Kvalitetsredovisning 2006



Relevanta dokument
Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009

Utbildningsinspektion i Sannarpsgymnasiet

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Antagen av kommunfullmäktige

Utbildningsinspektion i Österlengymnasiet

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Likabehandlingsplan för läsåret

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Barn- och utbildningsplan

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan Läsåret

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011

KVALITETSREDOVISNING

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Lokal arbetsplan Läsåret

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan läsåret Göran Åkerberg rektor

Välkommen till gymnasieskolan!

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

S:t Botvids Gymnasium

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Hjalmar Strömerskolan. läsåret 2011/12

Lokal arbetsplan Läsåret

2. Övergripande mål och riktlinjer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan Läsåret

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

S:t Eskils Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Utbildningsinspektion i Birgittaskolan gymnasieskola

Tullinge Gymnasium. Skolan erbjuder. På Tullinge gymnasium kan du välja mellan följande program, inriktningar och profiler:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Kungsgårdens skola/alsjöskolan kvalitetsredovisning

Hedängskolan 7-9 arbetsplan

Lokal arbetsplan Läsåret

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder

Systematiskt kvalitetsarbete

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

ARBETSPLAN 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Lokal arbetsplan Läsåret

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap.

Lokal arbetsplan Läsåret

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Läsåret

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Årlig plan för trygghet och trivsel Högsby Utbildningscenter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gymnasieskolan Spyken Lund

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Transkript:

1 (47) Kvalitetsredovisning 2006 Carlforsska gymnasiet proaros Lärande och Utbildning Ansvarig: Irene Ekström, Gymnasierektor Margaretha Persson, lärare Gunilla Cedlöf, lärare Karin Karlsson, elev, SPER3 Ulrika Tanner, sekreterare, Skolan

proaros 2 (47) Innehåll ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ENHETEN 3 Allmän del 3 Strategisk del 9 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 12 RUTINER/SYSTEM FÖR KVALITETSARBETET 13 SKOLAN I VÄSTERÅS 14 Normer och Värden 14 Integration 14 Trygghet och trivsel 16 Demokrati 21 Jämlikhet och jämställdhet 23 Skolans jämställdhetsplan skall följas. 23 Internationalisering 25 Förebyggande arbete 27 Utveckling, lärande och kunskaper 29 Godkänd nivå år 9, grundläggande behörighet till högskolan 29 Barn/elever i behov av särskilda stödåtgärder 33 Språkutveckling 36 Utvecklingsarbete 38 Inflytande 40 Samverkan mellan olika skolformer, övriga offentliga verksamheter, vuxna och arbetslivet 44 Kompetens 46

proaros 3 (47) Översiktlig beskrivning av enheten Allmän del Verksamhetsidé Carlforsska gymnasiet är en skola med elevmajoritet i styrelsen. På Carlforsska gymnasiet får ungdomarna möjlighet till elevinflytande genom vår Lokala styrelse med elevmajoritet. De får också möjlighet till internationella kontakter och tillgång till kultur- och hantverksaktiviteter. Café Carl, ett skolcafé sköts av eleverna på Handels- och administrationsprogrammet. Tjänster Carlforsska gymnasiets verksamhet består i att ungdomar skall få goda kunskaper för att leva och verka i ett modernt samhälle. Carlforsska gymnasiet erbjuder utbildning inom följande program och inriktningar: * Estetiska programmet (ES) med de nationella inriktningarna Dans, Musik och Teater. * Handels- och administrationsprogrammet (HP)med de nationella inriktningarna Handel- och service samt Turism- och resor. * Hantverksprogrammet (HV)med inriktning Frisör samt Mode och Design. Fr o m hösten 2006 ny inriktning Stil och Trend * Individuellaprogrammet(IV) Start och Yrkes (inriktning HP och OP) * Omvårdnadsprogrammet, OP * Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktning Ekonomi, Samhällsvetenskap, lokal inriktning Entreprenörskap * Specialutformat Europaprogram (SPEUR) med anknytning till Samhällsvetenskapsprogrammet.

