Stresshantering i arbetslivet

Stresshantering i arbetslivet Affektreglering för bevarad nyfikenhet Att bära klienter/patienter 1 2 1 2 Empatitrött? - medkänslans makt och vanmakt - att möta rädda och oroliga människor vad gör det med oss? och vad kan vi göra åt det? Anna Gerge PhD, leg psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete, EMDR handledare, hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se 3 4 3 4 5 6 5 6 1

anna@insidan.se Anna Gerge 2018 Anna Gerge 2018 8 7 8 Kriser ingår i våra liv För få kriser (inträffar mycket sällan) - vi lär oss inte att klara motgångar. Lagom med kriser - strategier nödvändiga för utveckling och mognad. För många kriser ger ökad sårbarhet. Psykisk traumatisering uppstår när vi inte återhämtar oss från de överväldigande händelserna eller de går bortom vår förmåga att härbärgera upplevelsen. Vad? När? Hur? Vem? Vilka???? Varför? Sokratiska frågor 9 10 9 10 Vi påverkas av våra uppdrag. Vi kan gemensamt vara varandras stöd, vara varandras psykosociala arbetsmiljö. Tankar om sympati och empati, och hur empatitrötthet och medkänsletillfredställelse hänger ihop. Vikten av den egna stresshanteringen!!! 11 anna@insidan.se Anna Gerge 2018 11 12 2

Window of tolerance (Siegel, 1999) Aktivera och omforma anknytningssystemet: Arousal Hyperarousal Hypoarousal Fas I Fas II Tid anna@insidan.se Anna Gerge, 2004, 2018 Du är trygg och vi är tillsammans när vi känner oss relationellt hållna, blir vi undersökande... anna@insidan.se Anna Gerge 2018 13 14 16 15 16 Etisk stress, moral distress eller moral stress : Hur kan jag vara till hjälp om jag helst vill gå därifrån? När patientens/klientens behov/önskan ligger bortom det jag kan erbjuda eller går mot mitt uppdrag?, t. ex. det går inte att lindra smärtan eller andra plågsamma symtom, när någon vill ta livet av sig, eller vill ha uppehållstillstånd Patientens/klientens rätt/önskan mitt uppdrag, min skyldighet/vilja/kompetens. Etik Etik avser den teoretiska reflektionen över moralen och är det som vägleder vår moral (Öresand & Lützén, 2009). 17 18 17 18 3

Etisk stress: Corley (2002): När medvetenheten (och viljan) i att handla på ett visst sätt begränsas av institutionella villkor som gör det nästintill omöjligt att fullfölja detta. (Corley, 2002; Jameton, 1984). När den professionella tvingas agera mot de egna moraliska målen och värderingarna på grund av rådande arbetsförhållanden, blockeras de professionella målen och hen hindras från att ge den vård/omsorg som behövs. Intern kontext; sjuksköterskans psykologiska svar på något. Extern kontext; arbetsmiljön. Kommer de i framtiden att säga att jag skötte mitt uppdrag bra? Jämför inre och yttre drivkrafter. 19 20 19 20 Systemteori: Person; begär/behov Organisation; Mål/syfte Sammanhang; Resurser Roll Hur härbergerar man som personal svåra berättelser? På vilket sätt påverkar individspecifika faktorer, gruppdynamiska och strukturella förutsättningar i organisationen? Hur motverkar man att personal som arbetar med traumatiserade människor/människor i kris själva påverkas i sitt eget välmående? Hur kan verksamheten förebygga sekundär traumatisering? Den enskilda medarbetaren en del av den psykosociala arbetsmiljön. Hälsofrämjande strategier, verktyg och förhållningssätt för den enskilda medarbetaren. Hur kan organisationen stödja i arbetet? 21 22 21 22 Känslomässigt arbete ytbeteende och djupbeteende (Zapf): Emotional Labour: Surface Acting Deep Acting Psychological Strain positive 0 or positive Well-being negative positive (Emotional) performance negative positive Allra bäst är automatisk känsloreglering Sämst är att släppa ut negativa känslor (okontrollerat) Viktigt! God balans mellan klienternas och de anställdas behov och intressen: Ömsesidig respekt. (Känslomässiga) regler tar inte bort de negativa situationer som ofta bidrar till dissonans och känslomässig belastning (Semmer et al., 2016). Därför: Förbättra arbetsförhållandena genom att minska de negativa situationerna. 23 24 23 24 4

