 Kommunens genomsnittliga räntesats, % 2,52 2,51 2,95 2,74 2,88 Låneskulden har minskat i koncernen med 0,5 mkr.
12 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 10 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive skulder. Mellerud har med en bra utveckling fått en soliditet i nivå med genomsnittskommunen. Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har stadigt förbättrats beroende på bra resultat i kombination med en återhållsam investeringsnivå. Soliditeten är nu för första gången positiv inkl. ansvarsförbindelse för pensioner 9,9 (-0,8) procent. I riket var kommunernas genomsnittliga soliditet 9,7 procent vid föregående årsskifte. Under 2018 kommer ansvarsförbindelsen för pensioner att påverkas av en förändrad ränteberäkning och en översyn av dödlighetsmåttet. Detta kommer att påverka soliditetsmåttet negativt. Kommunalskatt Melleruds skattesats uppgår till 22,60 kr/skkr. Senaste förändring av skattesatsen var 2011 då skatten sänktes med 9 öre i samband med skatteväxling. Andel av rikets medelskattekraft i % Vänersborg Färgelanda Åmål Bengtsfors Dals-Ed Mellerud Melleruds skattekraft är oförändrad relativt den genomsnittliga skattekraften, våra grannkommuner Vänersborg, Bengtsfors, Åmål och Dals- Ed har sänkt sin relativa skattekraft. Det finns endast fem kommuner i landet som har lägre skattekraft per invånare än Mellerud, det är Årjäng, Eda, Bjurholm, Dals-Ed och Högsby. Inkomster beskattade i annat land ingår inte i underlaget.
13 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 11 Inför 2014 rättades felaktiga beräkningar i kostnads-utjämningssystemet. Vad inte alla tänker på är att kostnadsutjämningen är relativ övriga kommuner, systemet förändras utifrån detta betalade Mellerud en avgift på kr/inv. = -14,7 mkr, under 2016 fick Mellerud ett bidrag på kr/inv. = 17,5 mkr. En skillnad på 32,2 mkr. Vilket påverkar kommunens finansieringsutrymme och resultat. Utjämningsbidrag / utjämningsavgift Kr per invånare Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Melleruds bostäder AB Tkr med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Egnahem och småhus 155 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Kommuninvest i Sverige AB Koncernens lån i Kommuninvest Summa Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 220 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet på kommunen att ge garanti upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under 2016 har inga borgensåtaganden infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen, ökning sker på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2013 och 2011 förändrades diskonteringsräntan Mkr 208,9 216,6 222,9 233,6 219,0 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Utredningsstatusen av pensionsåtagandet är 99 procent. I förslaget till ny redovisningslag för kommuner kommer ansvarsförbindelsen att lyftas in i kommunens balansräkning. Det är inte fattat något beslut om från och med när den nya lagen ska gälla. Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 0,6 mkr och uppgår idag till 273 mkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 3,76 år Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 429 mkr eller 46 tkr per invånare var åtagandet 46 tkr per invånare. Koncernen har minskat sina lån, antal invånare har ökat och ansvaret för Kommuninvest har ökat. Utfall i förhållande till budget I nedanstående tabell redovisas avvikelserna i nämndernas bokslut. Jämfört med budget redovisar kommunen ett underskott på 5,3 mnkr. Nämndernas avvikelser i prognosen är -5,8 mnkr och det är framförallt Socialnämndens kostnader som dragit iväg till en nivå som vi inte sett på flera år.
14 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 12 Nämndernas budgetavvikelser KF KS Ks Adm Ks Samh varav affärsdrivande BN KUN SN En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt 4.3 Framtid SKL skriver: Den starka skatteunderlagstillväxten 2015 och 2016 beror framförallt på att den pågående konjunkturuppgången har medfört stark ökning av arbetade timmar båda åren. I år förstärks skatteunderlaget också av en relativt stor ökning av pensionsinkomsterna till följd av kraftigt positiv balansering av inkomstanknutna pensioner. Nästa år prognostiserar vi avtagande skatteunderlagstillväxt. De beror främst på att arbetade timmar inte väntas utvecklas fullt lika starkt som i år. Även utbetalningarna av en del sociala ersättningar, främst sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar, bidrar mindre till skatteunderlagets ökning. Detta motverkas delvis av att det stramare arbetsmarknadsläget leder till att löneökningarna blir större. Källa: SKL Cirk 16:65 % SKL feb ESV dec SKL dec Reg. sep 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9 4,8 4,4 3,6 3,5 3,8 5,0 5,2 4,2 4,2 4,1 Framåt Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. Resultatprognosen ger ett resultat på ca 2% av skatter & bidrag exklusive det extra statsbidraget och inklusive Socialnämndens stora överskridande. Ett stort frågetecken för framtiden är hur Mellerud klarar sina uppgifter med mottagningen av de stora flyktinggrupperna, ett annat är om det går att styra äldreomsorgen till ekonomisk balans. God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Sveriges kommuner har krav på sig att bedriva verksamheten på ett sätt som inte försämrar förutsättningarna för kommande generationer. I kommunallagen från 1953 den levande generationen bör ej förstöra vad de tidigare generationerna hopbragt till de efterlevandes gagn. I kommunallagen 1992 är det beskrivet som att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. År 2000 tillkom balanskravet, kommunen måste budgetera med ett positivt resultat och återställa eventuella underskott, 2013 infördes möjligheten till resultatutjämningsreserv. Dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse. 5.1 God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Definitionen av god ekonomisk hushållning avseende de finansiella målen är att: Innevarande
15 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 13 generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. 5.2 Finansiella mål A. Investeringar ska finansieras med egna medel. Definieras som summan av årets resultat och avskrivningar. (Vill man investera mer så krävs bättre resultat) B. Soliditeten ska vara positiv inklusive ansvarsförbindelse. Soliditeten beräknas genom att ställa eget kapital minus ansvarsförbindelsen i förhållande till tillgångarna. C. Låneskulden ska för den skattefinansierade verksamheten ej överstiga 10 tkr/inv. Ökar antalet invånare så ökar återbetalningsförmågan och skulden kan öka, eller omvänt. D. Resultatet ska minst uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet ska inflationssäkra eget kapital, men minst öka med 2 %. I budget 2016 beslutade fullmäktige: På grund av hög investeringsnivå för budgetåret 2016 och planåret 2017 medges undantag för mål A. Samtliga kommunfullmäktiges finansiella mål uppfylls. Vid budgetbeslutet gjorde kommunfullmäktige ett avsteg från målet att samtliga investeringar ska finansieras med egna medel, detta på grund av en omfattande investeringsbudget. Investeringarna har inte kommit igång eller slutförts som planerat - en stor del förs över till nästa år.
16 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 14 Målsättning: Resultatet ska minst uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet är en viktig komponent i alla finansiella nyckeltal. Resultatets storlek påverkar möjligheten att egenfinansiera investeringar, påverkar det egna kapitalet som är ena sidan i soliditetsmåttet och påverkar likviditeten som avgör lånebehovet. Resultatnivån 2% bedöms f.n. vara en nivå som möjliggör balans i kommunens ekonomi. ca 70% av Sveriges kommuner styr mot denna resultatnivå. Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 45,7 mnkr, tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 41,4 mnkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 20,4 mnkr. Kommunen fick i december 2015 ett extra statsbidrag på 30,7 mnkr. Kommunfullmäktige har beslutat att utökningen av resultatet ska användas till att utöka investeringsbudgeten med 20,8 mkr och att resterande 8,6 mnkr ska förstärka kommunens förmåga att integrera nyanlända. Dessa 8,6 mnkr ingår i årets resultat. Kommunfullmäktige har möjlighet att använda dessa medel till att budgetera utökade kostnader för integration av nyanlända. Resultatet har uppstått genom både plus och minusposter. Socialnämnden redovisar en årsprognos på -13,8 mkr. Några av kostnaderna har varit befarade tidigare och Kommunfullmäktige har beslutat om ökat anslag med 9,4 mnkr för bl.a. äldreomsorg och försörjningsstöd i budget Socialnämndens underskott 2016 är högre än budgetökningen för 2017 vilket innebär att nämnden behöver vidta åtgärder för att få en verksamhet i nivå med tilldelade anslag. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds industrilokaler AB samt Melleruds bostäder AB till 100 procent, Dalslandskommunernas kommunalförbund ingår med 22 %. Bolagens sammanlagda resultat uppgår till - 4,9 mnkr. Anläggningstillgångar Målsättning: Investeringar ska finansieras med egna medel Egna medel definieras i detta sammanhang som summan av årets avskrivningar och årets resultat, målet är uppfyllt om självfinansieringsgraden uppgår till 100 eller mer inklusive det extra statsbidraget. Kommunfullmäktige kan vid behov av en högre investeringsnivå undanta detta mål. Undantag bör inte ske så att det påverkar måluppfyllelsen av övriga finansiella mål. Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 424,3 mnkr. Tillgångarna har ökat med 24,8 mnkr. Årets nettoinvesteringar inkl. utrangeringar uppgår till 44,8 mkr. Hela investeringsbudgeten för 2016 uppgick till 72,5 mkr. Det beloppsmässigt största investeringsobjektet är köp av kommunhuset 24,5 mkr. Samtliga objekt har inte färdigställts vilket innebär att de objekt som har fått igångsättningstillstånd men ej slutförts får färdigställas nästa år, 27,5 mnkr Investeringsvolym (mkr) Investeringsvolym / skatteintäkter (%) 7,9 8,2 0,3 5,4 13,0 8,5 Årets avskrivningar (mkr) Årets resultat (mkr) Självfinansieringsgrad* %
17 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 15 Låneskuld Målsättning: Låneskulden ska för den skattefinansierade verksamheten ej överstiga 10 tkr/inv. Låneskulden delas upp mellan skatte- och affärsdrivande verksamhet, på så sätt att affärsverksamhetens anläggningstillgångar anses vara lånefinansierade till 100%. Resterande låneskuld sätt i relation till antalet invånare. Ökar antalet invånare så kan de bära en större låneskuld och tvärtom. Ansvarsförbindelsen för pensioner inkluderas ej. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till amortering. Under 2016 har ingen amortering av lån utförts. Ansvarsförbindelsen för pensioner har under perioden minskat med 7,7 mnkr och prognosen är att skulden ska minska med 3-4 mnkr om året de kommande åren. Förändring av lån År/Mkr Lån av kreditinstitut 121,3 121,3 121,3 161,3 138,0 Förändring 0,0 0,0-40,0 23,3 0,0 Lån av anställda 208,9 216,6 222,9 233,6 219,0 Förändring -7,7-6,3-10,7 14,6-1,9 Summa 330,2 337,9 344,2 394,9 357,0 Soliditet / skuldsättningsgrad Målsättning: Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner vara positiv Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuldsättningsgrad och förbättrar sitt finansiella handlingsutrymme. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse är för första gången positiv. Soliditeten uppgår till 9,9%. Den genomsnittliga soliditeten för rikets kommuner inkl. ansvarsförbindelsen var ,1 procent. Skuldsättningsgraden har minskat, orsaken är främst minskade kortfristiga skulder. Den främsta orsaken till detta är minskade leverantörsskulder. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 36,7 (31,7) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Sammanfattning Av kommunens fyra finansiella mål uppfylls samtliga. Investeringsmålet uppfylls pga. att alla projekt ej slutförts.
18 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Balanskravet är ett krav som kommunen måste uppfylla enligt kommunallagen. Balanskravet innebär i korthet att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet blir negativt i bokslutet ska underskottet återställas inom tre år, Kommunfullmäktige ska besluta om en plan för detta. Enligt lagstiftningen ska det i förvaltningsberättelsen redovisas en balanskravsutredning i enlighet med lagen. I tabellen nedan redovisas att kommunen uppfyller balanskravet. Balanskravsutredning tkr Årets resultat Samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Avsatt till resultatutjämningsreserv (över 1 % fr.o.m. 2016) Årets balanskravsresultat Sedan 2013 är det möjligt för kommunen att tilllämpa resultatutjämningsreserv, RUR, för att under vissa förutsättningar föra medel mellan olika år. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer ( ) kan en reservering till RUR göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 % av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning. För kommuner som inte uppfyller kravet på positiv soliditet inkl. ansvarsförbindelse för pensioner får avsätta den del av resultatet som överstiger 2 % av skatt och bidrag. Mellerud har fram till 2015 haft negativ soliditet inkl. ansvarsförbindelse och har därför endast avsatt den del som överstiger 2 %, fr.o.m är soliditeten positiv och avsättning sker med den del som överstiger 1 %. Resultatutjämningsreserv År Ingående värde Reservering till RUR Disponering av RUR Utgående värde Resultatutjämningsreserven är en del av kommunens egna kapital som sista juli uppgår till tkr inkl. ansvarsförbindelsen. Det finns ingen likvid fond som innehåller RUR, vid en ev. disposition så får det ske utifrån de finansiella förutsättningar som råder vid det tillfället en utökning av låneskulden är ett sätt, förutsatt att det finns utrymme inom det finansiella målet.
19 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med sin styrning i ett visionsdokument. Dokumentet innehåller ett antal övergripande inriktningsmål. Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara mål för budgetåret. Nämnderna redovisar måluppfyllelsen i respektive nämnds del av förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Nämnderna redovisar sina mål till Kommunfullmäktige i november året före budgetåret. De fastställda målen är ett led i Kommunfullmäktiges styrning mot god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelseförvaltningen arbetar mot åtta nämndsmål. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar mot två nämndsmål. Plan- och byggkontoret har tre nämndsmål som man arbetar med Kultur- och utbildningsförvaltningen arbetar mot sju nämndsmål. Socialförvaltningen arbetar mot sju nämndsmål. Totalt är det 27 nämndsmål som följs upp med 59 nyckeltal. Nämndsmålen och analys av måluppfyllelse återfinns på respektive nämnds sidor, sammanfattningsvis kan säga att de som har färre konkreta målformuleringar har lättare att redovisa måluppfyllelsen. Alla mål står för någon form av utveckling för att uppfylla kommunfullmäktiges vision och dess inriktningsmål.
20 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 18 Resultat- och balansräkning
21 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 19
22 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 20 Noter
23 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 21
24 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 22
25 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 23
26 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 24
27 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 25 Driftredovisning
28 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 26 Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för 2016 uppgår till 72,5 mkr, alla projekt hinner inte färdigställas under året. Större projekt som inte hunnit färdigställas är Västerråda, sporthall och Stinsen. Anslag som överförs till 2017 uppgår till 27,6 mnkr.