proaros 4 (47) Kunder/kundgrupper, deras behov, krav, önskemål och förväntningar Vår ambition är att vara en gymnasieskola som sätter ungdomarna i centrum. En skola vars uppgift är att skapa en plats där eleven får möjlighet att växa med kunskap. Carlforsska skall också vara en plats där grundläggande demokratiska värden ständigt hålls levande och där ömsesidig respekt råder. Genom individuella utvecklings-/studieplaner och individuella utvecklingssamtal där även föräldrar deltar (för myndig elev efter samtycke), skall framåtsyftande planeringsåtgärder vidtas. Därmed ges möjlighet till ökad individuell studiegång utifrån varje individs förutsättningar. Strategisk planering av utbildningar beslutas i Lokala styrelsen där eleverna är i majoritet. Arbetsmiljöåtgärder diskuteras i Carlforsskas samverkansgrupp CASAM. Ett aktivt elevråd som för en ständig dialog med klassrepresentanter och framför ungdomarnas synpunkter är viktigt för att skolan ständigt skall utvecklas. Varje klass skall också regelbundet ha klassråd för att träna sig i ett demokratiskt arbetssätt. Klassrådet är också är ett forum för diskussion om åtgärder som kan förbättras. Marknader Varje år söker ungefär 2000 ungdomar till alla gymnasieskolor i Västerås, därav ca 250 till friskolor och ca 350 är sökande från andra kommuner. Till Carlforsska söker varje år ca 500 elever varav ca 50-60 är från andra kommuner. Totalt går ca 1320 elever på Carlforsska varav ca 160 är från andra kommuner. Dessa ungdomar går på EUR, ES, inriktning Dans eller Teater, HV, inriktning Frisör, Mode och Design samt Stil och Trend. Det finns 9 friskolor i Västerås. De som har program liknande Carlforsskas och därmed är konkurrenter är: InfoKomp-gymnasiet med specialutformat program med inriktning ekonomi, handel och företagande, med 16 Västeråselever i årskurs 1. John Bauergymnasiet med specialutformat program inom IT, media och entreprenör med 72 Västeråselever i årskurs 1. Kopparlundsgymnasiet med specialutformat program med inriktning media/kommunikation, skapande verksamhet, samhällsvetenskap och entreprenörskap med totalt 47 Västeråselever i årskurs 1. Waldorfgymnasiet med inriktning mot skapande verksamhet, med 3 Västeråselever i årskurs 1. Västerås Fria gymnasium med specialutformat omvårdnadsprogram, naturvetenskapligt eller naturvetenskapligt program med inriktning mot räddningstjänst eller biståndsarbete, med totalt 51 Västeråselever i årskurs 1. Västerås Praktiska gymnasium med specialutformat program med inriktningar mot hantverksyrken med totalt 33 Västeråselever i årskurs 1. Kunskapsgymnasiet med inriktningarna Samhällsvetenskap och Naturvetenskap 53 Västeråselever i årskurs 1. Till hösten 2007 har ytterligare 5 friskolor sökt sig till Västerås varav 3 har liknande program som Carlforsska.

proaros 5 (47) Verksamhetens processtruktur, organisation och ledningsstruktur Verksamhetens huvudprocesser: Ungdomars lärande och personliga utveckling. Verksamhetens delprocesser: Hittills definierade och med handlingsplaner Introduktionsprogram för nya elever Elevinflytande och ansvar Skolans samverkan med omvärlden Handlingsprogram för elever med studiesvårigheter/personliga svårigheter Elevens ansvar och skyldigheter Verksamhetens stödprocesser: Organisation ledning, medarbetare, grupper Elever studiestöd, elevvårdskonferens m fl. Anvisningar/rutiner t ex introduktionsprogram för nyanställda, handledarskap, föräldramöte etc. Samrådsorgan CASAM, (Carlforsskas samverkansgrupp) Handlingsplaner Arbetsmiljöplan, Kris- och katastrofberedskapsplan, Jämställdhetsplan, Mot Missbruk, Hälsoplan IT-plan. Ekonomi. Utvärdering och Kvalitetsredovisning. Systematiskt brandskyddsarbete Gymnasierektor och enhetschef inom proaros Irene Ekström Avd 1: Övergripande ansvar - Irene Ekström, ansvarig för stödfunktioner som Bibliotek, Elevvård, Fritidsverksamhet, Expedition, Skolmåltider, Studie- och yrkesvägledning, Vaktmästeri. Avd 2: Rektor för ES, HV Birgitta Björnberg, ansvarig för extern uthyrning av lokaler Programlagsledare för ES Johanna Werme Bladh, för HV Eva Ivars Avd 3: Rektor för OP, SP Anders Johansson, miljöledningsansvarig Programlagsledare för OP Ann-Christin Trossing, för SP Birgitta Johansson och för SPEUR Per-Göran Ersson. Avd 4: Rektor för HP, IV Per Lindholm, huvudansvarig för planering och schemaläggning Programlagsledare för HP Zekeria Can

