Modellering av trafikbuller Metoder, Osäkerhet och Felkällor Kristoffer Mattisson, Yrkes och Miljöhygieniker, Doktorand folkhälsovetenskap Arbets och Miljömedicin, Lund
Upplägg 1. Vad är buller? 2. Hur modellerar man trafikbuller? 3. Vilka osäkerheterfinns? 4. Visuella exempel på hur olika variabler och parameterinställningar påverkar beräknade bullernivåer 5. Jämförelse av modelleringar
Vad är buller? Buller är ljud som är oregelbundet och som uppfattas som störande Ljudstyrkan mäts på en logaritmiskskala som utgår ifrån det lägsta ljud som människan kan uppfatta Två lika stora soakällor äoöa ökar bullernivåerna med ungefär 3 db Ökning med 10 db(a) innebär en dubblering av störning
Hur går man tillväga för att kvantifiera trafikbuller? Ska man mäta eller modellera?
Varför modellera buller? Kan kvantifiera för många människor samtidigt Kombination av teori och mätningar En beräkning kan ge ett värde som är mer korrekt över en tidsperiod Normal god överensstämmelse med mätta värden.men det finns tillfällen då det är bättre att mäta än att beräkna, t.ex. om det är väldigt komplicerade miljöer.
Hur modellerar man trafikbuller? Teoretisk bullermodell Modell för uppkomst av bullret vid källan Spridningsmodell Mjukvara Geografiskt informationssystem (GIS) Data (Geografisk) Vägar Markens hårdhet Topografi Byggnader Bullerplank
Vägar Vägar i Skåne Vägar i Malmö
Topografisk data Elevation (m) 315 0
Markens hårdhet Markens hårdhet Hård mark i Malmö Hard ground in Hård mark i M Malmö l ö Malmö
Byggnader Byggnader i Skåne Byggnader i Ml Malmö
3D model SoundPLAN
Fasadmodellering
Areamodellering
Koppling av bullernivåer till populationsdata p
Osäkerhet vid bullermodellering Fler källor till osäkerhet vid modellering Beräkningsmodellen Mjukvaran Indata Användarens val men även osäkerhet vid mätning!
Osäkerhet och felkällor
Beräkningsnoggrannhetsklass Klass A är bäst och används när man eftersträvar högst möjliga noggrannhet Klass B är minimum för åtgärdsplaner KlassC bedöms uppfylla minimikrav för bullerkartläggning enligt END direktivet Klass D rekommenderas inte och används bara då det inte finns andra möjligheter
Källdata Byggnader och skärmar Topografi Reflektioner Koppling av bullernivå till individer/befolkning
Trafikdata Kvaliten kan variera mycket speciellt för vägdata Tågdata och flydata generellt hög kvalitet t Vägdata från Trafikverket har högre kvalitet på större vägar
Trafikdata (Vägtrafik) Klass A Mätt under minst en vecka, yngre än 3 år Klass B Et Extrapolerad eller mätt under kort ttidtid Klass C Schablonvärde
Byggnader Klass A Byggnadsritningar, laserscanning eller motsvarande Klass B Skattas utifrån antal tlvåningsplan (2,8 m på 2 m för tk) tak) Klass C Schablonhöjder
Terrängmodell Klass A Laserscanning Klass B Höjdkurvor med ekvidistans kidit 05 0,5m Klass C Höjdkurvor med ekvidistans 5m
Befolkningsstatistik Klass A Boende per adress Klass B Boende per fastighet t Klass C Rutnät 100*100m100m
Osäkerhet hos enskilda källor
Exempel hur enskilda variabler kan påverka ljudnivån
Modellering 500m sökradie Kartläggning av buller i Burlöv
Modellering 2000m sökradie Kartläggning av buller i Burlöv
Modellering 5000m sökradie Kartläggning av buller i Burlöv
Kartläggning av buller i Burlöv Modellering med byggnader som skärmar
Modellering med dhårdmark Kartläggning av buller i Burlöv
Modellering med satellithöjd Kartläggning av buller i Burlöv
Modellering med dlaserhöjd Kartläggning av buller i Burlöv
Exponerade Höjddata Number of Persons exposed to different >55 >65 >75 Calculation elevation db(a) db(a) db(a) time No elevation 14803 3162 228 3min 54s ASTER elevation 14705 2876 184 9min 44s Laser elevation 13999 2324 173 2h 26min 20s
Trafikbullermodellering Burlöv Jämförelse med tidigare studier
Kartläggning av buller i Burlöv Burlöv Jämförelse med tidigare studier Järnvägars exponering av LAeq24 >60 db(a) Trafikverket 300st (1,8 %) Denna studie 726st (4,4 %) Järnvägar exponering av LAFmax >70 db(a) Trafikverket 900st (5,4 %) Denna studie 3063st (18,4 %) Vägars exponering av LAeq24 >55 db(a) Denna studie 20,9 % WSP Akustik åt Naturvårdsverket 15 % Soundcon 4 %
Jämförelse av de strategiska bullerkartläggningarna 2007 Känslighetsanalys av bullerkartläggning (2010), Hans Jonasson, SPSveriges Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Slutsats Olika myndigheter hade olika krav på noggrannhet Osäkerheten mellan de olika kartläggningarna g är stor Viktigt att standardisera ingående variabler och parametrar Gå över till Nord2000 eller Harmonoise för beräkning av sant årsmedelvärde
Sammanfattning Bullermodelleringar är förenklingar av verkligheten, vilket är viktigt att tänka på när man tolkar resultatet Metoden som används bestämmer noggrannheten, olika bullermodelleringar kan vara olika noggranna Möjliggör bestämning av bullerexponering för många personer Ofta lika bra som mätningar, men inte alltid I Sverige används nu både den nordiska beräkningsmodellen från 1996 och Nord2000.
Frågor? Kristoffer Mattisson Yrkes och Miljöhygieniker, doktorand inom folkhälsovetenskap Arbets och Miljömedicin, Lund kristoffer.mattisson@med.lu.se se Hemsida: www.ammlund.se
Vad är ljud? Ljud är mekaniska vågor i ett medium Alla föremål som vibrerar skapar ljud Ljud mäts i frekvens (Hz) och styrka (db) Vid beräkningar viktas ljudet ofta (A vägning)
Olika typer av bullerkällor Väg, tåg och flyg Industribuller Inomhusbuller (hem och arbetsplats) Konserter, uteställen, m.fl. Hur upplevs olika bullerkällor i förhållande till varandra? Hur upplevs buller av flera källor samtidigt?
Hur uppfattas buller?