Textrörlighet språkutveckling med dans och musik vid Örnäsets skola Berit Lundgren, Umeå universitet I denna text lyfts framförallt kulturskolans pedagoger fram. Helén Nilsson och Anders Bergsjö, Luleås kulturskola, har deltagit i planeringar, reflektionstillfällen och utvärderingar. Deras främsta uppgift har varit att via dans och musik utveckla elevernas begreppsförståelse. Luleå kulturskola deltog även i ett annat språk, läs och skrivutvecklings arbete som initierades av NCS. De är därmed väl förtrogna med Luleå kommuns språkutvecklare, Brita Holmfrids arbetssätt. Bilden till vänster visar den så kallade spegelsalen vid Örnäsets skola, där Helén och Anders arbetar tillsammans med eleverna. De estetiska aktiviteterna utgår dels från temaarbetet i klassrummet dels från ett interaktions perspektiv där elevernas samspel ska stärkas. Foto. Spegelsalen Språkliga uttrycksformer Kroppen har en potential att interagera med såväl världen som orden. Med kroppen uppfattar vi ett stort utbud av olika företeelser (Kress, 2000). Det sker genom våra sinnen, Sinnena förser oss med information, som sällan tas tillvara i ett klassrum, vilket klasslärarna i Luleå vill förändra. När eleverna försöker formulera sin förståelse i tal är deras uttalanden inte helt tydliga. Det förekommer bristande förståelse av begrepp men även bristande förståelse av processer. Men i den utvidgade interaktionen som sker mellan eleverna och estetiska uttryckssätt, i detta fall dans och musik, växer gradvis elevernas förståelse. Genom att få uttrycka sig med kroppen i dansen och med rösten i musiken uppstår en mer komplett förståelse av språket. Dansen och musiken medför även att eleverna får större tilltro till sin 1
egen förmåga och samarbetet mellan eleverna utgår från hänsyn, acceptans och tolerans. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan även ske genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium (Lpo94). Att förstå är att ta till sig vad ens sinnen upplever för att skapa mening, menar John Dewey. Att få uttrycka ämnesbegrepp i dans ger begreppen en ny dimension. Rörelser förstärker begreppen då eleven behöver fundera över hur de exempelvis kan visa hur en våg tar fart och tornar upp sig innan den når stranden för att sedan rulla in över stranden. Trummans rytm och intensitet hjälper eleven att avgöra om vågrörelsen rullar med kraft eller skvalpar mot stranden. Foto. Vågen bildas, stiger och rullar in på stranden. Den språkliga mångfalden kan alltså inte enbart uttryckas med talade och skrivna språk utan består av så mycket mer. SO och NO undervisning får inte stanna vid ett ämnesinnehåll där begrepp förväntas vara inlärda. I SO och NO undervisning behöver läraren lyfta fram ämnesspecifika begrepp utifrån flera perspektiv. I Lgr11 står att [d]et estetiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden (Lgr11, s.5). Det innebär i sin förlängning att lärarna är väl förberedda för SKOLA 2011. 2
Estetisk undervisning För att eleverna ska komma till ro och koncentrera sig på uppgiften menar Helén och Anders att eleverna behöver vila i sig själva, vilket de får göra då de står barfota på led och väntar på att få gå in i spegelsalen. Det finns i 3:an och 4:an en förväntan bland eleverna att uppträda solidariskt redan när de kliver in i klassrummet (jfr Garpelin,1998). Foto. Barfotaarbete. När Helén och Anders arbetar med eleverna i spegelsalen utgår de från att klassen kan vara ett eller flera team. Någon publik i egentlig mening finns inte. Teamet agerar tillsammans och kommunicerar med varandra via dans och musik. Teamet kan ändra sammansättning från gång till gång, eftersom tanken är att den interaktion och den gemenskapskänsla som byggs upp i teamet ska fortplanta sig till samspel i andra team i spegelsalen men även till olika gruppformationer i klassrummet. Vid en aktivitet ska individen kunna lita på alla deltagare. Klasslärarnas vulkan och vattentema i respektive klass 3 och 4 inleddes på liknande sätt efter planering och handledning med Brita Holmfrid, kommunens språkutvecklare (se texten Från lärarkontroll via anpassning till elevengagemang ). Eleverna samlade ord som de associerade till sitt tema. Orden sorterades på olika sätt och bearbetades på många sätt. Kommunikationen mellan lärare och elev samt mellan elever byggde på öppna frågor utan givna svar. Det är utifrån Tarja Vestolas och Monica Almgrens temaarbete med vatten i årskurs 3 som även Helén och Anders arbetar med vatten. I klassrummet skriver, ritar och berättar eleverna om vatten. Foto. Inventering av vattensamlingar och djur i vatten. 3
