NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD



Relevanta dokument
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

kandidatnivå Nyexaminerade sjuksköterskor och evidensbaserad omvårdnad Newly graduated nurses and evidence-based nursing A literature review

Svensk sjuksköterskeförening om

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Tema 2 Implementering

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Svensk sjuksköterskeförening om

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

13-14/ Birmingham botanical gardens

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten. 7 Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

SKRIFTSERIE B NR 2013:1

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Factors that influence nurses use of evidence-based nursing

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Examensarbete på grundnivå

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Vem får problem med spel?

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Länken mellan utbildning och arbetsliv: Hur undviker vi kompetenstapp?

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Sjuksköterskans profession och vetenskap, SJSF 17 Delkurs II, 7,5 hp

10 november 13 januari 2011

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Kunskapsluckor och framtid

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Psykologen som ledare

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Stressade studenter och extraarbete

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under termin 7 och 8.

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/ Beslutsdatum Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Den framtida redovisningstillsynen

Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Falls and dizziness in frail older people

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

CHILD INJURIES AT HOME

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Hur mår våra studenter? Petter Gustavsson Marie E Dahlin Stockholm 4/5 2015

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Evidensgrader för slutsatser

Use of Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents. Magdalena Mattebo

Socialsekreterares arbetsvillkor 2003 och Pia Tham, Akademin för Arbetsliv och Hälsa, Högskolan i Gävle 1

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Alla vägar bär till Rom-

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Förändring, evidens och lärande

Statistik Lars Valter

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study (domestic buildings)

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Workshop: Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå med hjälp av AssCE. Gunilla Mårtensson och Anna Löfmark

University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar

FaR-nätverk VC. 9 oktober

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Mobilt kunskapsstöd som stöd för lärande

Stress, engagemang och lärande ny i vårdyrket

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat. Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014

Lärarstudenters erfarenheter av stärkande utbildningsmoment och engagerande förebilder

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Manual - en instruktion för användningen av Bedömningsformulär för klinisk utbildning (AssCE-formuläret*)

Transkript:

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin) Skövde 14 nov 2013 2013-11-14 1

Sjuksköterskors användning av forskningsresultat Stor grupp i hälso- och sjukvården. Kan spela stor roll för evidensbaserad vård. Graden av forskningsanvändning varierar stort. Begränsad kunskap om hur forskningsanvändning och tillämpning av evidensbaserad vård utvecklas under den tidiga yrkeskarriären. 2013-11-14 2

Arbetsmiljö Ökade krav minskade resurser Nyutbildade sjuksköterskor arbetar ofta på sjukhus med högt arbetstempo Hög omsättning av personal, nyfärdig ssk kan snabbt bli den mest erfarna Har beskrivits som en verklighets-/omställningschock 2013-11-14 3

LUST Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro Deltagare från alla 26 universitet/högskolor med ssk-utbildning 3 nationella kohorter (examinerades 2002, 2004, 2006) Årlig datainsamling via omfattande enkät Individkarakteristika, erfarenheter från utbildningen, hälsa, stress, arbetslivskontext, professionell utveckling 2013-11-14 4

Övergripande design UTBILDNING ARBETSLIV 1 2 3 1 2 3 4 5 2013-11-14 5

Beskrivning av 2004 kohorten 2 381 ssk-studenter inbjudna under termin 2 1 702 (73%) gav informerat samtycke och svarade på enkät 1 1 501 (88%) svarade på enkäten 1 år efter examen År 1: Medelålder 32,5 år, (24-56) 89% kvinnor År 5: n = 1 047 Representativitet undersökt på demografiska variabler = OK Uteblivna svar på enstaka frågor påverkade ej 2013-11-14 6

Primära utfallsmått Olika sorters forskningsanvändning Instrumentell: Direkt/konkret Konceptuell: Indirekt/kognitiv Övertalande: Argumenterande/politisk Evidensbaserad vård Bedömning av egen förmåga och faktisk tillämpning Formulera frågor Söka i publikationsdatabaser Använda andra informationskällor Kritiskt värdera forskningsrapporter Medverka till att förändra vården baserat på forskning Medverka i att utvärdera om vården svarar mot kunskapsläget 2013-11-14 7

Instrumentell forskningsanvändning Vid instrumentell användning vägleds dina handlingar i patientvården av forskningsresultat. Det innebär att du i det kliniska vårdarbetet på ett direkt/konkret sätt tillämpar forskningsresultat (omvårdnads- eller annan forskning) i form av t.ex. vårdprogram, kliniska riktlinjer eller lokala PM. Exempel: Du bedömer risken för trycksår genom att använda t ex den modifierade Nortonskalan. Hur ofta har du använt forskning på detta sätt i någon del av ditt arbete som sjuksköterska under de 4 senaste arbetsveckorna? 1 (aldrig) 5 (på nästan alla arbetspass) 2013-11-14 8