Förbättra utmaningspotentialen i det känslomässiga arbetet (personliga mål) Uppmuntra personliga och filantropiska motiv i dig själv och andra. Under rimliga arbetvillkor bör medarbetare och kollegor kunna använda djupbeteende och automatisk känsloreglering, inte på grund av reglerna på arbetsplatsen, utan på grund av personliga skäl som är bra både för klienten/patienten och bra för den anställda. Empati-sympati För att kunna använda empatisk intoning behöver vi vara kroppsligt förankrade Någon har sagt att medkänsla är när jag kan känna din smärta i mitt eget hjärta. Det är snarare en definition av sympati alltså vår förmåga att känna det den andra känner. Med empati menas dessutom förmågan att stå ut med det den andra människans känslotillstånd väcker i oss. 25 26 25 26 Empati Empati förutsätter en theory of mind - ToM - vår förmåga att förstå tankar, handlingar och intentioner hos andra människor. ToM innebär att kunna skilja på egna och andras tankar, känslor och handlingar. Med hjälp av vår ToM skapar vi oss (utan att tänka på det) pågående föreställningar av andra människors inre världar utifrån våra idéer om varför de gör som de gör. Karpmans Drama-triangle (1968), Davies & Frawley (1991/99, 1994): 27 anna@insidan.se Anna Gerge 2018 27 28 Förföljare/ förövare Karpman s Drama triangel Ställföreträdande traumatisering Offer Räddare anna@insidan.se Anna Gerge 2018 29 30 5

Ställföreträdande traumatisering Ointegrerade affektiva tillstånd som aktiveras i samband med patienternas berättelser Psykosomatiska problem och somatisering PTSD-symptom Påverkan av behandlarens upplevelse av mening och värdegrund Andra posttraumatiska symptom som t ex; akut stress syndrom (ASD) samt tillstånd av förhöjd ångest och depressivitet Vikarierande traumatisering Är normalt Är en utvecklingsmässig konsekvens av att mogna i terapeut/behandlarrollen Kommer att förändra dig som människa och behandlare Kan hjälpa dig att förvandla psykisk smärta till läkning 31 32 31 32 Stressande överföringsfenomen Ställföreträdande traumatisering Kan främja andlig utveckling Kan främja känslomässig utveckling anna@insidan.se Anna Gerge 2018 anna@insidan.se Anna Gerge 2018 33 34 Stressande överföringsfenomen Motsägelsefull komplex överföring Projektiv identifikation Överanpassad positiv överföring Negativ överföring Huvuddelen av det terapeutiska arbetet sker i den negativa överföringen Traumatiserad överföring 2015 anna@insidan.se Anna Gerge 2018 35 36 6

Exempel på akuta reaktioner Rädsla Oro, också över de egna reaktionerna Känsla av sårbarhet Overklighetskänslor katastrofkänsla Ilska Numbing, nedsläckt / avstängdhet tex. mimiklöshet, ointresse Påträngande minnesbilder Skuldkänslor Kroppsliga reaktioner tex. huvudvärk, hjärtklappning, fumlighet, svårt att andas Anna Gerge, anna@insidan.se 37 38 37 38 Exempel på långsiktiga reaktioner Påträngande minnesbilder Återupplevande Överdriven vaksamhet Undvikande av händelsen Förändrat beteende Drar sig undan från sociala kontakter Koncentrationssvårigheter Sömnproblem Förändrad lek (gäller barn) 39 Traumatisk Händelse SJÄLVET Kvarstående psykisk traumatisering Posttraumatiska Reaktioner Återupplevande Undvikande Negativt förändrade tankemönster Överspändhet Dissociation Funktionsförsämringar Affektregleringsproblem Aktualisering av tidigare anknytningsproblem Aktualisering av tidigare obearbetade trauma Anna Gerge anna@insidan.se 2016 40 39 40 Posttraumatiskt stressyndrom A. Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld. B. Återupplevande av traumatiska händelsen (minnesbilder, mardrömmar och flashbacks). C. Undvikande av stimuli associerade med den traumatiska händelsen (personer, platser, situationer, minnen, tankar och känslor). D. Negativa förändringar i kognitioner och känslor (amnesi, bestående och överdrivet negativ syn på sig själv, andra och omvärlden, skräck, vrede, skuld, skam, likgiltighet, oförmåga att uppleva positiva känslor). E. Markanta förändringar i anspänning och reaktivitet (irritabilitet, aggressivitet, hänsynslöshet eller självdestruktivt beteende, vaksamhet, lättskrämdhet, koncentrationssvårigheter, och sömnstörning). Existentiella utmaningar vid livskriser, och alla posttraumatiska tillstånd När man drabbas kommer frågorna Livet måste vara begripligt, hanterligt och meningsfullt för att kunna uthärdas Men när det inte är det hur står vi då ut? Vad blir priset för att vara mänskliga i mötet med det omänskliga som vi får betala som behandlare och hjälpare? 41 42 41 42 7

