Invandringen till Sverige innebär många påfrestningar och dilemman för alla invandrade. Arbetslöshet och socialt utanförskap hotar att drabba många invandrare oavsett deras bakgrund och uppväxtförhållande. I debatten om integration poängterar man ofta kulturkrockar som kan uppstå mellan svenskar och invandrare och försöker lösa det problemet med olika åtgärder. Det som man ofta glömmer bort är en form av kulturkrock som kanske är mycket allvarligare än den mellan svenskar och invandrare. Det handlar om kulturkrockar som uppstår mellan invandrade föräldrar och deras barn. Anledningen till det är att invandrarföräldrar och deras barn ibland lever i två olika värdesystem i det svenska samhället. Barnen är ju mera benägna att ta till sig det nya samhällets influenser och värderingar medan deras föräldrar ofta lever kvar i det gamla samhället och försöker bevara de traditioner som de bär med sig från hemlandet. Med tiden förlorar föräldrarna även verklighetsförankring med hemlandet och, i och med att de lever i Sverige, tar inte del av den sociala förändringen och utvecklingen där. Detta leder till att deras uppfattning om traditioner och kraven att leva upp till dem blir med tiden föråldrad och gäller inte ens i hemlandet. Dessutom innebär socialt utanförskap i Sverige för många invandrarföräldrar en total okunskap om det svenska samhället. Föräldrarna har många vanföreställningar om Sverige och svenskarnas sätt att leva. Dessa föreställningar grundar sig helt på fördomar eftersom inga närmare kontakter mellan dem och svenskar finns. Fördomarna handlar mest om svenskarnas privata liv; sexualitet, barnuppfostran och jämställdhet. Man har en uppfattning om att inga regler och gränser finns och att absolut allt är tillåtet. En sådan uppfattning leder till att invandrarföräldrar ser svenskt samhällsliv som en farlig plats för deras barn att vistas i. Därför blir de mera kontrollerande och strängare mot sina barn än de annars hade blivit i hemlandet. Särskilt flickorna blir utsatta eftersom de anses vara mera sårbara och försvarslösa i förhållande till sina bröder som har lättare att värja sig 2

mot samhällets faror. Barnen, som har lärt sig koderna i det svenska samhället eftersom de har mera kontakt med svenskar, har ibland svårt att förstå föräldrarnas oro och krav som ställs på dem. Då uppstår generationskonflikt som kan ta sig olika uttryck beroende på problemets natur och på föräldrarnas och barnens vilja och förmåga att kompromissa och kommunicera med varandra. I Sverige har vi sedan några år tillbaka bekantat oss med ett nytt begrepp hedersmord. Anledningen till detta är två uppmärksammade mordfall där offren var två unga kvinnor med rötter i Kurdistan. Detta har lett till att många personer med bakgrund i Mellanöstern i allmänhet och kurderna i synnerhet känner sig utpekade och stämplade som potentiella hedersvåldsförövare. Många inbördes konflikter i kurdiska familjer tolkas som hedersrelaterade, även när de inte är det. Det finns ingen enhetlig definition av hedersrelaterat förtryck. Enligt handboken Förtryck och våld i hederns namn som gavs ut av länsstyrelsen Sörmland 2005 definieras hedersrelaterat förtryck följande: Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är mannens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer. Visst förekommer hedersvåld även i kurdiska familjer men det är ett uttryck för en patriarkalisk familjestruktur som inte endast finns i kurdernas kulturella miljö. Hedersvåld förekommer också bland många andra folkgrupper i Mellanöstern, Sydeuropa, Afrika och Sydamerika, oberoende av religion eller klasstillhörighet. Detta betyder inte att hedersvåld finns bland alla familjer inom dessa folkgrupper. Långt ifrån alla kurdiska män och kvinnor brukar våld mot sina döttrar och söner i hederns namn. Familjekonflikt kan uppstå även i de 3

