LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31]
INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN (SVP)... 3 Förkortningsförklaring... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 MÅL... 3 Medicinskt omhändertagande... 3 Omvårdnadsåtgärder... 4 Rutiner för dokumentation... 4 ELIMINATION... 4 REFERENSER... 6 BILAGOR... 7 1
GODKÄNNADE Gäller från och med: 2011-12-15 Reviderad 2013-05-31 Nästa revision: 2014-05-01 Original förvaras: LK Process Metod och patientsäkerhet Ansvarar för revision: Camilla Andersson, Fredrik Björnfot Projektägare: Christian Blomkvist leg läk, Lena Nilsson leg ssk en är framtagen av: Granskad av: Camilla Andersson leg ssk Fredrik Björnfot leg ssk Christian Blomkvist leg läk och tillhörande kunskapsöversikt godkänns som grund för vård och omhändertagande av patienter som behandlas med urinkateter på enheterna/klinikerna/avdelningarna på Centrallasarettet Växjö och Ljungby Lasarett Växjö den...... Medicinskt ansvarig Växjö den....... Omvårdnadsansvarig 2
RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN (SVP) en är framtagen efter de riktlinjer som Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gett ut. Till varje standardvårdplan finns en kunskapsöversikt. Revision/uppdatering av kunskapsöversikt och SVP sker en gång per år av C. Andersson. F. Björnfot. Förkortningsförklaring SVP KAD Kateter a demeure, kvarliggande kateter. UVI Urinväginfektion BAKGRUND Genom dokumentation ska all personal på ett lätt tillgängligt sätt få god information om patientens kateterbehandling. Med en SVP kan kateterbehandlingen följas genom hela vårdkedjan. Dokumentationen görs i enlighet med SKL:s nationella satsning 2009 Vårdrelaterade urinvägsinfektioner - Åtgärder för att förebygga. en SVP omfattar dokumentation gällande kateterisering av urinblåsan. Dokumentationen är viktig för att all personal/annan vårdgivare får adekvat information om indikation, vem som ordinerat, behandlingstid, materialval, storlek, kuff och volym. SVP påbörjas och dokumenteras av den sjuksköterska/undersköterska som sätter katetern. SVP:n avslutas när behandlingen upphör genom att huvudmålet utvärderas. SYFTE Öka patientsäkerheten genom att alla dokumenterar lika i landstinget Kronoberg samt att man kan följa SVP:n genom hela vårdkedjan. Genom enhetlig dokumentation blir kvalitetsgranskning möjlig genom uttag av aktuell data. MÅL Målet är KAD på rätt indikation under rätt tid samt enhetlig dokumentation och förbättrat handhavande av KAD. Detta bör leda till minskat antal vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Medicinskt omhändertagande KAD-behandling krävs ibland för att förebygga övertänjd urinblåsa med risk för efterföljande urinretention. Nackdelen med KAD-behandling kan vara skador på urinrör/blåsa och urinvägsinfektion (UVI). All UVI i samband med KAD klassas som vårdrelaterad infektion och KAD är den enskilt största riskfaktorn för vårdrelaterad UVI. I samband med KADbehandling ökar risken för bakterieuri med ca 10% för varje dygns KAD-behandling. 3
Indikationen för KAD-behandling ska därför omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. Möjlighet till intermittent kateterisering eller suprapubisk kateterisering ska övervägas, då kan dessa alternativ innebär lägre risk för uvi. Omvårdnadsåtgärder Rutiner för dokumentation Vid ankomstsamtalet/ vårdtillfället gör sjuksköterska en bedömning om patienten kan vårdas utifrån standardvårdplanen. En gång per dag kontrollerar ansvarig sjuksköterska att standardvårdplanen är uppdaterad och korrekt ifylld. Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att standardvårdplanens utvärderas samt att SVP avslutas när KAD avvecklas. Katetrar som sätts på operationsenheten och beräknas ligga kvar mindre än 36 timmar dokumenteras i Cambio Cosmic operationsmodul CRAFT. Om katetern ej kan avvecklas startas SVP i efterhand. Viktigt är då att dokumentera att katetern är satt av annan enhet. Inom öppenvården startar/avslutas SVP:n av ansvarig sjuksköterska/undersköterska. ELIMINATION Information/undervisning: Dokumentera vilken information patienten har fått angående sin KAD behandling och hur patienten uppfattar informationen. Ange om anhöriga/närstående fått information/undervisning. Ange tid för ev. uppföljning av information. Indikation: På vilken indikation urinkateter ordinerad. Här skrivs namn och yrke på den som ordinerat KAD. Har KAD satts enligt ett vård PM, skrivs det. För KAD som är inlagd på annan enhet väljs detta förvalda alternativ i rullisten. Kateter: Ange vilket material, storlek, längd, och kuffvolym samt med vilken lösning. Skriv i fritext om alternativen inte stämmer. Dokumentera vilken form av bedövning alternativt glidslem som använts. Fyll i serienummer (LOT,BATCH-nummer). Behandlingstid: Daglig utvärdering angående avveckling av urinkateter. Det dagliga ställningstagandet till fortsatt KAD behandling dokumenteras av ansvarig sjuksköterska. Vid planerad behandlingstid skrivs datum för nästa utvärdering. Bytesintervall: Fyll i planerad bytesintervall. Ädelmetallkateter kan sitta i 4 veckor medan silikon och latex kan sitta upp till 3 mån enl. tillverkaren. 4
Speciell omvårdnad: Här dokumenteras det hur det gick att sätta KAD, eventuella problem/svårigheter. När uppsamlingspåsen är bytt, eller ska bytas. När KAD ska spolas, byts eller avlägsnas. Ange under utfört, vad som utförts, varför samt patientens upplevelse av åtgärden. 5
REFERENSER Burman LG. Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag. Kap 5 Vårdrelaterad urinvägsinfektion. Socialstyrelsen. 2006 Hedelin H. Kvarkateter i blåsan ger ofta problem komplikationer kan vara svåra att förhindra eller lindra. Läkartidningen 2004;101:1912 5. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner -ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA Utgiven av SKL 2011. Bladder Distension aspects of a healthcare-related injury. Eva Joelsson-Alm 2012 Urologi, Jan-Erik Damber, Ralh Peeker 2012 6
BILAGOR 7