x 1(t) = x 2 (t) x 2(t) = x 1 (t)

Relevanta dokument
x(t) I elimeringsmetoden deriverar vi den första ekvationen och sätter in x 2(t) från den andra ekvationen:

u(x) + xv(x) = 0 2u(x) + 3xv(x) = sin(x) xxx egentliga uppgifter xxx 1. Sök alla lösningar till den homogena differentialekvationen

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

Vi skalla främst utnyttja omskrivning av en matris för att löas ett system av differentialekvaioner. 2? Det är komplicerat att

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

Dagens teman. Linjära ODE-system av ordning 1:

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8

LYCKA TILL! kl 8 13

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

Rangordning av internetsidor - ett egenvärdesproblem för positiva matriser

Preliminärt lösningsförslag

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

ALA-c Innehåll. 1 Linearization and Stability Uppgift Uppgift Egenvärdesproblemet Uppgift

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

Lösningsförslag till Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1) 24 oktober 2014 kl 8:00-13:00.

Lösningar kommer att läggas ut på kurshemsidan första arbetsdagen efter tentamenstillfället. Resultat meddelas via epost från LADOK.

kvivalenta. Ange rangen för A samt en bas för kolonnrummet för A. och U =

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

A = x

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

Vektorgeometri för gymnasister

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

Egenvärden och egenvektorer. Linjär Algebra F15. Pelle

M = c c M = 1 3 1

Egenvärden, egenvektorer

= e 2x. Integrering ger ye 2x = e 2x /2 + C, vilket kan skrivas y = 1/2 + Ce 2x. Här är C en godtycklig konstant.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

Gripenberg. Mat Grundkurs i matematik 1 Tentamen och mellanförhörsomtagning,

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

Determinanter, egenvectorer, egenvärden.

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet

1 Diagonalisering av matriser

Preliminärt lösningsförslag

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

1.1 Skriv följande vektorsummor som en vektor (a) AB + BC (b) BC + CD + DA.

Prov i matematik F2, X2, ES3, KandFys2, Lärare, Frist, W2, KandMat1, Q2 LINJÄR ALGEBRA II

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

TMV142/186 Linjär algebra Z/TD

denna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) (a) Beräkna u (v 2u) om v = u och u har längd 3. Motivera ert svar.

TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

x + y + z + 2w = 0 (a) Finn alla lösningar till ekvationssystemet y + z+ 2w = 0 (2p)

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

Preliminärt lösningsförslag

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

Linjär algebra Föreläsning 10

Chalmers tekniska högskola Datum: Våren MVE021 Linjär algebra I

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.

Egenvärden och egenvektorer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

8(x 1) 7(y 1) + 2(z + 1) = 0

3 differensekvationer med konstanta koefficienter.

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Lösning av tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, för CDATE, CTFYS och vissa CL, tisdagen den 20 maj 2014 kl

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 23 oktober 2017 kl

= y(0) för vilka lim y(t) är ändligt.

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdag, 13 januari 2016

Linjär algebra på 2 45 minuter

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Preliminärt lösningsförslag

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

A = v 2 B = = (λ 1) 2 16 = λ 2 2λ 15 = (λ 5)(λ+3). E 5 = Span C =

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Linjär algebra och geometri I

Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 3 på kursen Linjär algebra för D, vt 15.

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

2x + y + 3z = 4 x + y = 1 x 2y z = 3

(y 2 xy) dx + x 2 dy = 0 y(e) = e. = 2x + y y = 2x + 3y 2e 3t, = (x 2)(y 1) y = xy 4. = x 5 y 3 y = 2x y 3.

Tentamen i ETE305 Linjär algebra , 8 13.