familjer som inte är präglade av hederstänkande. Dessa konflikter är särskilt vanliga bland kurder, men även andra invandrare, i Sverige och andra invandrarländer. De bottnar i att föräldrarna och deras barn inte har kommit lika långt i integrationsprocessen i det nya landet. Ibland kan familjekonflikt bero på vanliga tonårsproblem som inte alls är karakteristiska för en viss folkgrupp eller miljö, utan förekommer överallt. Oavsett om skälet till generationskonflikten mellan föräldrarna och deras barn är hedersrelaterat eller det handlar om ett vanligt tonårsproblem, måste man försöka hitta en kompromiss mellan föräldrar och deras barn. Lösningen får inte innebära att barnens rätt till eget liv och beslut rörande deras egen framtid begränsas och inskränks. Sverige är ett land vars värderingar vilar på grundläggande mänskliga rättigheter. Där står det klart att var och en har rätt till att själv få välja sin framtid. Detta gäller även barn och ungdomar. Invandringen till Sverige innebär inte bara rättigheter utan även, och inte minst, skyldigheter. Den största skyldigheten är att respektera värderingar som råder i det nya landet. Därför får man inte gå över gränsen och till varje pris bestämma över barnens framtid. Visst får man som förälder tillrättavisa sina barn och ge dem råd angående deras liv och framtid. Det gör även svenska föräldrar. Men beslutet rörande barnens framtid, inte minst deras utbildning och valet av äktenskapspartner, är till slut bara deras eget, ingen annan får bestämma över dem. Barnen har, liksom deras föräldrar, ofta svårt att balansera mellan olika kulturer trots att de anpassar sig snabbare till ett liv i Sverige. De kom ju till Sverige i en känslig ålder då man inte alls vill bli annorlunda och därför försöker de smälta in i omgivningen så gott de kan. Det är inte alltid lätt att vara mörkhårig eller prata svenska med brytning. Eftersom de har mycket mera kontakter med det svenska samhället än deras föräldrar, blir de också i mycket större utsträckning påminda om att de är invandrare. Därför måste föräldrarna se till att underlätta för dem istället för att göra deras liv ännu svårare genom att ställa orimliga krav och förvänta sig att barnen ska leva enligt föräldrarnas och hemlandets normer. Som förälder ska du alltid komma ihåg att det 4

var du, och inte ditt barn, som valde ett liv i Sverige. Därför har du inte rätt att kräva av dina barn att enbart leva enligt hemlandets normer och inte bli försvenskade. Det var du själv som försvenskade dem den dagen du tog dem till Sverige. Självklart kan dina barn fortsätta att vara kurder. Den kurdiska kulturen innehåller många delar som är värda att ha med sig genom livet oavsett var man bor. Det får ingen ta ifrån dem. Men för att vara kurd, behöver man inte utesluta svensk kultur och svenska värderingar ur sitt liv. De två kulturerna kan komplettera varandra. Man kan blanda det bästa från båda kulturerna eftersom kunskapen om och erfarenheter av den svenska kulturen gör dina barn, och även dig själv, bättre rustade för ett framgångsrikt liv i Sverige. Den kurdiska föreningen i Eskilstuna har länge verkat för kurdernas liv i balans mellan de två kulturerna. Föreningen har varit en länk mellan kurder och det svenska samhället sedan 1980-talet. Integrationsfrågor har, vid sidan av bevarandet av den kurdiska identiteten, alltid prioriterats högst i föreningens verksamhet. Inte minst har man aktivt arbetat med generationskonflikter mellan kurdiska föräldrar och deras barn. Det har man gjort i form av debatt, föreläsningar och samtal, både i grupp och enskilda samtal med familjer som har drabbats av generationskonflikt. De insatserna har varit mycket uppskattade bland många kurder eftersom man fick information som många upplevde att de saknade. Dessutom kände många lättnad när de insåg att de inte är ensamma om att gå igenom en familjekris. Men det som ändå var viktigast av allt var att ungdomarna, främst tjejer som i mycket högre grad än deras bröder står i centrum i en familjekonflikt och därför löper mycket större risk att utsättas för våld, fick veta att de har stöd från många landsmän som inte tolererar påtryckningar och våld som vissa föräldrar utövar på sina barn. En sådan verksamhet är projektet Integrationsmöte som finansieras av Integrationsverket. Projektet har pågått sedan januari 2006 och uppnått bra resultat. Projektledare Khalesa Abdo har länge arbetat med integrationsfrågor bland kurder i Eskilstuna och Sverige och är väldigt sakkunnig i frågor som rör 5