29 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 27 Kommentarer till investeringsprojekt, bokslut 2016 Reparation av Strömbron Arbete pågår under vatten med att säkra brofäste. Akuta säkerhetsåtgärder har gjorts på bron med staket mm. En långsiktig lösning behöver tas fram för att säkra hållbarhet och underhållsbehov. Gång och cykelväg, Järnvägsgatan Alla tillstånd med Trafikverket är klara. Vi väntar på konsult från Trafikverket som skall granska utformningen av cykelväg. Arbete med utökandet av parkeringsplats samt GC-väg planeras att utföras under vår/sommar Belysning gång och cykelväg Belysningspollare har monterats så att det möjliggjort belyst GC-väg från änden av Storgatan och runt Ängenäs. Detta är slutfört. Belysning gång och cykelväg runt golfbanan Pollare har köpts in och kommer att installeras under våren Här kommer GC-vägen runt golfen att belysas. Reparation av kaj vid Dalslands center Dykare har gått över kajen vid Dalslands center och åtgärdat de problem som upptäckts. Arbetet görs tillsammans med reparation av Strömbron. Laddstolpar i Mellerud för elbilar. Planen är att montera en ladd stolpe vid resecentrum och en vid Köpmantorget. Varje stolpe har två uttag och är av typen långsamladdare. Utredning pågår med att utreda vilken betallösning man skall välja. Montering kommer att ske under våren Försäkringskrav Åsebro samt Åsens skola kommer att kompletteras med direktkopplat brand och utrymningslarm. Larmet kommer att vara kopplat till Närf. Projektering är klar och installation kommer att göras under Karolinerskolan + Karolinerskolan yttre miljö Ombyggnaden av skolan färdigställdes och togs i bruk i början av Under året har de utvändiga markarbetena gjorts färdigt. Resultatet av ombyggnaden har blivit mycket lyckad där skolan har fått en modern och funktionell utformning. I samband med ombyggnaden byggdes även ett nytt tillagningskök. Investeringen har gett ett positivt avtryck och framtidstro på Dals Rostock som ort. Överordnat övervakningssystem Arbete pågår här med att hitta ett enkelt och funktionellt system som fyller våra behov. Test görs med att nyttja befintlig utrustning som idag finns i Åsebro skola samt Rådahallen. Dessa system byggs på för att se om det kan vara en bra och långsiktig väg att gå. Målet med projektet är att få en bra överblick på våra fastigheter gällande larm och funktioner och få en säker och effektiv drift. Tingshuset renovering Arbete pågår med att rusta upp hela undervåningen. Renoveringen görs i gammal stil vilket kommer att höja helhetsbilden av fastigheten. Man rustar upp de grupprum som ej använts tidigare. Bra inomhusmiljö ordnas med avseende på ventilation och ljud. Lokalerna blir även fullt tillgängliga. Tanken är att undervåningen i framtiden skall kunna nyttjas mer till möten, bröllop mm. Tallåsens förskola renovering Tallåsens förskola har genomgått en stor renovering efter att ha stått tomställd under flera år. Här har ytskikt invändigt samt kök renoverats. Stinsen yttre renovering Projektering pågår med att ta fram lösning för renovering av tak och fasad. Detta arbete har nedprioriterats pga. andra projekt. Målet är att starta upp detta igen under våren Stinsen inre renovering Projektering är utförd. Tanken är att utföra dessa arbeten med våra ramavtalsleverantörer. Detta arbete har nedprioriterats pga. andra projekt. Målet är att starta upp detta under senvåren Sporthall Projektering pågår med upphandlad konsultgrupp. Möten har hållits med föreningar för att få deras syn på lokalerna. Underlag för förfrågning beräknas vara klara under april 2017 och beräknad byggstart under tidig höst. Hiss Idrottshuset Arbete är utfört och klart. Slutbesiktning sker feb Hiss har installerats samt att entre har gjorts tillgänglig med ramp och dörrautomatik. Brandskydd har uppdaterats enligt dagens bestämmelser. Såld mark Följande mark har sålts under året: del av Hassle 1:27, Östra Järn 1:94, del av Sapphult 1:3, Järven 3, Järven 4, Järven 5, Järven 7, Järven 8, Järven 9, Järven 10, Järven 11, Järven 13, Järven 14, Järven 15, Järven 18, del av Ängenäs 2:16, del av Hällan 1:304, del av Erlandsrud 2:2, Paberg 1:5, Sapphult 1:32
30 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 28 Personalekonomiskt bokslut Personalekonomiskt bokslut För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År 2016 uppgick personalkostnaderna till cirka 64 procent (ca 434 mkr) av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var kr. Medellönen för kvinnor var kr och för män kr, vilket kan anses vara en relativt liten skillnad. Osakliga löneskillnader anses därför inte föreligga. En arbetsvärdering och löneöversyn genomfördes i slutet av 2016 och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t.ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Anställningsstruktur Antalet anställda kan räknas i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är ca 51 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 49 procent, motsvarande siffra för män är drygt 3 procent av det totala antalet tv-anställda. Av de 825* tv-anställda var 687 kvinnor och 138 män, det vill säga drygt 83 procent kvinnor och ca 16 procent män. Det var 451 personer som var heltidsanställda, 349 kvinnor och 102 män, samt 367 stycken deltidsanställda, 335 kvinnor och 32 män. Det kan också konstateras att vi hade ca 82 personer som var månadsavlönade med visstidsförordnande samt en personalrörlighet på 205 nyanställda och 147 avslutade personer samt ett antal tjänster som inte återbesattes. * Antalet heltids-och deltidsanställda uppgår sammantaget till totalt 818 tv-anställda vid separat sökning. Detta gör en diff på 7 personer där trolig orsak kan vara systemteknisk. Åldersstrukturen bland de tv-anställda i kommunen har inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är fortfarande mellan 50 och 59 år, 284 st. följd av gruppen år, 202 st. Medelåldern bland alla anställda är 48 år för kvinnor och 46 år för män. År 2016 var 150 stycken 60 år eller äldre. Detta innebär att kommunen fortsatt kommer behöva ersättningsrekrytera ett stort antal personer. Konkurrensen om arbetskraften är stor, särskilt inom vissa yrkesgrupper så som till exempel lärare, sjuksköterskor och socionomer. Det kommer ställa höga krav på arbetet runt att kunna locka rätt kompetens. Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden, få anställda med lång sjukfrånvaro, som höjer upp genomsnittet varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Den totala sjukfrånvaron ligger på 7,5 procent vilket är 0,4 procentenheter högre än året innan. Värt att tillägga är att korttidsfrånvaron har minskat dock marginellt från 2,8 procent till 2,7 procent. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 58,6 procent av totala antalet sjukdagar, en minskning sedan förra året med 1,5 procentenheter. Under de senaste fem åren har andelen anställda med sjukfrånvaro varierat. Man ser nu en ökning av den totala sjukfrånvaron oavsett ålder. Störst procentuell ökning visar sig i ålderskategorin år. Under 2016 har mäns sjukfrånvaro ökat med 1 procentenhet jämfört med kvinnornas 0,2 procent.
31 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 29 Sjukfrånvaron per ålderskategori% Ålder ,3 6,2 7, ,8 5,4 7, ,6 7,6 8, ,4 6,0 9, ,5 6,8 9,4 Total sjukfrånvaro Fördelning män kvinnor% Män 3,8 2,9 3,2 3,4 4,4 Kvinnor 7,6 6,9 8,4 8,0 8,2 Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som behöver förvaltas för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Pensionen och därmed pensionsskulden är en uppskjuten lön för tidigare utfört arbete. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är i till största del återlånade av kommunen. Under 2006 betalade kommunen av 5 mkr på ansvarsförbindelse för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med ca 300 tkr. Detta tryggande förändras med utbetalningar och avkastning. Beloppet uppgår f.n. till 3,3 mkr. Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och uppgår till 217 mkr inklusive löneskatt. I avtal har överenskommelse träffats om att efter 1998 betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Pensionsutbetalningarna till ålderspensionärerna uppgick år 2016 till 10,7 mkr (11,2) inkl. löneskatt, den förmånsbestämda avtalspensionen som intjänats t.o.m. år 2016 uppgår till 6,7 (7,2) mkr inklusive löneskatt. Kommunen har tecknat en tjänstepensionsförsäkring för att trygga den del av den förmånsbestämda ålderspensionen som är möjlig att försäkra. Premien för intjänad FÅP under året var 2,2 mkr, pga. ökade reala löner i kommunen kommer intjänande av FÅP att öka, prognosen för år 2020 är 5,9 mkr. De närmaste åren så beräknas inte ansvarsförbindelsen att öka utan de årliga utbetalningarna är i nivå med skuldens värdeförändring. Denna beräkning förutsätter oförändrad diskonteringsränta. Semesterlöne- och övertidsskulden Arbetsgivaren har också en skuld gentemot arbetstagarna för outtagen semester, ferielöneskuld, övertid och timlöneskuld. År 2016 uppgår skulden till 34,1 mkr, vilket är en ökning med 1,7 mkr sedan år Det är främst värdet på sparade semesterdagar som ökar, antalet har minskat något. De anställda har sparat semesterdagar en minskning med 231 dagar jämfört med föregående år! Antal anställda som sparat 40 semesterdagar eller mer har ökat från 47 till 50.
32 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 30 Kommunfullmäktige Ordf. Morgan E Andersson Beskrivning Utfall 2016 December Budget 2016 December Avvik December Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige är kommunens beslutande församling. Fullmäktige består av 31 förtroendevalda ledamöter. Kommunfullmäktige tillsätter kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Det är fullmäktige som bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Överförmyndaren tillsätts av fullmäktige, tillsyn av verksamheten sker av Länsstyrelsen. Valnämnden är en obligatorisk nämnd där fullmäktige utser ordförande och vice ordförande. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på kommunfullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. Med sin granskning bidrar revisionen till att värna och utveckla demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Analys ekonomi Verksamheten drog över budget med 188 tkr, beroende på investeringar som gjordes 2015, ipads som köpts in till politikerna. Det finns obalanser och oklarheter i finansieringen av överförmyndarens verksamhet. Oklarheterna grundar sig på kostnader orsakade av den stora omfattningen av mottagna flyktingar, kostnaderna har täckts av "flyktingpåsen".
33 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 31 Kommunens revisorer Ordf. Joacim Magnusson Utfall 2016 Beskrivning December Budget 2016 December Avvik December Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner ansvarar för. Revisionen ger legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling av verksamheten. Analys verksamhet Verksamheten har följt den planerade revisionsplanen för året. Revisionen har under året avlämnat följande granskningsrapporter. * Granskning av årsredovisningen * Granskning av delårsrapport * Granskning av uppföljning av akt granskning LSS * Granskning av målstyrning * Granskning av kontanthantering Tre granskningar kommer att löpa över till Analys ekonomi I de fall det inte uppstår något revisionsbehov utöver den beslutade revisionsplanen så kommer revisionens anslag att räcka till. Åtgärder för att komma i balans Då verksamheten beräknas hålla budget, kommer inga åtgärder att göras för närvarande.
34 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 32 Överförmyndaren Överförmyndare Frida Larsson Beskrivning Utfall 2016 December Budget 2016 December Avvik December Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Genom avtal samverkar Överförmyndarna i Uddevalla, Lysekil, Färgelanda, Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och Mellerud och har ett gemensamt kontor i Uddevalla, där Uddevalla är värdkommun. Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Länsstyrelsen utövar tillsyn över verksamheten. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av god man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo eller om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Analys verksamhet Överförmyndaren flyttar beslutsrätten från sig själv till delegaten Samverkande överförmyndare Uddevalla, som träder i Överförmyndarens ställe. All handläggningen sker i Uddevalla kommun. Analys ekonomi Stadsbidrag utbetalas efter ansökan från Migrationsverket för överförmyndarnas arvode och omkostnaderna för gode män under asyltiden och för 30 dagar efter PUT. En differens uppstår när det gäller arbetsgivaravgifterna. De flesta av gode männen har sociala avgifter på 16,36% vilket är den procent som är återsökbar och kommunen betalar 38,46% oavsett vad som är återsökbart. Det har uppkommit tolkkostnader som inte tidigare vart aktuella. Debitering för handläggningskostnader till Uddevalla kommun sker per tertial. Handläggningskostnaderna grundar sig på befolkningsmängden per kommun. Eventuellt överskott återbetalas Totala kostnader 2016 är :- och budgeterat för 2016 var :-. Arvodeskostnader som gäller 2015 har inkommit och utbetalats 2016 och inte blivit uppbokade. Stadsbidrag utbetalas efter ansökan från Migrationsverket för överförmyndarnas arvode och omkostnaderna för gode män under asyltiden och för 30 dagar efter PUT. För tid efter PUT utbetalas utan anfordran kr per barn som en schablonersättning. Dessa ska täcka godmankostnader och vissa sociala kostnader. Bidraget går till den kommun som enligt SoL anses vara placeringskommun. Handläggningskostnader för EKB beräknar Uddevalla utefter Migrationsverkets riktlinjer ligga på 7642 kr per barn kr av de kr som betalas ut bör tillfalla Överförmyndaren. Riktlinjer för detta finns inför Åtgärder för att komma i balans Under år 2014 samt 2015 fattades arvodesbeslut som inte följt riktlinjerna vilket gett avslag på återsökning från migrationsverket som påverkar Riktlinjer är upprättade och detta beräknas ligga i fas till 2017.
35 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 33 Kommunstyrelsen Ordf. Tommy W Johansson Beskrivning Utfall 2016 December Budget 2016 December Avvik December Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen i Mellerud är även teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, tillika ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation och trafik- och krisledningsnämnd. Verksamheten bedrivs i två förvaltningar. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning samt Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltningen Analys måluppfyllelse Analys redovisas i respektive förvaltning. Analys verksamhet Alla verksamheter löper på enligt plan. Från och med den 1 mars har ansvaret för Rådahallen flyttats från Samhällsbyggnads- till KS-förvaltningen. Helena Stor Hansson hade det direkta ledningsansvaret för verksamheten. Från och med den 24 oktober är Rådahallen en egen enhet med tf. enhetschef Catharina Åbom. Från samma datum har Mario Vasquez tagit över ledningsansvaret för Dalslands Center och införlivar verksamheten med Medborgarkontoret. Kommunstyrelsens utrymme för att kunna stötta verksamheter som belastats hårt av flyktingmottagandet har inte utnyttjats, av de 3,3 mnkr finns det 2,650 mnkr kvar. Kommunfullmäktige har avsatt 800 tkr för framtagande av detaljplaner. Av dessa finns det 646 tkr kvar. Medlen behövs Samhällsbyggnadsförvaltningen visar för de skattefinansierade verksamheterna ett överskott på tkr. I detta resultat ingår tkr för vinst av fastighetsförsäljningar, 783 tkr för vinst av skogsavverkning, 310 tkr för försäljning av maskiner samt en förlust på 398 tkr på Ugglan kvarteret. Dessa vinster skall inte användas i driften utan återlämnas till kommunens kassa. Tar man hänsyn till dessa poster så redovisar de skattefinansierade verksamheterna ett överskott på 224 tkr. För de affärsdrivande verksamheterna redovisas ett överskott på tkr. Här är det Renhållning samt Fjärrvärme som levererar ett överskott. VA går enligt budget. Resultaten för de affärsdrivande verksamheterna balanseras mot kollektivet. Både Renhållning och Fjärrvärme har underhåll planerat vilket detta överskott kommer att användas för. Tjänsten som näringslivsutvecklare med marknadsföringsansvar är tillsatt och Jenni Hagman börjar sin tjänst i april Förutom den ordinarie verksamheten inom Samhällsbyggnadsförvaltningen är det väldigt många projekt på gång både i de kommunala verksamheterna och i den taxefinansierade. Arbetsbelastning är stor inom hela förvaltningen framför allt beroende av alla projekt. Analys ekonomi Kommunstyrelseförvaltningen gör ett överskott på 8,3 mnkr.
36 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 34 Framtid I april är alla tjänsterna inom KS-förvaltningen tillsatta. I och med det kan mer tid läggas på strategiskt arbete. En ny styr- och ledningsplan ska tas i kommunfullmäktige under våren och därefter krävs det ett stort förankringsarbete. Den nya tjänsten som controller tillsattes i början av januari i år. Det innebär att det finns ytterligare möjligheter att analysera kommunens olika verksamheter för att kunna erbjuda en ökad kvalitet. Våra nysvenskar måste få möjlighet att kunna bli anställningsbara. För kommunens del är det att ge svenskundervisning kopplat till praktik och det ska göras i nära samarbete med arbetsförmedling och kommunens företag och föreningar. Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen är målet att utveckla struktur och arbetssätt på förvaltningen så att man når en mer planerad och styrd verksamhet. Stort fokus kommer att läggas på Gata-Parkenheten samt Förråd-Serviceenheten för att få ordning och struktur i deras ekonomi. I övrigt på förvaltningen känns det som att vi är på rätt väg med de insatser vi startat när det gäller inköp, VITEC felanmälningssystem samt arbetsmiljö. Förvaltningen jobbar för högtryck och vi behöver analysera hur länge detta beräknas pågå för att se ifall man behöver förstärka organisationen med ytterligare någon person. Under 2017 ska detaljplanerna för Ängenäs, Ugglan, Sapphult och eventuellt Cirkusplatsen göras om. Ängesnäsplanen är naturligtvis viktigast eftersom det är en förutsättning för byggnationen av det särskilda boendet. Arbetet med att se över Översiktsplanen måste påbörjas och förhoppningsvis färdigställas under året. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Kommunchef Ingmar Johansson Beskrivning Utfall 2016 December Budget 2016 December Avvik December Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen och direkt underställda är stab, kansli samt enhetschefer för plan- och byggenheten och den administrativa enheten. Kommunchefen ansvarar även för miljö och hälsosamordning, Rådahallen, Medborgarkontor, turistfrågor samt näringslivsfrågor. Näringslivsfrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter såsom: Dalslandskommunernas kommunalförbund, Kommunalförbundet Fyrbodal och MellerudsNavet. Näringslivschefen är näringslivssamordnare på del av sin tjänst. Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med företagare och köpmän. Kommunen har överlåtit ansvaret för miljöverksamheten till Dalslandskommunernas kommunalförbund. Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken som styr tillsynsarbetet och upplysningsverksamheten inom naturvård samt strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels och djurskyddslagstiftning. Miljöstrategiskt arbete är det miljöarbete som inte är lagreglerat myndighetsarbete. Kommunstyrelsen bestämmer inriktning och mål för miljöstrategens och Agenda 21- och folkhälsosamordnarens arbete. Miljöstrategen är anställd av Dalslands miljönämnd men arbetar på uppdrag av Melleruds kommunstyrelse.
