psykiatrisk vård: ett forskningsprojekt

Relevanta dokument
Maria Bendtsen Kronkvist

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Samtalsteknik: Mo#verande samtal

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Delaktighet och patientmedverkan

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Delat beslutsfattande

Från ord till handling

Delat beslutsfattande

Att implementera Delat beslutsfattande

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Temadag om "empowerment", pa0entens frihet(er), rä8gheter och ansvar inom vården

Barns med- och självbestämmanderä4 i psykiatrisk tvångsvård

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Kontaktsjuksköterska och Vårdförloppskoordinator

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Psykiatriska patienters erfarenheter av delat beslutsfattande - Litteraturstudie

Vilken fortbildning är r effektiv?

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Innehåll. Fyra steg i förändringsprocess. Beteendeanaly.sk organisa.onsutveckling ROLF OLOFSSON OCH SARA INGVARSSON

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Psykisk hälsa i primärvård

Delak&ghet för lärande

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Förbä&rad kommunika0on med e- hälsotjänster

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård?

Ska läkarstudenter få ta del av pa2entjournaler?

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Shared decision making. en introduktion till delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Leva hela livet. Hur långt är hela livet?

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Det är så bra för mitt sexliv!

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Lyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?

Ökad delaktighet för patienter i behandling av schizofreni genom personcentrerad vård?

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019

Prata med bordsgrannarna

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Keele StarT Back Screening Tool

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Patientcentrerad konsultation

IPS i världen, i Sverige och i ett psykosteam för nyinsjuknade i Stockholm

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Det ungdomsvänliga mötet. Ungdomars rä, i vården

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

Medicinsk Informatik VT 2005

Primärvård Hur blir den bäst?

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

Patient-Centered Medicine

Förbättringsarbete tillsammans Nationell konferens i Logopedi, Jönköping

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Kursplan. Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng

Kan missbrukare bestämma själv?

Camilla Bogarve

Transkript:

Delat beslutsfattande i psykiatrisk vård: ett forskningsprojekt (och några problem..) Manne Sjöstrand Karolinska Ins3tutet och Psykiatri Södra Stockholm Tack 3ll Tove Janarv och Mikael Sandlund, Umeå Universitet

Får patienten bestämma? JA, genom ab tacka NEJ. Respekt för autonomi som nega2v rä5ghet: RäBen från påtvingade ingrepp/undersökningar (obs: tvångsvå räben ab slippa informa3on Respekt för autonomi som posi2v rä5ghet: JA, RäB 3ll informa3on och val mellan likvärdiga alterna3v. V ska så långt som möjligt upormas i samråd med pa3enten (Pa3entlagen)

Patientdelaktighet (autonomi i praktik Pa2entens rä5gheter och möjligheter a< påverka och engagera sig i beslutsfa<ande om sin vård Dialog och informa2on anpassad 2ll pa2entens kunskap önskningar Gemensamt tydliggöra och diskutera alterna2v och möjligheter Möte mellan pa2entens erfarenhet, värderingar och önskningar och den professionelles expertkunskap. Castro, E.M., v Regenmortel, T., et al. Pa3ent empowerment, pa3ent par3cipa3on and pa3ent- centeredness i A concept analysis based on a liberature review. Pat Educ Counseling, 2016;99:1923-39.

Patients delaktighet i vården proble och begränsningar Den professionella Bedöma medicinska behov prioriteringar Utöva tvångsvård Kunskapsövertag Ibland oubalade (omedvetna) värderingar Pa.enten

Patients delaktighet i psykiatrisk vård Den professionella Bedöma medicinska behov prioriteringar Utöva tvångsvård Kunskapsövertag Ibland oubalade (omedvetna) värderingar Pa.enten Mår dåligt Kämpar med s3gma (ibland) Dåliga erfarenhe låga förväntningar Kunskapsunderläge Under (hot om) tvångsvå

Patienters upplevelser: Pa3enter känner sig inte lyssnade på Pa3enter upplever underläge gentemot läkaren; ibland överrump beslut Pa3enter önskar bäbre kommunika3on och mer inflytande, individualisering Önskar bli sedda som jämlik och kompetent partner Delas Cuevas C, Penate W, de Rivera L. To what extent is treatment adherence of psychiatric pa3ents in their par3cipa3on in shared decision making? Pa3ent Preference and Adherence. 2014;8:1547 53 Hamann, J. et al. What can pa3ents do to facilitate shared decision making? Soc Psychiatr Epidemiol 20 Adams JR, Drake RE, Wolford GL. Shared Decision- Making Preferences of People with Severe Mental Illn Serv. 2007;59:9 Dahlqvist Jönsson, P., Schön, U- K., Rosenberg, D., Sandlund, M., & Svedberg, P. (2015). Service use experiences of par3cipa3on in decision making in mental health services. Journal of Psychiatric Health Nursing, 22(9), 688-697

Delat beslutsfattande SDM Shared Decision Making Respekt för autonomi i princip och prak3k?