generationskonflikter och andra vanliga problem i kurdiska familjer i det nya samhället. Nedan följer Khalesa Abdos egna ord och funderingar som grundar sig på ett långvarigt engagemang och brinnande intresse i de här frågorna: Största källan till generationskonflikter bland kurdiska föräldrar och deras barn i Sverige Sverige är ett modernt samhälle och när det gäller friheten, demokratin, yttrandefrihet o s v, så är det stor skillnad mellan Sverige och de länderna som vi kommer ifrån. Synen på samlevnad kan generellt skilja sig mycket mellan barn och föräldrar. Barnen kanske vill vänta att gifta sig tills de blir mogna och lära känna sin partner. Det är svårt kanske för några eller en del av föräldrarna att acceptera detta. Sådana föräldrar kanske accepterar inte blandförhållanden, särskilt när det gäller tjejer. Tjejer hos de ansträngda, fundamentala eller feodala familjer riskerar att bli utfrysta eller misshandlade. En del av ungdomarna tycker att deras föräldrar har för hårda regler. Det kan gälla ute tider, alkohol, diskotek. Detta är många gånger blir tabu för dessa ungdomar. En orsak till konflikter är att de föräldrarna som inte kan språket kan bli utanför samhället och detta kan skapa missförstånd mellan generationer. Språket i vilket land som helst är nyckeln till alla koder i samhället och underlättar förståelse för hur det nya systemet fungerar. De flesta ungdomar vill ha sin frihet, härmar vissa svenska ungdomar utan att veta om deras kultur och tror att de alltid gör det bästa. De vet inte att allt har sin gräns. När deras föräldrar försöker varna dem för att undvika dumheter eller vill att de ska behålla sitt språk och sin kultur, så börjar en del av barnen reagera och felbedöma sina föräldrar. Kanske vissa föräldrar missförstår sina barn eller kan inte mycket om Sverige och svensk kultur. Detta blir bara en svart bricka och det börjar konflikten. Barnen utvecklas mycket snabbare än sina föräldrar i Sverige. De har mycket mer möjligheter. Deras hjärna tar den här förändringen på ett smidigt sätt. Föräldrar har 6

sina erfarenheter från hemlandet och de erfarenheterna kan inte vara tillräckliga i Sverige. Det tar tid för många av de välutbildade föräldrarna att komma in i arbetsmarknaden och komma in i svenskt samhälle. Alltså barnen har mer möjligheter och mycket mer lämpliga omständigheter än sina föräldrar för att utveckla sig. Skillnader mellan kurdisk och svensk kultur Skillnader finns naturligtvis i alla olika kulturer. Jag tycker det är en stor möjlighet och stor tillgång för att lära varandras kultur och utnyttja ömsesidig sina kunskaper för det mångkulturella samhället. Kurder styrs av 4 olika länder och alla 4 länder har olika system som inte har gemensamt med Sverige och svenskt system. Mycket beror på vilken del av Kurdistan man kommer ifrån och det beror på individen också. Jag tror inte man ska jämföra olika kulturer och värdera dem olika högt. Alla individer har olika principer, olika karaktärer, olika slags uppfostran, olika kulturella nivåer, olika utbildningsnivåer o s v. Demokratin, att lyssna andra och försöka förstå vad andra säger, att ha tålamod och förståelse, att acceptera och respektera andra och andras kultur är viktiga saker inom det svenska systemet. Men tyvärr dessa viktiga punkter existerar inte i många andra länder speciellt i Mellanöstern. I Sverige deltar kvinnor, lika mycket som män, på arbetsmarknaden och har mer rättigheter för att delta och ta beslut som rör deras eget liv och samhället. Detta är mycket annorlunda för oss. Men inte alla kurder är förstås lika varandra. Det finns också stora skillnader bland kurder. De som kommer från stora städer - de är vana vid anonymitet. Det är inte samma sak som när man bor i en by eller en liten stad. I byn eller i små kommuner är samhällets kontroll mycket starkare. Sedan skiljer man sig beroende på om man har utbildning eller inte. Fast det betyder inte att de som har utbildning är moderna. Många välutbildade kan också vara väldigt traditionella. Samtidigt tillhör jämställdheten inte bara låg eller högutbildade. Respekt och förståelse 7