Existentiella frågor ligger ofta under svårigheter med att få till ett gott samarbete i behandling och kliniska möten Existentiell kris: Varför just jag? Varför just nu? Kommer jag att dö? Var finns rättvisan? Vad har jag gjort för fel? Utvecklings-/anknytningsrelaterad kris: Jag litar inte på människor, du kan inte lita på mig, jag kan inte lita på dig Kom inte nära, du är farlig Vad du än ger räcker det inte Hjälp mig men tro inte att du har något att komma med! Etc, etc Dra åt helvete och stanna kvar! 43 44 43 44 Inre arbetsmodeller Vad människor gör med en formar hur man tänker om sig själv, hur man reagerar på sig själv och andra. Dessa uppfattningar kan grundas både preverbalt och uttalat verbalt i termer som: jag är dålig jag är hjälplös jag är hopplös jag behöver andra men dom skadar mig jag är maktlös, andra styr mitt liv När det svåra har hänt: Trygghet faran är över nu, mitt liv kan fortsätta att vara tryggt. Rekonstruktion sammanhängande bild, vad hände?, att få dela sin erfarenhet, det här kan bli en möjlig och uthärdlig livsberättelse att bära med mig. Gemenskap från isolering till social samhörighet. Jag är inte ensam och övergiven. (The National Child Traumatic Stress Network and the National Center for PTSD) 45 46 45 46 Holistisk ansats: Hälsobegrepp Salutogen ansats: Hälsa: Hälsans bestämningsfaktorer: Hälsa är relaterat till i vilken utsträckning människan kan förverkliga sina mål, (inom de sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar som hon har). Upplevd hälsa då Människor har känsla av sammanhang (KASAM) Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Samhällsekonomisk struktur och miljö Psykosociala resurser Livsvillkor Levnadsvanor 47 48 8

Oberoende variable: Beroende variable: Nyhetssökande Faroundvikande Beroende av stöd Uthållighet Självstyrning Samarbetsvillighet Andlig öppenhet KASAM Kjell Hansson Begriplighet Att de intryck som kommer från ens inre och yttre värld är strukturerade, förutsägbara och begripliga (inte kaotiska, oordnade och slumpmässiga). Hur någon upplever intrycken (stimuli) som hen utsätts för säger, enligt Antonovsky, något om personens förväntningar och förmåga att förhålla sig till det hen kommer att utsättas för i framtiden. T. ex. för stunden kan något upplevas som överraskande och oförklarligt, men personen har en inre övertygelse om att så småningom kunna förstå och hantera det. 49 50 Hanterbarhet De resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som ställs finns tillgängliga, eller kan göras tillgängliga. Det vill säga, man upplever att det finns resurser som man kommer att kunna använda sig av för att möta det som sker. Inte ser sig som offer för omständigheterna utan som aktivt handlande i våra liv. Meningsfullhet Beskriver i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd, att det finns sammanhang där man är efterfrågad och också själv önskar vara. De krav och utmaningar som man ställs inför upplevs som värda engagemang och investeringar. 51 52 B. van der Kolk (2009): Vad är ett psykiskt trauma? Sensorisk information (lukt, ljud, smärta) Traumatisk händelse Hippocampus catagorization Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996). Cingulate cortex Medveten bearbetning Amygdala aktivering Hippocampus sortering 53 Omedveten bearbetning 53 54 9

Salutogena individuella faktorer God social kapacitet Positivt självförtroende Självständighet Framgångsrika problemlösningsstrategier Intelligens och kreativitet Inre locus of control (jag kan själv till stor del styra mitt eget öde och min arbetssituation) Impulskontroll Hög aktivitet och energi 55 56 Omgivnings- och familjefaktorer Ömsesidigt stöd Respekt för individuella skillnader Stabilitet i livet Dela i relationen Flexibilitet Ömsesidigt tillfredsställande kommunikation Goda problemlösningsstrategier Möjlighet att bibehålla hopp Mastery (bemästrande) Komma ifrån rigida mönster Basala färdigheter i en fungerande organisation/grupp/familj Förmåga till anpassning God kommunikation Stöd och uppmuntran Klara roller och gränser Gemensam tid Social anknytning, nätverk Problemlösningsförmåga 57 58 60 59 60 10