SF1633, Differentialekvationer I Tentamen, torsdagen den 7 januari Lösningsförslag. Del I

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1

= = i K = 0, K =

Transkript:

Differentialekvationer II Modellsvar till räkneövning 4 16.4. 218 (kl 12-14 B222) 1. Lös det linjära homogena DE-systemet x 1(t) = x 2 (t) x 2(t) = x 1 (t) med matrismetoden. Påminnelse: egenvärden och egenvektorer till motsvarande matris söktes i uppgift 3:5.(ii). Lösning: I matrisform är systemet ( ) x 1 = x 2 ( 1 1 ) ( ) x1 Karakteristiska polynomet är p(λ) = λ 2 + 1 =, så egenvärdena är λ 1 = i och λ 2 = i, med motsvarande egenvektorer u = (1, i) T och v = (1, i) T (endast u behövs för lösningen). Skriv x 2 u = a + ib = (1, ) T + i(, 1) T, där a = R(u) och b = I(u) är koordinatvis den reella samt den imaginära delen av vektorn u. Enligt beteckningarna från kompendiets Sats 5.15 är λ 1 = i = + i 1 (dvs. α = och β = 1). Av Sats 5.15 följer att t (x 1 (t), x 2 (t)) bildar ett fundamentalsystem av lösningsfunktioner, där x 1 (t) = e t( cos(t)a sin(t)b ) = cos(t)(1, ) T sin(t)(, 1) T = (cos(t), sin(t)) T, och på liknande sätt x 2 (t) = sin(t)a + cos(t)b = (sin(t), cos(t)) T för t R. Alla lösningar är alltså x(t) = C 1 x 1 (t) + C 2 x 2 (t) = ( C 1 cos(t) + C 2 sin(t), C 1 sin(t) + C 2 cos(t) ) T, dvs. x 1 (t) = C 1 cos(t)+c 2 sin(t), x 2 (t) = C 1 sin(t)+c 2 cos(t) där C 1, C 2 R är godtyckliga konstanter och x(t) = (x 1 (t), x 2 (t)). 1

2. Lös ovanstående uppgift 4:1 med elimineringsmetoden (derivera den 1. ekvationen och substituera x 2(t) från den 2. ekvationen). Lösning: Derivera och substituera enligt anvisningen, vilket ger x 1 = x 2 = x 1. Den resulterande andra ordningens differentialekvationen har karaktäristiska ekvationen r 2 = 1, vars rötter är r 1 = i och r 2 = i. Kursen DEI ger att lösningarna är x 1 (t) = C 1 cos(t) + C 2 sin(t). Från första ekvationen i DE-systemet följer då att x 2 (t) = x 1(t) = C 1 sin(t) + C 2 cos(t). Detta är naturligtvis samma lösningar som i första uppgiften. 3. Sök ett fundamenalsystem av lösningar till det linjära homogena DEsystemet 3 2 4 x (t) = 2 2 x(t). 4 2 3 Tips: λ = 1 är en rot till det karakteristiska polynomet. Lösning: Vi börjar med att söka egenvärdena till matrisen. Den karaktäristiska ekvationen är 3 λ 2 4 2 λ 2 4 2 3 λ = 2 2 4 2 3 λ + λ 3 λ 4 4 3 λ + 2 3 λ 2 4 2 = 4(2(3 λ) 8) + λ(3 λ) 2 16λ = 24 8λ 32 16λ + 9λ 6λ 2 + λ 3 = λ 3 6λ 2 15λ 8 = (λ + 1)(λ 2 7λ 8) = (λ + 1) 2 (λ 8) =. Egenvärdena är alltså λ 1 = 1 (dubbelrot) och λ 2 = 8. Vi söker motsvarande egenvektorer. 2

