ÅRSREDOVISNING 2006 Torghandel i Ulricehamn Foto: Ralf Sundhäll ULRICEHAMNS KOMMUN
Tio år i sammandrag Kommunen 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Resultat, Mkr 7,8 16,8 25,1 43,7 36,7 20,1 6,7-16,3 15,9 36,7 Nettokostnadernas andel (inkl. avskrivningar och pensioner, i % av skatteintäkter och generella bidrag Personalkostnader, Mkr (inkl. pensionskostnader) 97,3 97,3 96,1 93,7 95,4 97,7 99,4 102,5 99,2 96,9 437,8 456,5 481,2 489,9 520,8 567,0 593,0 604,9 615,4 635,7 Soliditet, % exkl. pensionsskuld inkl. pensionsskuld 76,7 42,6 75,5 39,0 77,3 31,3 80,2 35,9 79,5 37,6 82,3 39,3 81,7 38,0 79,3 34,8 78,5 35,0 81,7 35,1 Låneskuld, Mkr * 63,6 42,8 42,3 0 0 0 5,0 15,1 20,0 0 Nettoinvesteringar, Mkr 34,3 35,0 27,2 56,1 51,9 80,2 44,6 34,4 25,4 29,8 Kommunal skattesats ** 20,80 20,80 20,98 20,98 20,98 20,98 20,98 20,98 20,98 20,98 Antal invånare 22 480 22 344 22 286 22 284 22 257 22 299 22 319 22 342 22 381 22 436 Koncernen 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Resultat, Mkr 1,9 14,2 43,6 57,5 48,4 27,7 15,3-4,1 27,3 48,5 Nettoinvesteringar, Mkr 53,8 94,1 41,5 83,5 80,0 136,1 94,3 82,9 91,4 95,8 Låneskuld, Mkr 323,9 337,4 323,4 270,7 266,6 285,1 287,5 334,4 372,7 349,8 * Låneskuld 2003-2005 avsåg förskottering av medel till Vägverket för delutbyggnad av rv 40 till motorväg. ** Övertagandet av vårdutbildning, primärvård och avlämnandet av kollektivtrafik 1999 innebar en skatteväxling med regionen på 0,18 kr. I
Årsredovisningens struktur Tio år i sammandrag Innehållsförteckning Ulricehamns kommuns årsredovisning för räkenskapsåret 2006 består av fyra block. Det första blocket, Övergripande del, innehål- Övergripande del Ks ordförande om 2006 Organisation och ledning ler dels ett inledande avsnitt, där kommunstyrelsens ordförande kommenterar året som gått, och dels en presentation av kommunens organisation, politisk ledning samt förvaltningsledning. llmän översikt och omvärldsanalys Det andra blocket utgörs av Förvaltningsberättelse. Enligt 4 kapitlet i den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen Finansiella fakta i korthet innehålla en förvaltningsberättelse. Den skall innehålla en översikt av kommunens utveckling under det aktuella räkenskapsåret. I Förvaltningsberättelse Finansiell profil Personalekonomisk redovisning förvaltningsberättelsen skall också redovisas väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling samt andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. I detta block finns bland annat kommunchefens syn på det gångna året samt en analys av vår omvärld Investeringsredovisning och hur den påverkat eller kommer att påverka oss. Blocket innehåller även en kort sammanfattning av kommunens Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning finansiella situation. Det tredje blocket benäms Finansiell analys och består av den så Modell för uppföljning Allmänna kommentarer kallade sifferdelen. Detta avsnitt innehåller det som många förknippar en årsredovisning med. Förutom de traditionella resultat- Finansiell analys Resultaträkning, kassaflödesanlys,balansräkning Driftredovisning Noter och balansräkningarna samt kassaflödesanalys, med tillhörande notupplysningar, återfinns även ekonomichefens kommentarer och analys av kommunens finansiella situation. Koncernföretagen Årsredovisningens avlutande block består av respektive nämnds och koncernföretagens verksamhetsberättelser. I dessa finns be- Kommunstyrelse skrivningar av väsentliga händelser under året samt en kort framtidsbedömning. Varje nämnds verksamhetsberättelse innehåller också specifika nyckeltal som jämförs med föregående år. Sist i Verksamhetsberättelser Barn- o utbildningsnämnd Vård- o omsorgsnämnd årsredovisningen återfinns kommunens årliga miljöredovisning. Revision Miljöredovisning II
Innehållsförteckning Tio år i sammandrag Sida I 1 Övergripande del Årsredovisningens struktur II Innehållsförteckning III Kommunstyrelsens ordförande om 2006 1 Organisation och ledning 2 2 Förvaltningsberättelse Allmän översikt och omvärldsanalys 4 Finansiella fakta i korthet 8 Finansiell profil 9 Personalekonomisk redovisning 10 Investeringsredovisning 19 Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning 20 3 Finansiell analys Modell för verksamhetsuppföljning 22 Allmänna kommentarer 23 Resultaträkning 26 Kassaflödesanalys 26 Balansräkning 27 Noter 28 Driftredovisning 30 4 Verksamhetsberättelser Koncernföretagen 32 Kommunstyrelsen 34 Barn- och utbildningsnämnden 37 Vård- och omsorgsnämnden 40 Revision 43 Miljöredovisning 44 Revisionsberättelse 46 III
Kommunstyrelsens ordförande om 2006 Årets resultat blev drygt 36 miljoner kronor i överskott. Detta täcker in den ökade pensionsskulden på 32 miljoner kr vilket innebär att kommunen uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Att kommunen gör ett gott resultat är nödvändigt för att få en stabilitet i verksamheten och för att skapa en positiv utveckling för Ulricehamns kommun. För att nå det uppsatta målet om 25 000 invånare år 2020 står vi inför stora utmaningar inte minst när det gäller satsningar på infrastruktur. Arbetet med fortsättningen av RV 40 till motorväg fram till Hester går oförtrutet vidare. Den tillåtlighetsprövning som länge funnits hos Vägverket har nu äntligen gått vidare till regeringen för ställningstagande. Den nya motorvägen påverkar också arbetet med att ersätta Vistavallens idrottsplats med en ny anläggning vid Lassalyckan. Arbete med program och dialoger med berörda startades på allvar under året. Ansvaret läggs på den av kommunstyrelsen beslutade utvecklingsenhet som officiellt startar upp under 2007. beredning, nämligen demokratiberedningen. Dessutom skall ett antal tillfälliga beredningar skapas under mandatperioden. Samtidigt avskaffades kultur- och serviceutskotten. Utvecklingen av Gällstad som besöks- och shoppingcentrum fortsätter. Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen av samhället har påbörjats. Trycket på barnomsorgsplatser ökar och en ny förskola har invigts i Tvärred och byggnationen av en ny förskola bredvid skolan i Marbäck har påbörjats. Till slut vill jag rikta ett stort tack till samtliga anställda, förtroendevalda och våra samarbetspartners för ett mer än väl genomfört arbete under det gånga verksamhetsåret, samt hälsa välkommen till jubileumsåret 2007. En annan viktig infrastrukturfråga är Götalandsbanan. Frågan om en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Göteborg är ingen ny fråga utan har funnits på agendan under lång tid. Jag upplever dock att det under 2006 intensifierades genom det projekt som startades upp mellan ett antal kommuner och regioner. En idéstudie kommer att presenteras under 2007. Det är inte svårt att förstå betydelsen av en järnväg som får restiden från Ulricehamn till Borås på 10-12 minuter och 15-16 minuter till Jönköping. Vårt strategiska läge mellan två stora arbetsmarknader och högskoleorter kommer att vara betydelsefull för kommunens utveckling. Trycket på bostadsmarknaden har under året varit stort. Befolkningsökningen på 55 personer låter kanske inte mycket men är den högsta sedan 1992. Det finns efterfrågan på fler lägenheter i Ulricehamn. Större projekt såsom Åsunda sjöstad och STUBO:s planer för Grodparken är välkomna i detta sammanhang. Den fördjupade översiktsplanen över Ulricehamns stad kommer att ta fram de utvecklingsområden som behövs för staden. Roland Karlsson kommunstyrelsens ordförande 2006 var det valår. En stor eloge till alla de som på olika sätt engagerade sig i och runt valarbetet. Som brukligt är så gjordes också en översyn av vår politiska organisation inför den nya mandatperioden. Trenden att mer och mer makt och inflytande skall ges till de folkvalda i kommunfullmäktige skapades genom ytterligare en - 1 - Övergripande del
