Budget 2015, Plan 2016-2017

Tjänsteskrivelse Sida 1(4) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2014-05-28 Ks/2014:130 041 Budget Budget 2015, Plan 2016-2017 Sammanfattning Förslag till budget 2015, Plan 2016-2017 Beslutsunderlag Förslag till Budget 2015, Plan 2016 2017 Tjänsteskrivelse 2014-05-21 Ärendet Kommunstyrelsens ekonomiutskott har under våren arbetat med framtagande av föreliggande förslag till Budget 2015, Plan 2016 2017. Verksamhet Kommunfullmäktiges nuvarande verksamhetsmål beslutades första gången 2010 men hade inledningsvis ingen tydlig koppling till nämndernas arbete. Hösten 2012 påbörjades ett långsiktigt utvecklingsarbete med att skapa en struktur för verksamhetsstyrning. Syftet är att skapa ett sammanhang och en röd tråd för hur kommunfullmäktiges mål ska styra och följa upp hela den kommunala verksamheten. Från och med 2014 tillämpas en struktur som förväntas stärka kommunfullmäktiges styrning. Inför 2015 kommer samtliga nämnder att ha sett över och anpassat sin styrning till den nya strukturen. Samtliga nämnder skall utifrån föreslagna kommunbidrag återkomma till kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige i november med verksamhetsplan innehållande redovisning av nämndmål i förhållande till av kommunfullmäktige beslutade verksamhetsmål Föregående år genomfördes en översyn och anpassning av de indikatorer som används för att följa upp kommunfullmäktiges verksamhetsmål. I budget 2015 har mindre justeringar av indikatorer gjorts. c:\users\kalen\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.ie5\2gdzve8k\ks_2014_130 - budget 2015, plan 2016-2017{fcfe-ab8e-0ca2-7d88-ddba-a101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-88 011 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Ekonomi Resultatbudget Utgångspunkten i budgetarbetet var en nivåsänkning i den befintliga verksamheten med totalt 10 Mkr. Nämnderna fick i uppdrag att redovisa åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivningar för att nå önskad nivåsänkning. Samtidigt gavs nämnderna möjlighet att äska medel för i första hand volymförändringar men även för utökad verksamhet. Efter träffar och överläggningar med samtliga nämnder kan konstateras att i första hand Socialnämnden och Skolnämnden behöver förstärkning beroende på ökade volymer. De ramförändringar som föreslås uppgår netto till 23,6 Mkr och fördelas enligt nedan: Nivå- Service Kompensation Nämnd sänkning tkr utökning tkr Löner- pris, mm KF/Kommunstyrelse - 1 000 1 510 437 Skolnämnd - 2 500 11 150 4 515 Socialnämnd - 2 000 11 680 3 718 Teknisk nämnd - 1 000 600 436 Kulturnämnd - 200 1 635* 175 Miljö/byggnadsnämnd - 100 45 75 Överförmyndarnämnd 0 0 150 Gem administrativ nämnd 0 0 0 * av anslaget utgör 1 260 engångsanslag för Picassojubileum Ramförändringar i detalj framgår av bilaga i Budget 2015, Plan 2016-2017 Investeringsbudget Berörda förvaltningar har tagit fram förslag till investeringsplan för 2015 2020. Arbetets utgångspunkt för 2015 till 2017 har varit kommunens möjlighet till egenfinansiering via budgeterat resultat. För 2015 medger resultatet en investeringsnivå med egna medel med 45 Mkr. Under planperioden har investeringsutrymme skapats för byggande av en förskola med 4 avd. Utöver investeringar med egna medel finns upptaget fortsatt investering i skollokaler enligt skollokalsutredningen med 140 mkr och investeringar i VAverksamheten med 31,4 Mkr Lånebehov I förslaget beräknas med en upplåning 2015 med sammantaget 171,6 Mkr vilka avser finansiering av den avgiftsfinansierade verksamhetens investeringar och om/tillbyggnad skollokaler. Till följd av god likviditet under 2013 och våren 2014 har beslutad upplåning med 120 Mkr för investeringar under denna period framflyttats i tid. För att underlätta hanteringen gentemot finansiärer bör beslut för upplåning 2015 även innefatta dessa medel. Kommunens totala lånebehov fram till och med 2015 uppgår till 291,6 Mkr Avkastnings och utdelningskrav på de helägda bolagen I enlighet med antagna ägardirektiv skall kommunfullmäktige i samband med antagande av budget fastställa avkastnings och utdelningskrav. I förslaget föreslås efter samråd med bolagen följande avkastningskrav: Kristinehamnsbostäder AB AB Kristinehamns Industrifastigheter Kristinehamns Energi AB För 2015 föreslås för samtliga bolag att ingen utdelning krävs