Delat beslutsfattande i tre steg: 1. behov av beslut uppmärksammas Elwyn, G., Frosch, D., Thomson, R., Joseph-Wiliams, N., Lloyd, A., Kinnersley, P., Barry, M. (2012). Shared decision making: a model for clinical practice. J Gen Intern Med, 27 1361-1367.

Delat beslutsfattande i tre steg: 2. Samtal om alternativ - beslutsstöd!

Delat beslutsfattande i tre steg: 3. Beslutssamtal Inkl. beslut om att, och när och vem som följer upp beslutet

Beslutsprocessen - 9 steg

Tidigare resultat Pa3enterna bäbre informerade om sjukdomen och behandlingen Mindre osäkerhet om vad som beslutats S3mulerar 3ll ökat engagemang Kan öka acceptansen av och följsamheten 3ll beslut Onare behandling i enlighet med riktlinjer Symtom? nja VårdutnyBjande? nja Troligen 3dsneutralt ur personalsynpunkt Empowerment (autonomi som värde) Thomson and McCabe, The effect of clinician- pa3ent alliance and communica3on..mental health care BMCPsychiatry 2012, S et al. Decision aids for people facing health treatment or screening decisions. Cochrane 2014. Stovell, D, Morrison, AP, Panayiotou, M, HuBon, P. Shared treatment decision- making and empowerment- related outcomes i systema3c review and meta- analysis. Br J Psychiatry. 2016; 209(1):23-8.

Delaktighet personcentrering empowerment (Castro, et al Pat Educ Counse 2016)

DEAL Delat beslutsfattande för ökad delaktighet i psykiatrisk vård

DEAL Fler fullföljer behandling och stöd enligt plan? Träna och utbilda personal (modifiera den professionella rollen) Träna och utbilda pa3enter och närstående Vi söker hårda effektresultat, men SDM också mo3verat av aut som värde i sig? Mål ab demokra3sera rela3on personal pa3ent? Metz J., M., et al. Shared Decision Making in mental health care using Rou3ne Outcome Monitoring as a sourc informa3on: a cluster randomised controlled trial. BMS Psychiat 2015:15:313. Slade M. Implemen3ng shared decision making in rou3ne mental helath care. World Psychiatry 2017;16:146-1

Pilotstudie (Psykossvård i Stockholm 2017-2018 98 kontroller inkluderade 51 interven3oner inkluderade varav 22 som fullföljt studien ( av, logis3ska problem övrigt borpall) Pa3entupplevd delak3ghet med fokus på steg i beslutsproces poängsummascore mellan 12-44. Kontrollerna 34 medel och interven3on 39, som summascore. Nästa steg RCT

Vilka beslut? Typ av an3psyko3sk läkemedelsbehandling TableB/injek3on An3psyko3sk medicinering/ingen medicinering ECT/li3um Uppföljning mobilt team/öppenvård Utredning fysiska symtom/besvär Uppföljning fysisk sjukdom FörhållningssäB 3ll boendepersonal Boendeformer

SDM och Autonomi Autonomi inte bara grund för nega3v rävghet (räb ab tacka vård) SDM mo3veras med ab stärka pa3enters delak3ghet i vården (Empowerment) Autonomi som eb posi3vt värde Alltså: vården ska stärka pa3enters autonomi (SDM som med autonomi )

Problem Begränsningar p.g.a resurser Begränsningar p.g.a juridik (tvångsvård) Delat beslutsfabande om vad: vem säber agendan? Form utan innehåll: fokus på upplevd delak3ghet Vill pa3enter bli delak3ga? Kan alla pa3enter blir delak3ga? Delat beslut eller delad beslutsprocess?

Kan SDM undergräva patientautonom Genom ab pressa pa3enter 3ll en delak3ghet de inte önskar? U3från en utgångspunktab beslut ska delas mellan pa3ent och l istället för ab ge pa3enter stöd och räb ab faba beslut om sin vår Genom ab maskera skillnader mellan pa3enters önskningar och v mål? Genom ab utgå från en agenda som från början är anpassad sig 3 mål? (delade beslut om irrelevanta saker, form snarare än innehå Utvärdering genom, intervjuer, hårda upallsmåb, analys av beslutssamtal

Tack! Tack Tove Janarv för arbetet med studien och lån av bilder!