Organisation och ledning Ulricehamns Energi AB Ägande: 100 % UFSAB Ägande: 100 % STUBO AB Ägande: 100 % Kommunfullmäktige Ulricehamns Turistbyrå ekonomisk förening Ägande: 47 % 7H Kraft AB Ägande: 20% Valberedning Revision Valnämnd Krisledningsnämnd Kommunstyrelse Miljö- och byggnämnd Barn- och utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Serviceutskott Arbetsutskott BUN Arbetsutskott Gymnasieutskott VON Arbetsutskott Socialutskott Kulturutskott Barn- och utbildningsförvaltning Kommunledningskontor Kulturförvaltning Serviceförvaltning Miljö- och samhällsbyggnadskontor Vård- och omsorgsförvaltning Fr. o m. 2007 gäller ny organisation där serviceutskott och kulturutskott upplösts och en demokratiberedning under kommunfullmäktige tillkommit. Kommunfullmäktige (december 2006) Wilhelmsson Roger (m) ordförande Frändås Berit (s) vice ordf. Alexandersson Reino (s) ledamot Andersson Anders (c) ledamot Andersson Ing-Marie (c) ledamot Andersson Kjell (s) ledamot Andersson Liselotte (c) ledamot Andersson Åke (spi) ledamot Basth Ingemar (mp) ledamot Bengtsson Marie-Louise (v) ledamot Berglund Lars (spi) ledamot Borg Lars (fp) ledamot Borg-Saviharju Ingegärd (mp) ledamot Carlsson Mikael (c) ledamot Dahlén Anders (m) ledamot Eckerlid Börje (c) ledamot Ejderhall Per-Olof (sd) ledamot Enander Mats (s) ledamot Eriksson Aira (s) ledamot Evebring Siv (kd) ledamot Forsmann Jan (s) ledamot Gullander Marcus (c) ledamot Gustafsson Lisbeth (fp) ledamot Holmín Lars (m) ledamot Håkanson Gulli (fp) ledamot Isaksson Göran (s) ledamot Johansson Per (m) ledamot Juliusson Margareta (m) ledamot Karlsson Roland (c) ledamot Karlsson Siv (s) ledamot Kärrsmyr Ingvar (kd) ledamot Lohász Monica (s) ledamot Majlund Mika (s) ledamot Molander Birgitta (m) ledamot Molander Carljohan (m) ledamot Nyberg Carl-Eric (spi) ledamot Olsson Allan (kd) ledamot Persson Stigbjörn (s) ledamot Ryberg Hanna (c) ledamot Sandquist Gunnel (c) ledamot Skarland Inga-Kersti (s) ledamot Sparre Ingrid (m) ledamot Stockzelius Ann (c) ledamot Sundh Jan-Olof (v) ledamot Svensson Ulf (c) ledamot Tiberg Karl-Olof (s) ledamot Westermark Barbro (s) ledamot Widell Ingela (kd) ledamot Wilhelmsson Kristina (m) ledamot Övergripande del - 2 -
Kommunstyrelse Ordförande Vice ordförande Roland Karlsson (c), kommunalråd Kjell Andersson (s) Barbro Westermark (s) Göran Isaksson (s) Inga-Kersti Skarland (s) Liselotte Andersson (c) Ulf Svensson (c) Carljohan Molander (m) Lars Holmin (m) Kristina Wilhelmsson (m) Ingvar Kärrsmyr (kd) Gulli Håkanson (fp) Jan-Olof Sundh (v) Mandatfördelning i kommunfullmäktige Totalt antal mandat: 49 Före valet 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 17 Efter valet 10 6 6 s c m kd fp v mp spi 4 3 2 1 15 14 11 Barn- och utbildningsnämnd 10 9 Ordförande Vice ordförande Anders Dahlén (m) Inga-Kersti Skarland (s) 5 4 3 3 2 2 1 0 s c m kd fp spi v mp sd Vård- och omsorgsnämnd Ordförande Lars Borg (fp) Vice ordförande Göran Isaksson (s) Miljö- och byggnämnd Ordförande Börje Eckerlid (c) Vice ordförande Karl-Olof Tiberg (s) Kommunens ledningsgrupp Kommunledningskontor: Kommunchef Karl-Erik Claesson Kanslichef Anita Dahlengren Ekonomichef Olof Olsson Personalchef Christer Lindström Serviceförvaltning: Servicechef Birgitta Larsson Kulturförvaltning: Kulturchef Birgitta Adler Miljö- och samhällsbyggnadskontor: Tillförordnad miljö- o samhällsbyggnadschef Maria Karlsson Barn- och utbildningsförvaltning: Barn- och utbildningschef Göran Nyman Vård- och omsorgsförvaltning: Vård- och omsorgschef Ewa Roslund - 3 - Övergripande del
Allmän översikt och omvärldsanalys Ulricehamns kommun har i likhet med de senaste åren arbetat systematiskt med omvärldsanalys. Thomas Fürth, forskningsledare vid Kairos Future, anlitades av kommunen i början av 2007 för att ge sin bild av trender och tendenser i omvärlden och hur det påverkar oss i ett lokalt perspektiv. Fürth beskrev bland annat vilka förändringar vi står inför i samband med generationsväxlingar med nya värderingar och förändrad livscykel. Fürth påpekade att dagens unga är morgondagens äldre och för att möta deras krav måste kommunen vara medveten om hur yngre generationer skiljer sig från äldre generationer. Den påverkan detta får på kommunen blir synnerligen viktigt att väga in i beslutsfattande och planering. Trender i omvärlden och väsentliga händelser 2006 undersökning genomförd av revisions- och konsultföretaget Lindebergs Grant Thornton i slutet av 2006. Klimathotet är en av vår tids viktigaste framtidsfrågor som under 2006 uppmärksammats alltmer. Debatten handlar inte längre om att det äger rum en klimatförändring, utan om vad vi kan göra för att begränsa den. Sambanden mellan tillväxt och energikonsumtion är ett av de stora globala problemen. Forskning pågår bland annat i Japan i syfte att öka energieffektiviteten hos produkter, främst elektronikprodukter. Tillväxtförutsättningarna skiljer sig allt mer mellan olika delar av landet så att den regionala polariseringen i fråga om tillväxt och sysselsättning ökar. 2006 har kännetecknats av hög global tillväxt. Stort fokus har riktats mot USA som påverkats av ett bakslag både inom industrisektorn och på fastighetsmarknaden. Tillväxten i USA väntas innebära en viss dämpning under 2007 som kan ge en del återverkningar på världskonjunkturen. I Europa blev tillväxten under 2006 allt bättre trots höga energipriser och en starkare euro. I Kina och Indien har tillväxten 2006 fortsatt i oförminskad takt med en BNPtillväxt om drygt 10 % i Kina och ca 8 % i Indien. Med hjälp av den goda omvärldskonjunkturen har Sveriges export fortsatt att övertyga. Inte minst den starkare utvecklingen i Europa under 2006 har gynnat de svenska exportföretagen. Investeringarna har tagit ny fart, inte minst bostadsbyggandet. Sammantaget ökade Sveriges BNP 2006 med 4,5 %, vilket är tredje året i rad som BNP ökar mer än den långsiktiga tillväxttrenden. Trots en viss inbromsning i USA:s tillväxt under senare delen av 2006 ser utsikterna fortsatt gynnsamma ut för svensk ekonomi. Den fortsatt starka utvecklingen i Asien tillsammans med en förbättring i Europa ger goda förutsättningar för 2007. Tillväxtutsikterna för 2007 har av flera prognosinstitut reviderats upp i nivån 3,5 % och för 2008 förutses en