3 Förslag till beslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta fastställa verksamhetsmässiga mål, indikatorer, strategiska mål och finansiella mål i enlighet med i dokument Budget 2015, Plan 2016 2017 föreslagna. Kommunstyrelsen föreslår därutöver kommunfullmäktige besluta fastställa verksamheternas kommunbidrag, samt besluta i övrigt enligt följande: Nämndvisa kommunbidrag (exkl. kapitaltjänst) KF/Kommunstyrelsens förvaltning och föreningsstöd 1. Budgetramen fastställs till 129 478 tkr. Skolnämnd 2. Budgetramen fastställs till 468 245 tkr. Socialnämnd 3. Budgetramen fastställs till 496 880 tkr, Teknisk nämnd, skattefinansierad verksamhet 4. Budgetramen fastställs till 41 730 tkr. Teknisk nämnd, avgiftsfinansierad verksamhet 5. Budgetramen för VA-verksamheten fastställs till 14 700 tkr. 6. Budgetramen för renhållningsverksamheten fastställs till - 2 000 tkr. Kulturnämnd 7. Budgetramen fastställs till 17 114 tkr. 8. Nämnden tillförs i denna ram 1 260 tkr som engångsanslag för genomförande av Picassojubileum 9. Uppdra till Kulturnämnden att inom denna ram i samverkan med övriga nämnder, föreningar och näringsliv ansvara för genomförande av Picassojubileum Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 10. Budgetramen fastställs till 9 297 tkr. Revisionen 11. Budgetramen fastställs till 1 045 tkr Överförmyndarnämnd 12. Budgetramen fastställs till 2 742 tkr. Gemensam administrativ nämnd 13. Budgetramen fastställs till 3 253 tkr. Valnämnd 14. Budgetramen fastställs till 50 tkr.

4 Övriga beslut 15. Anvisa till kommunfullmäktiges förfogande för oförutsedda utgifter 4 500 tkr. 16. Anvisa kommunstyrelsen 3 000 tkr för oförutsedda utgifter. 17. Anvisa kommunstyrelsen 18 044 tkr avseende pris och löneökningar. 18. Anvisa kommunstyrelsen 3 000 tkr som projektmedel Socialfond. 19. Anvisa 2 000 tkr för driftåtgärder avseende det LokalaTillväxtProgramet.(LTP) 20. Fastställa nettoinvesteringsutrymmet till maximalt 218 600 tkr, varav investeringar enligt skollokalsutredningen utgör 140 000 tkr. 21. Bemyndiga kommunstyrelsen att upprätta investeringsbudget inom beslutad ram. 22. Bemyndiga kommunstyrelsen rätt att nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder under år 2015 med maximalt 291 600 tkr. 23. Bemyndiga kommunstyrelsen rätt att uppta checkkredit inom en limit av 100 000 tkr för att tillgodose likviditetsbehovet i budget 2015. 24. Bemyndiga kommunstyrelsen rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2015. 25. Bemyndiga kommunstyrelsen att fördela driftmedel avseende Lokalt Tillväxtprogram (LTP) inom en ram av 2 000 tkr. 26. Bemyndiga kommunstyrelsen att vidta de åtgärder som styrelsen finner nödvändiga om kommunens ekonomiska utveckling befaras medföra att bokslut 2015 inte är i balans, eller att investeringsnivån överskrids. 27. Bemyndiga kommunstyrelsen att vidta erforderliga budgettekniska åtgärder avseende förändringar av nämndernas ramar inbördes dels p.g.a. pris och löneökningar inom centralt upptagna medel, dels hyreskostnader, dels för omstruktureringsåtgärder och dels för smärre förändringar av administrativ karaktär. 28. Tillföra fonden för offentlig konst 100 tkr. 29. Fastställa avkastningskravet för Kristinehamnsbostäder AB till 5,5 % beräknat på bolagets marknadsvärde 30. Fastställa avkastningskravet för AB Kristinehamns Industrifastigheter till 8 % beräknat på bolagets marknadsvärde 31. Fastställa avkastningskravet för Kristinehamns Energi AB till 3 % beräknat på bolagets marknadsvärde 32. Fastställa utdebiteringen för 2015 till 22,45 per skattekrona 33. I övrigt fastställa förslag till resultatbudget och balansbudget 2015, Plan 2016 2017 enligt kommunstyrelsens förslag. Skickas till Ekonomiavdelningen Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef

Budget 2015 Plan 2016-2017 Kommunfullmäktige 17 juni 2014 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BUDGET 2015, PLAN 2016-2017... 3 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL... 4 FINANSIELLA MÅL... 4 VERKSAMHETSMÅL... 5 STRATEGISKA MÅL... 8 MODELL FÖR STYRNING OCH UPPFÖLJNING... 9 BAKGRUND... 9 STYRMODELL... 9 KOMMUNGEMENSAM UPPFÖLJNING... 10 EKONOMISK ÖVERSIKT... 11 INLEDNING... 11 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 11 PROGNOS FÖR 2014... 16 BALANSKRAV/GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 17 OMSTRUKTURERING... 17 REVIDERAD BUDGET 2014... 17 RAMTILLDELNING... 17 SÅRBARHET... 17 ANSLAG TILL KF/KS FÖR OFÖRUTSEDDA UTGIFTER... 18 FÖRENINGSSTÖD... 18 KOMMUNBIDRAG... 18 RESULTATBUDGET.20 BALANSBUDGET.21 KASSAFLÖDESANALYS....21 RAMTILLDELNING, DETALJ... 22 SAMMANDRAG INVESTERINGSBUDGET.... 24 2

BUDGET 2015, PLAN 2016-2017 Ekonomiskt såg det gångna året 2014 för kommunen ut som ett relativt stabilt och bra år, engångsintäkter från bland annat AFA räddade resultatet. Skatteintäktsprognoserna för 2015 ser lite dystrare ut för att sedan bli bättre 2016. Positivt är att vi haft en stabil befolkningsutveckling under två år, det är oerhört viktigt att vi följer utvecklingen och ser till att trenden inte vänder ned igen. För Sverige som rike så ser den ekonomiska bilden på sikt ljus ut, tar vi oss igenom 2015 så ser prognoserna framåt bättre ut. Aktualitetprövning av översiktsplanen ska göras under året. Arbetet med det Lokala Tillväxtsprogrammet pågår och har en egen drifts- och investeringsbudget. Vi fortsätter med det stora förändringsarbetet för skollokaler där Djurgårdsskolan precis är färdigställd, i tur står Stenstalidskolan. Förarbetet till Teknik- och Innovationscentret fortgår enligt plan. Utökningen av den kommersiella hamnen är färdigställd, detta ger möjlighet till nya näringar. Kommunen fortsätter utbyggnaden av vatten- och avlopp vid Vålösundet samt följer upp med ett detaljplanearbete för att göra området mer attraktivt samt tillåta utökade byggrätter. Ett exploateringsavtal är tecknat för bostadsbyggande på Sannakajen, en förhoppning finns att produktionen ska starta under året. Ny Arena för fotboll och friidrott efter Brovallen håller på att färdigställas intill befintliga Kristinehamn Arena. För att även fortsättningsvis kunna erbjuda invånare och företag goda betingelser är en väl fungerade infrastruktur av största vikt. Kommunen måste på alla sätt bevaka och arbeta för att infrastruktursatsningar kommer vår kommun tillgodo. Arbetet är igång med en besöksstrategi vilken ska implementeras under året, detta för att få en struktur på turismnäringen. Ett strukturerat verksamhetssystem baserat på fullmäktiges mål är i gång och i full drift. Kommunens verksamhet utsätts för alltmer yttre förändringar, vilket kommer att ställa stora krav på omställning och flexibla lösningar i verksamheten. Kommunens förmåga att hantera förändrade volymer i verksamheten, dels minskat antal elever, dels ökat antal äldre och befarade ökade kostnader för försörjningsstöd, kommer att vara avgörande för om budgeten kommer att hållas. Ett stort investeringsbehov finns i kommunen. Med tanke på att de beslutade skolprojekten tar upp större delen av investeringsutrymmet så kommer det att krävas en skarp prioriteringsdiskussion för övriga investeringsprojekt. Anders Dahlén Kommunchef 3

