2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda



Relevanta dokument
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Patientsäkerhetsberättelse för Furuvikens sjukhem AB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2016 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS/ Italiengatans Grb och Stora Norregatans Sb

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Värjans LSS-boende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Vårdgivare Berglunda.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Navigatorn

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nattsländans gruppboende

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhet Tomtebogården

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Provita AB.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan

Patientsäkerhetsberättelse för Strandhemmet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Breared

Patientsäkerhetsberättel se för Ragnvallagården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Höstfibblans vårdboende

Patientsäkerhetsberättelse för Höstfibblans vårdboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Pia-Maria Bergius Verksamhetschef

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Hedens Omvårdnadscenter

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Höga Kusten Vård och Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ektorps Gb

Patientsäkerhetsberättelse för Furans gruppboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare: Smedjans dagliga verksamhet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ingelstad LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lillälvsgården

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Annebergs behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Opplunda HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Broby Gård

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan

Transkript:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda Datum och ansvarig för innehållet 2014-12-31 Kristina Anjou Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29

Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2/10

Sammanfattning Nytida bedriver omsorg för personer med bl.a. funktionsnedsättning, missbruk och hemlöshet. De personer som bor och vistas på Nytidas verksamheter har biståndsbeslut enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och/eller Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser sker enligt dessa lagstiftningar. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. Tre utbildningar har genomförts för samtlig personal på Berglunda vilket medfört ökad kompetens och därmed ökad kundsäkerhet. - Basala hygienrutiner - Värdegrund - Internutbildning i Q-maxit. Vi har även gjort en genomlysning gällande kost/nutrition som utmynnat till beslut om start av kostråd där sjuksköterska medverkar. Teammöten (fd vårdkonferenser) har startats upp för att öka säkerheten kring patienten. Avvikelser dokumenterats löpande och följs upp av legitimerad personal och/eller av verksamhetschef. Två nya stetoskop samt en manuell blodtrycksmanchett har införskaffats. 3/10

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. Berglunda har som mål att ge våra kunder en adekvat medicinering. Ha en tät och regelbunden kontakt mellan kund, läkare, sjuksköterska. Att kunden ska känna sig trygg genom ett professionellt och kompetent omhändertagande både vad gäller omvårdnad och behandling. Handleda omvårdnadspersonalen är även viktigt i sjuksköterskans roll eftersom trygg och kunnig personal ger större möjlighet till trygga klienter/patienter. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Regionchefen ansvarar för att vid behov vidta kvalitets- miljö och arbetsmiljörelaterade åtgärder inom regionen. I de fall Nytida har uppdraget som MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) ansvarar Nytidas MAS för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård, behandling av god kvalitet och att det medicinska omhändertagandet tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet. MAS utarbetar och beslutar om riktlinjer och följer upp att de efterlevs. När kommunen ansvarar för MAS funktion efterlevs kommunens riktlinjer. Där Nytida inte ansvarar för MAS funktionen är det företagets kvalitetsutvecklare som följer upp verksamhetens kvalitet. 4/10

MAS upprättar och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården. MAS arbetar fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Ansvarsfördelningen på Berglunda ser ut enligt följande: Verksamhetschefen (VC) gör tillsammans med sjuksköterskan egenkontroll 2 gånger per år. MAS gör kvalitetstillsyn en gång per år. Psykiatriker har rond varje vecka och är alltid tillgänglig för kontakt med ansvarig sjuksköterska. En sjuksköterska på 100 % är tillgänglig alla vardagar mellan kl. 07.00 16.00. En sjuksköterska är tillgänglig 25 % tre halva vardagar jämn vecka samt två halva vardagar ojämn vecka. Beredskapssjuksköterska är i tjänst varje vardag mellan kl. 16.00 07.00 samt helger. I våra lokala föreskrifter finns bland annat rutiner för läkarsamverkan och läkemedelsrutiner. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytida rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och 5/10

förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. Vid inflyttning och över tid genomförs relevanta preventions- och riskbedömningar av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan upprättas samt kontinuerlig utvärderas dock minst två gånger/år. Riskbedömning görs av sjuksköterska tillsammans med behandlingspersonal på alla kunder vid inskrivning. Vid eventuella risker upprättas en omvårdnadsplan/genomförandeplan som kontinuerligt följs upp. Riskbedömningar görs vid inskrivning, minst 2 gånger per år, d.v.s. var 6:e månad, samt vid behov. Avvikelserna tas upp på alla APT med personalen, de som rör HSL tas upp då sjuksköterskan medverkar på teammöten. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 MAS har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. MAS har genomfört systematisk uppföljning av de avvikelser som inkommit och återkopplat till verksamhetschefen för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Brandsäkerhetsutbildning och webbaserad utbildning via Ambeas hemsida i Basala hygienrutiner har genomförts av samtlig personal. Handledning en gång i månaden för all behandlingspersonal. BMI följs regelbundet som vid behov kopplas till en omvårdnadsplan. En genomsyn har gjort gällande kost/nutrition som utmynnat till beslut om start av kostråd där sjuksköterska medverkar. Egenkontroller och kvalitetstillsyn har utmynnat i flera handlingsplaner/åtgärder som under senare del av året har börjat arbetats med. Vi har precis i uppstart av nyinrättade ledningsmöten och teammöten, som vi ser skapar goda förutsättningar för att öka patientsäkerheten och kvalitén ett steg i taget. 6/10