37 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 35 Inriktningsmål Inriktningsmål KF mål Nämndmål Nyckeltal Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Att utveckla ett hållbart samhälle Att stärka förmågan att hantera en krissituation Att stärka infrastrukturen MSÖ2016-kunskapstest PTS. Andel hushåll i kommunen Antal pendlare (Tåg) Mellerud-GBG, Mellerud-Karlstad Att utöka andelen etableringar av nyinflyttade Antal anställda utrikesfödda. Antal inflyttade personer från Holland Att utöka samarbetet mellan skola, vuxenutbildning och näringsliv. Antal elever som påbörjar en utbildning inom ett bristarbetsområde. Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Att utveckla kommunens attraktivitet Att revidera översiktsplanen. Att utöka marknadsföringen av kommunen Antal reviderade översiktsplaner Antal besökande barnfamiljer på Bomässor. Antal besökande barnfamiljer på mässan i Holland. Antal besökare på Dalslandcenter. Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Att främja en jämlik och jämställd hälsa Att främja goda livsvillkor Antal tobakskonsumerande ungdomar i årskurs nio och år två på gymnasiet. Antal besökare på ungdomshuset Stinsen Antal deltagande seniorer på friskvårdssatsningar Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Att utveckla dialogen mellan politiker och tjänstemän Att aktualisera kommunens planer, policy och reglementen. Antal aktualiserade planer. Analys Analys måluppfyllelse Vi har inte påbörjat översynen av Översiktsplanen ännu. Det beror på alla de detaljplaner som är under framtagande inom Plan- och Byggenheten. De måste vara aktivt involverad i en översyn av Översiktsplanen. Förhoppningen är att arbetet ska inledas under våren Det måste avsättas pengar för extern hjälp att ta fram en revidering av Översiktsplanen och för att ta fram nya detaljplaner.
38 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 36 Analys verksamhet Alla verksamheter löper på enligt plan. Från och med den 1 mars har ansvaret för Rådahallen flyttats från Samhällsbyggnads- till KS-förvaltningen. Helena Stor Hansson hade det direkta ledningsansvaret för verksamheten. Från och med den 24 oktober är Rådahallen en egen enhet med tf. enhetschef Catharina Åbom. Från samma datum har Mario Vasquez tagit över ledningsansvaret för Dalslands Center och införlivar verksamheten med Medborgarkontoret. En förändrad tjänst som näringsutvecklare med marknadsföringsansvar är tillsatt och tjänsten tillträds den 24 april Analys ekonomi Förvaltningen gör ett överskott på tkr. Det beror framför allt på att kommunstyrelsens 3,3 mnkr medel till förfogande inte har förbrukats. Det finns tkr kvar. Dalslandskommunernas kommunalförbund har under 2016 upplösts och ombildats till Dalslands miljö- och energiförbund. Kommunfullmäktige beslutade att avsätta 800 tkr i 2016 års budget för framtagande av detaljplaner. 154 tkr har använts för detta ändamål. Det är fortfarande ett stort behov av att förändra och göra nya detaljplaner Dessutom måste arbetet med att revidera Översiktsplan starta Det finns ett stort behov av att de 646 tkr finns tillgängliga Detta kommer att tas upp vid bokslutsdiskussionen. Kommunstyrelsen avsatt 500 tkr för integrationsprojekt ihop med kommunens föreningar. Det finns 234 tkr kvar. Övriga enheterna gör mindre överskott och det beror framför allt på olika vakanser. Ett undantag är den administrativa enheten som har ett överskott på 1424 tkr. Det beror på att planerad verksamheten inte kommit igång eller att leveranser av beställt material inte kommit i tid. Åtgärder för att komma i balans Inga åtgärder presenteras eftersom enheterna följer planerad budget. Framtid I april är alla tjänsterna inom förvaltningen tillsatta. I och med det kan mer tid läggas på strategiskt arbete. En ny styr- och ledningsplan ska tas i kommunfullmäktige under våren och därefter krävs det ett stort förankringsarbete. Den nya tjänsten som controller tillsattes i början av januari i år. Det innebär att det finns ytterligare möjligheter att analysera kommunens olika verksamheter för att kunna erbjuda en ökad kvalitet. Våra nysvenskar måste få möjlighet att kunna bli anställningsbara. För kommunens del är det att ge svenskundervisning kopplat till praktik och det ska göras i nära samarbete med arbetsförmedling och kommunens företag och föreningar.
39 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 37 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning Förvaltningschef Magnus Olsson Beskrivning Utfall 2016 December Budget 2016 December Avvik December Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Förvaltningschef och ansvarig för förvaltningen är Magnus Olsson. Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala förvaltningar, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Verksamhetsområden är fastighet, parkskötsel, förrådsverksamhet, underhåll och nybyggnation av gator, vatten och avlopp, kost- och lokalvårdsverksamhet, renhållning och fjärrvärme. Verksamhetsområdena vatten och avlopp, renhållning samt fjärrvärme är affärsdrivande verksamheter och särredovisas även i en egen resultattabell. Administrationen - Förvaltningschef Magnus Olsson. Förvaltningens administrativa funktion utför service åt förvaltningens övriga enheter, MILAB, Kommunstyrelsekontoret samt kommunens medborgare. Inom administration ligger övergripande funktioner såsom diariehantering, ekonomi, vägbidrag och gemensam infrastruktur. Fastighetsenheten - Fastighetschef Peter Mossberg Fastighetsenheten driver och förvaltar alla kommunens egna fastigheter, där också Kommunhuset ingår från januari 2016, som nyttjas av förvaltningarna eller hyrs ut externt. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med interna och externa fastighetsägare ska tecknas av Samhällsbyggnads-förvaltningen. Fastighetsavdelningen ansvarar för all mark som ägs av Melleruds kommun. Fritidsanläggningar samt driftsbidrag till föreningar hanteras också av fastighetsavdelningen. Fastighetsbeståndet består av ca kvm med fördelningen 25% Socialförvaltningen, 38% Kultur- och utbildningsnämnden, 17% Kommunstyrelsen, 15% externa/övriga hyresgäster, 4% Föreningar samt 1 % ej uthyrningsbara objekt (uppgifter exkl. kv. Ugglan).På kv Ugglan återstår 4 hus som ska rivas. Vi har nu tömt dessa hus och upphandling om rivning pågår. Vi har renoverat ett hus på Magasinsgatan dit några hyresgäster flyttats. Bostadsanpassning för privat personer handläggs också av fastighetsenheten. Gatu- och Parkenheten - Gatu- och Parkchef Patrik Tellander Gatuenhetens ansvarsområden är gator, skyltning och vinterväghållning. Gatuenheten utför projekt samt underhållsarbeten tillsammans med andra enheter. Parkenheten tillhandahåller specialistkunskap inom grönytesektorn samt deltar i aktiviteter som marknadsför Melleruds kommun och bidrar till en attraktiv kommun att vistas, arbeta och bo i. Verksamheten omfattar gräsklippning, busk- och rabattskötsel, trädplantering, snöröjning på alla kommunala gator samt gång- och cykelvägar, offentlig belysning, ansvar för kommunförrådet, underhåll av lekplatser, offentlig renhållning samt skötsel av fyra kommunala badplatser. Man ansvarar även för all kommunal skog samt Sunnanå hamn. Serviceenheten - Servicechef Martin Zetterström Serviceenheten inrymmer kost, lokalvård och kontorsvaktmästeri och har 47 tillsvidareanställda och ca 10 timanställda. Våra produktionskök har hög standard och är i mycket bra skick. Lokalvården städar idag ca m² i kommunens lokaler. Moderna metoder används t ex miljövänliga rengöringsmedel. I kommunen finns för närvarande 4 produktionskök. Kommunens livsmedelspolicy samt måltidspolicy följs och vi markerar ursprungsland för kött och fågelprodukter samt fiskrätter enligt godkända vatten och fiskemetoder från hållbart bestånd (MSC) på våra matsedlar. Kommunens skolmatsedlar finns som en applikation i mobiltelefon. Tillsammans med Dalslanskommunerna och Säffle kommun har ett kostdatasystem införts. Datasystemet går under namnet "Matilda". Verksamheterna Vatten och avlopp (VA), Renhållning samt Fjärrvärme betraktas som affärsverksamheter och redovisas därför också i en egen tabell. Till skillnad från övrig kommunal förvaltning ska dessa helt finansieras av avgifter från brukarna. Det innebär att verksamheternas ackumulerade resultat blir en andel av kommunens eget kapital, d v s en fordran eller en skuld för skattekollektivet. Därför särredovisas affärsverksamheten. Renhållningsenheten - Renhållningschef Patrik Tellander Renhållningen ansvarar för kommunens hämtning och omhändertagande av hushållsavfall där även slamsugning av enskilda avlopp ingår. Verksamheten är en affärsverksamhet och särredovisas. I Melleruds kommun finns Hunnebyns avfallsanläggning som är kommunens återvinningscentral och mottagningsstation för hushållens grov- och farliga avfall. Allt avfall som kommer in
40 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 38 till Hunnebyn transporteras ut från anläggningen för behandling. Inget hushållsavfall tas emot. Hämtning av hushållsavfall och slamsugning sker av gemensamt upphandlad entreprenör med kommunerna Dals Ed, Färgelanda och Bengtsfors. Hushållsavfallet fraktas efter insamling direkt till Trollhättan för behandling. I kommunen finns sju återvinningsstationer som ägs av FTI (Förpacknings och tidningsinsamlingen). VA-enheten - VA-chef Anders Broberg Verksamhetens uppgift är att försörja de delar i kommunen som har kommunalt vatten och avlopp med dricksvatten av god kvalité samt en avloppsrening som Särredovisning affärsverksamhet uppfyller myndigheternas krav. För detta ändamål finns tre vattenverk, tre reningsverk, 43 avloppspumpstationer samt 23 LTA-pumpstationer för enskilda fastigheter i kommunen. Enheten är en affärsdrivande verksamhet och särredovisas. Fjärrvärmeenheten - Fjärrvärmechef Peter Mossberg Kommunen har fem mindre fjärrvärmeverk som producerar fjärrvärme till delar av kommunens fastigheter, Melleruds Bostäders fastigheter och privata fastigheter. Enheten är en affärsdrivande verksamhet och särredovisas. Beskrivning Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Intäkter Summa intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Summa kostnader Resultat Inriktningsmål Inriktningsmål KF mål Nämndmål Nyckeltal Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Att utveckla ett hållbart samhälle Att öka andelen förnybar energi Andelen % av olja och el ska minska Utredning och projektering för minskning av olja och el för uppvärmning ska vara färdigställt Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Att främja en jämlik och jämställd hälsa Att projektera ett nytt särskilt boende Komplett material framtaget Analys Analys måluppfyllelse Programhandling för särskilt boende på Ängenäs är klart. Förfrågningsunderlag för upphandling av utökad samverkan (partnering) pågår. Denna skickas ut på förfrågan 31/ Produktionsstart är under hösten Fjärrvärmenät öster om järnväg i Mellerud kommer att utföras under andra kvartalet Upphandling pågår. Byte av värmekälla på Karolinerskolan pågår. Beslut har tagits att man väljer lösning med pelletspanna enbart för Karolinerskolan. Ansökan till klimatklivet är inskickad. Upphandlingsunderlag skall tas fram under första kvartalet 2017 och målet är att ha anläggningen på plats oktober Analys verksamhet Administrationen Administrationen har haft ett hårt tryck under året med många tillkommande projekt utöver ordinarie drift. Det känns som att vi succesivt bygger upp en struktur som blir mer och mer hållbar. Parallellt med det dagliga problemlösandet försöker vi få in tid till att jobba med övergripande organisation, rutiner, struktur mm. Utmaningen är att få till ett mer planerat arbetssätt än dagens, som mestadels fokuserar på nuet och brandkårsutryckningar. i har fortsatt vår satsning att bli mer kunniga i upphandling. Här har vi bl.a. fått till ett konsultmäklaravtal vilket gör att vi på ett smidigare sätt kan avropa specialkompetens. Vi har startat ett arbete med att upphandla byggmaterial samt besiktningstjänster av hissar och lyftanordningar. Här har vi tidigare varit utan avtal. Dessa kommer färdigställas under första kvartalet av Vi kommer fortsätta vår satsning på inköp även under Vad det gäller arbetsmiljö så har vi utbildat våra medarbetare i grunderna kring systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta arbete fortsätter nu under 2017 där samtliga enheter håller på att ta fram riskanalyser samt checklistor och rutinbeskrivningar där det behövs.