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet handlar om kommunens finansiella ställning och utveckling. En utgångspunkt är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Verksamhetsperspektivet handlar om kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta behövs tydliga och mätbara verksamhetsmål som är möjliga att utvärdera. Förutom att målen ska stödja att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt anger målen den politiska inriktningen för verksamheterna. Målen tydliggör även det kommunala uppdraget för kommuninvånarna och andra intressenter. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger på så sätt ihop för att god ekonomisk hushållning skall uppnås. Kristinehamns kommun definierar att god ekonomisk hushållning uppnås när det ekonomiska resultatet är positivt, de finansiella målen är uppfyllda och kommunen rör sig i riktning mot fastställda verksamhetsmål. Kommunfullmäktige definierar i 2015 års budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen består av ett övergripande mål samt sju övriga mål. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FINANSIELLA MÅL Resultatmål 1. För att uppnå god ekonomisk hushållning skall resultatet årligen uppgå till minst 2,0 % av skatteintäkter och generella bidrag, vilket medger en investeringsnivå med egna medel om minst 40 Mkr (lång sikt). 2. För 2015 sätts resultatmålet till 1,03 % av skatteintäkter och generella statsbidrag (kort sikt). Pensionsåtagande 3. Avsättning/partiell inlösen av pensionsåtagande fram till 1997, ansvarsförbindelsen, skall ske i den omfattningen att ansvarsförbindelsen inte ökar belastningen på kommunens framtida ekonomi. Detta motsvarar ca 1,5 % -enheter av skatteintäkter och generella bidrag (lång sikt). För 2015 upptas inga medel för avsättning. Om resultatet så medger kommer avsättning att göras (kort sikt). 4

Låneskuld 4. Lånefinansiering av investeringar skall i första hand avse avgiftsfinansierade verksamheter (vatten, avlopp, renhållning, särskilda boendeformer och liknande). För 2015 kommer även lånefinansiering att ske för om- och tillbyggnad av skollokaler. 5. Låneskulden skall amorteras på högst 20 år. 6. Försäljningsintäkter som erhålls vid försäljning av fastigheter och överstiger det bokförda värdet (realisationsvinst) kan användas för förstärkning av investeringsbudgeten alternativt amorteringar. Avgiftsfinansierad verksamhet 7. Avgiftsfinansierade verksamheter skall fullt ut täcka sina kostnader med avgifter. VERKSAMHETSMÅL Utifrån visionen har kommunfullmäktige beslutat om åtta verksamhetsmål. Det är kommunens mål för verksamheten kopplat till god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen består av ett övergripande mål och sju övriga mål. Målen beskriver vilken inriktning den kommunala verksamheten ska sträva mot. För att kunna följa upp målen är det viktigt att målen kan mätas. Därför finns ett antal mätbara indikatorer kopplade till varje mål. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer har i första hand medborgarfokus, det vill säga riktar sig till samtliga kommuninvånare. Resultatet för indikatorerna ska kunna följas och jämföras över tid. Flertalet av indikatorerna är även möjliga att jämföra med andra kommuner. Övergripande mål Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. Indikatorer: 1. Antalet invånare ska öka. 2. Kommuninvånarnas upplevda känsla av trygghet ska öka. SCB: s medborgarundersökning. 3. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s medborgarundersökning. 4. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? SKL - Kommunens Kvalitet i Korthet 5. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? SKL - Kommunens Kvalitet i Korthet 6. Hur stor andel medborgare uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? SKL - Kommunens Kvalitet i Korthet 5