Empati Empati = ett affektivt svar på en annan persons känslomässiga tillstånd. Hur vi själva låter oss påverkas av en annan människa kommer djupgående att påverka oss. Ur att vara empatiskt bemötta växer vår egen förmåga till empatiskt bemötande. Att vi har känt att någon annan känt i sig hur det har känts för oss under vår uppväxt, är som en vaccination mot känslomässig stress senare i livet Både vår förmåga att påverkas och att stå ut med hur vi påverkas samt slutligen att trots denna påverkan, vilja den andra människan väl. 61 62 61 62 Empatisk vägg (Nathanson 1987): Med begreppet menas att en människa har förmågan att inte låta sig påverkas av andra människors känslotillstånd. Som fungerande vuxna har vi en god förmåga att stänga av andra människors känslomässiga mående och därmed hur det kan påverka oss Tillräckligt goda föräldrar tillåter sin empatiska vägg att sjunka undan så att deras barns affekter får utrymme i dem (de vuxna) Vad gör vi som medmänniskor som professionella, som behandlare, som handledare? Nathanson: Vi kan bara åstadkomma förändring i psykoterapi (möten) om vi erbjuder metoder som är baserade på empatiskt relaterande. För att vara till hjälp måste vi ha modet att erkänna och känna den andres smärta genom att sänka vår egen empatiska vägg. Vi behöver alltså bli kroppsligt berörda för att kunna vara till hjälp. Vi kan inte vara svala och avlägsna i relationen och vi ska inte vara närgångna eller påträngande. 63 64 63 64 Parallellprocessfenomen: Affektsmitta - den emotionella laddning vi bär på efter svåra möten kan i sin tur aktivera spegelneuronerna hos andra i organisationen. Överföring - känslor, förnimmelser och medvetna eller omedvetna önskningar och impulser som mötet aktiverar i eleven/patienten/människan i mötet och som ofta läggs ut på den professionella. Motöverföring - motsvarande reaktioner från den professionellas sida. Processerna sker naturligtvis samtidigt, parallellt och som ett svar på varandra Avser både den reella personen och de olika fantasier människorna i mötet har om varandra. Förövare Karpman s Drama triangel 65 Offer Räddare 65 66 11

Att hantera negativ överföring Använd empatisk intoning Se till att du är kroppsligt förankrad Kliv åt sidan för intensiteten (Aikido) Lär ut affektreglering Lär dig förstå, se och härbergera pendlingen mellan raseri och skam Säg förlåt när du gjort fel Var genuin Att hantera positiv överföring Kommer ofta ur intensiva behov från terapeutens och/eller patientens sida Tolka inte acceptera Var genuin Bli inte högfärdig Kan följas av andra affekter (raseri/skam) 2015 2015 67 68 Motöverföringsfenomen Insnärjning (enmeshment): Uppmuntrar beroende Otydliga gränser Kontakt utanför terapin Oförmåga att hantera konflikter kring beroende 2015 anna@insidan.se Anna Gerge 2018 69 70 Kroppslig empati Somatiska och affektiva erfarenheter och tillstånd i terapeuten som härrör från ett omedvetet speglande av patientens fysiologi. Motöverföringsfenomen Distansering: Tillbakadragande Sadistiska gränser Empatibrist Undvikande av anknytning Oförmåga att tåla intensitet Förvirring avseende anknytning och beroende Brist på självinsikt anna@insidan.se Anna Gerge 2018 2015 71 72 12

Countertransference Responses: Distancing Withdrawal; silencing response Punitive or arbitrary limits Lack of empathy Avoidance of attachment Inability to tolerate intensity Confusion between dependency and attachment Lack of self-awareness Viktigt att kunna reglera det egna affektsystem - känslorna - avgörande för goda möten med klienter, patienter och också kollegor. Transparens - förståelse och kunskap för att se de egna försvarsreaktionerna och veta när vi behöver ta hjälp. anna@insidan.se Anna Gerge 2018 73 74 Vi professionella behöver också varandra i utmanande situationer för att inte dras in i negativa överföringar och parallell processer. Ju mer massiv traumatisering som ska mötas/bearbetas, desto viktigare med samreglering. Registrering av empati på kroppslig nivå Genom hur vi kan känna i oss själva hur det känns i en annan människa, kan vi förstå vad som behöver göras för eller tillsammans med den människan vi behöver kunna sortera i de här upplevelserna: Är den min? JA, kommer den från dig?, upplever vi den tillsammans, håller jag den åt dig en stund eller längre?, stämmer den?, är den påhittad av mig själv? 75 76 75 76 Empatitrötthet När det blir för svårt höjer vi medvetet eller omedvetet vår empatiska vägg, men vi kommer ändå att via affektsmitta påverkas av förtvivlade människors känslor och tillstånd. Om vi går med många historier i oss (med eller utan ord) som kommer från rädda, förtvivlade eller dysreglerade människors livsöden, och vi inte ges/ger oss själva strukturerade möjligheter att lägga ifrån oss detta känslomässigt laddade material, ökar risken för utmattningstillstånd och empatibrist. Eftersträvansvärt: Känslomässig kommunikation: Dela och förstärka positiva känslor som glädje och upprymdhet Dela och lindra negativa känslor som rädsla, sorg och vrede Sammanhängande självmedvetande (Coherent selfknowledge) 77 77 78 13

