Implementering av patogenreducerade blodkomponenter Linköpingsdagarna, 2015-09-22, Bengt Ekermo
Testning av blodgivare i Sverige Obligatorisk omfattning av test- Smittest: Införd: ning (enligt nu gällande regler): Syfilis 1948-1954 Vid nyanmälan och varje tappning HBsAg 1970-1972 - - anti-hiv 1 1985 anti-hiv 1+2 1991 HIV Ag/Ab 2009 - - anti-cmv 1985-1986 (p-alat 1989 Krav från plasmaköpare) anti-hbc 1991 Vid nyanmälan anti-hcv 1990-1992 Vid nyanmälan och varje tappning anti-htlv I+II 1994 Vid nyanmälan HCV-RNA 1999 Krav vid plasmafraktionering (HIV-RNA 2001 Pharmacia infört vid fraktionering)
HIV-smittade via blod/blodprodukter i Sverige t.o.m. 010630 (Källa: Smittskyddsinstitutet) 157 män varav insjuknat i AIDS: 69 60 kvinnor - - 24 4 % av alla HIV-anmälningar 5% av alla AIDS-anmälningar
Genomsnittstid från smittillfälle, tills man själv smittar med sitt blod, samt när det kan upptäckas med olika tester (Ref: Hans Gaines 2007, *Scheiblauer 2013) HIV HCV HBV Debut smittsamhet dag 4 10 14 ID-NAT 7 13 34 MP-NAT (10-20 per pool) 9,5 15,5 49 Antigentest 10,5 13,5* 59 Kombinerad test (Ag/Ab) 10,5 - - Antikroppstest 18 70 -
Antal/100.000 givare Blodgivare positiva i smittest, Sverige 6 5 4 Hep C incidens/100.000 givare 3 2 HIV incidens/100.000 givare 1 0 Hep B incidens/100.000 givare 6
Antal/100.000 nyanmälda Nyanmälda blodgivare positiva i smittest, Sverige 200 180 160 140 Hep C prevalens/100.000 nyanm. 120 100 80 60 HIV prevalens/100.000 nyanm. 40 20 0 Hep B prevalens/100.000 nyanm. 7
Log CFUs/mL Bakterietillväxt i trombocytoch erytrocytkoncentrat 10 8 6 4 +22 o 2 0 +4 o 7 14 21 28 35 42 Lagringstid (dagar)
Transfusionsassocierad sepsis (TAS) Första TAS med dödlig utgång publ. 1941 Incidens TAS på 1940-talet: 5-25% - - 1950-talet: 2,2-4,5% Har sedan dess minskat dramatiskt på grund av: 1) aseptisk teknik vid venpunktion 2) sterila, slutna blodpåsesystem 3) första blodportionen till provtagningspåse 4) kontrollerad kylförvaring
Strategier för att ytterligare reducera smittöverföring med blodtransfusioner (Harvey Alter, Oktober 1998) (Bättre givarselektion) (Bättre virusserologiska tester) Nukleinsyra-testning (NAT-screening) Patogenreducering, exempelvis med psoralen + bestrålning med UV ljus
Aktuella metoder för patogenreducering av blodkomponenter Metod Amotosalen/UVA Riboflavin/UV UVC Tillverkare Cerus Terumo Macopharma Produkt FFP Trombocyter FFP Trombocyter FFP I klinisk prövning Erytrocyter Erytrocyter Helblod Trombocyter 11
12
Fördelar/potentiella fördelar med patogenreduktion av blodkomponenter Proaktiv åtgärd, okända/ännu ej upptäckta infektiösa agens elimineras Patogenreducerad blodkomponent är att likställa med bestrålad blodkomponent, eftersom även kvarvarande leukocyter i blodkomponenten inaktiveras. Redan införda tester kan avvecklas Blodgivarurval kan breddas 13
Potentiella nackdelar med patogenreduktion av blodkomponenter (teknikberoende) Relativ förlust av celler och påverkad funktionalitet Risk för kvarvarande infektionsrisk när antalet mikroorganismer överstiger metodens validerade förmåga till patogenreduktion Fungerar ej med vissa patogener: virus som saknar lipidhölje (ex. Hepatit A virus), sporbildande bakterier För närvarande hög kvot kostnad/nytta 14
Vad är hälsoekonomi? Ekonomiska principer applicerade på hälso- och sjukvården Vetenskapen som förknippas med frågor relaterade till fördelning av begränsade resurser för att förbättra hälsan (The science concerned with issues related to allocation of scarce resources to improve health )» A J Culyer
Kostnadseffektivitetsprincipen vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.