Mål 1 Invånarna ska känna att de har inflytande Indikatorer: 1. Invånarnas upplevelse av möjligheter till inflytande på beslut inom kommunen ska öka. SCB: s medborgarundersökning. 2. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunen utveckling? SKL - Kommunens Kvalitet i Korthet Mål 2 Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Indikatorer: 1. Antalet kommersiella övernattningar ska öka. 2. Invånarnas upplevda nöjdhet med fritidsmöjligheter i Kristinehamn ska öka. SCB:s medborgarundersökning. Mål 3 Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Indikatorer: 1. Invånarnas upplevelse av att Kristinehamn är en god plats att bo och leva på ska öka. SCB: s medborgarundersökning. 2. Antal lagakraftvunna detaljplaner i Kristinehamns tätort som medger minst 100 lägenheter i flerbostadshus och 50 småhus. 3. Antal bygglov för nya bostäder. Fritidshus/Enbostadshus/Lägenheter Mål 4 Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. Indikatorer: 1. Andelen elever i grundskola åk 6 som får minst godkänt i de nationella proven i svenska, engelska och matematik ska öka. 2. Andelen elever i grundskola åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet ska öka. 3. Andelen elever med behörighet till högskola/universitet ska öka fram. 4. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 respektive årskurs 8. SKL: s elevundersökning 5. Andelen föräldrar som är nöjda med skolan och barnomsorgen ska öka. 6

Mål 5 Samtliga verksamheter i kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet. Indikatorer: 1. Kristinehamn ska vara en av de 50 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs ranking "Sveriges bästa lokala företagsklimat" 2. Kristinehamn ska vara en av de 30 bästa kommunerna i SKL:s ranking av företagsklimat INSIKT en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. 3. Redovisning skall ske av mark som kommunen disponerar för omedelbar etablering. Mål 6 Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Målet syftar till att belysa hur väl kommunen lyckas med sitt jämställdhets- och mångfaldsarbete. En viktig utgångspunkt för att möjliggöra detta är att ta reda på hur det ser ut. För att synliggöra kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor och kunna beakta dem i beslutsfattandet krävs att statistik om individer är uppdelad på kön. Nämnder och förvaltningar ska därför sträva efter att statistik som relaterar till individer ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Indikatorer: 1. Kvinnors och mäns upplevelse av möjlighet till inflytande på beslut inom kommunen ska öka. SCB: s medborgarundersökning. Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Indikatorer: 1. Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska minst uppgå till 25 procent. 2. Förbrukningen av fossila bränslen i kommunens fastigheter ska minska. 3. Energiförbrukningen för fastigheterna, inom den kommunala verksamheten ska minska med 20 procent fram till 2020 jämfört med 2009. 4. Andelen miljöbilar, inom den kommunala verksamheten ska öka med målet 80 procent 2017. 5. Energiförbrukningen för transporterna, inom den kommunala verksamheten ska minska med 20 procent fram till 2020 jämfört med 2009 6. Andelen återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall ska öka. 7