41 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 39 Vårt arbete med VITEC felanmälningssystem fortsätter enligt plan. Från sista december så görs samtliga felanmälningar på fastighetsenheten via detta system. Under 2017 kommer man att implementera VA samt Gata/Park. Detta kommer leda till mer strukturerat flöde av ärenden där man även har möjlighet att se historik. Personalmässigt så är vi fulltaliga. Bra stämning råder i gruppen och endast enstaka sjukskrivningar har förekommit under året. Arbete har gjorts med att omorganisera Gata/Park enheten. Denna tjänst har vi delat i två delar där Gata och Park blir en egen enhet samt att verkstad, förråd, renhållning, servicelag samt maskin- och bilpool blir en egen enhet. Målet är att få ett tydligare ledarskap samt ökade resurser till att jobba med ekonomi och budget på dessa enheter. Fastighetsenheten Under början av året har mycket fokus lagts på att skapa lokaler åt skolans utökade verksamhet. Vi har även gjort renoveringar av 5 st lägenheter i Kommunhuset. Andra större arbeten som är utförda är renovering av Polishuset, Dalslands Center, nya kök på Nordalskolan, Skållerudshemmet och Fagerlidshemmet, målning av 2 st. avdelningar på Fagerlidshemmet, nya tak på Centrumsalongen, stallet bakom Tingshuset och ny konstruktion och tak på Åsebro skola mellan skola och gymnastiksal. Tallåsens förskola är helrenoverad och inflyttad. Under året har skolorna i Åsensbruk och Åsebro samt förskolan Markusgården renoverats. Renoveringsarbetet av Tingshuset och hissen på Idrottshuset pågår. Stora arbeten pågår med projektering av ny idrottshall och renovering av Stinsen. Personalgruppen har utökats med en halvtid som i första hand tar hand om Kommunhuset och Bergs. Personalgruppen har kontinuerliga frukostmöten där vi arbetsfördelar och prioriterar arbetsuppgifter. Stämningen i gruppen är bra och alla hjälps åt med olika arbetsuppgifter. Vår sjukfrånvaro är väldigt låg. Kompetensutveckling har skett på fastighetsklimat, heta arbeten, skylift, elsäkerhet, OVK och byggherrens arbetsmiljöansvar. Gata och Parkenheten Parkavdelningen har färdigställt ytorna runt Karolinerskolan efter ombyggnad. Ett utegym och en tillgänglighetsanpassad lekplats har färdigställts utanför Rådahallen. Ytterligare lekplatser beställda av skolan har också färdigställts. Plantering och underhåll av grönyta vid Vita Sandars Camping har gjorts tillsammans med Dalslands Miljökontor. Tillsammans med Länsstyrelsen har det också pågått ett projekt för att höja standarden på Dalaborg. Gatuavdelningen har förutom att man tillsammans med VA- avdelningen lagat vattenläckor och grävt för att höja standarden på ledningsnätet, bland annat gjort ny väg på Ängenäs området, asfalterat Vårbruksgatan samt förbättringar och lagningar inom kommunens tätorter. Ett arbete med att göra Idrottshuset tillgängligt för alla har också pågått under året. Verkstad och förråd har också utökat sin verksamhet med mer reparationer och fler lagervaror som lagerhålls för kommunens verksamheter. Servicelaget har under året fått öka städning på offentliga platser eftersom nedskräpningen har ökat. Ett integrationsprojekt med 5 personer har pågått under hösten där det har gjorts underhåll av skogsmark och ängsytor. Serviceenheten Fler gäster (elever) har tillkommit under året vilket påverkar arbetsbelastningen för både kost o lokalvårdarna. Samtidigt ökar råvarukostnaden då allt fler portioner lagas i våra kök. Köket är klart på Karolinerskolan och produktionen är flyttad från Karolinens servicehus till Karolinerskolans kök. Fyra nya medarbetare har tillsvidareanställts. SRY-utbildning har genomförts för nya lokalvårdare. Vi har installerat Coolguard för kontroll av temperaturer i kylar/frysar i två produktionskök. Vi har köpt nya möbler till matsalen på Fagerlidskolan. Under året har Anticimex genomfört utbildningar i livsmedelshygien för kostmedarbetarna. Vi har gått med i nätverket skolmatsakademin och därifrån har vi startat upp "månadens grönsak" i ett försök att få eleverna i skolan att äta mer grönsaker. Ingvar Kardemark har gått i pension och efterträtts av Martin Zetterström. Renhållningsenheten För att sluttäckningen av kommunens tidigare deponi på Hunnebyn ska godkännas kräver Länsstyrelsen att det redovisas två nya provpunkter för grundvatten samt inmätning av täckningslager ovan bentonitmatta mäts in och redovisas. Hela området ska också mätas in och redovisas i en karta. Ytterligare ska också prover på växtlagret tas. Dessa krav har utförts under året och kommer att redovisas till Länsstyrelsen under första kvartalet Arbetet med den gemensamma avfallsplanen för Dalslandskommunerna har avstannat eftersom det är dålig respons från vissa kommuner. En konsult som processledare har upphandlats av styrguppen. Konsulten kommer att kalla till ett första möte för att påbörja processen. Tanken har också varit att bygga ett nytt hus för farligt avfall samt göra två nya "lavar" för glas men tyvärr så har inte detta kunnat ske under 2016 eftersom framtagning av ritningar mm har fått stå tillbaka för kommunens övriga byggnationer. Byggnationerna räknar vi med att de ska komma igång under våren VA-enheten Driften av avloppsreningsverken och vattenverken löper på normalt. Renoveringen av rötkammaren är slutförd och under januari-februari 2017 pågår uppstarten av rötningsprocessen. Kolfiltren i Vita Sannars vattenverk är bytta. På Vita Sannars vattenverk har styrningen av sodadoseringen byts från ventiler till pumpstyrningen vilket gjort att verket har en stabilare drift. Enheten har bytt ut två stycken avloppspumpstationer, en i Mellerud och en i Sunnanå hamn. Under året har 11 st ny kunder anslutit sig till VA systemet, anslutningar har varit i Melleruds tätort Sunnanå, Kurran och Vita Sannar. Ny anslutningarna har föranlett att 2 st nya LTA stationer har tagits i drift. Ny anslutningarna har också föranlett att en den nya gatan Sahlinsgatan har byggts med VA-ledningar enligt svenskt vattens senaste rekommendationer. I arbetet med ovidkommande vatten och den utarbetade saneringsplanen har saneringsplanen inte utförts enligt plan, och det finns kvarvarande åtgärder att utföra. Enheten har bland annat startat förprojekteringen av omläggning av VA-ledningar i Gärdserud och utredning av dagvattenhantering i Dals-Rostock. Skarpensväg inklusive omgivande Va-ledningarna har bytts ut och stora inläckage har åtgärdats.
42 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 40 Slamhanteringen på Sunnanå reningsverk har under året ändrats från att användas till sluttäckning av Hunnebyn (sluttäckningen är slutförd) till att levereras till RagnSells för behandling. Slammet har under året inte varit rötat och har föranlett till en del luktproblem vid mellanlagring på Sunnanå reningsverk, innan leverans till RagnSells. Under sommaren togs mellanlagringen bort och luktproblemen har minimerats. Arbetet med en ny intagsledning till Vita Sannars vattenverk fortgår enligt plan med vattenprover. Tyvärr har vi inte haft det väderläge som ger sämst förutsättningar för vårt råvatten. Helst vill vi ha prover vid detta scenario för att säkerställa ny placering av intag. Enheten har deltagit på seminarium om krishantering, framtidens VA, VA-chefen har gått kurs i VA-ekonomi och drifttekniker har slutfört sin utbildning i svetsteknik. Det har under året varit störningar i vattenleveranserna till konsumenterna. I Åsebro samhälle har det varit kokningsrekommendationer på grund av att vattnet kommunen köper från Grinstad vatten som transiterar vatten från Mellerud till bla. Åsebro varit otjänligt. I Åsensbruk har det varit kokningsrekommendationer pga. av bakterier i vattnet. Det har konstaterats att det läcker in takvatten in i Vattentornet. Tacket håller på att byggas om under vintern Till kokningsrekommendationerna vilka rådde i Mellerud i månadsskiftet september-oktober har ingen orsak hittats, trolig felorsak är att analyserna blivit kontaminerade eller förväxlats. Fjärrvärmeenheten På Rådaskolans panncentral har styrsystemet bytts ut för att säkerställa drift. På Klackens panncentral har vi gjort ett större underhållsarbete på pelletspannan och under hösten har arbete gjorts med driftoptimering av flispannorna. Panncentralen i Södra Åsen har haft en utsliten brännare och ett utdömt styrsystem som bytts ut under hösten. Projektering och upphandling av fjärrvärmenät för östra Mellerud pågår. Personalen arbetar mindre mot fastighet och kan utföra mer underhållsarbete på våra pannor som säkerställer driften på ett bättre sätt. Vi har deltagit på fjärrvärmemässa under hösten. Sjukfrånvaron är väldigt låg. Analys ekonomi Årets resultat visar för de skattefinansierade verksamheterna ett överskott på tkr. I detta resultat ingår tkr för vinst av fastighetsförsäljningar, 783 tkr för vinst av skogsavverkning, 310 tkr för försäljning av maskiner samt en förlust på 398 tkr på Ugglan kvarteret. Dessa vinster skall inte användas i driften utan återlämnas till kommunens kassa. Tar man hänsyn till dessa poster så redovisar de skattefinansierade verksamheterna ett överskott på 224 tkr. För de affärsdrivande verksamheterna redovisas ett överskott på tkr. Här är det Renhållning samt Fjärrvärme som levererar ett överskott. VA går enligt budget. Resultaten för de affärsdrivande verksamheterna balanseras mot kollektivet. Både Renhållning och Fjärrvärme har underhåll planerat vilket detta överskott kommer att användas för. Åtgärder för att komma i balans I dagsläget har vi ingen obalans som behöver åtgärdas. Framtid Framöver så är målet att utveckla struktur och arbetssätt på förvaltningen så att man når en mer planerad och styrd verksamhet. Stort fokus kommer att läggas på Gata-Parkenheten samt Förråd-Serviceenheten för att få ordning och struktur i deras ekonomi. I övrigt på förvaltningen känns det som att vi är på rätt väg med de insatser vi startat när det gäller inköp, VITEC felanmälningssystem samt arbetsmiljö. Förvaltningen jobbar för högtryck och vi behöver analysera hur länge detta beräknas pågå för att se ifall man behöver förstärka organisationen med ytterligare någon person.
43 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 41 Byggnadsnämnden Ordf. Karin Hilmér Beskrivning Utfall 2016 December Budget 2016 December Avvik December Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens verksamhet innefattar handläggning av bygglovsansökningar, bygganmälan, sotningsverksamhet, tillsynsarbete, strandskyddsdispenser, arbete med kommunens detaljplaner, uppdatering av kartor, upprättande av adress- och byggnadsregister och handläggning av kommunens tomtkö, samt information till medborgarna. Plan- och byggenheten står Kommunstyrelsen till tjänst när det gäller översiktlig planering i kommunen eller yttranden till inkomna remisser. Byggnadsnämnden består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Inriktningsmål Inriktningsmål KF mål Nämndmål Nyckeltal Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Att skapa goda förutsättningar för ett attraktivt boende. Att revidera minst två detaljplaner Antal utökade detaljplaner. Antal ändamålsanpassade detaljplaner. Antal ändrade detaljplaner. Att utforma två nya detaljplaner Antal nya detaljplaner. Antal nya detaljplaner. Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Att uppmuntra till ett hållbart byggande Att utöka informationen om energieffektiva hus till allmänheten Antal e-informationsblad som läggas upp på hemsidan. Analys Analys måluppfyllelse Det är en lång startsäcka när en översyn eller en ny detaljplan ska göras. Enheten är i bra fas i detaljplanearbete. Översyn av detaljplan på Klacken är klar. detaljplanen vid Rådahallen antogs i kommunfullmäktiges möte i januari. Detaljplanen Östra Järn har varit ute på samråd. Den förändrade planen på Ängenäs ska ut på samråd. Cirkusplatsen, Sapphult är påbörjade. Den nya detaljplanen på Kurran har ännu inte påbörjats. Det kommer inte att finnas någon möjlighet att göra en översyn av Översiktsplanen 2016.
44 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 42 Analys verksamhet Arbetsbelastningen på enheten är extrem. Det har inte varit möjligt att rekrytera någon arkitekt sedan Gabriella slutade för över ett år sedan. Det har lösts genom att vi köper in arkitektkompetensen av en konsultfirma under en till två dagar per vecka. Dessutom får kommunchefen ta ett närmare chef- och ledarskap. Byggloven har ökat i förhållande till motsvarande tid förra året. En stor mängd detaljplaner håller på att revideras och en del är helt nya. I slutet av 2016 anställdes ännu en plan- och bygglovshandläggare. Därmed kommer den höga arbetsbelastningen och den stora sårbarheten, om någon blir sjuk, att minska. Analys ekonomi På grund av en ökning av byggloven har också intäkterna ökat. På kostnadssidan är det också ett överskott på grund av att det i budget är avsatt medel för en chef. Den inhyrda stadsarkitekten är något billigare än om vi skulle haft en chef på heltid som varit satsarkitekt. Nämnden gör ett överskott på 533 tkr Nyckeltal Åtgärder för att komma i balans Inga åtgärder presenteras eftersom budgeten beräknas vara i balans. Framtid Under 2017 ska detaljplanerna för Ängenäs, Ugglan, Sapphult och eventuellt Cirkusplatsen göras om. Ängesnäsplanen är naturligtvis viktigast eftersom det är en förutsättning för byggnationen av det särskilda boendet. Arbetet med att se över Översiktsplanen måste påbörjas och förhoppningsvis färdigställas under året. Det ska göras en kulturhistorisk byggnadsinventering av Melleruds tätort. Det innebär att byggnadsnämnden kommer i bokslutsdiskussionen begär att få ta med sig en del av överskottet. Nyckeltal avser antal beviljade Bokslut 2015 Prognos 1 Delårsbokslut Prognos 3 Bokslut 2016 Bygglov BN Bygglov DEL Rivningslov Marklov Skyltlov Förhandsbesked Anmälan Strandskyddsdispens Planbesked Avslagna blov/str.sk Ovårdad tomt Ovårdad byggnad Olovlig byggnad Sotningsdispenser Adressättning Tillsyn EAH pågående objekt Tillsyn OVK pågående objekt Tillsyn hissar pågående objekt Sanktionsavgifter Viten Tillsyn lekplatser, pågående objekt Anmälan består av följande delar: rivning, Wc/va, eldstad, väsentliga ändringar, attefall ny- och tillbyggnad.
45 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 43 Kultur- och utbildningsnämnden Ordf. Rune Stenén Beskrivning Utfall 2016 December Budget 2016 December Avvikelse Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Kultur- och utbildningsförvaltningen har ansvar för förskola, grundskola, fritidshem, familjedaghem, grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, SFI (Svenska För Invandrare) och ungdomsverksamhet på Stinsen. Inom förvaltningen ingår Kultur- Mellerud. Organisationen består av åtta rektorsområden fördelade på ett team för förskola till åk 6 och ett team för åk 7-9, gymnasieskola, vuxenutbildning och kultur. Inom varje team finns elevhälsa där det ingår rektorer, speciallärare, specialpedagoger och skolsköterskor. I förvaltningen finns åtta rektorer och en förskolechef, 2,5 tjänst skolkuratorer och 2,5 tjänst skolsköterska. Skolpsykologkompetens anlitas på konsultbasis. SYV (Studie och Yrkesvägledare) finns på Rådaskolan, Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen. I kommunen finns fem förberedelseklasser placerade på Nordalsskolan, Rådaskolan, Fagerlidsskolan, Karolinerskolan och Åsens skola. Nyanlända elever skrivs in både i förberedelseklassen och i en ordinarie klass. Inskrivningstiden i förberedelseklassen beror på individuella faktorer som ålder, skolbakgrund och språkutvecklingen i svenska. Förskoleverksamhet I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande: I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier. 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. 15 timmar per vecka, 35 veckor/525 timmar per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla barn från och med höstterminen det år de fyller tre år. Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse. Förskoleverksamhet bedrivs på sex förskolor och familjedaghem (dagbarnvårdare). Försöksverksamheten med kvällsomsorg som startade i februari 2015 på förskolan Lunden upphörde 31 januari 2016 på grund av minskad efterfrågan av kvällsomsorg. Obligatoriska skolformer inklusive skolbarnsomsorg och förskoleklass I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt nioårig grundskola för alla barn i åldern 7-16 år. Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom Melleruds särskola. Kommunen har sex grundskolor, en skola F-3, fyra skolor F-6 och en skola 7-9. Nio förstelärare i kommunen är anställda för att öka skolans måluppfyllelse. En utvärdering av förstelärarnas arbete har skett i ledningsgruppen under våren På Rådaskolan finns Melleruds särskola med elever i grund -och träningssärskola. En del av kommunens särskoleelever går även i andra kommuner. Elever från andra kommuner går också i kommunens grundsärskola. Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-13 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete eller studier. Föräldrarna betalar avgift. Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom på Rådaskolan. Melleruds grundsärskola erbjuder förlängd skolbarnsomsorg för särskoleelever. Stinsens verksamhet har öppet 4 dagar i veckan. Besöksantalet har ökat kraftigt och de flesta av besökarna är nyanlända ungdomar. Ungdomsgymnasium Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan finns följande nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna media och musik, Lärlingsprogram med olika yrkesutbildningar, Introduktionsprogrammet och VVS- programmet som finns i Åsensbruk. Naturvetenskapsprogrammet upphörde från och med höstterminen -16 För övriga nationella program köps platser i andra kommuner. Melleruds kommun har samverkansavtal med flera kommuner i regionen.