Fallet λ = 1: Vi söker alltså u = (u 1,, u 3 ) R 3, u, så att 4 2 4 u 1 2 1 2 4 2 4 u 3 Detta ger villkoret 2u 1 + + 2u 3 = (eftersom alla ekvationer är densamma). Detta är ekvationen för ett plan i R 3 genom origo. Vi finner två linjärt oberoende egenvektorer på följande sätt. Välj först =, varav u 3 = u 1, så att valet u 1 = 1 ger egenvektorn u = (1,, 1) T. Välj därefter u 3 =, som ger villkoret = 2u 1. Valet u 1 = 1 ger egenvektorn v = (1, 2, ) T. Motsvarande vektorlösningar är x 1 (t) = e t u, x 2 (t) = e t v, t R. Fallet λ = 8: Vi söker u = (u 1,, u 3 ) R 3, så att 5 2 4 u 1 2 8 2 4 2 5 u 3 Detta ger det linjära ekvationssystemet 5u 1 + 2 + 4u 3 = 2u 1 8 + 2u 3 = 4u 1 + 2 5u 3 =. Genom att addera 4 gånger 1. ekvationen till den 2. ekvationen, så elimineras och kvar är villkoret 18( u 1 + u 3 ) =, dvs. u 1 = u 3. (Eliminering av från sista ekvationen leder till samma villkor.) Välj u 1 = u 3 = 2 i 1. ekvationen så att = 1. (Kontrollera att dessa val löser det ursprungliga ekvationssystemet.) Vi erhåller alltså egenvektorn z = (2, 1, 2) T, samt vektorlösningsfunktionen x 3 (t) = e 8t z. (Alternativ: gaussisk eliminering.) Matrisen är symmetrisk, så teorin garanterar att detta ger ett fundamentalsystem av lösningar. (Kontrolleras vid behov genom att beräkna motsvarande Wronskis determinant, exempelvis i punkten t = ). Konklusion: t (x 1 (t), x 2 (t), x 3 (t)) är ett fundamentalsystem av lösningar till DE-systemet. 4. Sök alla lösningar till det linjära homogena DE-systemet 3 1 1 x (t) = 1 3 1 x(t). 1 1 3 3

Tips: matrisen är symmetrisk, och det karakteristiska polynomet är p(λ) = (λ 5)(λ 2) 2. Lösning: vi verifierar först att det karakteristiska polynomet verkligen har den påstådda formen. 3 λ 1 1 1 3 λ 1 = (3 λ) 3 λ 1 1 1 3 λ 1 3 λ 1 1 1 3 λ + 1 3 λ 1 1 = (3 λ)( (3 λ) 2 1 ) 2(2 λ) = (3 λ)(2 λ)(4 λ) 2(2 λ) = (2 λ)(λ 2 7λ + 1) = (2 λ) 2 (5 λ) =. Egenvärden alltså λ = 2 (dubbelrot) och λ = 5. Vi söker motsvarande egenvektorer. Fallet λ = 5. Vi söker u = (u 1,, u 3 ) T olika -vektorn, så att 2 1 1 1 2 1 1 1 2 Motsvarande linjära ekvationssystem är u 1 u 3 2u 1 + + u 3 = u 1 2 + u 3 = u 1 + 2u 3 =. Genom att addera 2 gånger 2. ekvationen till den 1. ekvationen, erhålls villkoret 3( + u 3 ) = som ger = u 3. Välj = u 3 = 1, vilket ger u 1 = 1. Vi erhåller egenvektorn u = (1, 1, 1) T (detta kan också ses direkt från ekvationssystemet), samt vektorlösningsfunktionen t x 1 (t) = e 5t u. Fallet λ = 2. Vi söker v = (v 1, v 2, v 3 ) T, olika -vektorn, så att 1 1 1 1 1 1 1 1 1 u 1 u 3 Detta ger villkoret v 1 +v 2 +v 3 =, som är ekvationen för ett plan i R 3 genom origo. Vi kan välja (exempelvis) = och u 1 = 1, vilket ger egenvektorn 4

