Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar I den allmänna anamnesupptagningen eller vid den anamnes, som upptas vid själva hörsel- prövningen, bör ingå frågor avseende övre luftvägsinfektion, tecken på hörselnedsättning, försenad talutveckling, talfel eller stamning Ur serien Socialstyrelsen redovisar 1968 I den nationella BVC-journalen 6-8 v. Svarsleende och trivseljoller 6 mån. Jollrar i enstaka stavelser Tittar efter tappad leksak 10 mån. Förstår enstaka ord Leker tittut 1
Comité Permanent de Liaison les Orthophonistes / Logopèdes de l'union Européenne The Standing Liaison Committee of Speech and Language Therapists www.cplol.org 4 foldrar om språkutveckling och språkstimulans på 17 olika språk för åldrarna 0-1, 1-2, 2-3 och 3-4 år 2
Hälsoundersökningar inom barnhälsovården Dessutom föreslås en kontakt när barnet är 3 år med speciell inriktning på kommunikationsförmåga. Vidare bör man på grundval av uppgifter från föräldrar, förskola och samtal med barnet identifiera tal- och språkproblem vid 5 6 års ålder. Ur serien Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991 Vid konsensuskonferensen 1999 enades man bland annat om att se icke-evidensbaserade inslag i verksamheten som provisoriska och att framtida nya inslag ska vara kunskapsbaserade. Medicinska forskningsrådet; State-of-the-art-document. Språkinterventionsprojektet SPRINT Syftar till att studera hur ett föräldrastödsprogram kan bidra till barnets språkutveckling och senare läs- och skrivutveckling Erbjuder föräldrar med barn mellan 12 och 30 månader att ta del av ett antal DVD-inspelningar med exempel på hur ett språkligt stimulerande samtal med barn kan se ut http://sprint.ling.su.se 3
Fortsatt arbete med att evidensbaserade metoder ska användas på landets alla barnavårdscentraler vid 2½ - 3 år för BVC s hälsoövervakningsprogram utveckla en evidensbaserad metod för att tidigt identifiera presumtiva läs- och skrivsvårigheter utveckla en evidensbaserad metod för identifiering av språkstörningar hos flerspråkiga barn språkstimulerande inslag ska ingå i BVCs hälsoupplysningsprogram Genom att aktivt söka efter dem som befinner sig i kurvans yttersta vänstra svans kan vi hjälpa dem som riskerar att få grava problem satsa på förebyggande åtgärder för hela populationen uppnår vi de största vinsterna (eftersom de allra flesta befinner sig i kurvans mitt) Tack för uppmärksamheten Monica Westerlund 4
Rapporter 3-årsscreeningen Westerlund, M. & Sundelin, C. (2000). Screening for developmental language disability in three-year-olds. Experiences from a field study in a Swedish municipality. Child: Care, Health and Development, 26:91-110. Westerlund, M. & Sundelin, C. (2000). Can severe language disability be identified in three-year-olds? Evaluation of a routine screening procedure. Acta Paediatrica, 89: 94-100. Westerlund, M. (2001). Relationship between a global rating of speech at the age of three years and a phonological screening one year later. A prospective field study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 15: 222-7. Westerlund, M., Bergkvist, L., Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2002). Comorbidity in children with severe developmental language disability. Acta Paediatrica, 91: 529-534. Rapporter 18-månadersscreeningen Westerlund, M., Eriksson, M. & Berglund E. (2004). A short-term follow-up of children with a poor word production at the age of 18 months. Acta Paediatrica, 93: 702-706. Westerlund, M. (2004). Identifying children at risk for language impairment: screening of communication at 18 months. Acta Paediatrica, 93: 573-576, 576 Correspondence section. Westerlund, M. Berglund,E. & Eriksson, M. (2006). Can severely language delayed 3-year olds be identified at 18 months? Evaluation of a screening version of Bates-MacArthur Communicative Development Inventories. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 49: 237-47. Berglund, E., Eriksson, M. & Westerlund, M. (2005). Communicative Skills in Relation to Gender, Birth Order, Childcare and SES in 18-Month-Old Children. Scandinavian Journal of Psychology, 46: 485-91. Eriksson, M., Westerlund, M. & Berglund, E. (2002). A screening version of the Swedish Communicative Developmental Invetories designed for use with 18- months-old children. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 45: 948-960. Rapport från läsprojektet Westerlund, M., Lagerberg D. (2008). Expressive vocabulary in 18-month-old children in relation to demographic factors, mother and child charactersiitics, communication style and shared reading. Child: Care, Health and Development, 34:257-266. 266. 5