BNP-tillväxt om 3 %. Den inhemska efterfrågan med privat konsumtion och investeringar som tagit ny fart, inte minst bostadsbyggande, är huvudsakliga tillväxtsmotorer. Arbetsmarknaden med den mycket höga sysselsättningen under andra halvåret bidrog till att 2006 som helhet blev ett starkt år. En viss förväntad dämpning i den internationella konjunkturen medför att exporttillväxten blir lite långsammare 2007 än under 2006. Svenska företag är bland de mest tillväxtoptimistiska i världen och företagen i Europa är mer optimistiska om förutsättningarna i sina respektive länder än företagen i USA. Det visade en ny global Sveriges kommuner och Landsting har pekat ut 10 frågor som särskilt viktiga att följa under 2007. Bland frågeställningarna finns finansieringsprincipen, statlig finansiering av LSS, avtal 07, nationella IT-strategin för vård- och omsorg, en flexibel skola och former för samverkan. Nutek har på uppdrag av Ansvarskommitten beräknat och analyserat hur framtidens arbetsmarknadsregioner kan se ut 2030. Konstateras att mellan 1970 2004 minskade antalet lokala arbetsmarknader från 187 till 85 stycken. Nutek har beräknat att antalet arbetsmarknadsregioner 2030 har minskat till 54 stycken. Ansvarskommittén är en parlamentarisk kommitté som tillsattes våren 2003. Kommittén som har uppdraget att föreslå förändringar av den offentliga strukturen och uppgiftsfördelningen ska redovisa resultaten av sitt arbete 2007-02-27. Viktiga händelser och skeenden internt under 2006 Kommunens ekonomi Tidigt under året i samband med uppföljning efter första tertialet kunde konstateras en god stabilitet i kommunens resultatutveckling. Delårsbokslutet per den 31 augusti var positivt för samtliga nämnder med ett redovisat resultat för åtta månader som uppgick till 31,4 Mkr. Resultatet har fortsatt att utvecklas positivt även under årets tredje tertial och uppgick för 2006 totalt till 36,7 Mkr att jämföra med budgeterat resultat om 16,8 Mkr. Omständigheter utanför kommunens direkta kontroll bidrar till differensen om ca 20 Mkr jämfört med budget. Främst är det skatteintäkternas utveckling som bidrar till den goda resultatutvecklingen. Lägre kapitalkostnader på Förvaltningsberättelse - 4 -
grund av låga investeringar, pensionsfondens ökning och reavinster vid försäljning av tomtmark är andra faktorer som bidragit till det positiva resultatet. Nämndernas resultat utvisar samlat ett överskott om 2 Mkr vilket är lägre än föregående år. Kommunfullmäktiges budgethandling för 2007 innehöll ett uppdrag till förvaltningsorganisationen att under 2007 samordna och effektivisera verksamheten med 0,5 % av kommunens totala budgetomslutning vilket innebär förändringar i nivån ca 5 Mkr. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Kommunalpolitiska handlingsprogrammet för innevarande mandatperiod 2003 2006 antogs av kommunfullmäktige under början av 2003. Handlingsprogrammet utmynnade i 23 målsättningar för mandatperioden. Ambitionen i förvaltningsorganisationen har varit att bearbeta och omsätta handlingsprogrammet i daglig verksamhet. Uppföljning och utvärdering av verksamheten genomfördes under året kontinuerligt både på kommunnivå och för koncernen som helhet. Delårsbokslut per augusti och uppföljningsrapporter per februari, april, juni och oktober har utarbetats för behandling i nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott genomför varje tertial koncern- och kommungemensam uppföljning av verksamheten med nämndspresidier och förvaltnings-/bolagschefer. Under 2006 har särskilda insatser för uppföljning av Tingsholmsgymnasiets ekonomiska utveckling genomförts. Personal och organisationsutveckling En parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att utvärdera nuvarande nämndorganisation och föreslå eventuella förändringar inför nästa mandatperiod lämnade sitt förslag till förändringar under våren 2006. Organisatoriskt har beslutats om att kommunstyrelseutskotten service och kultur ska utgå ur organisationen. Beredningar under fullmäktige införs; dels en fast demokratiberedning och dels möjligheten med tillfälliga beredningar. Under året togs beslut om en ny samordnad säkerhetsorganisation organiserad till kommunledningskontoret, direkt underordnad kommunchefen. Under 2006 genomfördes en utredning för samordning och effektivisering av kommunens övergripande utvecklingsfrågor. Kommunstyrelsen beslutade under året att från och med 2007-01-01 inom kommunledningskontoret inrätta en ny utvecklingsenhet för samordning och effektivisering av övergripande utvecklingsfrågor inom områden som infrastruktur, mark- och exploatering, internationell samordning och omvärldsbevakning. Under slutet av 2006 startade ledarlyftet vars syfte främst är att hitta framtida ledartalanger i den egna organisationen och därmed säkra möjligheterna att bättra kunna rekrytera personal. Ungefär 20 personer deltar i projektet som omfattar en 3-årsperiod. Kommunen deltar med ett 20-tal deltagare i ett utbildningsprojekt Den företagsamma förvaltningen som Västra Götalandsregionen bedriver i samverkan med NUTEK. Projektet som startade under 2006 syftar till att göra den kommunala förvaltningen mer företagsam. Efter utredning beslutade kommunstyrelsen om samordning av gemensamma stödresurser mellan kommunens förvaltningar. De funktioner som berörts är fastighetsskötsel och lokalvård. Organisationen trädde ikraft den 1 juli 2006. Avfallsverksamhetens organisation har diskuterats under lång tid. Med tanke på de förändringar som ligger framåt i tiden är det viktigt att långsiktigt bedöma organisation, kompetensförsörjning och samordningsmöjligheter. Under året har underlag utarbetats och förslag till framtida avfallsorganisation kommer att presenteras under våren 2007. Ewa Roslund anställdes från 1 oktober som vård- och omsorgschef. Befolkningsutvecklingen Målsättningen för 2006 var en ökning med 60 personer i förhållande till folkmängden per 2005-12-31. Invånarantalet uppgick den 31 december 2006 till 22 436 vilket är en ökning under 2006 med 55 personer. Ökningen som därmed är något under målsättningen berodde främst på ett mycket positivt flyttningsnetto om 95 personer och ett förhållandevis lågt negativt födelsenetto. Infrastrukturplanering Utbyggnaden av Rv 40 till motorväg är en av kommunens viktigaste framtidsfrågor. Utbyggnaden mellan Borås och Ulricehamn sker etappvis och, efter att Kyllaredsmotet färdigställts, kunde första etappen som sträcker sig till i höjd med infart mot Dalsjöfors invigas den 25 november. Etapp 2 som är beräknad att bli färdig till hösten 2007 når in i Ulricehamns kommun väster om Getared. Etapp 3 som är slutetapp till Ulricehamn beräknas för byggstart tidigast hösten 2009. Arbetet med att säkra slutetappen har hög prioritet. Motorvägsutbyggnaden kommer omgående att i kommunen ställa krav på olika planeringsåtgärder och ställningstaganden i strategiska frågor. - 5 - Förvaltningsberättelse