för jämställdhetsfrågor finns bland många lågutbildade också. Det finns fortfarande en del som vill och tycker att kvinnorna ska vara hemma och ska ta hand om allt inom huset. Detta är en av de stora orsakerna att kvinnan inte får möjlighet att utveckla sig, att utbilda sig eller följa efter utvecklingen i samhället och världen. Den kurdiska kvinnans ställning i samhället Kvinnor har respekt i det kurdiska samhället och de är viktiga delen både inom familjen och i samhället också. När det gäller hemmet är det kvinnor som bestämmer för det mesta eller det blir som de vill. Det finns kvinnor som har makt i olika kurdiska familjer. De kan styra familjen och t o m försörja familjen. Men inte alla kvinnor är sådana. De som kan spela den här huvudrollen i familjen ska vara kloka, pålitliga, modiga och kanske smarta men allra första är det handlar om kvinnans individuella egenskaper, hennes karakter och hennes omständigheter. Hon är inte alltid maktlös. Ibland kan de göra så att de bestämmer, men mannen tror att det är han som bestämmer. Jag har träffat många sådana män och kvinnor. Generationskonflikter beror också på bristen av information om det svenska samhället? Bristen av information om det svenska samhället eller svenska systemet kan vara en de orsakerna till generationskonflikter. De flesta nykomna till Sverige är rädda och oroliga. Det är ett nytt land för dem och ett helt nytt samhälle. De vill behålla sina rötter, sitt språk och sin kultur och därför blir de mer försiktiga tills de känner sig tryggt. De tror att barnen blir assimilerade och förlora sin kurdiska identitet. De vill skydda barnen genom att försöka att behålla sitt språk, sina traditioner och kulturen. Man ska observera att vissa barn och ungdomar missbrukar den friheten. Många lyckas att hitta balansen mellan föräldrarnas krav och det svenska samhället. Men det finns dem som inte kan hantera det. En del stöter på fel personer som hjälper dem. Det blir fel i längden. 8

Vissa kurdiska föräldrar kanske behärskar inte språket och därför blir det svårt för dem att delta i olika seminarier eller paneldebatter. Man måste arrangera familjeträffar där kurdiska och svenska familjer får möjlighet att närma sig till varandra. På det sättet kan man ömsesidigt få mer kunskap om varandras kulturer. Man måste satsa på en mötesplatser där man kan bygga broar mellan de två kulturerna. Problemet är att många kurdiska föräldrar inte kan så mycket om det svenska systemet. En del har aldrig fått tillräcklig information om det svenska samhället och detta kan skapa fördomar om Sverige och svenskarna. En hel del föräldrar vill lära sig, ha kontakter med svenskar för att känna dem i verkligheten, men det svenska samhället är ett instängt samhälle. Svenskar är också rädda för det okända men man ska inte glömma att invandrarna också har sin stolthet. Och de ser grindarna överallt framför sig. De känner sig isolerade och diskriminerade. Det finns många levande exemplar på arbetsmarknaden, bostäder, i affärerna, hos polisen, i domstolar... Då skaffar man sig en fel bild av samhället. Man tänker att svensk samhället eller svenska myndigheter inte vill ha oss och de stänger oss ute. När man pratar om rättvisa och om mänskliga rättigheterna, varför lyssnar man inte på invandrarna. Det finns många sakkunniga, akademiska och politiska kurder som kan verka för utveckling av det svenska samhället. När man tar emot invandrarna/flyktingar, då måste man vara beredd och skapa alla möjliga omständigheterna för att de ska känna sig välkomna. Men vad jag kan säga direkt är att de flesta kurdiska föräldrar tycker om Sverige och generellt är positiva till det svenska samhället. Kurder är en av de invandrargrupper som är mycket aktiva och har deltagit och kanske verkat också för ett bra och fungerande samhälle. Generationskonflikt och hedersvåld Många ser religionen som en orsak till hedersvåld. Det beror på att man tolkar Koranen på olika sätt. Sedan kan de som har makten utnyttja det och sprida det vidare. Människor har inte gått i skolan och kan inte ifrågasätta. Min dotter t ex läser om islam i skolan. När de studerar Koranen, kommer de till en rätt bild. Om de skulle få makten, skulle de kunna sprida den rätta tolkningen. Man 9