ACE - Adverse Childhood Experience, negativa barndomsupplevelser ACE-formuläret: Kvarstående psykisk traumatisering sedan barndom - vanligare med t.ex. missbruk och självmordhandlingar. Det visar ACEstudien, en epidemiologisk screening av mer än 17 000 personer i USA (Felliti et al 1998... 2011). 79 1. Har en förälder eller annan vuxen i hushållet ofta eller mycket ofta: Svurit åt dig, förolämpat dig, uttalat sig nedsättande om dig, förnedrat dig? eller uppträtt på ett sätt som gjorde att du blev rädd för att fysiskt komma till skada? Ja/Nej. Om Ja, skriv siffran 1. 80 79 80 ACE: 2.... knuffat dig, tagit tag i dig bryskt, slagit dig eller kastat något på dig? Eller någonsin slagit dig så hårt att du fick blåmärken eller skador? 3.... Varit sexuellt närgången, smekt dig eller försökt få dig att röra vid hans eller hennes kropp på ett sexuellt sätt? Eller försökt ha eller faktiskt haft oralt, analt eller vaginalt samlag med dig? ACE: 4. Har du ofta eller mycket ofta känt att ingen i din familj älskade dig eller tyckte att du var viktig eller speciell? eller i din familj brydde man sig inte om varandra, stod inte varandra känslomässigt nära och stöttade inte varandra? 81 82 81 82 ACE: 5. Du inte haft tillräckligt att äta, var tvungen att ha smutsiga kläder på dig och upplevt att ingen tog hand om dig? eller dina föräldrar var för berusade eller drogade för att ta hand om dig eller ta dig till läkare om du behövde det? 6. Levde dina föräldrar någonsin åtskilda eller var skilda? 7. Var din mamma eller styvmor: Ofta eller mycket ofta fasthållen, knuffad, slagen eller utsatt för att något kastades på henne? Eller var hon ibland, ofta, eller mycket ofta sparkad, biten, slagen med knytnäve eller slagen med tillhygge? Eller någonsin slagen minst ett par minuter eller hotad med en pistol eller kniv? 83 84 83 84 14

ACE: 8. Har du levt med någon som hade alkoholproblem eller som använt illegala droger? 9. Var en medlem av hushållet deprimerad eller psykiskt sjuk. Har någon i ditt hushåll försökt att begå självmord eller tagit sitt liv? 10. Har en medlem av hushållet suttit i fängelse? 85 ACE negativa barndomsupplevelser Jämfört med personer med 0 ACE-poäng som hade en förekomst av självmordsförsök på 1,1 %, var risken för självmordsförsök bland personer med sju eller fler negativa erfarenheter under barndomen 31,1 %. Det innebär en nästan 300-procentig riskökning! 86 85 86 FN s Barnkonvention, artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot psykiskt eller fysiskt våld hemma och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Barns uppväxtvillkor ska i störta möjliga mån formas så att de inte behöver uppleva tidig relationell traumatisering. Den bästa traumabehandlingen är naturligtvis den som förhindrar att psykisk traumatisering uppstår (Gerge 2011), förebyggande arbete. Det finns mycket att göra i detta fält! Kostnaderna för barndomstraumatisering överstiger den sammanlagda kostnaden för HIV-vård och cancerbehandling (Dong, Anda, Felliti et al 2005). 87 88 87 88 Empatitrötthet M.A. Stebnicki (1998) beskrev empatitrötthet utifrån sina upplevelser av att arbeta med drabbade i samband med dödsskjutningarna i Jonesboro, Arizona. Fyra elever och en lärare dödades och 15 ytterligare personer skadades av en 11- och en 13-årig elev på en skola. (Ställföreträdande traumatisering 1980-tal). Vicarious traumatization Vikarierande traumatisering kan även kallas: Traumatisk motöverföring Kontakt traumatisering Compassion fatigue, medkänsleutmattning Secondary PTSD det är priset vi betalar för att vara mänskliga i mötet med det omänskliga 89 90 89 90 15