proaros 6 (47) Medarbetare Antal, kategorier och utbildningsnivå. Kategori Utbildningsnivå Behörig Antal Antal Summa kvinnor män Assistent Gymnasieskola 3 3 Bibliotekarie Högskola 1 1 Cafébiträde Gymnasieskola 1 1 Elevassistent Gymnasieskola/högskola 1 1 2 Fritidsledare 1 1 Kurator Högskola 2 2 Lärare Högskola/yrkesutbildning 95 71 30 101 Projektledare Högskola 1 1 Schemaläggare 1 1 Skolledare Högskola 2 2 4 Skolsköterska Högskola 2 2 Socialpedagog Högskola 1 1 2 Specialpedagog Högskola 1 1 2 Studie- och Högskola 2 1 3 yrkesvägledare Vaktmästare Gymnasieskola 3 3 Summa 87 42 129

proaros 7 (47) Anläggningar och deras ändamål En stor del av Carlforsska byggdes på 1960-talet. Genom åren har ett omfattande renoveringsoch om- och tillbyggnadsarbete genomförts. År 2001 flyttade vi in i helt nyrenoverade lokaler i A-huset. Hus A Här finns både större och mindre undervisningsrum, både stora och små grupprum och flera datasalar. Ett rymligt bibliotek och möjlighet till lugna studieutrymmen och en cafeteria som elever på Handels- programmet driver finns också i denna byggnad. Här finns också studie- och yrkesvägledare med ett syv-bibliotek och datorer. Elevrådet och Carlforsskas idrottsförening har här sina egna lokaler. Service kan fås och felanmälan kan göras till vaktmästeriet som har sitt kontor i denna del av skolan. Hus C Västerås f d konsertsal byggdes också om 2001 för Carlforsskas estetiska program. Scenen rymmer ca 550 besökare och kan uppvisa både dans-, musik- och teaterevenemang. Hus D År 2003 öppnades Restaurang Carl i helt ombyggda lokaler. Här finns också 3 klassrum som under lunchtid används som matsalar. Hus E En omfattande nybyggnad gjordes också i och med rivningen av gamla E-huset. Här finns lokaler för Estetiska programmet, både större och mindre musikrum där några har datorer. Här finns också ensemblerum och lokalerna är anpassade för musikverksamhet. Stora studiehallar finns för den teoretiska undervisningen. Två black-boxar för teaterverksamhet och estetisk verksamhet finns. Två stora och en mindre danssal med sceniskt anpassat golv underlättar för all dansundervisning En stor gradängsal för körundervisning eller större samlingar finns. Här finns också HVMoDe:s, där design av kläder och skapande verksamhet kan ske med modern utrustning. Lugn och avskildhet kan fås i elevhälsans lokaler där skolsköterskor, kuratorer och skolläkare finns. På våning två i hus E finns Studio Carl, där möjlighet till stödundervisning av specialpedagog eller individuellt stöd kan ske. Två stora naturkunskapssalar med modern utrustning installerades också till höstterminsstarten 2003. Hus F I F-huset finns både stora och små undervisningsrum. Miljöundersökning har genomförts samt viss renovering har gjorts efter synpunkter på arbetsmiljön från elever och medarbetare. Hus H Carlforsska gymnasiet har också tillgång till Kristiansborgshallen. Där finns en stor idrottshall, en mindre aerobicsal och gym- och spinninglokaler samt omklädnings- och duschmöjligheter allt nyrenoverat sedan jan 2005.