STRATEGISKA MÅL Utöver finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning finns områden som bedöms som strategiskt viktiga för kommunen att följa utvecklingen av. I budget 2013 och 2014 beslutade kommunfullmäktige om fyra strategiska mål. som bedöms ha stor betydelse för kommunens utveckling. De fyra strategiska målen kvarstår i 2015 års budget. Resultaten för de strategiska målen följs upp i årsredovisningen. Kommunstyrelsen följer utvecklingen under året. Positiv befolkningsutveckling Åldersgruppen 0-16 år ska öka Åldersgruppen 24-45 år ska öka Ökat antal invånare utgående från 31 december föregående år. Ökad måluppfyllelse i skolan Alla elever i grundskolan åk 9 är behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program och yrkesprogram. Alla elever som slutar gymnasieskolan har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Resultaten jämförs med kommungruppen 1 och riket. Minskat behov av försörjningsstöd 2014 ska kommunens kostnad för försörjningsstöd kronor/invånare inte överstiga genomsnittet för kommungruppen. 2017 ska kommunens kostnad för försörjningsstöd kronor/invånare ligga bland de tio lägsta i kommungruppen. 2020 ska kommunens kostnad för försörjningsstöd kronor/invånare ligga bland de tre lägsta i kommungruppen. Andel av befolkningen som har behov av försörjningsstöd ska minska. Resultaten jämförs med kommungruppen. Fler sysselsatta Totalt öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 18-24 år ska minska. Totalt öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 16-64 år ska minska. Andel av kommunens invånare 20-64 år som förvärvsarbetar ska öka. Hur många förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? Målet är att arbetslösheten i Kristinehamn ska vara lägre i jämförelse med genomsnittet för kommunerna i Värmland och i kommungruppen. Arbetslöshetsstatistiken redovisas totalt, utifrån kön samt för utrikesfödda. 1 Kristinehamn är en av 35 kommuner i gruppen Kommuner i tätbefolkad region enligt SCB:s indelning. 8

MODELL FÖR STYRNING OCH UPPFÖLJNING BAKGRUND Kommunfullmäktiges nuvarande verksamhetsmål beslutades första gången 2010 men hade inledningsvis ingen tydlig koppling till nämndernas arbete. Hösten 2012 påbörjades ett långsiktigt utvecklingsarbete med att skapa en struktur för verksamhetsstyrning. Syftet är att skapa ett sammanhang och en röd tråd för hur kommunfullmäktiges mål ska styra och följa upp hela den kommunala verksamheten. Från och med 2014 tillämpas en struktur som förväntas stärka kommunfullmäktiges styrning. Inför 2015 kommer samtliga nämnder att ha sett över och anpassat sin styrning till den nya strukturen. Föregående år genomfördes en översyn och anpassning av indikatorer kopplade till kommunfullmäktiges verksamhetsmål. I budget 2015 har mindre justeringar av indikatorer gjorts. STYRMODELL Kommunens styrmodell bygger på mål- och resultatstyrning. Strukturen för verksamhetsstyrning innehåller fyra nivåer: 1. Vision 2. Kommunfullmäktiges mål 3. Nämndernas mål 4. Nämndernas planerade aktiviteter VISION Kommunens vision anger kommunens långsiktiga inriktning: Kristinehamn är en livskraftig kommun, där ett ökat antal barnfamiljer ger en bra åldersstruktur, där ett växande och differentierat näringsliv ger mångfald och trygghet och där kultur, natur och skärgård attraherar allt fler. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Utifrån visionen har kommunfullmäktige beslutat om verksamhetsmål. Målen är av övergripande karaktär och beskriver vilken inriktning den kommunala verksamheten ska sträva efter för att förverkliga visionen. Målen följs upp med mätbara indikatorer. Kommunfullmäktige beslutar om finansiella mål och ekonomiska ramar som utgör en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. NÄMNDERNAS MÅL Kommunfullmäktiges mål ska brytas ner på nämndnivå. Nämnder och styrelser ska utifrån sina ansvarsområden formulera mål som bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Målen följs upp med mätbara indikatorer. På nämndnivå har målen en högre grad av brukarfokus. 9