Arousal Window of Tolerance - toleransfönstret Daniel Siegel, 1999 Hyperarousal Hypoarousal Toleransfönstret Med toleransfönster menas den nivå av aktivitet i en människas centrala nervsystem som krävs för att hon ska vara vaken, vid medvetande och undersökande och relaterande!!! Fas I Fas II Tid 91 92 91 92 Compassion fatigue/burnout symptom: Distraktion, håglöshet, stelhet och förvirring Oro, skuld, avdomnad känsla och hjälplöshet Otålig, irriterad, sömnstörningar Existentiell hopplöshet Isolering Kroppslig empati den andre blir ett förkroppsligat jag Somatiska och affektiva erfarenheter hos behandlaren som kommer av omedvetet speglande av patientens fysiologi: Uppmärksamma din respektive patientens fysiologi Ändra din egen fysiologi Andas djupt och sakta Drick, ät, vila samt ta hand om kroppen 93 94 93 94 Empatitrötthet Det tycks finnas ett känslomässigt, socialt, psykologiskt, mentalt, fysiskt och andligtexistentiellt pris förknippat med att erbjuda tröst och bearbetning till personer som varit utsatta för svåra katastrofer eller grovt mänskligt våld men också för att överhuvudtaget möta och vilja hjälpa en lidande medmänniska som drabbats av egen eller andras sjukdom och lidande. Initial empatitrötthet ställföreträdande traumatisering, Vicarious Traumatization - det tillstånd som kan uppstå/kvarstå som en sammantagen belastning från möten med traumatiserade människor PTSD-symptom kan uppstå (återupplevanden, undvikande och förhöjd anspänning). Inget har förberett oss på att se en 500 timmars skräckfilm och ha kvar vår empati och vårt välmående 95 96 95 96 16

Compassion fatigue = Secondary Traumatic Stress Disorders (STS) Naturliga känslor och beteendemässiga konsekvenser som kan uppstå av vetskapen om att något traumatiskt har hänt en annan människa. Dalai Lama har sagt att det är empati vi beskriver när vi pratar om medkänsleutmattning... då det helt enkelt är medkänsla vi känner då vi önskar att en annan människas lidande ska minskas. Empatitrötthet i organisationer I organisationer där man arbetar med olika former av utsattheter är det särskilt viktigt att arbetsledningen arbetar för att främja de positiva affekterna och minskar upplevelser av skam och tillkortakommanden. Dessa strategier kommer att aktivera ett spontant reflekterande och undersökande av den delade erfarenheten som uppdraget utgör. 97 98 97 98 Ju mer oroade, upprörda eller på annat sätt påverkade vi blir av de parallellprocesser som uppstår och om vi inte har ett språk eller metoder för att benämna det, ökar risken för syndabockstänkande och skuld-förskjutning i organisationer inklusive vård, socialtjänst och HVB. Vi blir mindre effektiva, bråkar mer med varandra. Risken för utmattningsrelaterade tillstånd ökar. Slutsats Handledning är viktig för de som i sina yrken eller i ideella hjälpinsatser möter förtvivlade och rädda människor, särskilt patienter (de som lider), klienter (skyddslingar) och alldeles särskilt om dessa har utsatts av andra människor. Psykiatri, socialtjänst, många behandlare i vård och omsorgsgivande organisationer, jourverksamhet men även skola och omsorg. 99 100 99 100 Spänningsfält? Den egna personligheten (anknytning, trauman, resurser (hur vi överkommit tidigare svårigheter, vilket stöd vi fått)? Den egna yrkesetiken? Organisationens förväntningar? Samhällets lagstiftning? kan djupgående påverka vår förmåga till empati Medkänsleutveckling (psykoterapiforskning): är ingenting som sker automatiskt utan det behöver medvetet eftersträvas och skyddas För att utveckla och upprätthålla en arbetsallians med dem vi möter i våra uppdrag, behöver vi vara: Respektfulla, varma och bekräftande, öppna, alerta och aktiva, självreflekterande och pålitliga. 101 102 101 102 17