proaros 8 (47) Hus J Specialutrustade lokaler för frisörutbildningen finns i J-huset, renoverade sommaren 2006. Där finns också speciallokaler för bild och form och skapande verksamhet. I samband med ombyggnationen inrättades speciallokaler för inriktningen Stil och Trend på Hantverksprogrammet. Hus K Övningslokaler för musikerna finns i K-huset samt en ljudstudio. Hus L Reception och expedition byggdes till vid renoveringen av A-huset 2001, L-huset. Där finns också utrymmen för schemaläggare och rektorer samt personalutymmen på plan 2. Leverantörer och partners 2003 gjordes en upphandling av skolmåltidsverksamheten som numera drivs av Westergård AB. Ägarförhållanden och ägarkrav proaros ägs av Västerås stad. proaros är stadens utförarorganisation inom verksamheterna utbildning, vård och omsorg,individ och familjeomsorg, kultur och fritid. Kommunfullmäktige fastställer övergripande mål och ekonomiska ramar för de politiska nämnderna. Kommunstyrelsen leder, samordnar och utövar uppsikt/tillsyn över proaros styrelse och andra politiska nämnder och styrelser. Nämndernas uppgift är att ge uppdrag till proaros och andra utförare av verksamheter. Det sker genom så kallade beställningar som formuleras i ett skriftligt avtal. Lagar och förordningar av speciell betydelse Skolorna styrs av skollagen och av grundskole- gymnasie- och särskoleförordningen beroende på vilken verksamhet som bedrivs. De styrs också av 1998 års läroplan för förskolan(lpfö 98), 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet(lpo 94),1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna(lpf 94). Viktiga är även kursplanemål och programmål. Lokalt styr Västerås stads utbildningsplan, proaros strategiska plan samt skolans lokala arbetsplan.

proaros 9 (47) Strategisk del Vision Carlforsska gymnasiets yttersta mål är att bidra till skapandet av det goda samhället, vilket innebär ett samhälle där graden av mänskligt välbefinnande är hög. Eleverna ska genom skolan få redskap att tillgodogöra sig tillvarons mångfald och därigenom uppleva sina liv som rika och meningsfulla. Dagens samhälle är ett föränderligt samhälle och kräver därför självständiga, kreativa och kritiska medborgare med förmåga att göra genomtänkta ställningstaganden i bl a moraliska, politiska, estetiska och religiösa frågor. Carlforsska gymnasiet skall bidra till att utveckla denna förmåga hos eleverna. Ovanstående innebär att på ett konstruktivt sätt utveckla elevernas identiteter och därigenom förhindra att de på grund av identitetslöshet, riskerar att hamna i en livsstil som domineras av intolerans och destruktiv påverkan av våld och droger. Värderingar Carlforsska gymnasiets arbete skall genomsyras av demokratiska och humanistiska värderingar. SWOT-analys Styrkor Skriv texten här Svagheter Skriv texten här Hot Skriv texten här Möjligheter Skriv texten här

proaros 10 (47) Kritiska framgångsfaktorer Schemaläggning i ett brett utbud av kurser och inriktningar är ett pussel som ibland verkar omöjligt att få ihop. Detta, tillsammans med ett maximalt utnyttjande av lokaler för att kunna ta emot så många sökande som möjligt, gör det nästan ogörligt att få ett sammanhängande schema. Storleken, valfriheten och det egna ansvaret gör det extra svårt för ungdomar som har andra ambitioner än lärande, och inte heller har några uttalade mål att sträva efter. Dessa kan lätt hamna i en negativ spiral som sedan kan spridas i ungdomsgrupperna. Då är det viktigt att det finns studiemotiverade och kreativa ungdomar som sätter sin prägel på skolmiljön. Strategier och övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen Carlforsska gymnasiet står inför en omläggning i och med statens förändring av gymnasieskolan. Gy 07 är avbrutet och ny utredning ska tillsättas för att förändra den befintliga gymnasieskolan. Möter upp ungdomars förväntningar på en bra utbildning i konkurrens med ökat antal friskolor. Försöka få igång en föräldraförening som kan medverka i utformningen av ungdomarnas utbildning. Få verksamheten att fungera väl i nya datorsystem för hemsideutformning samt betygs- och frånvarosystem. (Dexter) Carlforsska gymnasiet har många sökande, lokalförändringar behöver genomföras för att rymma alla verksamheter. Eventuellt ersätts hus F och G med en paviljong till hösten. En arbetsgrupp har bildats för att arbeta med miljöcertifieringen. En integrationsgrupp har bildats och skall samordna kompetensutveckling för medarbetare och temadagar/aktiviteter för ungdomarna. Hälsodiplomering för medarbeteare och elever pågår. En grupp som arbetar för att få en hållbar utveckling inom arbetsmiljön har startats. Vi har även startat en integrationsgrupp. Planerar en annan typ av introduktion till HT 2007.