Publikationer från LUST studien Boström A-M, Rudman A, Ehrenberg A, Gustavsson JP, Wallin L. Factors associated with evidence-based practice among newly graduated registered nurses in Sweden: A cross-sectional study. BMC Health Services Research 2013, 13:165. Wallin L, Boström A-M, Gustavsson P. Capability beliefs regarding evidencebased practice are associated with application of EBP and research use: validation of a new measure. Worldviews of Evidence-Based Nursing 2012; 9(3): 139-148. Forsman H, Wallin L, Gustavsson P, Rudman A. Nursing students' intentions to use research as a predictor of use one year post graduation: an observational study. International Journal of Nursing Studies 2012; 49(9): 1155-1164. Forsman H, Rudman A, Gustavsson P, Ehrenberg A, Wallin L. Determinants of low research use in registered nurses two years after graduation a national survey. Implementation Science 2012, 7:46. Wallin L, Gustavsson P, Ehrenberg A, Rudman A. A modest start, but a steady rise in research use. A longitudinal study of nurses during the first five years in professional life. Implementation Science, 2012, 7: 19. 2013-11-14 9

Publikationer från LUST studien forts. Florin J, Ehrenberg A, Wallin L, Gustavsson P. Educational support for research utilization and capability beliefs regarding evidence-based practice skills: a national survey of senior nursing students. Journal of Advanced Nursing 2012; 68(4): 888-897. Rudman A, Gustavsson, Ehrenberg A, Boström A-M, Wallin, L. Registered nurses evidence based practice: A longitudinal study of the first five years after graduation. International Journal of Nursing Studies 2012; 49(12): 1494-504. Rudman A, Omne-Pontén M, Wallin L, Gustavsson JP. Monitoring the newly qualified nurses in Sweden: the Longitudinal Analysis of Nursing Education (LANE) study. Human Resources for Health 2010, 8:10. Forsman H, Rudman A, Gustavsson P, Ehrenberg A, Wallin L. Use of research by nurses during their first two years after graduating - a prospective study. Journal of Advanced Nursing 2010; 66(4), 878 890. Boström A-M, Ehrenberg A, Gustavsson JP, Wallin L. Registered nurses application of evidence based practice a national survey. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 2009; 15: 1159 1163. Forsman H, Gustavsson P, Ehrenberg A, Rudman A, Wallin L. Research use in clinical practice extent and patterns among nurses one and three years postgraduation. Journal of Advanced Nursing, 2009; 65(6): 1195 1206. 2013-11-14 10

Stöd under utbildningen för forskningsanvändning och skattning av förmågan att arbeta evidensbaserat: nationell kartläggning av ssk-studenter sista terminen under utbildningen (Florin et al., 2011) 2013-11-14 12

Metod 2006 kohorten n = 1440 68% av den nationella populationen ANOVA, t-test 2013-11-14 13

Campus Upplevt stöd under utbildningen för användning av forskningsresultat Följa kunskapsutvecklingen i intresseområden m (SD) F p 2.8 (0.83) 2.736 <0.001 Använda forskningsbaserad kunskap 3.0 (0.79) 2.779 <0.001 Bedriva förbättringsarbete i kliniken 2.6 (0.73) 2.341 <0.001 VFU Följa kunskapsutvecklingen i intresseområden 2.2 (0.77) 1.258 0.177 Använda forskningsbaserad kunskap 2.5 (0.78) 0.930 0.564 Bedriva förbättringsarbete i kliniken 2.4 (0.77) 1.119 0.311 2013-11-14 14

Förmåga att arbeta utifrån principerna för evidensbaserad vård m SD F p Formulera frågor 7.8 1.84 2.69 <0.001 Söka i publikationsdatabaser 8.5 1.64 2.92 <0.001 Använda andra informationskällor 8.9 1.29 1.85 0.007 Kritiskt värdera forskningsrapporter Medverka till att förändra vården baserat på forskning Medverka i att utvärdera om vården svarar mot kunskapsläget 8.4 1.46 2.72 <0.001 7.5 1.77 1.46 0.065 7.5 1.75 1.39 0.097 m 8.1 1.72 2.64 <0.001 2013-11-14 15

Betydelsen av sjuksköterskestudenters intention att använda forskning för skattad användning ett år efter examen (Forsman et al, 2012) 2013-11-14 16

Metod 2006 kohorten n = 1319 Deskriptiv statistik Full medieringsmodell 2013-11-14 17

Intention instrumentell användning, T6 30 26,8 25 % 20 15 16,1 14,4 19,6 20,7 10 5 0 1,5 34 % Aldrig Ngt pass Ca hälften > Hälften Nästan alla Vet ej 2013-11-14 18

Medieringsmodell NS NS 2013-11-14 19

En modest start, men sedan ökad användning av forskningsresultat: en longitudinell studie under de fem första yrkesåren (Wallin et al, 2013) 2013-11-14 20

Metod 2004 kohorten år 1: n = 1401 år 5: n = 1047 Deskriptiv analys och latent tillväxtmodell 2013-11-14 21

Andel sjuksköterskor som använde forskningsresultat på mer 50% av arbetspassen 60 53,7 50 46,8 46,5 40 30 33,9 33,9 Instrumentell Konceptuell 20 Övertalande 10 5,8 5,3 11,4 9 10 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 2013-11-14 22