Förhindra, minska och hantera stress- och ångestnivåer Bidra till att den enskilda personen kan höja sin kroppsligt baserade förmåga att i stunden kunna hantera sig själv och sin stressnivå Öka självmedvetenhet (självreflekterande förmåga) samt förmåga att vara här och nu Via handledning, egenhandledning och terapi undersöka sårbarhetsfaktorer och överidentifikation med patienter, klienter, konfidenter, elever, brukare... och kunder!? Vicarious post traumatic growth ställföreträdande posttraumatisk mognad Ett begrepp som bygger på terapeuters/behandlares självrapportering av hur de förändrats i mötet med det svåra, utmärks av: Djup känsla av tillhörighet med andra levande varelser, en moralisk och etisk förankring, en realistisk bedömning av den egna kapaciteten, tacksamhet över att kunna vara till hjälp och större tillgång till känslor av meningsfullhet och hopp. 103 104 103 104 105 106 105 106 Post traumatic growth Posttraumatiskt växande utmärks av förbättrade mellanmänskliga relationer, ökad livsuppskattning, känsla av personlig styrka, ökad andlighet och en ökad känsla av möjligheter. 107 Det posttraumatiska växandets förlopp: En extrem livshändelse som skakar om, rubbar eller river sönder individens världsbild/mål Det medför att personens värderingar, mål samt förmåga att hantera emotionellt lidande utmanas. Det orsakar ett ältande av livshändelsen tillsammans med beteenden som syftar till att minska lidandet. Detta övergår från ett planlöst och automatiskt ältande till ett mer konstruktivt tänkande. Det konstruktiva tänkandet leder till förändring genom att ny mening skapas och situationen omvärderas. 108 107 108 18

Centralt för PTG Förändringen påverkar personens identitet, uppfattningar, mål, beteenden, livserfarenhet och kan bidra till vishet och fördjupad upplevelse av meningsfullhet. Teorin bakom posttraumatiskt växande betonar förändring PTG innebär inte en återgång till hur det var innan den omvälvande händelsen utan medför nya insikter, värderingar eller beteenden (Tedeschi & Calhoun, 2004). PTG skiljer sig från begrepp som Hardiness (Kobasa, 1979), Resilience (Garmezy, 1987) och Optimism (Scheier & Carver, 1985) (personlighetsdrag, attityder, copingstrategier). 109 110 109 110 Recilience - härdighet Begreppet resilience kan ses som en vidareutveckling av begreppet salutogenes och innebär motståndskraft, återhämtningsförmåga och förmågan att komma igen efter påfrestningar. Att kunna ta till vara krisers möjligheter och växa och utvecklas som människa. PTG påverkar: 1. Förmågan att relatera till andra 2. Upplevelse av personlig styrka 3. Uppskattning av livet 4. Spirituell/andlig förändring 5. Nya möjligheter (Tedeschi & Calhoun, 1996). 111 112 112 För mycket är i alla fall för mycket Det verkar finnas ett maxmått på hur mycket belastning vi kan utsättas för för att kunna växa optimalt. Tänk på ett inverterat (uppochnedvänt) U: Låg grad av PTSD leder bara lite svagt eller inte alls till posttraumatiskt växande Lagom mycket PTSD leder med störst sannolikhet till växande. Alltför hög grad av PTSD symtom tycks medföra låg eller ingen grad av existentiellt växande (McLean et al., 2011; Solomon & Dekel, 2007). Sekundär traumatisering Det påverkar oss att utsättas för andra människors lidande. Tecken på sekundär traumatisering kan vara att man blir mer hårdhudad, avstängd och/eller mer blödig. Andra tecken kan vara cynism, att man drar sig undan, arbetar för mycket, får psykosomatiska problem, sömnrubbningar, vredesutbrott etc. 113 114 113 114 19

Sekundärt posttraumatiskt växande: När vi hittar en positiv balans i hur vi påverkas, ger de potentiellt traumatiserande upplevelserna och följdtillstånden oss möjligheten att växa och mogna som människor, det gäller också de av oss som möter drabbade medmänniskor. Beth Hudnall Stamm med flera poängterar vikten av att ta hand om sig själv som en förutsättning för att kunna hantera belastning i uppdraget och ger följande råd: Vårt arbete kan vara överväldigande. Vår utmaning är att bibehålla vår härdighet så att vi kan fortsätta att utföra våra arbeten med omsorg, energi och medkänsla 115 116 115 116 10 saker att göra varje dag 1. Se till att få tillräckligt med sömn 2. Se till att få tillräckligt att äta 3. Rör på din kropp träna lagom 4. Variera arbetet som du gör 5. Gör något lustfyllt 6. Fokusera på vad du gjorde bra 7. Lär av dina misstag 8. Berätta en rolig historia 9. Be, meditera eller koppla av 10. Stöd en kollega Att handskas med stress: 1. Skaffa kunskap om varningssignalerna 2. Försök inte alltid vara till lags 3. Ställ rimliga krav på dig själv 4. Du är själv bäst lämpad för att ta ansvar för din livskvalitet 5. Ha roligt 6. Hitta din egen väg 117 117 118 Vad du INTE ska göra: Arbeta längre och hårdare Studera mer Isolera dig Ignorera dina svårigheter Låtsas att du är OK Fyll på med fler nya och svåra arbetsuppgifter Vad du kan göra: Påminn dig om en viktig relation/människa som fick dig att må bra. Vad var det mest meningsfulla? Påminn dig om en situation där du verkligen upplevde att du hjälpte en annan människa att må bra. Vad var det viktigaste? Vad ger dig energi? 119 120 119 120 20