proaros 11 (47) Enhetens handlingsplaner Gör en förteckning över enhetens handlingsplaner. Namn Upprättad Reviderad Övrigt Lokala styrelsen HT 2001 Arbetsmiljöplan HT 2001 Handlingsplan mot HT 2006 missbruk Hälsoplan HT 2001 Kris- och HT 2001 HT 2005 katastrofberedskapsplan Jämställdhetsplan HT 2001 HT 2005 IT-plan HT 2001 HT 2005 Organisationsplanering Introduktionsprogram för nya elever 2002/2003 Elevinflytande och ansvar HT 2001 Handlingsplan för elever HT 2001 med studiesvårigheter/personliga svårigheter Elevens ansvar och skyldigheter Systematiskt brandskyddarbete Likabehandlingsplan HT 2001 HT 2006 Under upprättande Beslut tas i Lokala styrelsen i mars 2007

proaros 12 (47) Viktiga händelser under året Under hösten 2006 invigdes helt ombyggda och nyrenoverade lokaler för frisörutbildningen. Samtidigt startade en ny inriktning på Hantverksprogrammet, Stil och Trend. En inriktning på fyra ben Hud och Make, Hälsa och Välbefinnande, Färg och Form samt Entreprenörskap. Pluggnet som ett webbaserat konferenshanteringssystem togs i bruk. Ett stort arbete inriktad på en hälsodiplomerad skola för alla för både elever och medarbetare sjösattes. En ny verksamhet för Individuella programmet inrättades, Start-IV och Yrkes-IV med inriktning mot HP och OP. Utarbetat nya rutiner vid omhändertagande av ungdomar med missbruksproblem.

proaros 13 (47) Rutiner/system för kvalitetsarbetet En grupp bildas för att skriva kvalitetsredovisningen, vartannat år kommer den från Lokala styrelsen och vartannat år från Carlforsskas samverkansgrupp, CASAM Denna grupp sammanställer det som hänt under året t.ex. de aktiviteter som programlag, elevhälsan, studievägledarna och specialpedagogerna har planerat, utfört och utvärderat. JAN NOV Temadagar - demokratiarbete Kulturutbud - ES-elever Aktiviteter omvärlden - utbyten APRIL NOV Prövningar, IG Prövningar - kompetenshöjande MAJ Utbildningsnämndens enkät år 2 AUGUSTI Examination vårterminen 2006 SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER Elevenkät år 1 introduktion Intagningsbetyg från år 9 Sommarskola Avbrott spec till friskolor Utvärdering från programlagen Jämställdhet fördelning kön, personal/elever Skolhälsovården SYV IT-driftstörningar Frånvaro Läs-o skrivfärdighet Programlagens rapporter Lokal styrelse-casamelevmedverkan- miljögrupp DECEMBER Kvalitetsredovisning en skickas in JANUARI Uppföljning, feedback

proaros 14 (47) Skolan i Västerås Avvikelserapportering Inget att rapportera för 2006. Normer och Värden Utbildningsplanens mål Integration Skolorna skall arbeta för att alla barn, elever och studerande får samma möjligheter att nå målen. Under perioden fram till 2006 vill nämnderna särskilt lyfta fram arbetet för dem med annan etnisk bakgrund. Alla skall ges möjlighet att tillägna sig samma förankrade grundvärden och nå de uppsatta kunskapsmålen. Detta sker genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Det är viktigt att samtidigt ha stor respekt för kulturella och etniska olikheter. Alla tendenser till främlingsfientlighet skall motverkas. Lokala arbetsplanens mål Elever i åk 1 skall delta i ett introduktionsprogram under de första veckorna på terminen för att skapa ett tryggt och bra arbetsklimat och för att få ökad förståelse för varandra. Elever som läser den lokala kursen Skoldemokrati anordnar aktiviteter för övriga elever för att stärka och fördjupa demokratibegreppet. Varje programlag skall i sitt handlingsprogram beskriva hur de arbetar för att stärka värdegrunden. Kursen Etik och livsfrågor erbjuds som Individuellt val. Kontinuerlig fortbildning för medarbetarna för att befrämja integration. Vid nyrekrytering strävar vi efter att öka antalet medarbetare med annan kulturell/etnisk bakgrund. Utveckla kontakten med föräldrar av annan kulturell/etnisk bakgrund. Aktiviteter Integration - introduktionsprogram Lokal kurs i Skoldemokrati Programlagsträffar Kursen Etik och livsfrågor