Framtidsplan för järnvägen i Västsverige presenterades av regeringen i början av 2004 vilket i stort följer tidigare remissyttranden från Västra Götalandsregionen om att Göteborg Borås är den viktigaste etappen av Götalandsbanan och etappen Mölnlycke Rävlanda/Bollebygd via Landvetter flygplats är i framtidsplanen planerad till perioden 2010 2015. Ett särskilt projektkontor för att driva projektet Götalandsbanan delen Borås Jönköping Linköping etablerades i Jönköping från och med hösten 2005. Under 2006 har en idéstudie utarbetats som ska ligga till grund för framtida förstudie och planering. Ambitionen är att stödja och utveckla former för ett fördjupat arbete i dialog med Banverket, med det övergripande målet att Götalandsbanan i sin helhet ska vara fullt utbyggd redan år 2020. Håkan Jacobsson har under 2006 varit knuten till projektkontoret på deltid 40 %. arbetsgrupp med representanter för näringslivet och kommunen utarbetat ett förslag till varumärkesberättelse som del i en framtida marknadsplan. Framtidsberättelsen beslutades av kommunstyrelsen vid junisammanträdet att utgöra vägledning i det fortsatta arbetet. Nyföretagandet ligger i Sverige på en i en internationell jämförelse relativt låg nivå. Ulricehamns kommun utgör inget undantag, men ligger i jämförelse med övriga Sjuhäradskommuner väl framme. Antalet nyregistrerade aktiebolag har mellan 2005 och 2006 ökat med 13 bolag (43 %). Nyregistrerade företag i 2004 2005 2006 Ulricehamns kommun Enskild firma 143 186 74 Handelsbolag 10 14 13 Aktiebolag 27 30 43 Utvecklingsområden Planprogram för Lassalyckans idrottsplats har under 2006 antagits för att ligga till grund för fortsatt detaljplanering. Under oktober återupptogs arbetet mellan partierna i en arbetsgrupp om den fortsatta utvecklingen på f d järnvägsområdet. Arbetsgruppen har utarbetat ett idéförslag om en stadens park för alla generationer där bland annat skateboard skall kunna integreras. Förslag finns även om att etablera ett besökscentrum med turistbyrå och kulturella utställningar. Lokal näringslivsutveckling och arbetsmarknad Gällstad som handelscentrum har under 2006 haft en fortsatt positiv utveckling. Antalet besökare 2006 uppgick till 1,3 miljoner vilket är en ökning jämfört med 2005 då antalet besökare var 1,2 miljoner. Gällstadbygdens företagarförening presenterade under 2004 en vision 1000 nya jobb 2015. Under 2004 och 2005 ökade antalet nettoarbetstillfällen med ett 50-tal årligen. Genomförd uppföljning av antalet nya arbetstillfällen 2006 uppgår till 30 och prognos för 2007 är 55 nya nettoarbetstillfällen. Gällstadföretagen har initierat uppbyggnaden av ett textilt kunskaps- och upplevelsecentrum med arbetsnamnet Textilium. Stickakademin startades 1998 som ett projekt på Textilhögskolan i Borås med syftet att utveckla svensk trikådesign. Sedan dess har verksamheten vuxit och designstudenter har haft möjlighet att se sina produkter förverkligas på något av Stickakademins företag, varav de flesta är verksamma i Ulricehamns kommun. Stickakademin som de senaste åren bedrivits med medel från Leader + avvecklades som projekt från och med 2006-12-31. Efterfrågan på lokaler för näringslivsverksamhet har ökat vilket är en positiv signal för framtiden. Inom näringslivsprogrammet har en Förvaltningsberättelse - 6 - Andelen arbetslösa och andel i arbetsmarknadspolitiska program av arbetskraften i december uppgick i riket till 7,0 % vilket ska jämföras med 6,4 % i länet. Ulricehamns kommuns arbetslöshetstal uppgick till 4,9 % vilket är betydligt lägre än snittet för både riket och länet. Jämfört med december 2005 är det en kraftig förbättring av arbetsmarknadsläget från 2005 års siffra på 6,1%. Genom en minskad arbetslöshet har en minskad efterfrågan på Arbetscentrums arbetsmarknadsprogram skett. Detta har bland annat inneburit att antalet personer inom aktivitetsgarantin minskat kraftigt mellan 2005 och 2006. Kommunstyrelsen beslutade 2007-01-02 att avveckla Arbetscentrum. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner 2005 hamnade Ulricehamns kommun på 89:e plats, jämfört med 2004 är det en försämring med 65 platser. Konstateras att konkurrensen är stor mellan landets kommuner men att uppmärksamhet måste till för enskilda frågeställningar där resultatet försämrats. Koncernsamverkan Energibolagets nybyggnation av fastighet för kontor, förråd, garage mm var inflyttningsklar vid halvårsskiftet 2006. Kommunens ITenhet som sedan länge varit trångbodda i Stadshuset inryms nu även i den nybyggda kontorsfastigheten. Bredbandsutbyggnaden har fortsatt under 2006 och genom samarbete med flera andra aktörer har uppnåtts i det närmaste full bredbandstäckning i kommunen. Kabel-TV utbyggnaden ansluter omkring 1500 hushåll vilket motsvarar omkring hälften av samtliga hushåll i flerfamiljshus i kommunen. Arbetet med att störningssäkra elnätet har inneburit att 15 km luftledningar ersatts av markförlagda kablar. Utbygg-
naden av fjärrvärme har 2006 utökats med 48 fastigheter med ca 7 500 000 kwh vilket innebär en betydande volymökning med över 15 %. Luktproblematiken vid avloppsreningsverket har lösts och följts upp med ett flertal åtgärder som förutom utökade reningsåtgärder även inneburit installation av larmsystem. STUBO har under 2006 slutfört byggandet av 15 bostadsrättslägenheter i kvarteret Ålen Jägaregatan 35. Ombyggnation av fastigheten kvarteret Duvan har slutförts under året. Begäran har inlämnats om planändring i kvarteret Norra Amerika 1. Köp har genomförts av bostadsrätterna i Ulricehamnshus 6 (Kullen). Rolf Granlöf har rekryterats som ny VD i STUBO med tillträde från och med den 1 februari 2007. UFSAB har fattat beslut om att på Vist industriområde uppföra produktionslokaler om 3 000 kvm åt Westpipe AB som beräknas vara inflyttningsklara under slutet av februari 2007. Överläggningar har under året inletts om att i samarbete med New Wave Group uppföra ett större lager på Vist industriområde. Under perioden januari oktober 2006 uppgick antalet gästnätter i Ulricehamns kommun till 22 774 vilket är en ökning med 25 % jämfört med föregående år. Virtuella turistbyrån med ständigt uppdaterad webbaserad information har införts under året. Under första mätperioden om 9 månader har www.ulricehamnsturistbyra.se haft 300 000 besökare. Nordisk vänortskonferens som genomförs vartannat år ägde rum den 10 12 maj 2006 förlagd till Övre Eiker i Norge. Kultur för tillväxt och stadsutveckling var fackteman för konferensen. Ulricehamns kommun bidrog med två föredrag och presentationer under dagarna. Dels ett föredrag om regional utveckling i Västra Götaland och Sjuhärad och dels en presentation av Stickakademin där också en tidigare designstudent deltog och berättade om sina positiva erfarenheter från Stickakademins verksamhet i Gällstad. En studieresa till Lempäälä i Finland genomfördes i april med ett antal representanter för näringslivet och kommunen för att studera infrastrukturfrågor. Inom ramen för EU-programmet Ungdom deltog tio gymnasieungdomar och två ledare i ett ungdomsutbyte i Uslar, Tyskland under en vecka i juli tillsammans med deltagare från Övre