46 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 44 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen innefattar Utbildning på grundskolenivå för vuxna Utbildning på gymnasienivå för vuxna Svenska för invandrare Särskola för vuxenstuderande Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser Vuxenutbildningens verksamhet bedrivs i Dahlstiernska gymnasiets lokaler men bedrivs även i Melleruds IF:s klubblokal samt gamla brandstationen i Mellerud. Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom samverkan mellan Dalslandskommunerna. KulturMellerud Biblioteket, Kulturskolan och Kulturbruket på Dal bildar enheten KulturMellerud. Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninvånare och besökare ska ha tillgång till ett Inriktningsmål bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information och kulturell verksamhet. Både vad det beträffar biblioteksverksamhet kulturskolan och kulturarrangemang finns ett fungerande samarbete med grundskolan och gymnasieskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek. Biblioteket på Dahlstiernska är det bibliotek som är i behov att utvecklas. Kulturskolan samarbetar med kulturskolorna i övriga Dalsland. Ansvarig för programverksamheten på Kulturbruket är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelseorgan som rapporterar till kultur- och utbildningsnämnden. För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett etablerat samarbete med Konserthuset i Vara. Kulturbruket anställde i början av året en informatör som ansvarar för kulturbrukets hemsida. Inriktningsmål KF mål Nämndmål Nyckeltal Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Varje verksamhet ska ha en välutvecklad dialogmed brukaren Identifiera förbättringsområden. Elevers upplevelse om förväntningar och kunskap om sina möjligheter att nå målen Antal informationskanaler till brukarna. Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Utveckla samverkan mellan skola, vuxenutbildningen och arbetsliv Utveckla lärlingsprogrammet och vuxenutbildningen efter näringslivets behov Företagsklimat enl. Svenskt Näringsliv, ranking Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Alla verksamheter ska bedriva ett hälsofrämjande arbete Alla elever får godkända betyg i alla ämnen för att främja en jämlik och jämställd hälsa Andel elever som slutar särskolan med fullständiga betyg enligt särskolans kursplaner Andel kursdeltagare som slutför sina kurser på Vuxenutbildningen Andelen elever som klarar IM-programmen på ett års studier. Antal elever med betyg i alla ämnen i årskurs nio Antal elever som slutar Dahlstiernska gymnasiet med gymnasieexamen från ett nationellt gymnasieprogram. Meritpoäng årskurs nio Analys tillbudsrapporter Antal elever med beslut om anpassad studiegång förutom nyanlända elever. Genomförd förändring av Barn-och elevhälsoplan Beslut om lokal IT-strategi
47 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 45 Inriktningsmål KF mål Nämndmål Nyckeltal Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Alla barn ska erbjudas en god start i livet Utmana och stimulera barns utveckling och lärande i förskola och fritidshem Fritidshemmen erbjuder god miljö för utveckling och lärande Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande. Antal utbildade förskollärare och fritidspedagoger Alla elever ska erbjudas en utbildning med en hög och likvärdig kvalitet Öka måluppfyllelsen i grundskolan och gymnasiet så att alla elever ska klara kunskapskraven. Pedagogiska konferenser Andelen elever på Dahlstiernska gymnasiet som har kunskaper för minste betyget E i sina nuvarande kurser Andelen elever på Vuxenutbildningen som når kursmålen för nuvarande kurser Måluppfyllelse Särskolan Måluppfyllelse åk 3 - åk 6, samt för elever på Fagerlidsskolan Måluppfyllelse årskurs 8 Resultat av ämnesprov årskurs sex Resultat av ämnesprov årskurs 3 Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Kun ska utveckla sin verksamhet med ett fokus på inkludering och mångfald Nyanlända elever ska erbjudas en utbildning av hög och likvärdig kvalitet Andel nyanlända elever som läser alla ämnen efter 1 år i grundskolan. Antal genomförda kartläggningar av nyanlända elever Antal nyanlända elever i gymnasieskolan som efter 1 års studier är klara med svenska A till C och två grundskoleämnen. Ökat kulturutbud i kommunen för att nå nya grupper Antal barn och elever som erbjuds minst en kulturaktivitet inom alla våra verksamheter Analys Analys måluppfyllelse Kommentarer till ett urval av målen Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande Förvaltningen har en utvecklingsgrupp i kommunen som utvecklar förskolornas verksamhet och kvalitetsarbete. Utvecklingsgruppens arbete har gett en mer likvärdig förskola i Mellerud med gemensamma dokument, underlag och service. Förskolans personal har gått ICDP utbildning vilket är ett hälsofrämjande program som uppmärksammar det positiva samspelets avgörande betydelse.
48 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 46 Elevers möjligheter att nå målen En analys av elevenkäten som genomfördes i maj 2016 visar att de flesta elever trivs och känner sig trygga men önskar. Eleverna upplever att lärarna har positiva förväntningar och att nyfikenheten att lära avtar med åldern. För att IT användningen skall leda till en ökad måluppfyllelse är det viktigt att IT används på rätt sätt i undervisningen. Förvaltningen har därför under året arbetat med att upprätta en lokal IT strategi som utgör ett stöd för IT verktyget i undervisningen. Strategins syfte är att utveckla och vägleda det pedagogiska arbetet med stöd av IT (Informationsteknologi) i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola i Melleruds kommun. IT-strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för att elever och personal ska utveckla en digital kompetens. IT-användningen i skolorna ska stimulera eleverna, öka elevernas lärande och göra skolarbetet roligare. Alla anställda ska vara väl insatta i IT-strategin och tillägna sig vad den innebär för det dagliga arbetet. Planen ska utvärderas och revideras vart fjärde år med start Antal elever med betyg i alla ämnen i årskurs nio Andelen elever med fullständiga betyg har minskat från 80 procent vt-15 de senaste åren till 69 procent vt-16. Terminsbetyget ht-16 visar på en positiv resultatutveckling med 69% betyg i alla ämnen jämfört med 52% ht-15 för att nästa termin vt-15 öka till 80%. En noggrann uppföljning av elevernas kunskaper i samtliga ämnen kombinerat med särskilda stödinsatser under loven samt en förbättrad sommarskola är exempel på åtgärder för att fler elever ska klara betyg i alla ämnen. Ett extra skolår istället för en anpassad studiegång som innebär att ämnen plockas bort är en bättre åtgärd för betyg i alla ämnen. Meritpoäng årskurs nio Under tre år har måluppfyllelsen ökat i grundskolans åk 9. Meritvärdet var det högsta bland Fyrbodals 14 kommuner. Ökningen av andelen elever med gymnasiebehörighet under åren har ökat mest i Sverige. Trenden är nu bruten med en försämrad måluppfyllelse jämfört med tidigare tre år. En förklaring är den kraftiga ökningen av nyanlända elever på närmare 15% under Den största ökningen bland Fyrbodals 14 kommuner. En lokal IT strategi är framtagen under året och ska kvalitetssäkra att IT användningen i undervisningen ska leda mot en högre måluppfyllelse. Strategins syfte är även att utveckla och vägleda det pedagogiska arbetet med stöd av IT (Informationsteknologi) En satsning på ett språkutvecklande arbetssätt i alla skolämnen har inletts under året för att öka måluppfyllelsen i alla ämnen. En satsning på studiehandledning i modersmålet via inlästa läromedel har påbörjats på flera av kommunens skolor. Övriga skolor utvecklas detta arbetssätt som enligt forskningen är en framgångsfaktor för nyanlända elever. Terminsbetyget ht-16 visar på en positiv resultatutveckling med ett meritvärde på 195 ht-16 jämfört med ht-15 då meritvärdet var 165. Observera att meritvärdet vt-15 slutade på 219. Svårigheten med att rekrytera lärare och lokalbrist på flera skolenheter har påverkat måluppfyllelsen Måluppfyllelse över tid Årskurs 9 Vt. Jmf årskullar Helt saknar betyg 0% 1% 1% 0% 0% 1% Betyg i alla ämnen 59% 61% 79% 80% 80% 68% Betyg i svenska/svenska som andra språk 79% 87% 96% 96% 97% 90% Betyg i engelska 75% 87% 91% 93% 93% 82% Betyg i matematik 71% 80% 91% 85% 84% 80% Meritpoäng Når betyg för nationellt gymn.prog Åtgärder för att öka måluppfyllelsen Huvudmannen sammanställer måluppfyllelsen för alla ämnen och årskurser. Analysen av sammanställningen har utgjort en grund för huvudmannens beslut av åtgärder, enligt nedan: Huvudspåret i skolutvecklingsarbetet i Mellerud kommer fortsatt var att engagera sig i elevernas kunskapsutveckling och förvänta sig goda resultat. Arbetet med att uppmärksamma utreda och tillgodose elevers behov utvecklats. Frivilligt studiestöd/läxhjälp på flera skolor utanför elevens ordinarie schema ger elever en möjlighet till extra stöd Lovskolan under höst-, vinter- och påsklov erbjuds som en möjlighet till extra stöd för eleverna på flera av våra skolor En fortsatt skolutvecklingsstrategi där vi i kommunens skolor utvecklar undervisningen med fokus på elevers lärande och gemensamt utgå från en vetenskaplig grund. En till en satsning vilket betyder att alla elever åk 6-9 har en personlig ipad eller Mac Book. Förvaltningen har under året arbetat med att upprätta en lokal IT strategi som utgör ett stöd för IT verktyget i undervisningen.
49 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 47 En satsning på ett språkutvecklande arbetssätt i alla skolämnen har inletts under året för att öka måluppfyllelsen i alla ämnen. En satsning på studiehandledning i modersmålet via inlästa läromedel har påbörjats på flera av kommunens skolor En bra kartläggning av nyanlända elevs kunskaper är avgörande för rätt beslut av rektor om årskurs och stöd för nyanländ elev. Skolan behöver utveckla ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Skolverkets nya bedömningsstöd används för detta ändamål. Att nyanlända elever ges de bästa förutsättningarna och stöd för att klara kunskapskraven är avgörande för skolresultaten i Melleruds kommun. Andel elever på Dahlstiernska gymnasiet som klarar examen för ett nationellt program inom tre år är 86%. Andel elever på det individuella programmet som klarar gymnasiebehörighet inom ett år är 54% för IM (individuellt alternativ) samt 16% för IM språk Andelen elever på Vuxenutbildningen som når kursmålen för nuvarande kurser Våra yrkesstuderande har hög progression och goda resultat. På SFI bedömer vi progressionen vara god ca 48%, spridningen mellan eleverna är dock stor. Detta beror till stor del på elevernas studiebakgrund och deras närvaro på lektionerna. Yrkeskurserna har högst andel elever som når kursmålen. Fritidshemmen erbjuder god miljö för utveckling och lärande. Fritidspersonalen har gått ICDP utbildning vilket är ett hälsofrämjande program som uppmärksammar det positiva samspelets avgörande betydelse. Fritidshemmen kommer utveckla sitt samarbete med skolan under Analys tillbudsrapporter Ny rutin infördes under våren Huvudmannen får kopia på tillbudsrapporter som analyseras på utskottsmötet. Vid behov rapporterar rektor om åtgärder på nämndsmöte. Se bifogad fil nedan. Antal ämnen som nyanlända elever i grundskolan läser efter 1 års skolgång. Arbetet med att integrera eleverna till sin hemklass utvecklas ständigt. Antal ämnen som nyanlända varierar mellan 30-75% beroende på ålder och tidigare skolkunskaper. Analys verksamhet Under har grundskolan haft en kraftig elevökning. Grundskolan har december 1044 elever varav 106 är asylsökande. Orsaken till den kraftiga elevökningen under året beror på ökningen av nyanlända elever. Både grundskolan och gymnasiet har en stor andel asylelever. Det ökande invånarantalet i kommunen har medfört en ökad efterfrågan av barnomsorg. 395 barn finns i förskolans verksamhet i december Verksamheten Svenska för invandrare har 214 elever och verksamheten för vuxenstuderande 142 elever i december Användning av IT verktyg har ökat kraftigt under de senaste åren. För att IT användningen skall leda till en ökad måluppfyllelse är det viktigt att IT används på rätt sätt i undervisningen. Förvaltningen har därför under året arbetat med att upprätta en lokal IT strategi som utgör ett stöd för IT verktyget i undervisningen. Strategins syfte är att utveckla och vägleda det pedagogiska arbetet med stöd av IT (Informationsteknologi) i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola i Melleruds kommun. IT-strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för att elever och personal ska utveckla en digital kompetens. IT-användningen i skolorna ska stimulera eleverna, öka elevernas lärande och göra skolarbetet roligare. Alla anställda ska vara väl insatta i ITstrategin och tillägna sig vad den innebär för det dagliga arbetet. Planen ska utvärderas och revideras vart Förskola En ökad efterfrågan på barnomsorgen råder främst på grund av en ökning av antalet nyanlända till Mellerud. Lundens förskola har utökats med två avdelningar belägna i leasade moduler, Tallåsens förskola har renoverats och öppnade i början av sommaren. Nämnden fattade beslut om att inte längre bedriva kvällsomsorg från och med februari Förvaltningen har en utvecklingsgrupp i kommunen som utvecklar förskolornas verksamhet och kvalitetsarbete. Utvecklingsgruppens arbete ger en mer likvärdig förskola i Mellerud med gemensamma dokument, underlag och service. Förskolans personal har gått ICDP utbildning vilket är ett hälsofrämjande program som uppmärksammar det positiva samspelets avgörande betydelse En fortsatt utmaning 2016 har varit att rekrytera legitimerade förskollärare till förskola. Lärarbristen i Sverige har lett till en ökad rörlighet med lärartjänster mellan kommunerna. För att klara en framtida kompetensförsörjning av lärare till Mellerud behöver förvaltningen fortsatt arbeta intensivt med att marknadsföra Mellerud som en attraktiv kommun att arbeta i. Fritidshem Kommunens fritidshem har utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete med uppföljning av fritidshemmets verksamhet i relation till de nationella målen. Skolverkets verktyg för självskattning BRUK har använts som hjälp/verktyg i arbetet för att identifiera för utvecklingsområden. Fritidspersonalen har gått ICDP utbildning vilket är ett hälsofrämjande program som uppmärksammar det positiva samspelets avgörande betydelse. Fritidshemmen har utvecklat sitt samarbete med skolan under fjärde år med start Grundskola med förskoleklass
50 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 48 Grundskolan har ett kraftigt ökat elevantal och förnärvarande cirka 89 elever som med uppehållstillstånd (15 oktober). Även gruppen asylelever har ökat. Mellerud har under 2016 haft den största ökningen av asyloch kommunplacerade elever bland Fyrbodals fjorton kommuner. Ökningen av nyanlända elever har medförde en lokalbrist. Ombyggnationer har under året skett på Rådaskolan och Fagerlidsskolan för att rymma fler elever. Behovet av modersmålslärare och språkassistenter har ökat och nyanställningar har skett. I gruppen nya svenskar ingår de elever som får permanent uppehållstillstånd, EU-medborgare och anhöriginvandring. Andelen asylsökande barn och elever är fortfarande stor och på sikt kommer dessa få permanent uppehållstillstånd. Antalet elever med annat modersmål ökar och vi närmar oss 30% av elevgruppen inklusive asyleleverna. De representerar 25 språk och vi ger idag modersmålsundervisning till alla språkgrupper med över 5 deltagare med undantag av Thai. För att klara bibehållen måluppfyllelse behöver modersmålsstöd och modersmål utvecklas. Statliga etableringsersättningar och ersättningar för undervisning av asylelever har finansierat de ökade behoven av särskilt stöd som dessa elever behöver t.ex. studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning, förberedelseklass. Svårigheter med att rekrytera behöriga lärare till förberedelseklasser har ökat arbetsbelastningen på våra verksamheter avsevärt. Grundsärskolan Grundsärskolan använder ipads och datorer i undervisningen. För de yngre eleverna arbetar pedagogerna aktivt med läsinlärning och praktiskt grundläggande matematik. Grundsärskolan har organiserat elevgrupperna för en ökad trygghet och studiero. Detta har lett till att elever med koncentrationssvårigheter fått bättre förutsättningar för sitt lärande. Gymnasieskolan Elevantalet har ökat som en följd av flyktingsituationen. Största elevökningen är på IM språk programmet som är det största av programmet på Dahlstiernska gymnasiet med cirka 80 elever. Lärlingsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet har även många elever. Den stora elevökningen på gymnasiet har medfört att SFI undervisningen måste förläggas i andra lokaler i kommunen. Det råder brist på behöriga lärare, särskilt inom området svenska som andra språk där behovet ökat kraftigt under det senaste läsåret. Vuxenutbildningen Verksamheten Svenska för invandrare (SFI) är den verksamhet som ökat mest av förvaltningens verksamheter. Elevantalet är 214, januari En stor utmaning har varit att rekrytera behöriga SFI lärare. Kulturverksamheten Kulturbruket har anställt en informatör som utvecklat Kulturbrukets hemsida. Kulturskolan har under året att bedrivit kulturaktiviteter i de flesta av verksamheterna inom kultur- och utbildningsförvaltningen. Analys ekonomi Förskola Melleruds kommun har sökt och fått ett riktat statsbidrag för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Bidraget har delfinansierat uppstart av ytterligare förskoleavdelningar ii kommunen. Förskolans verksamhet har kostat mer än budgeterat under Orsaken är lokal och personalkostnader för uppstart av Förskolan Tallåsen, Lunden (förskolemodul) samt renoveringskostnader för Förskolan Blåsippan som startade januari Övertidsersättning för dagbarnvårdare 300 tkr påverkar även resultatet för Fritidshem Fritidshemmen visar på en budget i balans. Grundskola med förskoleklass Kostnaden för grundskolan har överstigit budget med 713 tkr. Orsaken är kostnader för lokaler, inventarier och läromedel på grund av elevökningen. De ökade kostnaderna kring nyanlända elever med exempelvis modersmålslärare, språkassistenter och fler förberedelseklasser har finansierats med asylersättning och etableringsersättning från Migrationsverket. Åsens skola visar på ett underskott orsaken är ett vikande elevunderlag. Elevpengen som skall finsiera skolan räcker ej då elevantalet minskar. Grundsärskolan Grundsärskolan visar på en budget i balans. Gymnasiet Gymnasieverksamheten visar på ett budgetöverskott beroende på ökade IKE intäkter samt svårigheter med att rekrytera behörig personal genererar ett överskott. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan har kostat mer än budgeterat - 0,5 mkr. Orsaken är ett ökat antal elever som tillhör särskolans personkrets. Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning samt gymnasial vuxenutbildning visar på ett större överskott 1,0 mkr. Sålda tjänster har gett intäkter. SFI har kostat mer är budgeterat -700 tkr. Etableringsersättning har medfinasierat SFI undervisningen. Ökade lokalkostnader har tillkommit under året med 250 tkr. Kulturverksamhet Kulturskolan visar på en budget i balans. Kulturbruket Kulturbruket på Dal får ta med sig sitt överskott på till Åtgärder för att komma i balans Sammantaget visar Kultur- och utbildningsförvaltningens verksamheter på en budget i balans Stängningen av asylboenden kommer inte leda till något lokalöverskott men en personalminskning kommer att ske främst i kommunens förberedelseklasser från och med nästa läsår. Åtgärd: Under 2017 kommer inga kostnader för lokalsatsningar göras. De ökade kostnaden för skolskjuts är svåra att påverka, då ett ökat antal elever med växelvis boende har rätt till skolskjuts från båda vårdnadshavarnas folkbokföringsadresser. Detta gäller även om man inte bor i skolans ordinarie upptagningsområde. Åtgärd: Skolskjutssamordnaren arbetar med att försöka samordna skjutsarna för en kostnadseffektiv
51 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 49 skolskjutsorganisation. En extra övertidsersättning för kommunens dagbarnvårdare medförde en kostnad på 300 tkr. Åtgärd: Under 2017 är organisationen av arbetstiden ändrad så övertid inte ska uppstå. De ökade kostnaden för IKE ersättningar till andra kommer har flera olika orsaker. Andelen gymnasieelever som väljer annan skola i annan kommun har ökat något. Andelen grundskoleelever som går i skola i annan kommun har nästan fördubblats. Asylelever som flyttat in får annan kommun till Mellerud, men valt att stanna kvar på sin skola har ökat IKE kostnaden. Åtgärd: 1. Bedriva en verksamhet med god kvalitet och renommé som gör att fler barn och elever finns i kommunens verksamheter. 2. Förvaltningen utvecklar sin uppföljning av IKE elever/kostnader för att göra justeringar inom budget. 3. Locka fler externa elever till våra verksamheter.