proaros 15 (47) Kompetensutveckling Nyrekrytering Föräldramöten Programlagens handlingsplaner Integrationsgrupp Utbildningsnämndens enkät till åk 2 Underlag för bedömning Utbildningsnämndens enkät till åk 2 Resultat Har elev/elever sagt främlingsfientliga ord till dig under det senaste läsåret. Frågan har ställts till elever i grundskolan år 2,5,8 samt gymnasiet år 2. Nedan redovisas andel i % som svarat ja på frågorna. Före 2005 hade frågan en annan lydelse. Främlingsfientlighet, elever 50 40 30 20 10 Carlforsska gymnasiet proaros 0 2003 2004 2005 2006 Måluppfyllelse På Carlforsska har andelen elever som svarat ja på denna fråga ökat från 7,6 till 13,9. Analys I och med att skolans elevantal ökat har skolans allmänna ytor blivit trängre, vilket gett tillfälle till irritation vid möten. Resultat Har vuxen/vuxna sagt främlingsfientliga ord till dig under det senaste läsåret. Frågan har ställts till elever i grundskolan år 2,5,8 samt gymnasiet år 2. Nedan redovisas andel i % som svarat ja på frågorna. Före 2005 hade frågan en annan lydelse.

proaros 16 (47) Främlingsfientlighet, vuxna 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 Carlforsska gymnasiet proaros Måluppfyllelse Några fler elever upplever att fler vuxna sagt främlingsfientliga ord. En svag uppgång 2006 jämfört med 2005. Analys Frågeställningen är svår att tolka, eftersom det lika gärna kan gälla elevens fritid. Åtgärder för utveckling Vid nyrekrytering beaktas den nyanställdes kulturella/etniska bakgrund. Verksamheten Here 4 U har startat och en socialpedagog har anställts. En integrationsgrupp har bildats och skall samordna kompetensutveckling för medarbetare och temadagar/aktiviteter för ungdomarna. Utbildningsplanens mål Trygghet och trivsel Alla i skolan skall få vara i en trygg miljö och i ett positivt klimat som stärker elevernas självkänsla. Alla former av kränkande behandling skall alltid motverkas. Alla skall medverka till att man under lugna förhållanden kan inhämta kunskap. Ingen skall tillåtas störa undervisning eller annan verksamhet. Lokala arbetsplanens mål Lokala styrelsen reviderar regelbundet och beslutar om skolans trivselregler. Andelen elever som känner trygghet och trivsel i skolan skall öka. För att öka känslan för trygghet och trivsel för eleverna används följande:

proaros 17 (47) * Handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling bland elever och anställda. * Mall för åtgärder och uppföljning av konflikter mellan elever/elever, elever/personal och personal/personal. * Arbetsplanens åtgärdstrappa vid tillrättavisande av elev. Aktiviteter Introduktionsprogram Olika kulturella aktiviteter t.ex luciafirande, Valborg, lunchkonserter, modevisning, avslutningar 6:e junitrofén Programlagens aktiviteter Underlag för bedömning Utvärdering av enkät till nya elever i åk 1 gällande ovannämnda introduktionsprogram. Utbildningsnämndens enkät till elever i åk 2 från maj 2006. Programlagens aktiviteter Resultat Jag trivs i skolan. Frågan har ställts till barn i förskolan, elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala Trivsel 4,2 4 3,8 3,6 3,4 3,2 2003 2004 2005 2006 Carlforsska gymnasiet proaros Måluppfyllelse Resultatet visar att trivselfaktorn har minskat från 2005 till 2006. Utvärderingen av elevenkäten 2006 enligt ovan visade att 93% tyckte att de fått tillräcklig med information om skolans trivselregler 69% tyckte att introduktionsprogrammet har hjälpt till att stärka sammanhållningen i klassen/mentorsgruppen