Eiker, Kerteminde, Uslar, North Berwick och Cluchów (Uslars polska vänort). Inom barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett omfattande internationellt arbete där de flesta skolverksamheter är berörda. Flera grundskolor deltar i Comeniusprojekt. Engagemang har byggts upp i flera skolor för Voi i Kenya. På förvaltningsnivå har internationellt samarbete byggts upp med sju länder i ett program som benämns Learning Togehter Internationally för skolutveckling, för elever i behov av särskilt stöd och IT-frågor. Ulricehamn var i mitten av september värd för ett 30-tal deltagare i programmet. Samverkan internationellt, nationellt och regionalt Sommardesignkontoret innebär att studenter vid landets designskolor genomför projekt åt företag och verksamheter. Under sommaren 2006 genomfördes flera projekt i kommunen, bland annat förslag till höghusbyggnation i området kring Grodparken samt hur en museiverksamhet skulle kunna etableras på f d järnvägsområdet. Inom personalprojektet ökad hälsa har under 2006 inom kommunalförbundet bildats ett medarbetarcentrum vars syfte är att stimulera till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Verksamheten vid Espira tillväxtcenter och Inkubator, som varit projekt inom Sjuhärads kommunalförbund, har under våren 2006 knoppats av till stiftelse och bolag. Navet överfördes till Sjuhärads kommunalförbund från och med 2006-07-01. Marknadsföringskampanjen Bo i Sjuhärad genomfördes under våren med bland annat Skattjakt i Slottsskogen. Karl-Erik Claesson kommunchef - 7 - Förvaltningsberättelse
Finansiella fakta i korthet Följande finansiella fakta presenteras för att ge en lättåtkomlig bild av hur kommunens ekonomiska förutsättningar ser ut. All fakta kan ses på andra ställen i denna årsredovisning men den komprimerade och renodlade formen prioriterar de viktigaste ekonomiska aspekterna. Detta avsnitt är således till för den som snabbt vill sätta sig in i och få en överskådlig bild av Ulricehamns kommuns ekonomi. Finansiella nyckeltal 2004-2006 2006 2005 2004 Nettokostnadernas andel (%) 96,9 99,2 102,5 Soliditet (%) 81,7 78,5 79,3 Balanskravet uppfyllt Ja Ja Nej Kommunen i siffror 2004-2006 Mkr 2006 2005 2004 Bruttoomsättning 1 035 984 941 Bruttokostnader (inkl. avskrivn) 998 968 957 Balansomslutning 893 883 854 Nettoinvesteringar 29,8 25,4 34,4 Skattesats (kr) 20,98 20,98 20,98 Under treårsperioden har bruttokostnaderna ökat med 41 Mkr (4,3 %). Under samma period har bruttoomsättningen, dvs. intäkterna, ökat med 94 Mkr (10,0 %). Utvecklingen jämfört med föregående 3-årsperiod är god. Intäkterna har nu ökat mer än verksamhetens bruttokostnader. Skattesatsen har under de tre senaste åren ej förändrats. Verksamhetens nettokostnader har under perioden tagit en stor del av skatte- och bidragsintäkterna. Under 2006 blev nettokostnadsandelen 96,9 %. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen täcker således verksamhetens nettokostnader. Kommunens soliditet är mycket god och har förbättrats ytterligare jämfört med tidigare år. Känslighetsanalys Händelseförändring, Mkr Kostnad/Intäkt Personalkostnadsförändring med 1 % +/- 6,5 Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 10,0 Generella statsbidrag, förändring med 1 % +/- 2,0 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 32,0 Förändrat skatteunderlag med 1 % i riket +/- 7,0 En känslighetsanalys beskriver hur en händelseförändring påverkar kommunens största kostnads- och intäktsposter. Avsikten är att visa hur sårbar kommunen är om förändringen är negativ samt vilka möjligheterna är att öka intäkter alternativt sänka kostnader då förändringen är positiv. Förvaltningsberättelse - 8 -
Finansiell profil- i jämförelse med andra Observera att jämförelsen baseras på senast tillgängliga bokslut för i regionen ingående kommuner, dvs. år 2005 Den finansiella profilen anger i ett speciellt diagram var Ulricehamns kommun befinner sig finansiellt i jämförelse med genomsnittet av kommunerna i Västra Götalandsregionen. Visar profilen ett värde som är högre än 3, betyder detta att Ulricehamns kommun har ett bättre värde än genomsnittet i regionen. Skattefinansieringsgrad av investeringar Ulricehamns kommun hade en något starkare skattefinansieringsgrad under 2003 och 2005 medan 2004 var klart under snittet i länet beroende på resultatet på 16,4 Mkr. Soliditet Soliditeten är klart starkare än snittet i länet. Kommentarer och utveckling 2003-2005 Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen 2005 uppgick till 99,2 % av intäkterna för skatter och generella statsbidrag. Resultatet låg därmed något över de 98 % som betraktas som god ekonomisk hushållning. Jämfört med 2004 förbättrades dock nettokostnadsandelen 2005. Resultat före extraordinära poster Detta resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt 1,5-2,0 % över en längre tidsperiod. Utvecklingen har varit ojämn; resultatet var 0,8 %, 2003, -1,8 % 2004 och 1,4 % 2005. Nettoinvesteringar Relateras nettoinvesteringarna till verksamhetens nettokostnader framgår att Ulricehamns kommun under 2003-2005 hade en lägre investeringsvolym än genomsnittet för länet. Finansiella nettotillgångar I jämförelse med de flesta övriga kommuner i länet är de finansiella nettotillgångarna starka. Kassalikviditet Kassalikviditeten har utvecklats svagare än snittet i länet. Skattesats Ulricehamns skattesats som varit oförändrad 2003-2005 var 75 öre lägre än genomsnittet för länet 2003-2005. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten relaterat till verksamhetens kostnader uppgick till 0,5 % 2003, -0,8 % 2004 och 0,4 % 2005. Borgensåtagande Relaterat till verksamhetens kostnader var borgensåtagandena högre än genomsnittet för länet 2003-2005. Ulricehamns kommun år 2005-9 - Förvaltningsberättelse
Personalekonomisk redovisning Anställningar/årsarbetare efter anställningsform Utveckling per anställningsform Antal anställningar/förvaltning Antal anställningar 2006-11-01 Tillsvidare Visstid Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt BUF 536 144 108 27 815 KLK 36 15 5 6 62 Kultur 13 1 2 1 17 MSB 9 8 8 2 27 Service 136 45 38 11 230 VOF 671 49 103 10 833 Totalt 1 401 262 264 57 1 984 Jämförelse med 2005 Totalt Förändring Tills Visstid Tills Visstid Totalt vidare vidare BUF 728 125-48 10-38 KLK 52 8-1 3 2 Kultur 14 0 0 3 3 MSB 20 3-3 7 4 Service 133 33 48 16 64 VOF 705 112 15 1 16 Totalt 1 652 281 11 40 51 Visstid innefattar vikariat, projekt- och provanställning. Tabellen anger antal tillsvidare- och visstidsanställningar med månadsanställning enligt allmänna bestämmelser (AB), inklusive helt lediga. Vilande anställningar ingår ej utan endast aktiva anställningar. Kommunen har 1 984 månadsanställningar vilket är en ökning från 2005 med 51 anställningar då antalet var 1 933 (2004;1 917 2003;1 955, 2002;1 959). Ökningen utgörs av visstidsanställningar motsvarande 40 st och tillsvidareanställningar motsvarande 11 st. Fördelningen mellan könen är 1 665 kvinnor och 319 män. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006 Visstid* 445 354 324 281 321 Tillsvidare 1514 1601 1593 1652 1663 Visstid innefattar vikariat, projekt- och provanställning samt plusjobb. Av samtliga månadsanställda har 16,9% en visstidsanställning (2005;14,7%) och 83,1% tillsvidareanställning (2005;85,3%). Fördelningen har förändrats i jämförelse med föregående år, detta då tillsvidareanställda minskat med 2,2%. 2005 hade tillsvidaranställda ökat med 2,1% i förhållande till 2004, dvs. förändringen mellan anställningsformerna har under de senaste åren varierat runt 2%. Antal årsarbetare/förvaltning Antal årsarbetare 2006-11-01 Tillsvidare Visstid Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt BUF 512,5 137,8 88,9 23,3 762,0 KLK 32,5 14,5 4,8 6,0 57,8 Kultur 11,7 1,0 1,8 1,0 15,5 MSB 8,3 8,0 6,6 1,8 24,7 Service 120,2 44,0 32,3 9,9 206,4 VOF 581,8 45,0 90,5 8,4 725,7 Totalt 1 266,5 250,3 224,9 50,4 1 792,1 Jämförelse med 2005 Tills vidare Totalt Visstid Tills vidare Förändring Visstid Totalt BUF 687,1 102,5-37,3 9,7-27,6 Barn- och utbildningsförvaltningen har en nettominskning med 38 anställningar. Förvaltningen har minskat med 48 tillsvidareanställningar KLK Kultur 48,0 12,7 8,0 0-1,0 0 2,8 2,8 1,8 2,8 och ökat visstidsanställningar med 10 st. Minskningen på MSB 19,8 3,0-3,5 5,4 1,9 tillsvidareanställda kan hänföras till den omorganisation som skedde vid halvårsskiftet gällande lokalvårdare och fastighetsskötare. Service 124,3 29,3 39,9 12,9 52,8 VOF 612,9 94,3 13,9 4,6 18,5 Serviceförvaltningen tog då över de 48 anställningarna. Vård- och Totalt 1 504,8 237,1 12,0 38,2 50,2 omsorgsförvaltningen har ökat med 15 tillsvidareanställningar. Visstid innefattar vikariat, projekt- och provanställning Förvaltningsberättelse - 10 -
Antalet årsarbetare i kommunen (tillsvidare- och visstidsanställda enligt AB) uppgick till 1 792,1 den 1 november 2006. Detta är en ökning med 50,2 årsarbetare i jämförelse med 2005. Liksom i tabellen för anställningar syns i antalet årsarbetare den omorganisation som skedde vid halvårsskiftet, gällande lokalvårdare och fastighetsskötare, från barn- och utbildningsförvaltningen till serviceförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen visar på en minskning i antalet årsarbetare, dock inte i lika stor grad som organisationsförändringen medförde. Vård- och omsorgsförvaltningen har ökat inom tillsvidareanställda med motsvarande 13,9 årsarbetare. Ökning för visstidsanställda har gjorts framförallt på serviceförvaltningen (12,9 årsarbetare), barnoch utbildningsförvaltningen (9,7 årsarbetare) och miljö- och samhällsbyggnadskontoret (5,4 årsarbetare). Utöver ovanstående anställningar har timanställningar utfört arbete motsvarande 129 årsarbeten vilket är färre än för 2005 då antalet var 142 (2004; 142, 2003; 139, 2002; 146). Anställda fördelade efter sysselsättningsgrad Diagrammen nedan bygger på antal tillsvidare- och visstidsanställningar med månadsanställning enligt allmänna bestämmelser (AB), inklusive helt lediga. Vilande anställningar ingår ej utan endast aktiva anställningar. Redovisning avser den 1 nov. 2006. För 2006 gällde att 42% av totalt antal kvinnor arbetade deltid. Motsvarande siffra för 2005 var 43% d.v.s. för 2006 en minskning av andelen deltidsarbetande kvinnor. 58% av kvinnorna arbetade därmed heltid. För männen gällde att av totalt antal så arbetade 82% heltid vilket är en ökning med 2% från föregående år. För båda könen är tendensen att sysselsättningsgraden är på väg uppåt, se ovanstående diagram. Beslut finns om att anställda inom vård och omsorg successivt skall erbjudas den sysselsättningsgrad de önskar. Idag har de flesta inom äldreomsorgen den sysselsättningsgrad de önskar. Målsättningen för kostverksamheten är att högre sysselsättningsgrad skall erbjudas när tillfälle ges och att uppehållsanställningar i så stor utsträckning som möjligt skall ersättas av semesteranställningar. Många vill höja sin sysselsättningsgrad, dock inte ända upp till heltid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för samtliga anställningar är 90,3% (2005; 90,1%, 2004;89,7%, 2003;89,0%, 2002;88,4%). Genomsnittlig sysselsättningsgrad för kvinnorna är 89,6% (2005;89,3%, 2004;89,0%, 2003;88,3%, 2002;87,5%) och för männen 94,3% (2005;94,4%, 2004;93,6%, 2003; 92,5%, 2002;92,3%). Antal personer per förvaltning Utveckling kvinnors sysselsättningsgrad 1000 800 600 400 200 0 274 253 212 216 210 461 476 498 485 488 Utveckling av mäns sysselsättningsgrad 300 250 200 150 100 50 0 913 959 877 888 841-74% 75-99% 100% 37 38 29 27 28 37 39 38 37 30 280 251 279 259 246-74% 75-99% 100% 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006 Tabellen nedan anger summering av unika personer anställda i respektive förvaltning liksom totalt för kommunen. En och samma person, med anställning på mer än en förvaltning, upptas på respektive förvaltning men ej i totalt för kommunen mer än en gång. Procentuell fördelning visar andelen tillsvidare- respektive visstidsanställda per förvaltning, kvinnor och män per förvaltning samt andelen totalt antal anställda per förvaltning i förhållande till totalt antal anställda i kommunen. Antal anställda personer/förvaltning Antal årsarbetare 2006-11-01 Tillsvidare Visstid* Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt BUF 535 144 102 25 806 KLK 36,5 15 5 6 62 Kultur 13 1 2 1 17 MSB 9 8 8 2 27 Service 136 45 38 11 230 VOF 668 48 101 10 827 Totalt 1 397 261 256 55 1 963 * Visstid innefattar vikariat, projekt- och provanställning - 11 - Förvaltningsberättelse
Procentuell fördelning Totalt Totalt Tills Visstid Kvinnor Män Totalt vidare BUF 84 % 16 % 79 % 21 % 41 % KLK 82 % 18 % 66 % 34 % 3 % Kultur 82 % 18 % 88 % 12 % 1 % MSB 63 % 37 % 63 % 37 % 1 % Service 79 % 21 % 76 % 24 % 12 % VOF 87 % 13 % 93 % 7 % 42 % Totalt 84 % 16 % 84 % 16 % 100 % Miljö- och samhällsbyggnadskontoret är den förvaltning som har störst andel visstidsanställda (37%). Arbetet på förvaltningen präglas för närvarande av en ökad arbetsbelastning och ett antal projekt, därav den stora andelen visstidsanställningar. Den övervägande andelen av kommunens anställda är kvinnor. Endast 16% av kommunens totalt antal anställda är män. Rekrytering av män till kvinnodominerande yrkesgrupper är ett ständigt pågående arbete. Jämförelse könsfördelning/förvaltning 2005-2006 Män Kvinnor 2005 2006 2005 2006 BUF 178 169 669 637 KLK 19 21 41 41 Kultur 1 2 13 15 MSB 10 10 13 17 Service 44 56 122 174 VOF 61 56 751 769 Totalt 313 316 1 606 1 647 Den förvaltning som har jämnast könsfördelning är miljö- och samhällsbyggnadskontoret. De större förvaltningarna är starkt kvinnodominerade. På kulturförvaltningen finns idag två män anställda. Inom serviceförvaltningen återfinns flest kvinnor och det inom de traditionella kvinnodominerade yrkesgrupperna i kostverksamheten och lokalvården medan männen arbetar inom det tekniska området. På kommunledningskontoret finns det män och kvinnor representerade inom de flesta områdena, men andelen kvinnor väger över. Totalt för kommunen har tre män tillkommit sedan