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll har genomförts två gånger under året, maj och november. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för ledningssystemet Qualimax. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn. Tillsyn genomförs årligen av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. Intern och extern revision gjord (ISO). Omvårdnadsansvariga sjuksköterskor upprättar lokala hälso- och sjukvårdsrutiner under året. Dessa ska godkännas av MAS varefter de sätts i pärm: Lokala rutiner för hälso- och sjukvård. Eftersom det varit byte av både sjuksköterskor och avsaknad av ordinarie verksamhetschef har förutsättningarna inte varit så goda som om vi hade haft en stabil personal status kring dessa avgörande befattningar. Dock känner vi nu att vi är på god väg med att arbeta med uppföljning av Egenkontroller och de förbättringsåtgärder som skapats. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. För att säkra kundernas behov av vård och behandling finns det en konsultläkare (leg. psykiatriker) som kontaktas vid behov när det gäller frågor och konsultation gällande kunder på Berglunda. 7/10

Läkaren har tillsammans med ansvarig sjuksköterska rond varje måndag där kunden har möjlighet att träffa läkaren för samtal. Vid behov kan även primärvård eller annan specialistvård kontaktas för bedömning och behandling. Inför utskrivning skickas en omvårdnadsepikris, överrapportering till ny ansvarig sjuksköterska samt remiss angående kunden för övertagande i hemlandstinget. Adressändring görs i Pascal om kunden har apodos. Samverkan med uppdragsgivare Verksamhetschefen har under året haft regelbunden samverkan med uppdragsgivaren då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit. Berglunda arbetar i nära samverkan med uppdragsgivaren som före placeringen ger ett tydligt uppdrag för kunden. En genomförandeplan godkänns av uppdragsgivaren och upprättas av kontaktpersonen på Berglunda tillsammans med kunden. Genomförandeplanen revideras och skickas till uppdragsgivaren efter önskemål av densamme, vid behov tätare, där kundens vardag och behandlingsprocess beskrivs. Om något skulle inträffa däremellan tas direktkontakt per telefon med aktuell uppdragsgivare. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Sjuksköterskan har daglig kontakt med behandlingspersonalen och följer kontinuerligt upp behandlingsprocessen runt kunden. Kvällar och helger finns beredskapssjuksköterska att tillgå. Varje måndag har kunden möjlighet att träffa konsultläkaren ( leg. psykiatriker ) tillsammans med sjuksköterska och behandlingspersonal. Vid behov skickas remisser till andra vårdinstanser. Uppföljningar görs också på behandlingskonferenser som sker en gång per månad. Vid behandlingskonferensen deltar gruppchef, sjuksköterska och behandlingspersonal. 8/10

Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskbedömningar görs vid inskrivning, görs minst 2 gånger per år samt vid behov. Riskerna bedöms och analyseras av sjuksköterska tillsammans med behandlingspersonal och vid behov av läkare. Omvårdnadsplaner upprättas vi behov. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivare. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla medarbetare har kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschef och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart. Var tredje månad har kunderna sk brukarråd där synpunkter förs fram angående verksamheten. Dessa synpunkter behandlas av personalen vid nästkommande APT (arbetsplatsträff ) och vid behov tidigare. Klagomål från kunden kan också framföras direkt till personalen. Kunden har även möjlighet att vända sig till handläggare/placerare/företrädare för att framföra klagomål. Ambea har en kundombudsman dit kunden kunden också kan vända sig till. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 9/10

Samverkan med patienter och närstående/legala företrädare SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående/legala företrädare Verksamheten har kontinuerligt träffar med närstående/legala företrädare. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående/legala företrädare. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående/legala företrädare och är oberoende från våra verksamheter. Det är kundens val om denne vill involvera närstående i behandlingen. I de fall kunden har god man/förvaltare sker en kontinuerlig kontakt. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Mål Mått Resultat All omvårdnads personal ska ha genomgått webbutbildningen basala hygien rutiner. Antal medarbetare Tillsvidareanställda och timanställda Samtlig personal 46 st. har genomgått basala hygienrutiner. 33 tv.anst. samt 13 timanst. Alla boende ska ha aktuella Antal planer är 34+6. Samtliga boende har en omvårdnadsplaner Ständigt arbeta för en minskning av antal läkemedelsavvikelser Antal läkemedelsavvikelser i förhållande till förgående år aktuell omvårdnadsplan. 35 st. under 2014 fr.o.m. febr. Q-maxit fanns inte innan dess så jämförelse kan ej göras. Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit Frågeställning 2014 Läkemedel Utebliven dos 7 Dubbel dos Felaktigt iordningsställande 4 Förväxling 2 Utebliven signering 16 Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål 13 10/10