Det innebär att målen riktar sig till de kommuninvånare som på något sätt berörs av nämndens verksamhet. Nämndmål ska fastställas av kommunfullmäktige och ingå i budgetsdokumentet. 2 Resultat och måluppfyllelse ska redovisas för kommunfullmäktige. Utöver dessa nämndmål kan respektive nämnd fastställa ytterligare mål som är av betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Dessa nämndmål ska inte fastställas av kommunfullmäktige utan respektive nämnd ansvarar för hur och när dessa mål ska följas upp. NÄMNDERNAS PLANERADE AKTIVITETER Inför varje år beslutar nämnderna om en verksamhetsplan. Förutom en beskrivning av verksamheten och utveckling inom nämndens ansvarsområden ska planen innehålla nämndens mål, indikatorer och de särskilda aktiviteter som nämnden planerar under året för att nå måluppfyllelse. Aktiviteten ska formuleras kortfattat och övergripande beskriva vad som ska göras. Därefter genomför förvaltningen aktiviteten och avgör hur den ska genomföras och av vem. Nämndernas verksamhetsplaner fastställs av nämnden och delges kommunfullmäktige för kännedom. KOMMUNGEMENSAM UPPFÖLJNING Uppföljningen syftar till att ge förtroendevalda kunskap om hur verksamheten och ekonomin utvecklas i förhållande till uppsatta mål och ekonomiska ramar. Varje kvartal sker uppföljning till kommunstyrelse och kommunfullmäktige enligt nedanstående modell. Period Resultatprognos 1, januari-mars Innehåll Ekonomisk rapport med helårsprognos. Delårsbokslut, januari-juni Resultatprognos 3, januari-september Årsredovisning, januari-december Övergripande redogörelse av den ekonomiska utvecklingen som kompletteras med en prognos för helåret. Bedömning om verksamhetsmålen kommer att uppnås vid årsskiftet. Ekonomisk rapport med helårsprognos. Uppföljning av ekonomiskt resultat, finansiella mål och verksamhetsmål. Uppföljning av strategiska mål. 2 Nämndernas mål för 2015 redovisas i deras respektive verksamhetsplan som behandlas i kommunfullmäktige i november 2014. 10

EKONOMISK ÖVERSIKT INLEDNING Kommunstyrelsens arbete med budget för 2015 plan 2016 2017 syftar till att kommunfullmäktige i juni månad skall besluta om nämndernas budget för 2015, ramar för 2016 och 2017 samt fastställa investeringsutrymme för budgetåret. Arbetet med framtagande av budget för 2015 har i stora delar inriktats på att hantera volymökningar i verksamheten. De senaste skatteintäktsprognoserna utgår från att tillväxttakten i svensk ekonomi ökar och detta sammantaget med ökad befolkning och utfallet av de förändringar som införts i skatteutjämningssystemet gör att utrymmet för att hantera obalanser förbättras. Under våren 2014 gavs uppdrag till nämnderna att redovisa konsekvenser av att bedriva verksamhet inom en reducerad ram om sammantaget 10 Mkr. Konsekvenserna av uppdragen har redovisats för kommunstyrelsens ekonomiutskott och är behandlade i föreliggande budgetförslag. Budgetförslaget för 2015 utgår från oförändrat kommunal skattesats, 22.45. Effekterna av de under senaste åren vidtagna åtgärderna för att sänka kommunens bruttokostnadsnivå kan nu avläsas i definitiva nyckeltal för 2012 och preliminära nyckeltal för 2013. Kostnadsnivån i de flesta verksamheterna ligger lågt i jämförelse med jämförbar kommungrupp. Under det första kvartalet 2014 har befolkningen glädjande nog ökat med 22 personer. Flyttnettot är + 47 personer och födelsenettot -25 personer. Kommunens skatteintäkter är beräknade utifrån SKL:s prognoser om tillväxttakten i den svenska ekonomin, men med en realistisk befolkningsutveckling för kommunen som grund. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISK UTVECKLING Kommunens resultat visar under 2000-talet en ekonomi väl i balans, och några av åren nås även målet god ekonomisk hushållning. Skatteintäktsprognoserna de senaste åren har dock präglats av den låga tillväxttakten i svensk ekonomi. Prognoserna avseende 2015 och framåt visar nu en positiv utveckling med ökade skatteintäkter som följd. Effekterna av genomförda förändringar i skatteutjämningssystemet innebär ökade skatteintäkter Även kommunens positiva befolkningsutveckling innebär att skatteintäkterna ökar. Prognosen för 2014 visar på ett betydligt lägre överskott än tidigare år, ca 7 Mkr. Kommunen står inför stora utmaningar för att klara finansiering av ökade volymer och bibehålla en fortsatt god ekonomi. Av nedanstående diagram framgår resultatutvecklingen/resultatprognos bokslut 2008 - plan 2017. 11