måste försvaga de fel saker som man gör i islams namn. Det är bara dem som har analyserat Koranen i skolan som kan göra det. Man måste ge stöd till sådana grupper. Då kan man minska problemet angående hedersvåld och synen på kvinnan. Heder har samband med religionen och samt med feodalism och familjeregler också. Det beror på hur man tycker och kommenterar ordet heder. Ordet heder betyder inte sexualitet för en del människor utan betyder kanske stolthet eller principer o s v. Att problemet uppmärksammas i media är också bra, för att kurder själva vill ta avstånd från hedersvåld när man ser det ur det perspektivet. Några olyckliga händelser ska inte bli argument för att stämpla negativt ett folk och deras kultur som inte heller innehåller hedersmord! Hedersvåld kan uppstå i första hand när tjejen börjar med sina oacceptabla kontakter, trots varningarna från föräldrarna. Ibland har familjen redan bestämt att dottern ska gifta sig från någon ur den egna kretsen. Ibland utövar föräldrarna hedersvåld för att de bär med sig de urgamla tankesätten. En annan faktor är när tjejen börjar klä sig på ett provocerande eller utmanande sätt. Föräldrarna tänker på att deras heder kan bli nedsmutsad. Men många konflikter i kurdiska familjer inte beror på hedersvåld. Det handlar om tonårsproblem som förekommer överallt, även i svenska familjer. Tjejen är inte alltid helt maktlös. Ibland kan de säga ifrån om de t ex inte vill gifta sig med en person som föräldrarna har valt. Föräldrarna gillar inte hennes beslut, men de accepterar det ändå. Det kan också gå åt det andra hållet, när tjejen inte vågar säga ifrån. Jag känner ett fall där tjejen inte vågade säga ifrån till sina föräldrar men vi såg utifrån hennes beteende att hon inte ville gifta sig. Hon gifte sig och det blev en katastrof. Hon blev helt förstörd. Hedersvåld är inte bara misshandel. Ibland fryser man ut personen också. Ingen i familjen vill prata med flickan. De föraktar henne. De kastar inte ut henne alltid eftersom deras heder förstörs då, men de ignorerar och förnedrar henne trots att hon blir kvar med dem. Då behåller man sitt godrykte. Men det finns fall som jag bevittnade där problemet löste sig med tiden. 10

Jag tycker att man kan förhindra hedersvåld om man lyckas med integrationen. Men tyvärr har integrationen inte lyckas så bra. Arbete är ganska viktigt för integrationen. När man arbetar, då umgås man med andra och man utvecklas också. När man sitter hemma, kan man inte lära sig om det svenska samhället. I detta sammanhang är demokratin den avgörande faktorn självklart. Med detta menar jag de ovan nämnda människornas uppfattning om demokrati. Vi kan inte förvänta oss en riktigt demokratisk och rättvisst attityd från de människor som kommer från diktatoriska regimer och med patriarkala uppfattningar. Demokrati och civila inställningar kräver en fritänkande attityder och utvecklade samhällsrelationer. Råd till föräldrar som har hamnat i en generationskonflikt När föräldrar söker hjälp rekommenderar jag alltid att de hittar rätt kanal. Den rätta kanalen är individuell och skiljer sig från familj till familj. Det finns ingen mall till lösningen utan sociala frågor har speciella lösningar. Både föräldrarna och barn bör i sådana fall känna till sina skyldigheter och rättigheter. I vilket fall som helst har varje frihet sin gräns. Dessutom bör föräldrarna vara medvetna om att det handlar om en kort period, tills barnen mognar och lugnar ner sig. Man ska också ta hänsyn till barnens svårigheter, exempelvis press från skolan, från myndigheter, kulturkrockar, tonårsproblem. Föräldrarna ska ha mer förståelse för den tillfälliga perioden och de ska vara hjälpsamma och stödja sina barn till den perioden har gått över. Om föräldrar inte lyckas eller inte kan hantera dessa problem så kan de vända sig antingen till frivilliga organisationer eller söka hjälp från berörda myndigheter. Man måste hitta en lösning som gör att både föräldrarna och barnen mår bra. Syftet ska inte vara att förtrycka sitt barn och få barnet må ännu värre! Båda sidorna måste vara nöjda med lösningen. Man ska bearbeta problematiken, inte trycka 11