Utvecklingen av instrumentell, konceptuell och övertalande forskningsanvändning år 1-5 5 4 3 Instrumentell Konceptuell Övertalande 2 1 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 2013-11-14 23

Extent of research use Extent of research use Extent of research use 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Instrumental research use Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Instrumental Latent Growth Model Revised Instrumental Latent Growth Model Conceptual research use Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Conceptual Latent Growth Model Revised Conceptual Latent Growth Model Persuasive research use Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 Persuasive Latent Growth Model Revised Persuasive Latent Growth Model 2013-11-14 24

Sjuksköterskors användning av forskningsresultat ett och två år efter examen mönster och associerade faktorer (Forsman et al, 2010, 2012) 2013-11-14 25

Metod 2004 kohorten År 1: n = 1365 År 2: n = 1256 Klusteranalys Logistisk regression 2013-11-14 26

Mönster för användningen av forskningsresultat På nästan alla pass Aldrig 5 4 3 2 1 Overall high users Höganvändargruppen sällsynt Direkt Indirekt Övertalande År 1 = 5% År 2 = 5% IRU CRU PRU n (Y1) = 43 (4.9%) n (Y2) = 45 (5.3%) 2013-11-14 27

5 4 3 2 1 Instrumental and conceptual users Direkta & indirekta användare IRU CRU PRU Instrumental users n (Y1) = 99 (11.3%) n (Y2) = 108 (12.8%) Direkta användare 5 4 3 2 1 Instrumental and persuasive users Direkta & övertalande användare Direkt Indirekt Övertalande Direkt Indirekt Övertalande År 1 = 99 (11%) År 2 = 108 (13%) År 1 = 40 (5%) År 2 = 19 (2%) IRU CRU PRU Conceptual users n (Y1) = 40 (4.6%) n (Y2) = 19 (2.2%) Indirekta användare Direkt Indirekt Övertalande Direkt Indirekt Övertalande År 1 = 197 (22%) År 2 = 129 (15%) År 1 IRU = 99 (11%) CRU År 2 = 80 (10%) PRU IRU CRU PRU n (Y1) = 197 (22.4%) n (Y2) = 129 (15.3%) 2013-11-14 28 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 n (Y1) = 99 (11.3%) n (Y2) = 80 (9.5%)

Låganvändargrupper dominerande Låga Low users Mycket låga Very low users På nästan alla pass Aldrig 5 4 3 2 1 Indirekt IRU CRU PRU Direkt Övertalande 5 4 3 2 1 IRU Indirekt CRU PRU Direkt Övertalande n (Y1) = 280 (31.8%) n (Y2) = 201 (23.8%) n (Y1) = 120 (13.7%) n (Y2) = 263 (31.1%) År 1: Totalt 46% År 2: Totalt 55% 2013-11-14 29

Associerade faktorer till att skatta låg och mycket låg användning Arbetets kontext Psykiatrisk vård Organisation och ledarskap Bemanning (tillfredsställande) Rolltydlighet (låg) Individens erfarenheter och karaktäristika Kön (män) Studentaktivitet (bidrag till diskussion sällan) Utmaning i arbetet (låg) 2013-11-14 30

Sjuksköterskors evidensbaserade praktik de första fem åren efter examen och samband med individ- och organisationsfaktorer (Rudman et al 2012, Boström et al 2013) 2013-11-14 31

Metod Kohorter: 2004 och 2006 n = 1207 och 1227 Data analyserades deskriptivt latent tillväxtmodell logistisk regression 2013-11-14 32

Förekomst av evidensbaserad praktik Procent sjuksköterskor som rapporterar tillämpning flera ggr/månad och en eller två ggr/månad 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 21 19 41 37 88 81 7 11 22 20 17 19 År 1 År 5 2013-11-14 33

Evidensbaserad praktik 1-5 år efter examen 4 3,5 3 2,5 2 EBP index 1,5 1 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 2013-11-14 34

Faktorer associerade med tillämpning av EBP Tilltro till förmågan att arbeta enligt EBP: signifikant för alla 6 EBP aktiviteter (OR 2.6-7.3) Arbete inom äldrevård: associerat med högre tillämpning av 4 EBP-aktiviteter (OR 1,7-2.2) Stödjande ledarskap och arbetsgruppens förmåga: associerad med tillämpning av 3 EBP-aktiviteter (OR 1.4-2.0) 2013-11-14 35

Sammanfattande frågor Campus vs klinisk utbildning två separata världar? Nivå av tillämpning: Användning av forskning? Tillämpning av evidensbaserad praktik? Olika mönster i användning av forskning och tillämpning av evidensbaserad praktik över tid. Varför? Uppåtgående trend för alla tre sorters forskningsanvändning, men först efter 2:a året som sjuksköterska effekt av en s.k. transition shock? Transition shock oundviklig? Möjligt att påverka sjuksköterskors användning av forskningsresultat och evidensbaserade praktik? 2013-11-14 36