Resultatutveckling/resultatprognos bokslut 2008 plan 2017 50 Mkr 47 40 36 30 27 20 17 14 17 16 13 18 10 7 0 År -10 Bok 2008 Bok 2009 Bok 2010 Bok 2011 Bok 2012 Bok 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 För att nå en god ekonomisk hushållning bör resultatet uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella bidrag. För 2015 beräknas resultatet uppgå till 13,0, Mkr (1,03 %) av skatteintäkter och generella bidrag. Detta innebär att nettokostnaden är ca.12 Mkr för hög. Egenfinansieringen av investeringarna uppgår till 44 Mkr vilket enligt målsättningen är för lågt. För att nå målsättningen under planperioden krävs fortsatt återhållsamhet och kostnadsanpassningar i storleksordningen 20 Mkr under planperioden. Resultatutveckling och resultatmål framgår av nedanstående diagram 5 % 4,5 4 3,5 3 4,11 3,72 2,5 2 1,5 1 0,5 1,9 1,31 1,48 1,39 0,59 1,03 1,38 2,01 LGEH 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 År 12

BEFOLKNINGSUTVECKLING Under första kvartalet 2014 ökade kommunens befolkning med 22 personer. Födelsenettot uppgår till -25 personer och flyttnettot till + 47 personer. Kommunen har under det senaste året haft en positiv befolkningsutveckling. Befolkningen per 30/3 2014 uppgår till 23971 personer. Av nedanstående diagram framgår befolkningsutveckling och prognos. 25000 Inv. antal 24000 23958 23963 23808 23698 23729 23949 23900 23850 23800 23750 23000 Bok 2008 Bok 2009 Bok 2010 Bok 2011 Bok 2012 Bok2013 Prognos 2014 Budet 2015 Plan 2016 Plan 2017 År För att beräkna kommunens skatteintäkter, inklusive generella bidrag, har innevånarantalet försiktigtvis bedömts uppgå till: 2014-11-01 23 900 2015-11-01 23 850 2016-11-01 23 800 SKATTESATS Budgetarbetet har utgått från att skattesatsen lämnas oförändrad under planperioden. Skattesats 2015 22,45 kr Skattesats 2016 22,45 kr Skattesats 2017 22,45 kr SKATTEINTÄKTER Enligt nu framtagen skatteintäktsprognos (april 2014) kommer kommunens intäkter i form av skatteintäkter och generella statsbidrag och fastighetsavgift att uppgå till 1261 Mkr för 2015, 1304 Mkr för 2016 och 1344 Mkr för 2017. Med utgångspunkt från den nya skatteintäktsprognosen beräknas det ekonomiska utrymmet för verksamheternas nettokostnad till: (Mkr) 2015 2016 2017 Intäktsprognos 1261 1304 1344 Budgeterad nettokostnad 1240 1270 1315 Nivåsänkning (Sparkrav) 10 20 Budgeterat resultat 13 18 27 Budgeterat resultat i % av skatteintäkter och generella bidrag 1,03 1,38 2,01 13