föregående år vilket motsvarar en ökning med 1,0%. För kvinnor gäller en ökning med 2,6%, d.v.s. kommunen har totalt rekryterat fler kvinnor än män under det gångna året. Åldersstruktur Från 50 år och uppåt återfinns procentuellt sett störst andel (41%) anställda i förhållande till antal arbetsföra år. Största åldersgruppen på ett tioårsintervall är 50-59 år (29%) följt av åldersgruppen 40-49 år (28%). Medelåldern för kvinnorna är 45,4 år (2005; 45,4, 2004;45,2, 2003; 45,2) och för männen 45,3 år (2005;44,8, 2004;44,2, 2003;44,4). Medelåldern för samtliga månadsanställda ligger därmed på 45,4 år (2005;45,3, 2004;45,0, 2003;45,0). Personalrörlighet Personalrörlighet för tillsvidareanställda enligt AB Antal anställningaställningaställning- föränd- föränd- Antal an- Nyan- Total Netto- i början av i slutet av ar under ring i ring året året året antal 2006 Kvinnor 1 451 1 408 87-43 -3,0 % Män 283 265 21-18 -6,4 % Angivet år gäller från 1 jan 2006 till 31 dec 2006. I detta urval ingår endast tillsvidareanställningar. Med nyanställningar menas både externa och interna rekryteringar. Vilande tjänster ingår ej. Att summan i slutet av perioden inte alltid överensstämmer med summan av nyanställningar och antal anställningar i början, beror på att förändringar av anställningar inom den egna enheten inte ingår. Nettoförändring innebär andel nyanställda minus andel som avslutats. Ovanstående tabell anger en procentuell minskning totalt i kommunen. Kommunen har dock till antalet ökat under det gångna året, ökningen utgörs dock av visstidsanställda vilka inte finns med i ovanstående tabell. Av den totala förändringen på 61 personer utgör 52 personer de som är över 60 år vid avgång d.v.s. 85%. Vanliga avgångsorsaker är pensionsavgång vid 65 år eller tidigare samt sjukersättning. Personalomsättning Av kommunens tillsvidareanställda har 172 personer slutat sin anställning i Ulricehamns kommun under perioden 060101-061231. Av dessa har 45 gått i pension. 37 personer har bytt anställning inom kommunen. Samtliga lediga tjänster internannonseras i kommunen. Under 2006 var det totalt 214 tjänster och av dessa var 102 tillsvidare och 112 på visstid. 37% var inom vård- och omsorgsförvaltningen, 54% inom barn- och utbildningsförvaltningen och övriga förvaltningar stod för 9 % tillsammans. Antalet utannonserade tjänster under 2006 var totalt lägre än de två föregående åren. Förvaltningsberättelse - 12 -
Pensionsavgångar 2002-2006 respektive 65-åringar 2007-2011 60 50 40 30 20 Pensionsavgångar 2002-2006 26 28 29 28 37 23 58 65-åringar 2007-2011 53 51 32 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagrammet visar dels antal personer som avgått med ålderspension åren 2002 till 2006 och dels antal personer som fyller 65 år 2007 till 2011. Antalet personer som fyller 65 år de följande fem åren ökar med 69 st i förhållande till det antal som gått i pension de fem föregående åren. Eftersom avgångsskyldigheten har ändrats från 65 till 67 år kan det möjligen bli en förskjutning i pensioneringsåldern. Fr. o. m.2004 då förändringen i pensionsålder ändrades har endast ett fåtal personer utnyttjat möjligheten att kvarstå i tjänst till 67 år. Av de 217 personer som uppnår 65-årsåldern de kommande fem åren återfinns de flesta i yrkesgrupperna undersköterskor/vårdare (65 st), lärare (51 st) samt måltidspersonal (22 st). Procentuellt motsvarar det för respektive yrkesgrupp 11,9%, 15,8% och 26,5%. Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändning för samtliga anställda enligt AB Antal timmar % av överenskommen arbetstid Tidsanvändning 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006 Arbetad tid exkl. fyllnad och övertid 2 729 121 2 730 395 2 668 749 2 695 464 2 721 607 74,8 74,1 74,2 73,4 73,8 Semester/ferie/uppehåll 385 824 395 333 383 414 389 136 389 136 10,6 10,8 10,7 10,6 10,6 Sjukdom/Rehab 221 345 247 968 259 659 261 486 244 578 6,0 6,7 7,2 7,1 6,6 Föräldraledighet 159 472 159 640 148 051 144 599 148 197 4,4 4,3 4,1 3,9 4,0 Övriga ledigheter 156 779 153 026 138 605 181 504 183 408 4,2 4,1 3,8 5,0 5,0 Totalt överenskommen arbetstid 3 598 478 3 686 362 3 652 541 3 672 189 3 686 926 100 100 100 100 100-13 - Förvaltningsberättelse
26,2 % (2005; 27,0%) av den överenskomna arbetstiden består av olika typer av frånvaro från arbetet. Under rubriken Övriga ledigheter ryms bland annat friår, studieledighet, facklig tid och enskilda angelägenheter. Andelen arbetad tid, av den totala tid anställningen består av, kan anses utgöra ett mått på organisationens effektivitet. 2002; 28 889 tkr). Häri inkluderas skuld för innestående ferielön med 6 932 tkr och uppehållslön med 1 112 tkr. Semesterlöneskulden har ökat i förhållande till föregående år detta delvis beroende på att lönerna har blivit högre. Antal återstående semesterdagar över tid/förvaltning Tidsanvändning för tillsvidare- och visstidsanställd personal samt timavlönade 10,6 4,0 Semester/ferie eller uppehåll är den vanligaste frånvaroorsaken, därefter kommer egen sjukdom. Skulden för övertid var 2 354 tkr år 2006 (2005;1 912, 2004;1 873 tkr, 2003;1 910 tkr, 2002;2 064 tkr). Utöver den överenskomna arbetstiden har 23 845 timmar mertidsarbete utförts och 6 240 timmar övertid vilket motsvarar 14 (2005;13) respektive 3,7 (2005;4) årsarbetare. Den totalt arbetade tiden inklusive fyllnads- och övertid (för samtliga anställda enligt AB) motsvarar 1 619 årsarbeten (2005;1 603, 2004;1 590, 2003;1 625, 2002;1 629). Av dessa årsarbeten har 1 319 (81,5%) varit kvinnor och 300 (18,5%) män. Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar. Semesteruttag fördelade på kvinnor och män Semesterår 061231 6,6 5,0 Uttagna dagar i snitt/ 73,8 anställd Tidsanvändning 2006-01-01--2006-12-31 Kvinnor Återstå- ende dgr i snitt/ anställd Uttagna dagar i snitt/ anställd Män 060101- Återstående dgr i snitt/ anställd BUF 24 12 22 14 KLK 23 16 21 16 Kultur 29 15 24 2 MSB 23 9 23 21 Service 25 14 24 13 VOF 25 16 22 12 Ovanstående uppgifter avser endast semester, ej ferie- /uppehåll. Kommunens anställda har 25-32 semesterdagar per år beroende på personlig ålder. Skyldighet föreligger att varje år ta ut minst 20 semesterdagar. Max 40 dagar får sparas. Arbetad tid exkl. fyllnad och ö-tid Semester/ferie/uppehåll Sjukdom/Rehab Föräldraledighet Övriga ledigheter Kommunens löneskuld för outtagna semesterdagar uppgick år 2006 till 29 593 tkr (2005;29 321, 2004; 28828, 2003; 29 646 tkr, Förvaltningsberättelse - 14 - Tendensen gällande återstående (sparade) semesterdagar är att antalet har minskat från 2002. Från 2004 har antalet dagar ökat på förvaltningarna kultur och kommunledningskontoret för att under 2006 istället minska. Marginell ökning av återstående semesterdagar går att se på förvaltningarna barn- och utbildning, vård- och omsorg och service. Sjukdom En sjukskrivning kan vara på 100%, 75%, 50% eller 25% av den anställdes ordinarie arbetstid. Detta innebär att en person som är deltidssjukskriven på exempelvis 25% är i tjänst resterande 75% av sin ordinarie arbetstid. Att notera är att ett fåtal individer får stor effekt på en liten förvaltning såväl när det gäller sjukfrånvaro som frisknärvaro. Nedan redovisas sjukfrånvaro i förhållande till olika faktorer. Dessa är; -Sjukfrånvarodagar i förhållande till snittanställningar, d.v.s. anställningsdagar för samtliga anställda/kalenderdagar ej hänsyn till sysselsättningsgrad -Sjukfrånvarodagar/anställd frånvarodagar är omräknade med hänsyn till frånvarons omfattning -Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Ovanstående faktorer resulterar i olika statistiska uppgifter vilka i sig inte är lämpliga att jämföra utan bör ses som separata uppgifter. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 BUF KLK Kultur MSB Service VOF Sjukfrånvaro i nedanstående tabell presenteras i effektiv tid, d.v.s. sjukfrånvaro del av dag genererar statistiskt sett inte en hel