ner barnet och låta det drabbas, vilken i själva verket leder till bägge sidornas lidelse. Råd till tjejerna som känner sig missförstådda eller förtryckta i familjen Tjejerna ska förstå familjen. När de känner till orsakerna och får en förståelse för detta, kommer det att underlätta väldigt mycket för dem i slutet. Det är bäst att tjejen själv pratar med familjen och förklarar problemet. Man kopplar in de närmaste i familjen, inte myndigheterna i första hand. Om man kopplar in direkt en myndighet, då blir det ännu värre. Familjen anser då att leder till ett dåligt rykte. Men om en nära bekant, någon som familjen litar på, pratar med familjen brukar det hjälpa. Om tjejen t ex vill plugga i en annan stad, kan hon fråga någon vän till familjen att övertala föräldrarna. Man kan säga att det är bäst för henne, särskild om en sådan skola inte finns i deras stad. Då får man en naturligt time-out från varandra. Man låter känslorna lugna ner sig. Nervspänning löser sig. Man ska inte blanda för många människor i problemet. Bara dem som verkligen behövs. Vilken hjälp kan Kurdiska föreningen i Eskilstuna erbjuda både föräldrar och ungdomar? Vi har personer som har gjort många projekt på Kurdiska föreningen, projekt som handlade om bara sociala frågor, generationskonflikter, jämtställdhet, utanförskap, segregation, demokrati o s v De nämnda personer har jobbat aktivt för att hjälpa de kurdiska familjer som har svårt att förstå det svenska samhället. Föreningen med sina kompetenta och aktiva medlemmar, försöker nå sina landsmän. Den största fördelen, som vi har i Kurdiska föreningen, är att vår förening omfattar politiskt, socialt och 12

högutbildade aktiva medlemmar, som kan hjälpa till sina landsmän här och på sikt hjälpa även samhället. Om man har problem i sin familj kan man inte gå till föreningen och berätta öppet om sina problem till vem som helst där. Men man kan vända sig till styrelsen för att få råd om var hjälpen finns. Kurdiska Föreningen har sedan länge öppnat sina dörrar till familjer i fall de vill och behöver hjälp. Vi har hjälpt många. Hjälpen beror på individernas vilja och önskemål. Det är samma sak i svenska föreningar också, eller hur? Vi i föreningen brukar ordna familjeträffar och paneldebatter angående de tänkbara frågor som vi anser att våra medlemmar drabbas av. Det ger en möjlighet att man kan ta frågan fram och debattera den. Till vår förening kan man självklart prata om sina problem anonymt. Jag har alltid hjälpt med att koppla olika resurser. Jag betonar alltid vikten av balansen. Föräldrar ska ge mer tid för sina barn. Jag vill inte att en familj ska bli förstörd. Det är sällan att man blir tvungen att splittra familjen. Huvudsaken är att man hittar balansen. Ibland gör vissa instanser fel när de berättar inför männen i familjen om kvinnans problem. Detta kan orsaka att problemet blir bara större. 13

Projekt: Integrationsmöte Projektledare: Khalesa Abdo Översättning från svenska till nord kurdiska (kurdmanji): Aziz Alis 14