proaros 18 (47) Vi upplever att de flesta ungdomar trivs väl på Carlforsska och märker det på att fler elever söker hit. Vi har ett aktivt elevråd och ett öppet och tillåtande klimat, för att möte ungdomarnas idéer till förändringar. Analys Det var en ovanligt stökig början på höstterminen 2005, p.g.a. många nya elever, som tog ovanligt lång tid att komma tillrätta med. Många attityddiskussioner förekom samt olika grupperingar av ungdomar fick tillsättas för att aktivt motverka ett negativt beteende hos vissa ungdomar. P.g.a. datorproblematik fungerade inte matkortssystemet som det skulle, detta lockade många ätande ungdomar utifrån. Dessa åtgärder samt inrättande av en ny tjänst som Socialpedgog har gjort att höstterminen 2006 startat lugnare. Resultat Jag är trygg i skolan, frågan ställdes till elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala. Trygghet 5 4 3 2 1 0 2003 2004 2005 2006 Carlforsska gymnasiet proaros Måluppfyllelse Tryggheten minskade också något jämfört med 2005. Analys Det var en ovanligt stökig början på höstterminen 2005, p.g.a. många nya elever, som tog ovanligt lång tid att komma tillrätta med. Många attityddiskussioner förekom samt olika grupperingar av ungdomar fick tillsättas för att aktivt motverka ett negativt beteende hos vissa ungdomar. P.g.a. datorproblematik fungerade inte matkortssystemet som det skulle, detta lockade många ätande ungdomar utifrån.

proaros 19 (47) Dessa åtgärder samt inrättande av en ny tjänst som Socialpedgog har gjort att höstterminen 2006 startat lugnare. Resultat Har du blivit mobbad av elev/elever i skolan det senaste läsåret, andel (%) som svarat ja Mobbad av elever 8 6 4 2 Carlforsska gymnasiet proaros 0 2003 2004 2005 2006 Måluppfyllelse Mobbingen har ökat med nästan det dubbla jämfört med 2005. Analys Det var en ovanligt stökig början på höstterminen 2005, p.g.a. många nya elever, som tog ovanligt lång tid att komma tillrätta med. Många attityddiskussioner förekom samt olika grupperingar av ungdomar fick tillsättas för att aktivt motverka ett negativt beteende hos vissa ungdomar. Många elever, få lokaler gör ett schema med långa håltimmar, där många elever mot sin vilja måste vara i stora allmänutrymmen p.g.a. få lugna studieutrymmen. Stora fria elevytor har tagits i bruk för undervisning.

proaros 20 (47) Resultat Har du blivit mobbad av vuxen/vuxna i skolan det senaste läsåret, andel (%) som svarat ja 12 10 8 6 4 Carlforsska gymn. proaros 2 0 2003 2004 2005 2006 Måluppfyllelse Antalet elever som känner sig mobbade av vuxna på skolan har minskat sedan 2005. Jämför med fråga om främlingsfientlighet, vuxna. Analys Trots att många vuxna på skolan fick sätta tydligare gränser upplevdes detta inte som mobbing. Visar att vi vuxna blivit tydligare i förhållningssättet mot ungdomarna så att inte mobbing och gränssättning upplevs som samma sak. Resultat Det är lugn och ro i skolan när jag arbetar, frågan ställdes till elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala Lugn och ro 4 3 2 1 Carlforsska gymnasiet proaros 0 2003 2004 2005 2006

proaros 21 (47) Måluppfyllelse Något försämrad arbetsro men med tanke på stökigheten utanför lektionstid så gick jämförelsevis undervisningssituationen rätt bra. Analys Stora grupper, stor frånvaro, sena ankomster och nivåspridning gör att undervisningssituationen påverkas negativt för de som är närvarande. Åtgärder för utveckling Vi har genomfört SAM-utbildningen (Systematiskt ArbetsMiljöarbete) och utbildning i Självkännedom och Lärstilar ledd av psykolog Margareta Lycken. Vi arbetar nu efter detta koncept på HV-programmet åk1-3. Syfte är att få en ökad fokusering på den egna lärandeprocessen. Likabehandlingsplan är under utarbetande av medarbetare och ungdomar. Utbildningsplanens mål Demokrati Barns, elevers och studerandes samt föräldrars delaktighet, inflytande och ansvar över skolan skall uppmuntras och stärkas. Lokala arbetsplanens mål Carlforsska gymnasiet skall ha både en lokal styrelse med elevmajoritet och en samordningsgrupp, CASAM, med elevrepresentation. Det skall finnas ett väl fungerande elevråd med representanter från varje klass. Protokollförda klassråd skall hållas minst två gånger per termin. Det skall finnas elevrepresentanter i programråden. Det skall finnas en miljögrupp bland eleverna som tillsammans med personal arbetar för att vi ska få grön flagg. Det skall finnas ett matråd med elevrepresentanter för att vi ska få fler elever att påverka sin matsituation/miljö.