frånvarodag utan faktisk frånvarotid. Exempelvis räknas två halva sjukdagar om till en hel. Sjukfrånvarodagar i förhållande till snittanställningar per förvaltning Sjukfrånvaro 060101 Frånvarodagaanställdagaanställanställn Kvinnor Frånvarodgr/ snitt- Frånvaro- Män Frånvarodgr/ snitt- Totalt Frånvarodgr/snitt- 061231 BUF 17 824 27,1 1 935 11,0 23,7 KLK 1 490 36,2 266 12,8 28,4 Kultur 229 16,3 26 14,1 16,0 MSB 96 6,2 52 5,8 6,1 Service 3 213 21,9 723 14,3 19,9 VOF 25 204 33,0 1236 20,1 32,1 Totalt för kvinnor ligger sjukfrånvaron/snittanställd på 29,3 dagar (2005;30,8, 2004;32,4, 2003; 30,0, 2002;26,4) medan männen har ett snitt på 13,3 dagar (2005;16,2, 2004;18,2, 2003; 18,2, 2002; 16,1). I ovanstående tabell ingår korttidssjukfrånvaro för samtliga anställda d.v.s. även anställda på andra avtal än AB. För barn- och utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen kan noteras fler korttidssjukfrånvarodagar per anställd i jämförelse med föregående år. Däremot ligger de båda förvaltningarna i nivå eller lägre än år 2004 eller åren dessförinnan. Vid halvårsskiftet skedde en omorganisation för kommunens lokalvårdare samt vissa fastighetsskötare. Ett femtiotal lokalvårdare bytte förvaltning från barn- och utbildningsförvaltningen till serviceförvaltningen vilket kan ge en effekt på ovanstående siffror. Serviceförvaltningen fick fler antal anställda medan barn- och utbildning fick färre anställda. Serviceförvaltningen visar tillsammans med de tre andra förvaltningarna under kommunstyrelsen på minskat antal korttidssjukfrånvarodagar, vilket delvis kan bero på det ökade stödet som dessa fyra förvaltningar har fått avseende korttidssjukfrånvaro i form av Projekt Hälsocoach. Projektet innebär att anställda sjukanmäler sig till en sjuksköterska och därigenom får medicinsk rådgivning. Utöver detta följer sjuksköterskan även upp upprepad korttidssjukfrånvaro tillsammans med den anställde och chefen. Utveckling av korttidssjukfrånvaro totalt i kommunen Jfr. antal sjukfrånvarodagar i förhållande till snittställningar/ förvaltning 2002-2006 2002 2003 2004 2005 2006 BUF 19,6 22,7 23,6 23,2 23,7 KLK 20 22,3 23,8 23,6 28,4 Kultur 10 9 11,6 12,2 16,0 MSB 4,4 9,2 5,3 11,1 6,1 Service 23,1 24,4 32,1 23,9 19,9 VOF 31,1 34,8 37,6 35,8 32,1 Totalt kommunen 24,6 27,7 30,1 28,4 26,7 Frånvarodagar/anställd 5 4 3 2 1 0 2002 2003 2004 2005 2006 Antalet sjukfrånvarodagar i förhållande till snittanställningar per Korttidsfrånvaron (dag 1-14 inklusive karensdag) för 2006 motsvarade 7 106 dagar. Detta är en ökning i jämförelse med föregå- förvaltning har totalt för kommunen minskat. Att antalet dagar varierar kraftigare på en liten förvaltning beror på att sjukfrånvaron för en eller ett fåtal personer får stor genomslagskraft i förhålende år då kommunen hade den lägsta siffran på de senaste fem åren (6 605). Under 2004 var siffran 7 340 dagar. Under 2004 och lande till antalet snittanställningar. den senare hälften av 2003 redovisades korttidssjukfrånvaro från dag 1-21. Vid jämförelse med 2002, då redovisning gjordes i Korttidssjukfrånvaro antal frånvarodagar/anställd enlighet med idag, dag 1-14, var antalet dagar 7 999. I jämförelse Korttidssjukfrånvaro 2002 2003 2004 2005 2006 med 2002 är det 893 dagar färre under 2006. BUF 3,34 3,16 2,91 2,85 2,91 KLK 3,15 1,58 2,47 2,87 2,69 Kultur 4,87 5,44 10,15 9,36 6,12 MSB 6,1 4,25 3,14 4,13 3,74 Service 3,58 3,7 3,31 2,98 2,53 VOF 5,17 4,81 4,96 4,06 4,60 Totalt kommunen 4,17 3,89 3,87 3,44 3,62-15 - Förvaltningsberättelse
Sjukfrånvaro i relation till arbetad tid I enlighet med årsredovisningslagen redovisas i nedanstående tabell sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för helåret 2006. Redovisningen inkluderar sjukfrånvaro för timavlönade samt ferie- och uppehållsanställda. Frisknärvaro Frisknärvaro anger andelen anställda som inte har haft någon registrerad sjukfrånvaro under året. Totalt för kommunen för 2006 var frisknärvaron 39,9 % (2005; 42,4 %) vilket är en minskning från föregående år med 2,5 procentenheter. Kulturförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen visar ökat frisktal medan övriga förvaltningar har minskat frisknärvaron. Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Sammanlagd Ordinarie Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro ordinarie arbetstid i Total sjuk- Total sjuk- Sjukfrånvaro fr.o.m. dag 60 i förhållande 2006-01-01 arbetstid antal årsar- frånvaro frånvaro i fr.o.m. dag i förhållande till samman- - (antal tim- beten (antal tim- antal årsar- 60 (antal till total lagd ordinarie 2006-12-31 mar) (1700 tim/st) mar) beten timmar) sjukfrånvaro arbetstid Jfr. 2005 Totalt 3 527 644 2 075 255 290 150 161 976 63,45 % 7,24 % 7,68 % Kvinnor 2 895 921 1 703 231 080 136 148 545 64,28 % 7,98 % 8,39 % Män 631 723 372 24 209 14 13 430 55,48 % 3,83 % 4,44 % Åldersgrupp - 29 år 480 073 282 16 224 10 3 342 20,60 % 3,38 % 3,52 % Åldersgrupp 30-49 år 1 632 456 960 105 990 62 63 594 60,00 % 6,49 % 7,37 % Åldersgrupp 50 år - 1 415 115 832 133 076 78 95 040 71,42 % 9,40 % 9,45 % Total sjukfrånvaro för kommunen motsvarar 7,24 % i förhållande Total sjukfrånvaro/kön till sammanlagd ordinarie arbetstid vilket är en minskning i jämförelse med föregående år med 0,44 procentenheter. Total sjukfrånvaro för kommunen motsvarar 150 årsarbeten vid beräkning med 9% Kvinnor Män 1700 timmar per årsarbete. För samtliga kategorier - män, kvinnor och åldersgrupper gäller att sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat. Total sjukfrånvaro/åldersgrupp 91% Åldersgrupp - 29 år Åldersgrupp 30-49 år Åldersgrupp 50 år - 6% 52% 42% 52 % av totalt antal sjukskrivna återfinns i åldersgruppen 50 år eller äldre (2005; 49 %). Sjukfrånvaron i åldersgruppen 30-49 har minskat från 45 % till 42 %. Gruppen 29 år och yngre är oförändrad. Sjukfrånvaron för både män och kvinnor har minskat. Fördelningen mellan könen har ändrats sedan föregående år, kvinnorna står för en procent mer sjukfrånvaro under 2006 (91 %) än under 2005 (90 %). Långtidssjukskrivningar, sammanhängande 60 dagar eller mer, utgör 63,45 % av total sjukfrånvaro i kommunen. 71,42 % av total Förvaltningsberättelse - 16 -