v = (1,, 1) T. Valen u 3 = och u 1 = 1 ger en annan (linjärt oberoende) egenvektor v = (1, 1, ) T. Motsvarande vektorlösningsfunktioner är x 2 (t) = e 2t v, x 3 (t) = e 2t z, t R. Teorin ger att (x 1, x 2, x 3 ) är ett fundamentalsystem av lösningar. 5. Sök alla lösningar till DE-systemet x 1(t) = 2x 1 (t) + x 2 (t) x 2(t) = x 1 (t) + 2x 2 (t). Lösning: DE-systemet i matrisform är ( ) ( ) ( ) x 1 2 1 x1 =. 1 2 x 2 Den karakteristiska ekvationen för motsvarande matris är x 2 (2 λ) 2 + 1 = λ 4λ + 5 =, och egenvärdena är alltså λ 1 = 2 + i och λ 2 = 2 i. För att hitta motsvarande egenvektorer låt u = (u 1, ) och betrakta ( ) ( ) ( ) ( ) i 1 u1 iu1 + u = 2 =. 1 i u 1 i Fösta ekvationen ger = iu 1 (vilket också satisfieras av den 2. ekvationen), så välj u 1 = 1 och u = (1, i)) T = (1, ) T + i(, 1) T = a + ib. (En egenvektor som motsvarar λ 2 = 2 i är v = (1, i) T, men denna behövs inte för komplexa konjugatpar.) Teorin (enkelt komplext konjugatpar, se Kompendiet sid. 75-76) ger vektorlösningsfunktionerna x 1 (t) = e 2t cos(t)(1, ) e 2t sin(t)(, 1), x 2 (t) = e 2t sin(t)(1, )+e 2t sin(t)(, 1) för t R, som bildar ett fundamentalsystem av lösningar. 5

6. Sök alla lösningar till det linjära homogena DE-systemet 1 1 x (t) = 1 2 1 x(t) 2 1 1 med matrismetoden. Kommentar: jämför med uppgift 3:3 för svaret. Lösning: Vi söker först egenvärdena. Karakteristiska polynomet är 1 λ 1 1 2 λ 1 = (1 λ) 2 λ 1 2 1 1 λ 1 1 λ + 1 1 2 1 λ = (1 λ)(2 λ)(1 + λ) (1 λ) + ( 1 λ) + 2 = (1 λ)(2 λ)(1 + λ) =. Egenvärdena λ 1 = 1, λ 2 = 1, λ 3 = 2, och vi söker motsvarande egenvektorer. För λ 1 = 1 söker vi u = (u 1,, u 3 ) T olika -vektorn, så att 2 1 1 3 1 2 1 u 1 u 3 = 2u 1 u 1 + 3 + u 3 2u 1 + Ekvationerna 1. och 3. ger villkoret = 2u 1. Välj u 1 = 1, så att u 3 = 7 från den mellersta ekvationen. Alltså u = (1, 2, 7) T duger tillsammans med motsvarande vektorlösningsfunktion t x 1 (t) = e t u. För λ 2 = 1 söker vi v = (v 1, v 2, v 3 ) T olika -vektorn, så att 1 u 1 1 1 1 = u 1 + + u 3 2 1 2 u 3 2u 1 + 2u 3 Första ekvationen ger =, och de två övriga ekvationerna är u 1 + u 3 =. Välj u 1 = 1, så att v = (1,, 1) T. Motsvarande vektorlösningsfunktion är t x 2 (t) = e t v. För λ 3 = 2 söker vi z = (z 1, z 2, z 3 ) T olika -vektorn, så att 1 1 z 1 z 1 z 2 1 1 z 2 = z 1 + z 3 2 1 3 z 3 2z 1 + z 2 3z 3 6

De 1. och 2. ekvationerna ger villkoren z 2 = z 1 och z 3 = z 1 (vilka också satisfierar den 3. ekvationen). Vi kan välja z 1 = 1 och z = (1, 1, 1) T, samt vektorlösningsfunktionen t x 3 (t) = e 2t z. Teorin (olika enkla reella egenvärden) ger att (x 1, x 2, x 3 ) är ett fundamentalsystem av lösningar till DE-systemet. Den allmänna lösningen t x(t) i vektorform är alltså x(t) = C 1 e t (1, 2, 7) T + C 2 e t (1,, 1) T + C 3 e 2t (1, 1, 1) T för t R, där C 1, C 2, C 3 R är godtyckliga konstanter. 7