I Tarjas och Monicas 3:a samlade eleverna namn på exempelvis sjöar, älvar och hav. Vad som fanns i dessa vattenmassor blev nästa arbetsuppgift. Lärarna skrev elevernas förslag på tavlan och gjorde sedan i ordning inplastade ordkort som sorterades in i ordboxen. Lärarna byggde upp en förförståelse hos eleverna med en bank av ord. I Annika Brosäters arbete om vulkaner i åk 4 har eleverna gemensamt skrivit en dikt utifrån begreppsinventeringen. Från vulkanen på Island som ligger under glaciären Eyjafjallajökull kan eleverna relatera till vulkanen Vesuvius. Ord som eleverna har samlat innehåller både vardagsspråk som varm, muller och farligt och ämnesspråk exempelvis eruption, frätande och bergart. Det som blir tydligt här är Annikas förhållningssätt. Ämnesundervisningen är inledningsvis elevnära och begrepp förankras i eleverna genom inventering av begrepp. Dessa skrivs på tavlan, sparas i datatext och därefter skrivs en gemensam dikt. Modellen för detta liknar Pauline Gibbons (2009) cirkelmodell (se texten Från lärarkontroll via anpassning till elevengagemang ). Foto. Begreppsinventering och gemensamt textarbete. Ytterligare ett skrivarbete påbörjas i klassrummet då eleverna skriver en rap. Musik till rappen skapas av Anders och eleverna tillsammans i spegelsalen. De ord som används i rappen är de värsta ord som eleverna associerar till vulkaner. Begreppen bearbetas och får mening genom att förankras via musiken. Det kroppsliga (hörseln) underlättar förståelsen och lärandet. Från ordsamling till dikt, till rapp. 4
Vulkanen låter som kabom Ut sprutar det lava Det kan bli ganska farligt och det blir en till kabom Figur. Rapp text De understrukna orden är de ord som eleverna har föreslagit som sina värsta ord om vulkaner. Helén och Anders undervisning utgår här från att eleverna har kunskap om begrepp. Det medför att det inte finns en färdig rapp, utan att det existerar ett informationsgap mellan eleverna å ena sidan och Helén och Anders samt Annica å andra sidan som möjliggör en aktiv lärande interaktion. För att kommunikationen ska leda till lärande, vare sig den är verbal eller inte, bör den lämpligen Innehålla ett informationsgap (dock med tydligt syfte) Vara kognitivt baserad Vara integrerad i ett ämne Vara engagerande Språklärande Lär sig eleverna något? Ja, menar lärarna. Eleverna kan hålla ett kortare framförande i den så kallade talarstolen och berätta om vulkaner eller om olika vattenupplevelser som betyder något för dem. De kan även dramatisera en text om vulkaner eller vatten samt förstå sambandet mellan eld, lava, ånga och vatten. Vad är det eleverna har utvecklat när det gäller begreppsförståelse? Teckningen på en haj, ett djur i havet får illustrera den språkprocess som eleverna har passerat. I något sammanhang har barnet sett en haj där det fiktiva eller reella mötet skapar förståelse för begreppet haj. Genom samtal och erfarenhet lär sig barnet vad som utmärker en haj. Som elev kanske barnet lär sig skriva ordet för att sedan använda det i tal och skrift. 5
*Erfarenhet *Begrepp *Ord *Förråd *Förståelse kanske tittat på film vad som utmärker en haj haj (grafiskt och fonetiskt) lagras tanke, känsla, användning Hajen kommer. Målad av elev i årskurs 3. För att lära sig begrepp behövs dels erfarenhet dels internalisering av dessa. Eleven associerar till egna upplevelser för att förstå nya begrepp. Att enbart förklara begreppet haj som ett simmande djur är knappast tillräckligt. För att få ett begreppsligt djup behöver eleven förstå begreppets konnotationer, det vill säga begreppets betydelse och begreppsinnehåll. Ett annat sätt att uttrycka detta är att begrepp och språk är en uppsättning koder med meningspotential (Uppstad i Wagner, Strömqvist, Uppstad, 2010 s.195). Förutom rörelse och musik har också bild varit ett estetiskt uttryckssätt för eleverna. Vattenfärgsmålningar med hajar, spegelblankt vatten och vulkaner är några exempel på detta. Jag har i en annan text på Skolverkets webb sida (se Från lärarkontroll via anpassning till elevengagemang) skrivit om att språklärande är beroende av kommunikation, verbal såväl som icke verbal. Lärarens undervisning är viktig för att eleverna ska bygga en gemensam förförståelse för att förstå varandra i kommunikationen. Det behövs även variation. Detta har synliggjorts på Örnäsets skola genom användande av estetiska uttrycksformer som skapar återkoppling mellan tanke, tal, text, musik och dans. Det sker en yttre och en inre kommunikation samt en kommunikation mellan det inre och yttre, menar språkutvecklaren Brita Holmfrid. Tanken och språket är den inre kommunikationen. Medan talet, språket, dansen, bilden och musiken är den yttre kommunikationen i detta utvecklingsarbete. Dansen och musiken är stöd för tänkandet och lärandet, den inre kommunikationen. Det är därför viktigt att eleverna möter flera språk i många meningsfulla situationer (Kress, 2000; Wagner, Strömqvist, Uppstad, 2010). Avslutningsvis vill jag poängtera att Brita Holmfrids handledning och lärarnas engagemang och förmåga att synliggöra elevernas erfarenhets och kunskapsvärld har lett till ett spirande språkutvecklande arbete vid Örnäsets skola. Att eleverna ska få använda sitt vardagsspråk 6
visar att utvecklingsarbetet har ett elevnära perspektiv, som innebär att undervisningen utgår från elevernas erfarenheter och kunskaper. Det får följder för hur undervisningen kan anpassas. Caroline Liberg (2006) menar att läraren behöver känna till hur man lär sig och hur lärandet är meningsfullt för eleven. Att bygga på elevens vardagsspråk för att i senare stadier bygga ut ordförråd och språkliga strukturer mot ett skolspråk som består av mer vetenskapliga termer och begrepp ingår därmed i språkutvecklarens och lärarnas arbete. Att det handlar om ett spirande arbete har sin grund i att det finns moment som lärarna fortfarande behöver beakta och bearbeta. Ett sådant moment är exempelvis elevernas läsning av faktatexter och hur dessa lämpligast kan bearbetas för att underlätta förståelse och lärande. 7