Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och med: 2014-12-31 Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder
1 Inledning Denna rutin är framtagen utifrån följande styrdokument 1.1 Definitioner Hälso- och sjukvårdslagen Handbok för hjälpmedel i Västra Götaland Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården 2005:12 Skyddsutrustning Personligt förskrivna hjälpmedel så som bälte och sele samt bord i kombination med rullstol. Det kan även vara grundutrustning så som sänggrind, larmmatta/rörelselarm samt personbundet larm (till exempel GPS). 2 Hur Vid personligt förskrivna hjälpmedel ansvarar sjukgymnast/arbetsterapeut för förskrivningen, och vid grundutrustning ansvarar enhetschefen på respektive boende för rekommendationen. Enligt HSL ska det finnas personal med lämplig utbildning i tillräcklig omfattning för att ge den enskilde adekvat vård och övervakning utan att skyddsutrustning används: "Inom kommunal vård- och omsorg får skyddsåtgärder endast användas för att skapa trygghet hos vårdtagaren. All annan användning är förbjuden. Samtycke måste inhämtas från aktuell vårdtagare vid varje tillfälle då skyddsåtgärd/respektive skyddsprodukt används. Användandet av skyddsutrustning för en person som annars skulle kunna resa och förflytta sig, utgör ett frihetsberövande. Tvång får inte förekomma inom vård och omsorg." Skyddsutrustning får inte förhindra aktivering/rehabilitering av den enskilde. Det måste vara möjligt för den enskilde att med stöd av person regelbundet och vid skilda tillfällen få möjlighet att förflytta sig under dagen. Det är viktigt med en dialog mellan olika personalkategorier, och det ska planeras för tät utvärdering/uppföljning i varje enskilt fall. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten har ett eget yrkesansvar för hur behov av skyddsåtgärder bedöms, förskrivs och används samt för dokumentation och uppföljning. När det gäller grundutrustning har ansvarig enhetschef ansvar för hur behov av skyddsåtgärder bedöms, rekommenderas och används samt för dokumentation och uppföljning. 2.1 Användande av skyddsutrustning Åtgärden ska föregås av inventering av andra alternativ till lösning Sid 1
avvägning mellan nyttan och risken med användningen (en riskanalys) inhämtande av den enskildes samtycke den legitimerade personalens förskrivning (ska innefatta en skriftlig instruktion till omvårdnadspersonalen, där syfte, tid för utvärdering och mål av begränsningsåtgärden finns med) enhetschefens rekommendation av skyddsutrustning (ska innefatta en skriftlig instruktion till omvårdnadspersonalen, där syfte, tid för utvärdering och mål med skyddsåtgärden/utrustningen finns med). Observera att tät uppföljning är mycket viktig och att tvångsvård inte får förekomma! 2.2 Uppföljning av användning Enhetschef, arbetsterapeut och sjukgymnast ska regelbundet omvärdera sin rekommendation/ förskrivning. Vårdtagarens medicinska status/hälsotillstånd kan ha förändrats så att aktuell skyddsåtgärd/utrustning inte längre är det bästa sättet att skapa trygghet. I omvårdnadsjournalen/social dokumentationen ska det tydligt framgå vilka åtgärder som vidtagits innan skyddsutrustning aktualiserats, hur skyddsutrustningen ska användas, när skyddsutrustningen ska användas, varför skyddsutrustningen ska användas, datum för utvärdering av åtgärden, samt hur 2.3 Grundutrustning på särskilt boende inom avdelningen funktionshinder 2.3.1 Sänggrind För att använda sänggrind krävs att rekommendation skett av ansvarig enhetschef, som gör en bedömning för att utesluta eventuella kontraindikationer. Noggrann dokumentation görs i sociala dokumentationen, enligt beskrivning ovan. Om sänggrind ska användas måste vårdtagaren ha ett påkallningslarm eller ett passivt larm. Samtycke ska inhämtas av den enskilde. I dokumentationen ska det tydligt framgå hur omvårdnadspersonalen, där syfte, tid för utvärdering och mål med skyddsåtgärden/utrustningen Sid 2
finns med. Enhetschefen ska regelbundet omvärdera sin rekommendation. Datum för utvärdering ska planeras. 2.3.2 Larmmatta/rörelselarm "Man kan använda tekniska lösningar som s.k. larmmattor eller rörelsedetektorer i den enskildes bostad med hans eller hennes samtycke. Innan en sådan lösning används behöver det klarläggas vilket problem som ska lösas med tex. larmmatta. Om avsikten är att en enskild som av fysiska eller intellektuella skäl har svårt att påkalla hjälp, ska kunna informera personalen, kan detta vara en bra lösning. Är syftet att på grund av bristande bemanning övervaka den enskilde är det tveksamt om det är en bra lösning" (Socialstyrelsen) För att använda larmmatta/rörelselarm krävs att rekommendation skett av ansvarig enhetschef, som gör en bedömning för att utesluta eventuella kontraindikationer. Noggrann dokumentation i sociala dokumentationen, enligt beskrivning ovan. Samtycke ska inhämtas av den enskilde. I dokumentationen ska det tydligt framgå hur omvårdnadspersonalen, där syfte, tid för utvärdering och mål med skyddsåtgärden/utrustningen finns med. Enhetschefen ska regelbundet omvärdera sin rekommendation. Datum för utvärdering ska planeras. 2.4 Personbundet larm (till exempel GPS-larm) "Man kan använda larm med den enskildes samtycke. Det kan dels vara larm där den enskilde själv larmar, dels larm där andra kan söka efter den enskilde om han eller hon har försvunnit." (Socialstyrelsen) För att använda personbundet larm krävs att rekommendation skett av ansvarig enhetschef, som gör en bedömning för att utesluta eventuella kontraindikationer. Noggrann dokumentation ska göras i omvårdnadsjournalen, där syftet med användandet klart skall framgå. Samtycke ska inhämtas av den enskilde. I dokumentationen skall det tydligt framgå hur omvårdnadspersonalen, där syfte, utvärdering och mål av begränsningsåtgärden finns med. Enhetschefen ska regelbundet omvärdera sin rekommendation. Datum för utvärdering ska planeras. Sid 3
2.5 Samtycke Informationen nedan är hämtad från socialstyrelsens hemsida. "Bälten och grindar kan användas med den enskildes samtycke. Även om den enskilde inte kan ge ett uttryckligt samtycke kan den enskilde visa att han eller hon accepterar bälten eller grinden då den ger trygghet. Om den enskilde uttryckligen visar att man inte accepterar bälte eller grind finns det inget lagstöd för att använda dessa åtgärder mot hans eller hennes vilja." 2.5.1 Vad händer om den enskilde motsätter sig en åtgärd som han eller hon tidigare samtyckt till? Den enskilde har rätt att när som helst återkalla sitt samtycke. Om den enskilde motsätter sig en åtgärd som han eller hon tidigare samtyckt till så får åtgärden således inte fortsätta eller vidtas. 2.5.2 Kan anhöriga, god man eller förvaltare samtycka till användning av tvångsåtgärder? Då användning av tvångsåtgärder kräver lagstöd kan inte anhöriga, god man eller tvångsförvaltare samtycka eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda tvångsåtgärder. Sid 4