52 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 50 Nyckeltal för perioden skola Lärartjänster Elevassistenter Antal elever Antal elever/ lärare Grundskolan 100,7 19, ,1 Melleruds särskola 3,5 2,2 11 5,3 Dahlstiernska gymnasiet 18,7 3, ,8 Vuxenutbildningen 15,5 1, ,2 Nyckeltalen kommer från mätning 15 oktober Grundskola är inklusive Fbk. Snittbemanning exkl. Fbk grundskola är 11,5. Nyckeltal för perioden fritids Personal Antal elever Antal timmar/personal Antal barn/personal Fritids FSO - frivillig skolbarnsomsorg ,6 Nyckeltal är ett genomsnitt av månadsmätningar januari till december Nyckeltal för perioden förskolan Beställning Antal barn Antal tjänster Medel timmar/anställd Antal barn/anställd Förskola ,5 Pedagogisk omsorg , ,4 Nyckeltal är ett genomsnitt av månadsmätningar januari till december Nyckeltal för perioden Stinsens ungdomsgård Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Stinsens ungdomsgård, antal besökare Antal besökande totalt jan-dec Tisdagar öppet bara under våren 2016 för högstadiet. Torsdagar öppet bara för högstadiet. Snitt per kväll: måndagar 46 st., tisdagar 14 st, onsdagar 64 st.. torsdagar 15 st. och fredagar 66 st. Nyckeltal för perioden Kulturverksamhet Utlåning Antal besökare Biblioteksverksamhet Omfattar hela Nyckletal för perioden Kulturbruket på Dal Antal besökare Antal arrangemang Kulturbruket På Dal Antal publik och antal arrangemang januari -december Nyckeltal för perioden Kulturskolan Antal elever inskrivna i Kulturskolan Kulturskolan 244 Höstterminen Elevantalet växlar över året.
53 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 51 Nyckeltal över tid Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Budget 2017 Barnomsorg, antal barn Barnomsorg, bemanning 5,7 5,5 5,5 5,5 5,5 Pedagogiskomsorg, antal barn Pedagogiskomsorg, bemanning 4,7 4,9 5 5,4 5,5 Fritids, antal barn Fritids, bemanning elev/anställd Grundskola, antal folkbokförda elever Grundskola, lärartäthet elev/lärare 11,3 12,1 11,5 11,1 11,5 Grundskola, antal asylelever Grundskola, lärartäthet förberedelseklasser -- 6,8 -- 8,0 -- Grundsärskola, antal elever Grundsärskola, bemanning elev/lärare 3,1 2,6 -- 3,0 -- Grundsärskola, köpta platser Dahlstiernska, antal egna folkbokförda elever Dahlstiernska, antal sålda platser Dahlstiernska, antal asylelever Dahlstiernska, bemanning elev/lärare 8,3 9, ,8 -- Gymnasium, köpta platser antal elever Dahlstiernska, kostnad per elev Dahlstiernska Gymnasium, kostnad/elev IKE Gymnasiesärskola, köpta platser antal elever Vuxenutbildning, antal elever Vuxenutbildning, bemanning elev/lärare 17,6 22, ,5 -- Vuxenutbildning, SFI antal elever Bokslut visar resultat för året. Budget visar hur förvaltningen fördelat tilldelad ram. I förberedelseklasserna går nyanlända asylelever och övriga nyanlända elever. Asylelever går både i förberedelseklasser och vanliga grundskoleklasser. OBS! asylelever är ej medräknade i elevtal. Grundskola omfattar även förskoleklass. Framtid Ökningen av antalet invånarte i Mellerud har påverkat behovet av barnomsorg med ett antal förskoleavdelningar under Den planerade stängningen av asylboendena kommer inte minska behovet av barnomsorg. Den kraftiga barn- och elevökningen under har stabiliserats mot slutet av året. En planerad stängning av de tre asylboendena under 2017 kommer påverka barn och elevtalet på Karolinerskolan, Rådaskolan och Åsens skola. I januari var det 56 bodde 56 elever på något av kommunens asylboenden. Åsens skola Siffror gällande förskola och fritids kommer från månadsmätningar samt budgetberäkningar. Uppgifter rörande grund/sär/gymnasie och vuxenutbildning kommer från "Mätning 15/10" jämfört med "Kommunbladet" samt budgetberäkningar. visar på ett vikande elevunderlag. Elevpengen som skall finsiera skolan räcker ej då elevantalet minskar. På det största asylboendet planeras ombyggnation av boendet till lägenheter för 140 nyanlända med uppehållstillstånd. Om detta sker kommer ett behov av barnomsorg, skola uppstå. Regeringen kan i juni 2017 komma att besluta om förlängt uppehållstillstånd för elever som är inskrivna på gymnasiet. Detta kommer i så fall påverka elevunderlaget på Dahlstiernska gymnasiet. Nordalsskolan får ett ökat lokalbehov från och med läsåret 17/18. Detta kommer att lösa med en ny skolmodul som sätts upp under sommaren.
54 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 52 Socialnämnden Ordf. Michael Mellby Beskrivning Utfall 2016 December Budget 2016 December Avvikelse Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Sa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden sammanträder 11 gånger per år och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och författningar som styr verksamheten, de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, enligt kommunallagen samt de bestämmelser som finns i kommunens reglemente för socialnämnden. Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder 11 gånger per år och beslutar i individärenden enligt delegeringsordning. Socialnämnden ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt rapportera när positivt beslut enligt socialtjänstlagen som plats i särskilt boende eller annan insats inte har kunnat verkställas inom tre månader efter fattat beslut. Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/kpr/ och Kommunala handikapprådet/khr/. ( Kommunala handikapprådet byter namn under 2016 till Kommunala funktionshinderrådet) Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut. Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta utifrån de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fattat. Arbetet inom nämndens verksamhetsområde ska ske kostnadseffektivt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats enligt de lagliga bestämmelser som reglerar verksamheten. Det åligger alla anställda att bidra till en god ekonomisk hushållning. I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Ekonomiskt bistånd Insatser för unga Insatser för vuxna missbrukare Familjerätt Förebyggande verksamhet Konsumentrådgivning Skuldsanering Familjerådgivning (som fristående verksamhet) Handläggning av ärenden enligt alkohollagen Tillsyn enligt tobakslagen Stöd till föreningar Alkoholhandläggningen sker gemensamt för Åmål, Mellerud, Bengtsfors och Dals Ed. Verksamheten finansieras genom avgifter enligt taxa fastställd av respektive kommuners kommunfullmäktige. I övrigt är verksamheten finansierad via olika projektbidrag. I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen (1992) Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård, Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende), Dagcentral vid Älvan och Karolinen Trygghetstelefon Hemsändning av varor Matdistribution Stöd till närstående Stöd till föreningar
55 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 53 I Stöd och service ingår socialpsykiatri och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på: Personlig assistans/personlig assistent Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Boende för barn och ungdomar Boende för vuxna Daglig verksamhet Dagverksamhet inom socialpsykiatri Boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar Trygghetsboende för personer med psykiska funktionsnedsättningar Stöd till föreningar USD- Utveckling Socialtjänst Dalsland avvecklades i och med årsskiftet 2015/16. De verksamheter som utvecklats under åren som USD existerade kvarstår i flera fall. Personligt Ombud, Gemensam familjehemshandläggning, Gemensam familjerätt, Alkoholhandläggning. Med start 2016 även en gemensam handläggning av ensamkommande barn, förlagd i Bengtsfors. Samordnaren kvarstår dock, framför allt med tanke på upprättandet av en ny gemensam enhet för ensamkommande barn och lönekostnaden får fördelas mellan kommunerna utifrån användandet. Inriktningsmål Inriktningsmål KF mål Nämndmål Nyckeltal Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Kvalitativ omsorg i relation till kommunens förutsättningar Förebyggandearbete inom verksamhet Andel personal med relevant utbildning Daglig sysselsättning för personer med psykisk ohälsa Individanpassad omsorg Delaktighet vid upprättande av genomförandeplan Delaktighet vid upprättande av genomförandeplan Inventera behovet av boendealternativ Minska behovet av externa placeringar Färre externa boendeköp inom psykiatrin Utskrivningsklara Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Jämlik och jämställd hälsa Genusperspektiv Stötta och inkludera nyanlända Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Attraktiv arbetsgivare Arbetsmiljö Andel anställda med kompetensutvecklingsplan Arbetsplatsutveckling Analys Analys måluppfyllelse Förebyggande arbete inom verksamheten Målet år att utöka det förebyggande arbetet i verksamheterna. Inom socialpsykiatrin följer man upp detta med att få fler deltagare i Lotsens verksamhet. Inom vård och omsorg mäts målet genom andelen anställda med undersköterskeutbildning mot totala antalet tillsvidareanställd baspersonal. Antalet deltagare i Lotsens verksamhet har ökat under året. Målet är 10 deltagare per dag. Individanpassad omsorg Målet är att utveckla en mer flexibel och individanpassad omsorg med trygghet och delaktighet för alla brukare. Målet följs upp genom att mäta hur stor andel av brukarna som varit delaktiga vid upprättandet av genomförandeplanerna. Vid årsskiftet hade 83 % av brukarna uppges varit delaktiga. Andelen delaktiga har ökat kontinuerligt under 2016.
56 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 54 Inom vård och omsorg påbörjas uppföljningen vid halvårsskiftet. Erfarenhetsmässigt har i princip alla brukare enskilt eller med stöd av närstående, deltagit när genomförandeplanen upprättas. Minska behovet av externa placeringar Målet är att fler insatser ska kunna verkställas inom de egna verksamheterna. Inom psykiatrin följs målet upp genom att max fem procent av egenproducerade dygn i trygghetsboende kan verkställas av externt köpt vård. Vid prognostillfälle 1 var antalet externt köpt vård 30 dygn. Därefter har inga ytterligare dygn köpts. Inom vård och omsorg är det främst betalningsdygn för utskrivningsklara där vi mäter om insatsen inte har verkställts av den egna verksamheten. Redan under årets första månader kunde vi konstatera att målet om max tretton betalningsansvariga dygn per år redan har passerats. Totalt under 2016 har vi haft betalningsansvar för 158 dygn. Det är 121 fler än under Individ och familjeomsorgen har under året arbetat med att ta hem placeringar från institution och familjehem. Vi halvårsskiftet såg det ut att faktiskt fungera, dock har antalet placeringar på institution återigen ökat det andra halvåret. Arbetsmiljö Arbetsmiljön ska stärkas inom förvaltningen både inom den egna organisationen och hemma hos brukarna. Inom stöd och service vill man att alla ska vara medvetna och delaktiga i sin kompetensutvecklingsplan. Ingen redovisning av an antalet kompetensutvecklingsplaner i förhållande till tillsvidareanställ personal har vid denna tidpunkt genomförts. Inom vård och omsorg ligger fokus på att stärka arbetsgrupperna i syfte att öka delaktighet och främja utveckling. Enheterna inom sektorn ska genomföra minst två tillfällen under året med arbetslagsutveckling. Samtliga enheter inom stöd och service har under hösten 2016 att jobba med kompetensutvecklingsplaner. Analys verksamhet Inom sektorn Individ- och familjeomsorg har det under ett antal år varit svårt att rekrytera och behålla socialsekreterare. Under samma period har det varit ett antal chefsbyten. Vakanserna har delvis fyllts upp med hjälp av konsultstöd. Nytt för 2016 är att Individoch familjeomsorg är en sektor med en sektorchef samt två nyinrättade tjänster som enhetschefer. Enhetschefen för vuxengruppen har ansvar för insatserna som är riktade mot vuxna inklusive försörjningsstöd samt biståndsenheten. Rekrytering av enhetschef barn och unga är gjord och har tillträtt sin tjänst. I likhet med 2015 är det för Mellerud ett ovanligt stort antal placeringar på hem för vård eller boende (HVB). På vuxensidan beräknas verksamheten kunna hantera två årsplaceringar på HVB. Genomsnittet under 2016 motsvarade fyra årsplatser vilket var lika många som under Antalet vårddygn mellan 2015 och 2016 minskade med drygt 5 %. Förutsättningarna i 2016 års verksamhet för barn och ungdom på HVB är 2,5 årsplatser. Antalet verkställda vårddygn motsvarade drygt 4 årsplatser under Jämfört med 2015 sjönk antalet vårddygn i HVB för unga med knappt 30 %. Försörjningsstödet har under året ökat kraftigt. Jämfört med 2015 är ökningen 49 %. Ökningen är till stor del kopplad till migrationen. Socialnämnden har av den anledningen fått ersättning för de ökade kostnaderna genom bidrag från Migrationsverket. Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat med 45 %. Ökningen inom gruppen unga hushåll (=25 år) är 25 %. Antalet ensamkommande barn ökade något under 2016 års första del jämfört med december Under mars minskade antalet ensamkommande med permanent uppehållstillstånd (PUT) från 22 till 15. Under hösten har ökade dock antalet ensamkommande med PUT och asylsökande sjönk kraftigt. Vid årets utgång var det 20 unga med PUT och 42 asylsökande. Socialnämnden har idag tillgång till 12 boendeplatser i egna HVB hem. Vi har ett avtal med Migrationsverket som ger kommunen kr/dygn i ersättning för avtalad plats och 300 kr. extra för belagd plats/dygn. Avtalet är uppsagt och löper ut 31/ Därefter kommer migrationsverket att anvisa ensamkommande till kommunerna efter egna fördelningsnycklar samt sänka ersättningen. Från årsskiftet kan vi räkna med en minskning av egna belagda HVB platser. Det tillsammans med de sänkta ersättningsnivåerna innebär att vi måste anpassa både personalstyrka och lokaler till beläggnings och ersättningsnivåer. Boendet Spera är från december stängt. Under hösten/vintern har två enhetschefer inom individ- och familjeomsorgen sagt upp sig. Ytterligare socialsekreterare sagt upp sig. IFO-chefen avslutade sin anställning i slutet av januari Kvar på myndighetsverksamheten finns 3 biståndsbedömare, en vikarie och 3 socialsekreterare. Därutöver fanns 3,5 administrativa tjänster varav 2 var vikarier. Övrig personal utgjordes av socionomkonsulter. Situationen för det första kvartalet 2017 ser inte bättre ut. Till saken hör att det blir svårt att hålla personalbudget då konsultkostnaderna vida överstiger fast anställd personal. För 2016 låg även personalkostnaderna för ordinarie personal kvar som en kostnad ovanpå konsultkostnaderna som saknar budget. Försörjningsstödsutvecklingen ligger på en betydligt högre en vad som borde vara normalt i en kommun av Melleruds storlek. Inom vård och omsorg pågår en omstrukturering av hemtjänsten. Från halvårsskiftet/ sensommaren delas ansvaret för hemtjänsten att mellan två enhetschefer och grupperna kommer att få ny indelning från och med Under februari och mars byttes alla analoga trygghetslarm ut och är från mitten av mars kopplade till trygghetscentralen i Örebro. Genom upphandling tillsammans med åtta andra kommuner inom Fyrbodal erbjuds nu brukarna en obruten, digital larmkedja som frekvent kan övervakas under dygnet.