Tips när du möter dysreglerade personer Se till att förankra dig själv, andas hela tiden med långsamma djupa andetag och se till att hålla en låg tyngdpunkt i dig. Tala med lugn och långsam röst, lägg gärna medvetet ner rösten något i tonläge. Det verkar lugnande. Bli inte rädd om du själv får ångest. Vi påverkas av hur den andra mår om vi själva är mentalt närvarande. Följ medvetet med din egen andning för att hjälpa dig själv behålla dig lugn. Var uppmärksam på tecken på dysreglering hos personen (t.ex. fladdrande ögonlock, ytlig andning som ökar i frekvens). Fånga upp tidigt och förankra personen i nuet. Be personen att öppna ögonen, andas tillsammans med henne/honom, se er runt i rummet gemensamt, titta ut tillsammans, be personen räkna upp saker hen ser, att lägga märke till hur underlaget under personen känns, att sätta fötterna stabilt i golvet, etc. Anna Gerge anna@insidan.se 2016 121 Anna Gerge anna@insidan.se 2016 122 121 122 Använd enkla tekniker för medveten närvaro, fokusera på saker i rummet samt slappna av i kroppen. Använd ord som lugn, trygg, säker, avspänd, ro, skönt. Be gärna personen lägga uppmärksamheten på hur det känns i kroppen. Andas själv på ett tydligt och lugnande sätt. Om personen du talar med blir mycket orolig, bemöt hela tiden det hen säger med en lugn försäkran om att det är över nu, att vi är här och nu, att vederbörande är trygg. Upprepa var ni är och orientera till nuet. Anna Gerge anna@insidan.se 2016 123 Anna Gerge anna@insidan.se 2016 124 123 124 Försök om möjligt att använda positiva meningar och inte negationer då en stressad hjärna inte förstår inte orden; nej, inte, aldrig. Använd enkla meningar. Försök hjälpa personen på att fokusera på lugna med tydliga och positiva bilder här och nu eller en liten bit in i framtiden. Om du varit med en dysreglerad person: Ta hand om dig själv efteråt. Drick vatten, ät, rör dig, prata med någon som är trevlig, se till att skapa ett utrymme för återhämtning. Vi kan känna oss splittrade, glömska och konstiga efter en längre stund med en olycklig och dysreglerad person då vi får mycket av det implicita materialet inladdat i oss den andre blir ett förkroppsligat jag (Ammaniti & Gallese, 2014) 125 Anna Gerge anna@insidan.se 2016 126 125 126 21

Frågor som kan användas i en copingintervju (Hansson, 1999, Macke Alström, 2013): 1. Tänk på en situation som har varit problematisk eller stressig för dig men som Du ändå har klarat bra. Ta gärna en situation från arbetet. 2. Vad var det som gjorde att Du klarade den bra? 3. Vad var det hos Dig själv, dina egna resurser, som gjorde att situationen slutade bra? 4. Hur tänkte Du då du var i denna situation? 5. Hur handlade Du i denna situation? 6. Om andra hade observerat dig hur skulle dom beskriva ditt beteende eller tankar? 127 128 7. Vilken är skillnaden i ditt tänkande mellan situationer som Du klarar bra och situationer Du klarar mindre bra? 8. På vilket sätt kan Du uppskatta dig själv då Du klarat en stressig situation bra? 9. Hur kan Du ta till dig andra personers uppskattning då Du klarat en situation bra? 10. Beskriv hur Du kommit fram till denna strategi. När var första gången Du kommer ihåg att Du använde dig av detta sätt eller tänkande. Vad var det i den situationen som gjorde det möjligt för dig? 11. Hur tror Du att du kan använda denna strategi i framtiden? Hur tror Du att du skulle kunna utveckla den så att den blev ännu mera hjälpfull för dig? 129 130 anna@insidan.se Anna Gerge 2018 Tack för att jag fick dela er tid! Det är i skydd av varandra som vi människor lever! Irländskt ordspråk anna@insidan.se Anna Gerge 2018 132 131 132 22