proaros 22 (47) Det skall finnas olika intresseföreningar för elever att delta i. Aktiviteter Skoldemokratigruppens träffar och planering. Klassrådsmöten. Lokala styrelsen och CASAM s sammanträden. Matrådets träffar. Elevrådets stormöten. Programråd Klassrepresentantutbildning CSIF Programlagens aktiviteter Elever deltagit vid intervju och anställning av rektor på HP och IV Utvecklingssamtal Underlag för bedömning Klassrådsprotokoll Styrelseprotokoll CASAM`s minnesanteckningar Matrådets minnesanteckningar Programlagens aktiviteter Resultat CASAM har 4 träffar/termin. I CASAM har vi bl a hur vi tillsammans kan arbeta för en förbättrad arbetsmiljö. Förslag om en temadag om Arbetsmiljö togs fram och genomfördes. Flytt av verksamheter och ommöblering av lokaler har skett. Användningen av bonuspengar och kompetensutveckling har även diskuterats i CASAM. Lokala styrelsen träffas 3ggr/termin. De har tagit beslut om en ny inriktning på HVprogrammet samt ändring av elevantal i klasser och beslutat om ny provpolicy. De har diskuterat nominering till Pedagogiskt pris samt beslutat om APU-utlägg och antal friluftsdagar. Matrådet träffas 3ggr/termin. Matkortet och rutiner kring dessa har diskuterats. Utbudet i Restaurang Carl har diskuterats och förändrats efter elevers önskemål. De elever som läser lokal kurs Skoldemokrati har genomfört en enkätundersökning om elevers inflytande och ansvar på Carlforsska gymnasiet. De flesta upplever sig nöjda men en del tycker sig inte veta vad skoldemokrati är och att inget händer. Måluppfyllelse Göra alla elever medvetna om hur de kan påverka arbetet i skolan.

proaros 23 (47) Analys På Carlforsska gymnasiet finns många möjligheter för eleverna att vara med och påverka. Eleverna har påtalat vikten av att det finns en lokal styrelse med elevmajoritet. Trots detta är det svårt att få kommunikationen att fungera fullt ut i en stor organisation. Vi ska underlätta för eleverna att delta i skolans demokratiarbete. Åtgärder för utveckling Få igång och aktivt arbeta med programråd med elevmedverkan. Få en aktiv miljögrupp. Diskutera i matrådet vad som behöver förbättras i Restaurang Carl. Få igång föräldrarådet. Utbildningsplanens mål Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet kräver förståelse och kunskaper om barns, elevers och vuxenstuderandes olika förutsättningar och skall genomsyra allt arbete. Skolan skall sträva efter att ge alla likvärdiga förutsättningar oavsett till exempel kön, socioekonomiska förhållanden och funktionshinder samt lägga grunden till ett jämlikt och jämställt synsätt. Lokala arbetsplanens mål Vid nyrekrytering skall jämställdhetsperspektivet beaktas. Samarbete med föreningar som arbetar för jämställdhet. Skolans jämställdhetsplan skall följas. Aktiviteter Beaktande av jämställdhetsmål vid nyanställning. Programlagens aktiviteter Underlag för bedömning Personalförteckning. Klasslistor Resultat Fördelningen bland medarbetarna var år 2003: 71% kvinnor och 29% män 2004: 69% kvinnor och 31% män 2005: 67% kvinnor och 33% män 2006: 67% kvinnor och 33% män

proaros 24 (47) Antalet Carlforsskaungdomar var år 2003: 250 pojkar o 737 flickor = 25% pojkar 2004: 317 815 = 28% 2005: 318 901 = 26% 2006: 380 930 = 29% Andelen pojkar bland ungdomarna har ökat. Måluppfyllelse Trots många nyanställningar med få manliga sökande har vi ändå lyckats att rekrytera män och behållit könsfördelningen. Analys Vi har flera utbildningar med många kvinnliga sökanden vilket innebär att andelen kvinnor är stor. Få manliga sökanden till utannonserade tjänster gör att rekryteringen av män försvåras. Åtgärder för utveckling Vid marknadsföring och information arbeta för att få fler ungdomar att bryta sina traditionella val. Fortsatt beaktande av jämställdhet vid rekrytering och anställning.