57 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 55 Under slutet av 2015 och inledningen av 2016 har betalningsdagarna för utskrivningsklara ökat kraftigt jämfört med tidigare år. Antalet utskrivningsklara har under årets tre först månader varit 112. Under samma period 2015 var antalet 87. Under perioden maj till september har tre ytterligare dygn tillkommit. Planering av nytt särskilt boende är igångsatt och förvaltningen deltar tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen i projektet genom styrgrupp och olika projektgrupper. Sektorchefen för vård och omsorg lämnade sin tjänst under juli månad och en vikarierande sektorchef har funnits på plats under rekryteringen av ny sektorchef. Under 2016 års inledning har sektorn stöd och service fått ett antal nya enhetschefer. Under denna period har det varit begränsade möjligheter att fokusera på strategiska frågor. Planering och schemaläggning tar en stor del av chefernas tid. Under året kommer en administratörstjänst att inrättas. Stöd och service deltar i ett projekt som syftar till att stödja, motivera, inspirera och utbilda personal i teknikanvändande. Ett ökat teknikanvändande skapar förutsättningar för brukarna att öka deras självständighet och delaktighet. Socialpsykiatrin har påbörjat ett samarbete med IFO för hemmaplanslösningar med fokus på målgruppen psykisk funktionsnedsättning. Ett boendeköp kommer att verkställas av socialpsykiatrin. Analys ekonomi Socialnämndens resultat 2016 mot budget blev ett underskott med tkr. Orsakerna till underskottet var inom individ- och familjeomsorg ett stort antal placeringar i HVB (hem för vård och boende samt att vakanser av socialsekreterare ersatts med inhyrd personal.) Inom vård och omsorg ger svårigheterna att rekrytera personal avtryck i redovisningen. Sektorn har bland annat haft ökade kostnader för s.k. sommaravtal samt över- och fyllnadstid. Under 2016 gjordes en särskild lönesatsning på undersköterskor inom äldreomsorgen. Socialnämnden fick c:a 750 tkr i tilläggsanslag för att hantera denna merkostnad. Sektorn stöd och service visar på ett positivt resultat med cirka 2,4 mnkr. Förbättringarna beror på något färre beslut med egenfinansiering, ej tillsätta vikariat fullt ut samt insatser på hemmaplan som bedöms falla väl ut. Det som främst präglat individ- och familjeomsorg under året har varit svårigheterna att rekrytera socialsekreterare. För att klara verksamheten har personalvakanserna delvis fyllts med personal på konsultbasis. Den omfattande nivån av insatser på HVB för barn och unga som var fallet under det första halvåret 2016 reducerades under sommaren men återgick till samma omfattande nivåer under hösten. HVB-insatser för vuxna har minskat något jämfört med Under året har försörjningsstödet ökat kraftigt. Ökningen mot 2015 är närmare 50 %. Antalet bidragshushåll har ökat med närmare 45 %. Den del av kostnadsöverdraget som är relaterat till det ökade mottagandet av flyktingar har finansierats av ökade statsbidrag. av korttidsplatser och hemtjänstinsatser. För att klara sommarens behov av personal tecknades ett särskilt sommaravtal. Det innebar att om ordinarie personal fick en extra ersättning under de veckor de inte lade sin semester under två semesterperioderna. Avtalet innebar merkostnad om 880 tkr. Den enhet som utnyttjade denna möjlighet till största del var hemvården. Inom de särskilda boendena har under detta år i ovanligt hög utsträckning tvingats förstärka på grund av ökat omsorgsbehov. I många fall är grunden till detta relaterat till fler vårdtagare med demenssjukdom. Vidare var det en låg omsättning på platserna i särskilt boende under en stor del av året. Det har bland annat inneburit att flertalet av de platser som avsatts för korttidsboende i praktiken nyttjas som särskilt boende. För Fagerlidshemmets del har detta inneburit att de fyra lägenheter som normalt inte används nu utgjort platser för korttidsboende/växelvård. På Bergs korttidsenhet, med 16 platser, har beläggningen periodvis varit boende. Det ökade antalet brukare med demensproblematik gör att de enheter som är inriktade på att ge vård och omsorg till boende med somatiska behov nu får brukare med demenssjukdom. Normalt så krävs en ökad personalbemanning för dessa brukare jämfört med de som har nedsättningar på grund av somatiska åkommor. Det är också mer vanligt med extra stödinsatser för brukare med demens. Detta blir särskilt tydligt på boenden med somatisk inriktning då detta snabbt får konsekvenser både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. De ökade kostnaderna inom hemvården beror på fler vårdtagare och fler utförda timmar än vad budgeten för 2016 är beräknad att räcka till. Budgeten för 2016 medgav utförda timmar. Resultatet för helåret blev timmar. Differensen i utförd tid motsvarar c:a 4,9 mnkr. Utöver detta har hemvården haft ökade kostnader för förstärkning- och vikarierekrytering genom bl.a. sommaravtal, ökade kostnader för fyllnadsoch övertid. Ökningen av fyllnads- och övertid är kopplad till svårigheterna att rekrytera personal. Sommaravtalet gav hemvården en merkostnad om minst 680 tkr. Inom sektorn stöd och service har omsorgsbehovet förändrats på ett av boendena vilket gör att behovet av personal vaken nattetid har upphört och tillgodoses med jour. De övriga boendena och korttidsverksamheten har också anpassat sig till förändrade omsorgsbehov. På Karolinens gruppbostad kvarstår behovet av sovande jour utifrån brandssäkerhetskrav. Vid installation av sprinklers kan denna insats upphöra. Vid ledigheter har inte samtliga timmar ersatts med vikarier. Delvis beror detta på problem med att rekrytera lämplig personal. Inom psykiatrin vakanshålls en tjänst. Orsaken till vård och omsorgs försämrade resultat efter prognos 3 är i huvudsak beroende på fortsatta extrainsatser på grund av demens- och orosproblematik samt hantering av utskrivningsklara som ökar behovet
58 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 56 Åtgärder för att komma i balans I samband med behandlingen av delårsbokslutet 2016 och prognos 2 beslutade socialnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att beräkna besparingseffekterna av följande åtgärder: 1. Avveckla HVB Spera 2. Införa anställnings- och inköpsstopp 3. Översyn av avgiftsnivåer 4. Lokaldisponering 5. Bilparken Socialförvaltningen har med anledning av befarat budgetunderskott vidtagit en rad åtgärder under året för att minska kostnadsutvecklingen. Ex. Vikarietillsättningar vid korttidsfrånvaro, att pröva återtillsättning av tjänster. Inköp, att pröva behovet. Utbildning har i huvudsak bekostats av statliga medel. Finns stora behov av upprustning av verksamhetslokaler som har fått vänta. Hemtagning av utskrivningsklara patienter. Sedan lång tid tillbaks har samtliga enhetschefer fått till sig att efterlevnaden av budget är första prioritet. För att minska det befarade underskottet för 2016 är de mest adekvata åtgärderna att inköpsstopp och anställningsstopp, vilket i princip är genomfört utan beslut från Socialnämnden. Vilken effekt det har är svårbedömt eftersom de inköp som verksamheterna gör löpande inte är så omfattande. Anställningsstoppet skulle i normalfall kunna ge effekt men idag är de flesta verksamheterna underbemannade eller har vakanser som fylls upp av timvikarier eftersom det inte går att hitta fast personal. Dessutom är situationen sådan i både hemvård och särskilda boenden att vårdtyngden är stor och det är svårt att undvika att sätta in personal på tomma rader. Trots detta prövas varje lucka innan tillsättning. Vare sig anställningsstopp eller inköpsstopp är något att rekommendera för Anställningsstoppet är tänkt att även omfatta behandlingstjänsterna på individ och familjeomsorgen. Det är 3,85 tjänst vilket på helåret ger ca 2,1 mnkr kr i uteblivna lönekostnader för En konsekvens kan mycket väl bli ökade kostnader för placeringar då det inte finns tillgängliga hemmaplanslösningar. Avveckling Spera har ingen påverkan på socialnämndens budget för Effekten av nerdragning i verksamheten för ensamkommande för 2017 är svår att dra några slutsatser om. Om flyktingrörelsen drar igång igen kan det bli svårt att hantera kostnaderna inom socialnämndens budget beroende på avsaknad av platser och beroende av platsköp externt. Om det förblir stillsamt bör en fortsatt avveckling ske, vilket inte kommer att påverka socialnämndens budget. Avgifter. Under 2016 ges ingen besparingseffekt. Effekten för 2017 beräknas inte ge några större intäkter till socialnämnden. Höjningen av maxtaxan med 200 kr/månad i somras gav c:a kr/år. All avgiftshöjning/hyreshöjning kommer att slå mot maxtaxetaket och det blir komplext att se vad sluteffekten kommer att bli. Hyreshöjningar blir det under 2017 då vi avser att följa Mellbo hyresuttag. Lokaler. Det som avses är bl.a. att Förvaltningen betalar hyra på järnvägsstationen för café Rocket och utegruppen med ca kr/år som inte har täckts av kommunala bidrag. Det var sagt vid starten att verksamheten skulle vara hyresbefriad. Om den kostnaden tas bort blir det en besparing på kr. För 2017 har detta ingen annan effekt än att omslutningen minskas med samma belopp. Att stänga ner Fryken och sammanföra verksamheter under ett tak kommer att innebära en besparing men samtidigt en ny kostnad för lokal och troligen skulle det för driften inte ge någon större besparing men en försämrad kvalitet för brukare och personal. När det gäller bilanvändningen i förvaltningen så kan vi inte se annat än att de används i olika omfattning och när vi inventerar våra behov själva så ser vi ofta att vi saknar fordon. En möjlighet att komma fram till en mera rimlig syn vore att låta någon som jobbar med dessa frågor göra en kartläggning av fordonsanvändning och behov. Socialnämnden konstaterar att utrymmet för besparingar under 2016 är kraftigt begränsat och de åtgärder som är möjliga är inkluderade i prognosen. Av den anledningen behöver socialnämnden en utökad budget och/eller intäktsfinansiering motsvarande det beräknade underskottet för 2016, sammanlagt tkr. Effekten av besparingsförslag blev som förmodat, ganska marginell. Behovet av förstärkning i budget förvaltningen stämmer ganska väl överens med det förväntade budgetutfallet. Äldreomsorgen budgetbehov för 2016 hade gått att förutse och hade för 2016 inneburit att socialnämnden, i den del som gått att förutse, haft en budget i balans. När det gäller individ och familjeomsorgen så var förvaltningen tydlig i budget 2016, att det troligen inte var möjligt att uppnå en budgetbalans även om man lyckats i sitt uppsåt att rekrytera och behålla personal på samtliga nivåer. Individ och familjeomsorgen kommer att ha fortsatt stora problem inför 2017 beroende på svårigheter med att rekrytera och behålla persona personal men man ska också komma ihåg att verksamheten har bidragit till stora intäkter för kommunen genom verksamheten för ensamkommande barn. Nettointäkten har varit ca 17 milj. Och det är viktigt att visa dessa medel inte har nyttjats till att täcka underskott i verksamheten utan kommer att användas till att hantera kostnader i framtiden för de ungdomar som blir kvar i Mellerud och vars kostnader inte kommer att täckas av staten i form av ersättningar för boende och annat.
59 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 57 Stöd och service Nyckeltal/uppgift Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Antal tillhörande personkretsen LSS Antal i bostad med särskild service Deltagare i daglig verksamhet SoL & LSS Platskostnad i boende med särskild service, kr Trygghetsboendet Axet 5 5 Lotsen (f.d. Kvarnen) 7 7 Boendestöd SoL (timmar) Vård och omsorg Nyckeltal/uppgift Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 1 Delårsbokslut Prognos 3 Bokslut 2016 ORDINÄRT BOENDE Utförda hemvårdstimmar Andel arbetad tid i hemmet (%) Utförd hemvård/månad och brukare (timmar) 77% 75% 18,1 18,0 17,4 17,4 17,4 17,6 Kostnad/hemvårdstimme 426 kr 459 kr 452 kr 488 kr 481 kr 478 kr Antal lunchportioner Vårddygn i korttidsvård Vårddygnskostnad i korttidsvård kr kr kr kr kr kr Vårddygn utskrivningsklara SÄRSKILT BOENDE Vårddygskostnad, somatik kr Vårddygnskostnad, demens kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Beläggning, somatik (%) 97,5% 100,0% 99,2% 100,3% 99,1% 98,7% Beläggning, demens (%) 99,1% 100,0% 98,9% 100,3% 100,6% 99,7% IFO Nyckeltal/uppgift 2015 Budget 2016 Prognos Delårsbokslut Prognos Bokslut 2016 Vårddygn i HVB för vuxna Vårddygn i HVB för unga Vårddygn i familjehem för unga Framtid Under 2017 kommer ny lagstiftning vad gäller betalningsansvar för sjukhusklara patienter. Detta innebär troligen att kommunerna kommer att bli betalningsansvariga för läkarbedömda sjukhusklara patienter från dag 3. Innebärande att det handlar om veckans alla 7 dagar. Det i sig innebär en kostnad eftersom kommunerna måste ha en beredskap för att bedöma vårdoch omsorgsbehov, veckans alla dagar. Under 2017 måste man, med tanke på planeringen av ett nytt äldreboende klart under senare delen av 2018,
60 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 58 fundera över ett intagningsstopp på de idag fungerande boendena. Beslutet bör komma ganska snart under 2017 för att vara hanterbart. Hur intagningsstoppet ska hanteras blir en svår uppgift då 2016 har påvisat ett stort vårdbehov för den åldrande befolkningen. Hur man hanterar korttidsboendet/ avlastning på Bergs kommer att få stor betydelse för detta. I det nya boendet ligger många frågor som nämnd och förvaltning måste hantera. Individ och familjeomsorgen är en svår fråga för både socialnämnd och Kommunstyrelse. Samma fråga som tidigare år måste ställas. Oavsett socialnämnd och förvaltning lyckas i sin ansträngning att rekrytera kommer kostnaderna för verksamheten att överskrida avsatta budgetmedel för Hur hantera detta utan att kräva besparingar i fungerande verksamheter. Vård och Omsorg har stora förutsättningar att hantera sin budgetram för 2017 med avsatta medel vilket även gäller Stöd och service som båda har en hög kvalitet i verksamheterna. Det som kan innebära problem kommande år är en omställning till ökade sysselsättningsgrader för vårdpersonalen vilket även är ett måste utifrån de rekryteringsbehov som finns i båda dessa verksamheter.
61 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 59 Välfärdsredovisning Välfärdsredovisningen bygger på den lokala folkhälsopolitiska policyn för Melleruds kommun, som i sin tur har sin grund i Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy med sex utmaningar. Områdena är jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökat arbetsdeltagande, åldrande med livskvalitet och goda levnadsvanor. Utmaningarna har tagits fram tillsammans med folkhälsoaktörer i regionen och de grundar sig på regionala och lokala förhållanden som påverkar människors livsvillkor. Policyn ligger också till grund för folkhälsoinsatserna i Melleruds kommun. Nedan följer ett urval av faktorer som har betydelse för hälsoläget i Melleruds kommun. Detta urval presenteras i form av ett spindeldiagram som redogör för viktiga förutsättningarna för folkhälsan. Mellerud jämförs här med riket som har index 100 och består av den ljusare cirkeln. När Mellerud, som är den mörkare cirkeln, befinner sig utanför index är värdet högre och när det är innanför är värdet lägre. Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor Varje år genomför Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens folkhälsoinstitut) enkätundersökningen Hälsa på lika villkor i åldrarna år. Västra Götalandsregionen deltar vart fjärde år med ett utökat urval för att få underlag för planering av folkhälsoinsatser i länet, för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Under 2015 har en sådan utökad undersökning genomförts, där folkhälsoenkäten skickades ut till personer i Västra Götaland personer besvarade enkäten, vilket motsvarar 55,5 procent av urvalet. Här redovisas några av de områden som undersökts. Områdena redovisas i detta fall uppdelat på arbetare och tjänstemän. Otrygghet Andelen som upplever otrygghet i Mellerud skiljer sig inte så mycket från regionen, ser vi till arbetare så är det ingen skillnad, medan tjänstemän ligger två procent under. Mellan 2011 och 2015 har otryggheten sjunkit med två procent för tjänstemän och fyra procent för arbetare. Andelen arbetare som upplever otrygghet i Mellerud ligger högst bland kommunerna I Dalsland, men lika i jämförelse med regionen. Bengtsfors kommun visar den lägsta andelen otrygga 2015 i båda kategorierna.
62 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 60 God hälsa Tjänstemän uppger genomgående god hälsa jämfört med arbetare. Melleruds kommun har höjt sina värden mellan 2007 och I jämförelse med övriga kommuner i Dalsland har Mellerud de högsta värdena 2015 bland arbetare och bland tjänstemän är det bara Dals Eds kommun som visar ett högre värde med 76 procent. Ekonomisk stress Andelen arbetare i Mellerud som upplever ekonomisk stress, har efter en minskning mellan 2007 och 2011 återigen ökat. Bland tjänstemän ser vi en minskning under samma period. I jämförelse med övriga kommuner i Dalsland ligger Mellerud högst bland arbetare. I jämförelse med regionen ligger arbetare i Mellerud två procent högre och tjänstemän en procent högre. Rökning procent sedan Under våren 2016 genomfördes en undersökning om elevers drogvanor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Undersökningen gjordes av (CAN) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, i samarbete med kommunerna och Västra Götalandsregionen. Antalet medverkande ungdomar folkbokförda i Melleruds kommun var 75 i årskurs 9 och 57 studerande år 2 på gymnasiet. I regionen som helhet ses en nedåtgående trend gällande andelen rökande ungdomar. I Mellerud har dock andelen rökande flickor i årskurs nio ökat med två procent jämfört med Andelen rökande pojkar i årskurs nio har minskat med 13
63 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 61 Miljö-, energi- och klimatstrategiskt arbete Redovisning av miljöstrategiskt och energioch klimatstrategiskt arbete i Melleruds kommun under 2016, Dalslands miljö- och energikontor Miljöledning och miljöutbildning Miljöstrategerna har träffat förvaltningschefernas ledningsgrupper och planerat miljöutbildningen för all personal. Miljöutbildning har genomförts med personal inom Barn- och utbildningsverksamheten, Kommunstyrelsekontorets administrativa förvaltning samt Plan- och byggenheten. Återstår miljöutbildning för Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Kemiska produkter i förskolor samt Grön flagg i förskolor och skolor Personalen på alla förskolor har genomfört inventering inom projektet Giftfri förskola. En miljöstrateg har tillsammans med personalen tagit fram handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Förskolorna har samtidigt fått information om miljödiplomering med Grön Flagg. Dahlstiernska gymnasiet som sedan länge är diplomerade med Grön Flagg, har fortsatt miljöarbetet och deras nya handlingsplan blev godkänd i juni. Naturvård Naturvårdsprogrammet för Melleruds kommun från 2009 har reviderats under året under ledning av en miljöstrateg samt en arbetsgrupp bestående av ytterligare en person från Dalslands miljö- och energikontor samt representanter från Melleruds kommun. Kommunstyrelsen beslöt i november att ställa ut förslaget/skicka det på remiss. Det ska antas politiskt under våren Arbetet har framskridit med boken om naturen i Melleruds kommun och övriga Dalsland, vilken ska tryckas innan sommaren 2017 i LONA-projektet Vägledning till naturen i Dalsland. Beskrivningar, kartor och foton för ett antal naturområden och temaartiklar om naturen kommer också kunna nås via kommunens hemsida. Miljöstrategerna är projektledare för arbetet, där även Åmåls och Vänersborgs kommuner samt Dalslands Turist AB deltar, liksom konsulten Naturinformation AB med författare och fotografer. Ett annat LONA-projekt Ökad tillgänglighet till naturområden i Dalsland startade 2016, vilket innebär att informationstavlor samt vägvisare sätts upp och p-platser ordnas i vissa naturområden i bl.a. Melleruds kommun, senast sommaren Vattenplanering En miljöstrateg har haft arvoderad sekreterarfunktion i Dalslands kanals vattenråd/vattenvårdsförbund där man bl a arbetat med informationsaktiviteter och projekt Vattnet i skolan. En miljöstrateg har medverkat i Dalbergså/Holmsåns vattenråd där man bl.a. arbetat med förbättrad status i Teåkersälven, inventering av vandringshinder för fisk, och informationsaktiviteter. Arbetet med VA-planering startade under året i Melleruds kommun och miljö- och energikontoret deltar aktivt i arbetsgruppen. Regeringen beslutade i december om det nya åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt att uppnå god status i sjöar, vattendrag och grundvatten och några av åtgärderna riktar sig till alla kommuner. Klimat och energi Energi- och klimatrådgivningen, som riktar sig till företag, organisationer och allmänheten, bedrivs i samverkan med samtliga kommuner i Dalsland och finansieras av Energimyndigheten. Under 2016 har Energi- och klimatrådgivningen prioriterat företagsrådgivning och solenergi. Verksamheten arbetar aktivt för att göra energioch klimatrådgivningen mer tillgänglig för målgrupperna. Detta genom information på hemsidan ( samtal, utskick, utredningar, artiklar, annonser m.m. Mycket arbete har lagts på att stötta och samordna arbetet med kommunens energieffektiviseringsstrategi. Trots att projektet energieffektiva kommuner avslutades , har behovet av uppföljning, information kring stöd och åtgärder gjort att den kommunala energigruppen fortsatt att träffas under Energi- och klimatstrategen ingår i denna energigrupp som har haft tre möten under året, där åtgärder och insatser har initierats. Under 2016 har energioch klimatstrategen lagt arbete på ansökningar om stöd till lokala klimatinvesteringar (Klimatklivet) enligt förordningen (2015:517). Melleruds kommun har härigenom beviljats drygt 1,9 miljoner kronor för fjärrvärmeutbyggnad, samt 66 tkr till laddstationer för elfordon. Den årliga uppföljningen av kommunens energianvändning visar att, från 2009 till 2015 har Melleruds kommun inklusive Mellerudsbostäder AB minskat energianvändningen i sina fastigheter från 190 kwh/m2 år 2009 till 171 kwh/m2 år Detta är en minskning med 10 %. (Uppdatering avseende 2016 års förbrukningsstatistik sammanställs under början av mars 2017.) Deltagande har skett i Fyrbodals energiprojekt Hela gröna vägen även kallad Fossilfritt Fyrbodal. Arbete har påbörjats 2016 och en projektanställd ska fortsätta under med att samordna Miljö- och energiförbundets del i EUprojektet Samskapande grön omställning, med fokus på fossilfria fordon och transporter.
64 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 62 Under året har svar getts på klimatfrågor från privatpersoner och företag, bl.a. om omställningsstödet Klimatklivet och biogastankställe i Mellerud. Kommunen fick hjälp av en miljöstrateg med att svara på Västra Götalandsregionens klimatremiss. Miljöevenemang Earth Hour anordnades 19 mars, av bl.a. en miljöstrateg och representanter från kommunen, vilket innebar akustisk konsert på Kulturbruket i Mellerud, nedsläckning av kommunala gator och byggnader och marschaller i rondellerna. HOPP miljömässa anordnades på Kulturbruket på Dal 12 november, genom en arbetsgrupp bestående av en miljöstrateg, en energi- och klimatstrateg, representanter från Melleruds kommun och Fyrbodals kommunalförbund. Under 4 timmar visade 28 olika utställare upp bl.a. klimatsmarta bilar och cyklar som besökarna fick provåka, solceller och närproducerad mat. Föreningar fanns på plats om bl.a. biodling, fåglar och växter i Dalslands natur samt fossilfritt Dalsland. Därefter följde körföreställngen HOPP med initiativtagarna Simon Ljungman och Mats Alfredsson och en specialsammansatt kör. Hållbar konsumtion En miljöstrateg har presenterat sin rapport, bl.a vid en presskonferens i juni i Mellerud och för Miljö- och hälsorådet, om uppföljning av djurskydds- och miljökrav i livsmedelsleveranser till förskolor, skolor och äldreomsorg, enligt Dalslandskommunernas livsmedelsavtal. Av rapporten framgår bl.a. hur leverantörerna kunnat verifiera 9 obligatoriska djurskydds- och miljökrav. Melleruds kommun har bl.a. handlat, sett till totalkostnader under ett år (maj april 2015): 100 % svensk kyckling, 90,1 % svenskt kött, 98,2 % färdiglagade svenska kötträtter (svenskt innebär att djurskyddskraven uppfylldes i dessa leveranser), 95 % ekologiska mjölkprodukter och 57,6 % MSC-märkt fisk. Beträffande ekologiska och rättvisemärkta varor låg bananer på 100 %, kaffe 100 % och te på 70,7 %. Totalt inköptes i kommunen under detta år ekologiska livsmedel till 14,5 %. Miljöpolitiskt program för Dalslands miljöoch energinämnd och fyra kommuner Ett förslag till miljöpolitiskt program som miljöstrategerna tagit fram på nämndens uppdrag antogs av miljönämnden i juni och har överlämnats till Direktionen för beslut under 2017 och vidare dialog med Melleruds kommun och de tre andra kommunerna.
65 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 63 VA-Redovisning Förslag till beslut Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige.
66 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 64
67 Årsredovisning 2016 Melleruds kommun 65 Nyckeltal
Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
På bilden kan du se hur 1000 kr i skatt används. 473 kr används till Socialtjänst, 333 kr till pedagogisk verksamhet osv.
Årsredovisning 2017 På bilden kan du se hur 1000 kr i skatt används. 473 kr används till Socialtjänst, 333 kr till pedagogisk verksamhet osv. www.mellerud.se/kommun-och-politik/skatten/ Innehåll Kommunstyrelsens
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Granskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Melleruds kommun. Delårsbokslut
Melleruds kommun Delårsbokslut 07 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommunfullmäktige... 17 Revision... 18 Överförmyndare... 19 Kommunstyrelsen... 20 Kommunstyrelseförvaltningen...
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
MELLERUDS KOMMUNS POLITISKA ORGANISATION
Årsredovisning MELLERUDS KOMMUNS POLITISKA ORGANISATION Kommunfullmäktige Revision Valberedning Överförmyndare Kommunstyrelse Arbetsutskott Melleruds Bostäder AB Miljö- och Hälsoråd Byggnadsnämnd Kultur-
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:
Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...
Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor
Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Bokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Delårsbokslut Prognos 2 för 2018
Delårsbokslut -07-31 Prognos 2 för Delårsbokslut juli med prognos 2 1 Kommunstyrelsens Ordförande Framtida utmaningar för kommunen är förmågan att bibehålla en god ekonomisk ställning och samtidigt genomföra
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Månadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Delårsbokslut samt Prognos
Delårsbokslut samt Prognos 2 201707 1 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens Ordförande... 3 Omvärld... 4 Redovisningsmodell... 5 Finansiell analys... 6 Resultat och kapacitet... 7 Risk - Kontroll... 9
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Information om preliminär bokslutrapport 2017
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut
1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Vill du se fler detaljer eller veta hur stor del av din lön som går till kommunal verksamhet så finns det en sådan möjlighet på kommunens hemsida:
På bilden kan du se hur 1000 kr i skatt används. 466 kr används till Socialtjänst, 330 kr till pedagogisk verksamhet osv. Vill du se fler detaljer eller veta hur stor del av din lön som går till kommunal
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Månadsuppföljning januari juli 2015
Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Granskning av årsredovisning 2013
www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat
Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning
Granskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.
Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3
Översiktlig granskning av delårsrapport 2015
www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Delårsrapport april Kommunfullmäktige
Delårsrapport april Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Vara kommun redovisar per sista april ett resultat enligt fullfonderingsmodellen på 14 mkr, vilket motsvarar 4,9 % av skatteintäkter
Granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,
DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004
DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Vill du se fler detaljer eller veta hur stor del av din lön som går till kommunal verksamhet så finns det en sådan möjlighet på kommunens hemsida:
På bilden kan du se hur 1000 kr i skatt används. 466 kr används till Socialtjänst, 330 kr till pedagogisk verksamhet osv. Vill du se fler detaljer eller veta hur stor del av din lön som går till kommunal
Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer
Personalstatistik Bilaga 1
Personalstatistik Bilaga 1 2016 2015 2014 Arbetad tid Antal årsarbetare* 678 681 691 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 681 690 702 varav tillsvidareanställda 655 666
Granskning av årsredovisning 2013
www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun
KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och
Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos
2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall
Granskning av delårsrapport 2016
KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning
Preliminärt bokslut 2018
Preliminärt bokslut 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-01-29 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2018... 3 Preliminärt bokslut 2018... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper...
Ekonomirapport 2016 efter mars månad
Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-04-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter mars månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar
Redovisningsprinciper
1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
LERUM BUDGET lerum.sd.se
LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar hela budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet (skola barn- och äldreomsorg). För att möjliggöra detta och skapa en långsikt stark ekonomi krävs
Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren
Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Förutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Granskning av delårsrapport 2007-08-31
Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen