2012-05-23 Strategi för energieffektivisering Uppföljning 2011
Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2011, Höörs kommun Sida 2 av 32
Innehåll Inledning... 5 Energianvändning i byggnader... 6 Energianvändning 2009-2011... 6 Kommunägda fastigheter... 7 Höörs Fastighets AB... 7 Höörs Byggnads AB... 9 Höörs Industribyggnads AB... 10 Bränslemix fjärrvärme... 10 Energianvändning transporter... 11 Höörs kommuns fordonspark... 11 Totalt inköpt drivmedel Höörs kommun... 11 Fordon och transporter HFAB-koncernen... 12 Uppföljning av bränsleförbrukning... 12 Energianvändning transporter... 13 Körsträckor 2009-2011 Höörs kommun... 14 Resor i tjänsten med egen bil... 14 Med kollektivtrafiken inom Skåne... 15 Med fjärrtåg och flyg... 15 Övrig dieselanvändning fiskebåt Ringsjön... 15 Nuläge övrig energianvändning... 16 VA-verksamhet... 16 Gatubelysning... 16 Uppföljning mot angivna mål... 17 Projektmål Strategisk energieffektivisering i Höörs kommun... 17 Kommunala mål för Höörs kommun... 18 Övergripande kommunala mål... 18 Vision 2025... 18 Mål enligt Energimyndighetens föreskrifter... 19 Effektmål för byggnader... 19 HFAB-koncernen... 19 Kommunägda byggnader... 20 Effektmål för fordon och transporter... 20 Höörs kommun... 20 Status 2011 mål för fordon och transporter Höörs kommun... 21 HFAB-koncernen... 22 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2011, Höörs kommun Sida 3 av 32
Effektmål för övrig energianvändning... 23 Gatubelysning... 23 VA-verksamhet... 23 Åtgärdsarbetet... 24 Status åtgärd 2 och 4... 24 Handlingsplanens åtgärder status 2011... 25 Fortsatta prioriteringar 2012... 30 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2011, Höörs kommun Sida 4 av 32
Inledning Detta dokument är 2011 års uppföljning av arbetet med energieffektivisering i Höörs kommun. Arbetet har sin utgångspunkt i Strategi för energieffektivisering, Höörs kommun 2010 2014 och denna uppföljning är ett komplement till strategin och en redovisning av arbetet som kommer att uppdateras årligen. Denna version av uppföljningen som gäller åren 2009-2011 innehåller: En sammanställning av kommunens energianvändning Uppföljning mot angivna mål Redovisning av åtgärdsarbetet 2011 Fortsatta prioriteringar för 2012 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2011, Höörs kommun Sida 5 av 32
Energianvändning i byggnader Höörs kommun äger till 100 % Höörs fastighets AB (HFAB) som i sin tur till 100 % äger Höörs Bostads AB (HBAB) och Höörs industribyggnads AB (HIBAB). Kommunen har också ett mindre fastighetsbestånd i eget ägande. Ägarstrukturen och storleken på fastighetsbestånden framgår av figuren nedan. Utöver de ägda byggnaderna finns ett litet antal förhyrda lokaler för kommunal verksamhet hos externa fastighetsägare. Höörs Kommun Höörs Fastighets AB Eget ägande Hyrda lokaler Höörs byggnads AB Höörs Industribyggnads AB Bostäder 35 576 m 2 BOA + LOA Lokaler 55 186 m 2 BRA Lokaler 5 751 m 2 LOA Lokaler 6 498 m 2 BRA?? m 2 Figur 1, Fastigheter Höörs kommun Ytorna gäller för 2011 och är exklusive ytor som hyrs ut med kallhyra eller ytor där ingen energianvändning finns, t.ex. ouppvärmda ytor. Energianvändning 2009-2011 I nulägesanalysen av energianvändningen 2009 i Höörs kommuns och HFAB:s byggnader som färdigställdes under våren 2011 gjordes följande sammanställning av totala ytor och energianvändning, som redovisades till Energimyndigheten. För 2010 och 2011 har mer korrekta och detaljerade uppgifter kunnat sammanställas vilket redovisas i följande avsnitt tack vare det strategiska energiarbetet. Tabell 1, Energianvändning 2009, Höörs kommun Energianvändning 2009 Höörs kommun Höörs Fastighets AB Höörs Byggnads AB Totalt Total yta m 2 * 3 718 59 243 37 023 99 984 Energikostnad [kr] 202 810 7 741 037 4 122 100 11 795 946 Olja [m3] 0 63 0 63 Pellets [MWh] 0 642 0 642 Fjärrvärme [MWh] 0 3 782 5 165 8 947 El [MWh] 225 4 793 1 022 6 040 *För Höörs Byggnads AB gäller m 2 BOA+LOA, för övriga m 2 BRA. Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2011, Höörs kommun Sida 6 av 32
Kommunägda fastigheter Det kommunalt ägda beståndet av fastigheter är relativt litet sedan mitten av 2009 då de flesta kommunala byggnaderna övergick i Höörs Fastighets AB:s ägo. I byggnadsbeståndet finns bland annat idrottsplatser och badplatser. I tabellen nedan visas total energianvändning och total yta (ytor utan energianvändning exkluderade). Värdena är inte normalårskorrigerade. Tabell 2, Energianvändning kommunägda fastigheter 2009-2011 2009 2010 2011 Yta [m2 BRA] 6498 6498 6498 El [kwh] 528 340 522 295 570 683 Energi per yta [kwh/m2] 81,3 80,4 87,8 Höörs Fastighets AB Höörs Fastighets AB (HFAB) äger och förvaltar lokaler för kommunal verksamhet, bland annat skolor och förskolor. Den totala energianvändningen uppgår till drygt 9 miljoner kwh och energianvändningen per kvadratmeter bruksarea (m 2 BRA) har minskat mellan 2010 och 2011. Under 2011 gjordes en omförhandling av hyresavtalen mellan kommunen och HFAB till uthyrningen med varmhyra vilket är en viktig förutsättning för att HFAB ska kunna göra långsiktiga investeringar för energieffektivisering. Tabell 3, Energianvändning 2010-2011 HFAB HFAB 2010 2011 Total yta [m2 BRA] 55 186 55 186 Olja [kwh] 642 673 502 961 Fjärrvärme [kwh] 3 579 874 3 845 422 Pellets [kwh] 922 207 814 497 Elvärme [kwh] 16 664 28 370 El övrigt [kwh] 4 080 398 3 890 409 Summa energi [kwh] 9 297 002 9 136 845 Energi per yta [kwh/m2 BRA] 168,5 165,6 Diagrammet på nästa sida visar energianvändningen per kvadratmeter för varje fastighet i HFAB:s bestånd. Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2011, Höörs kommun Sida 7 av 32
300,0 Energianvändning per kvadratmeter 2010 2011 HFAB 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Olja 2010 [kwh/m2] Olja 2011 [kwh/m2] Fjärrvärme 2010 [kwh/m2] Fjärrvärme 2011 [kwh/m2] Pellets 2010 [kwh/m2] Pellets 2011 [kwh/m2] Elvärme 2010 [kwh/m2] Elvärme 2011 [kwh/m2] El övrig 2010 [kwh/m2] El övrig 2011 [kwh/m2] Diagram 1, Energianvändning per kvadratmeter 2010-2011 HFAB
Höörs Byggnads AB Höörs Byggnads AB äger och förvaltar flerbostadshus i kommunen, med en total yta av ca 35 500 kvadratmeter bostadsyta plus lokalyta. Den normalårskorrigerade energianvändningen är ca 6 miljoner kwh år 2011. Tabell 4, Energianvändning HBAB 2010-2011 HBAB 2010 2011 Total yta [m2 BOA+LOA] 35 576 35 576 Olja [kwh] 0 0 Fjärrvärme [kwh] 4 701 488 4 814 489 Pellets [kwh] 0 0 Elvärme [kwh] 367 406 420 300 El övrigt [kwh] 731 471 735 749 Summa energi [kwh] 5 835 941 6 006 114 Energi per yta [kwh/m2 BOA+LOA] 164,0 168,8 Diagrammet nedan visar normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter för varje fastighet i HBAB:s byggnadsbestånd. 350,0 Energianvändning per kvadratmeter 2010 2011 HBAB 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Olja 2010 [kwh/m2] Olja 2011 [kwh/m2] Fjärrvärme 2010 [kwh/m2] Fjärrvärme 2011 [kwh/m2] Pellets 2010 [kwh/m2] Pellets 2011 [kwh/m2] Elvärme 2010 [kwh/m2] Elvärme 2011 [kwh/m2] El övrig 2010 [kwh/m2] El övrig 2011 [kwh/m2] Diagram 2, Energianvändning per kvadratmeter 2010-2011 HBAB Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 9 av 32
Höörs Industribyggnads AB Höörs Industribyggnads AB äger ett antal lokalfastigheter med en total yta av 11 089 kvadratmeter lokalarea. För två av fastigheterna står HIBAB för energikostnaderna och i övriga är det hyresgästen som betalar energikostnaderna. I tabellen nedan visas energianvändning och ytor för de två byggnader där HIBAB står för energikostnaderna. Energianvändningen per kvadratmeter har minskat mellan år 2010 och 2011. Tabell 5, Energianvändning HIBAB 2010-2011 HIBAB 2010 2011 Total yta [m2 BOA+LOA] 5 751 5 751 Fjärrvärme [kwh] 477 179 461 702 El [kwh] 405 729 375 213 Summa energi [kwh] 882 908 836 915 Energi per yta [kwh/m2 BOA+LOA] 153,5 145,5 Bränslemix fjärrvärme Fjärrvärmeproduktion i Höörs Kommun ägs och drivs och Rindi Energi AB. I produktionen används till största delen träflis med gasol som spetsvärme. Ingående bränslen i produktionen för år 2008-2011 visas i diagrammet nedan. Andelen förnybart bränsle har ökat från 84 % år 2009 till 94 % år 2011 %. [MWh/år] Bränslemix fjärrvärmeproduktion 2008 2011 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Gasol [MWh] Flis [MWh] 5 000 0 2008 2009 2010 2011 Diagram 3, Bränslemix fjärrvärme Höörs kommun 2008-2011 Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 10 av 32
Energianvändning transporter Höörs kommuns fordonspark Höörs kommuns ägda och leasade fordon år 2009-2011 framgår av tabellen nedan. Antal personbilar och lätta lastbilar (<3,5 ton), samt dessa fordons körsträckor och drivmedelförbrukning skall årligen rapporteras till Energimyndigheten. De kommunalägda bolagens bilar ingår ej i denna tabell. Tabell 6, Fordon per typ och drivmedel 2009-2011 Drivmedel År Personbil Lätt lastbil Lastbil Motorredskap Mc Traktor Summa Bensin 2009 45 11 1 57 2010 41 8 1 1 51 2011 32 6 1 1 40 Diesel 2009 8 13 11 4 11 47 2010 12 12 9 4 10 47 2011 18 15 9 4 11 57 Miljöbil* 2009 4 4 2010 4 4 2011 2 2 Totalt alla drivmedel 2009 57 24 11 5 0 11 108 2010 57 20 9 5 1 10 102 2011 52 21 9 5 1 11 99 *Miljöbilar; 1 st elhybrid, övriga etanol. Totalt inköpt drivmedel Höörs kommun Höörs kommun köpte under åren 2009 till 2011 in följande mängder drivmedel för fordon. Alla drivmedel är omräknade till energi [kwh] för ökad jämförbarhet. I kategorin Övrigt ingår bland annat traktorer och arbetsmaskiner. Tabell 7, Energianvändning i fordon 2009-2011 Bensin Diesel E85 Fordonstyp År [kwh] [kwh] [kwh] Totalt [kwh] Personbilar 2009 492 379 47 841 15 252 555 473 Förändring från 2009 [%] 2010 434 848 151 542 19 796 606 186 +9,1% 2011 439 481 177 365 12 571 629 417 +13,3% Lätta lastbilar 2009 45 896 326 664 0 372 560 2010 46 629 304 978 0 351 607 5,6% 2011 36 109 204 584 0 240 692 35,4% Tunga lastbilar 2009 0 87 731 0 87 731 2010 0 86 559 0 86 559 1,3% 2011 0 94 691 0 94 691 +7,9% Övrigt 2009 1 118 88 983 0 90 101 2010 0 138 724 0 138 724 +54,0% 2011 1 716 211 775 0 213 491 +136,9% Alla fordon 2009 539 393 551 220 15 252 1 105 865 2010 481 478 681 803 19 796 1 183 077 +7,0% 2011 477 307 688 414 12 571 1 178 291 +6,5% Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 11 av 32
Fordon och transporter HFAB-koncernen HFAB-koncernen hade under 2011 fjorton fordon som sammanlagt rullade 133 580 kilometer. I tabellen nedan anges total bränsleförbrukning och energieffektivitet i HFAB:s fordon. Tabell 8, Fordon, bränsleförbrukning och körsträcka 09-11 2011 Antal fordon [st] 14 Bensin [liter] 10 329 Diesel [liter] 3 470 Energianvändning [kwh] 126 243 CO2 från drivmedel [kg] 26 609 Körsträcka [km] 133 580 Energieffektivitet [kwh/km] 0,95 Utsläpp [g CO2/km] 199 Uppföljning av bränsleförbrukning I kommunens används ett system för tankning av bilar där varje bil har ett eget tankkort avsett att används endast för denna bil. Tack vare denna lösning finns det en bra översikt över den årliga bränsleförbrukningen per fordon. En förutsättning för detta är givetvis att det finns bra rutiner för att efterleva detta system så att rätt bil tankas med rätt kort. Från och med år 2011 ingår även HFABkoncernens fordon i detta system för tankning. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 12 av 32
Energianvändning transporter Diagrammet nedan visar inköpta mängder bränsle för år 2009-2011 uppdelat per fordonskategori. Bränslevolymer har omräknats till kwh för ökad jämförbarhet. Gäller enbart kommunen, inte HFAB. [kwh] 700 000 600 000 500 000 400 000 Inköpt bränsle [kwh] 300 000 200 000 100 000 0 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar Övrigt Diagram 4, Inköpt bränsle kommunens fordon 2009-2011 Bensin Diesel Etanol Diagrammet nedan visar årliga koldioxidutsläpp uppdelat per fordonskategori baserat på respektive mängd inköpt bränsle. Gäller kommunens fordon, ej HFAB. 180 000 CO2 utsläpp fordonsbränsle [kg CO2] 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar Övrigt Diagram 5, CO2-utsläpp kommunens fordon 2009-2011 Bensin Diesel Etanol Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 13 av 32
Körsträckor 2009-2011 Höörs kommun Tabell 9, Körsträcka 2009-2011 Körsträcka personbilar och lätta lastbilar 2009* 1 259 461 2010* 1 311 584 2011 719 540 *Uppskattade utifrån bedömda snittförbrukningar (l/mil) Totala körsträckor för kommunens personbilar och lätta lastbilar var 2011 719 540 km och denna uppgift bygger på faktiska mätaravläsningar. Uppgifterna för 2009 och 2010 uppskattades utifrån bedömda snittförbrukningar som anges i tabellen nedan. Förändringen under 2009-2011 enligt tabellen ovan kan alltså både bero på en felaktig uppskattning och på faktiskt minskad bilkörning i kommunen. Tabell 10, Uppskattad körsträcka 2009-2010, Höörs kommun Uppskattad körsträcka Personbilar Lätta lastbilar År 2009 2010 2009 2010 Bensin [l] 55 076 48 641 5 134 5 216 Medelförbr. [l/mil] 0,80 0,80 0,90 0,90 Sträcka [km] 688 450 608 009 57 042 57 954 Diesel [l] 4 897 15 511 33 435 31 216 Medelförbr. [l/mil] 0,70 0,70 0,80 0,80 Sträcka [km] 69 954 221 585 417 942 390 197 Etanol [l] 2 347 3 046 Medelförbr. [l/mil] 0,90 0,90 Sträcka [km] 26 073 33 839 Km totalt 784 476 863 434 474 985 448 150 Resor i tjänsten med egen bil Körning i tjänsten med privat bil år 2011 uppgår till ca 82 500 kilometer. Detta kan jämföras med den totala körsträckan för ägda och leasade bilar som 2011 var ca 720 000 km. Uppgifterna om körning med privat bil i tjänsten för 2009 och 2010 bygger på uppgifter för en av årets månader som sedan skalats upp för att motsvara ett helt år. Därför är det inte möjligt att dra några säkra slutsatser om förändringar under perioden 2009 2011. Uppgifterna gäller för kommunen exklusive bolagen. Tabell 11, Körsträcka privatbilar Körsträcka [km] 2009 97 310 2010 82 012 2011 82 454 Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 14 av 32
Med kollektivtrafiken inom Skåne Höörs kommun tillhandahåller ett antal kollektivtrafikkort som anställda får använda för resor i arbetet inom Skåne. I tabellen visas en kalkyl för användandet av dessa kort och vilka effekter det medfört i sänkta kostnader och minskad miljöpåverkan. Antaganden för kalkylen är att en typisk genomsnittlig resa går till Lund. Kalkylkostnad för motsvarande bilresor bygger på att alternativet till resande med kollektivtrafikkort är att resa i privat bil. Tabell 12, Kollektivtrafikresor i tjänsten 2009-2011 Kalkyl resor med kollektivtrafik 2009 2010 2011 Kort utlånat [antal dagar] 765 882 928 Kostnad kollektivtrafikkort [kr] 40 650 kr 38 000 kr 41 230 kr Kalkylkostnad motsv. bilresor [kr] 189 053 kr 217 967 kr 229 257 kr CO 2 utsläpp tågresor [kg CO 2 ] 0,01 0,012 0,012 CO 2 utsläpp motsv. bilresor [kg CO 2 ] 11 084 12 779 13 445 Besparing [kr] 148 403 kr 179 967 kr 188 027 kr Minskade utsläpp [kg CO 2 ] 11 084 12 779 13 445 Att använda kollektivtrafikkorten istället för att köra bil har enligt denna kalkyl inte bara varit en bra ekonomisk affär utan också inneburit en besparing av ca 13,5 ton CO 2. Med fjärrtåg och flyg Resor med flyg har minskat kraftigt under perioden 2009-2011, vilket har medfört en minskad miljöpåverkan. Tabell 13 nedan visar att flyg är både mer energikrävande och en större orsak till utsläpp av koldioxid än tåg. Genom att ersätta flygresor med tåg när det är praktiskt möjligt finns det goda möjligheter att minska både energianvändning och koldioxidutsläpp som orsakas av resor. Tabell 13, Resor med flyg och fjärrtåg Höörs kommun 2009-2011 Flygresor Tågresor År 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Personresor [st] 77 142 46 153 155 177 Sträcka [km] 131 316 223 560 33 065 54 438 61 335 71 195 Energi [kwh] 52 610 86 188 21 492 5 444 6 134 7 120 CO2 [kg] 13 941 22 856 5 654 0,009 0,010 0,011 Övrig dieselanvändning fiskebåt Ringsjön I syfte att förbättra den ekosystemmässiga sammansättningen av förekommande fiskarter i Ringsjön pågår selektivt trålfiske i Ringsjön i kommunens regi. Dieselanvändningen för detta fiske för 2009 och 2010 framgår av tabellen nedan. Sammanställning av uppgifter för år 2011 har inte varit möjlig i denna uppföljningsrapport. Tabell 14, Dieselanvändning fiskebåt Ringsjön 2009-2010 Fiske Ringsjön Diesel [liter] 2009 7 105 2010 8 943 Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 15 av 32
Nuläge övrig energianvändning Vatten och avloppsverksamhet och gatubelysning är energikrävande verksamheter och under 2011 har dessa verksamheter tillsammans använt ca 3,9 miljoner kwh el. VA-verksamhet Tabellen nedan visar den totala elanvändningen i VA-verksamheten. Tabell 15, Elanvändning VA-verksamhet 2009-2011 VA verksamhet El [kwh] 2009 2 163 000 2010 2 323 000 2011 2 334 000 Gatubelysning Tabellen nedan visar den totala elanvändningen till gatubelysningen i kommunen. Tabell 16, Elanvändning gatubelysning 2009-2011 Gatubelysning El [kwh] 2009 1 477 000 2010 1 622 000 2011 1 550 000 Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 16 av 32
Uppföljning mot angivna mål Inom ramen för arbetet med strategisk energieffektivisering har ett antal målsättningar angetts. Utvecklingen mot att nå dessa målsättningar följs upp inom ramen för denna årliga uppföljning. Dessutom redovisas viss uppföljning av andra relevanta mål som satts för kommunen. Projektmål Strategisk energieffektivisering i Höörs kommun Kommunens projektmål är att under perioden 2010-2014 åstadkomma en större förståelse för energieffektiviseringens nytta och väsen på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minskande kostnader åstadkoms. Målen är bland annat att: 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet 2. Starta processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning 3. Att delta i projektet MILOU 2 med målet att införa energieffektivitetsaspekter m.m. i upphandling och anskaffningsprocesserna 4. Att delta i Energikontorets utvecklingsprojekt och länsstyrelsens nätverksträffar inom projektet 5. Att 2011 till Energimyndigheten redovisa kommunens mål i MWh och procent för år 2014 samt 2020. 6. Att årligen till Energimyndigheten redovisa efterfrågade uppgifter om kommunens totala mängd köpt energi i MWh 7. Att arbeta för ett tankställe för biogas inom kommunen 8. Info och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. Uppföljning Projektmålen följs upp i den årliga uppföljningen och vid projekttidens slut 2015. Under 2011 har det pågått arbete med målen 1, 2, 4, 5 och 6, medan målen 3 och 8 bara har nått planeringsfasen. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 17 av 32
Kommunala mål för Höörs kommun Övergripande kommunala mål När det gäller energieffektivisering inom den kommunala organisationen och dess bolag, som detta projekt omfattar, berörs följande tidigare författade måldokument: Lokala miljömål för Höörs kommun (antagna av kommunfullmäktige 2008-01-31) Mål 1A. Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens personbilpark skall för 2009 vara 50 % samt från 2010 100 %. Mål 1B. Utsläpp av koldioxid/invånare i Höörs kommun ska till 2015, som medelvärde, ha minskat jämfört med basåret 1990. Mål 1C. Minska energiåtgången per m 2 i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. Mål 1D. Snarast värms samtliga fastigheter som ägs av kommunen och de kommunala fastighetsbolagen upp med förnyelsebar energi. Mål 15E. En ökad del av den använda energin ska baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från uppvärmning skall begränsas. De lokala miljömålen ska revideras för att antas och börja gälla från och med år 2012. Uppföljning. Mål 1A. Målet uppnåddes inte för 2009 och 2010. Ett nytt mål för andel miljöfordon har angetts under Effektmål för fordon och transporter Höörs kommun Mål 1B: Utsläpp av koldioxid/invånare följs inte upp inom ramen för denna uppföljningsrapport, men bör anses vara en övergripande ambition med arbetet. Mål 1C, 1D och 15E: Arbete mot målen sker löpande vilket presenteras på flera ställen i denna uppföljningsrapport. Vision 2025 I samband med arbetet med kommunal översiktsplan antogs en vision för Höörs kommun år 2025. I visionen formuleras ett antal punkter som är viktiga framtidsfrågor för kommunen, bland annat Hållbar utveckling, vilket i visionen definieras som: Hållbar utveckling innebär att vi tänker på miljö, ekonomi och det sociala ansvaret och agerar långsiktigt. Att agera långsiktigt i syfte att främja god ekonomi och miljö är själva kärnan i allt energieffektiviseringsarbete. Det strategiska arbetet med energieffektivisering bidrar därför till arbetet i enlighet med Vision 2025. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 18 av 32
Mål enligt Energimyndighetens föreskrifter Enligt Energimyndighetens föreskrifter för det statliga stödet för energieffektivisering krävs att kommunen anger målsättningar för kommunens totala verksamhet i totalt använd energi till byggnader och transporter jämfört med basåret 2009. Med hänsyn till detta sätter kommunen följande mål: Tabell 17, Målsättning för köpt energi i byggnader och transporter enligt Energimyndighetens föreskrifter Målsättning för total tillförd energi (basår 2009) Minskning till år 2014 Byggnader 3 % 5 % Transporter 3 % 5 % Minskning till år 2020 Uppföljning av målen sker i samband med den årliga inrapporteringen till Energimyndigheten. Total köpt energi, rapporterad till Energimyndigheten 2009 2011 Byggnader [MWh] 16 256 14 951 Transporter [MWh] 927 996 Dessa mål gäller total tillförd energi i kommunens byggnader och transporter och följs upp i och med den årliga redovisningen till Energimyndigheten. Utveckling mot dessa mål kan till stor del påverkas av förändringar i storleken på det kommunala fastighetsbestånd eller transportbehovet i den kommunala verksamheten. Mål som tydligare visar energieffektiviteten i den kommunala verksamheten följer nedan. Effektmål för byggnader HFAB-koncernen HFAB-koncernen följer målsättningen som satts inom ramen för Sveriges allmännyttiga bostadsföretags (SABO) energiutmaning Skåneinitiativet. Målet som satts inom Skåneinitiativet är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007 Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument och genom rapportering till SABO. Målet är ursprungligen tänkt att gälla enbart för bostäder, men HFAB har beslutat att målet skall gälla alla koncernens byggnader. HFAB-koncernen har också som målsättning att fasa ut användning av olja för uppvärmning. Målet är: 2. Senast vid slutet av år 2016 skall alla byggnader som använder olja som primär uppvärmning vara konverterade till förnybart bränsle. 3. Senast vid slutet av år 2020 skall all användning av olja för uppvärmning även för spetsvärme och/eller reservändamål vara ersatt med förnybart bränsle. Status HFAB-koncernens mål år 2011 Mål 1: För HFAB har normalårskorrigerade energianvändning per kvadrat meter minskat från 168,5 kwh/m 2 år 2010 till 165,6 kwh/m 2 år 2011, vilket är en minskning på 1,7 % mellan dessa år. För HBAB har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter ökat från 164,0 kwh/m 2 år 2010 till 168,8 kwh/m 2 år 2011, vilket är en ökning på 2,9 % mellan dessa år. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 19 av 32
För HIBAB har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter minskat från 153,5 kwh/m 2 år 2010 till 145,5 kwh/m 2 år 2011, vilket är en minskning på 5,2 % mellan dessa år. Dessa förändringar mellan år 2010 och 2011 får ses som indikationer på utvecklingen mot målet. Enligt målformuleringen ska energianvändningen jämföras med år basåret 2007. Uppgifter om energianvändningen per kvadratmeter år 2007 saknas i denna uppföljningsrapport och därför kan målet för närvarande inte följas upp helt enligt målskrivningen. Mål 2 och 3: År 2011 fanns fem oljepannor i HFAB:s byggnadsbestånd, varav två används som tillskottvärme vid effekttoppar och/eller som reservaggregat. Kommunägda byggnader För de kommunägda byggnaderna gäller samma målsättning för energieffektivisering som för HFAB, alltså Skåneinitiativets mål, som är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007 Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument. Status, målsättning de kommunägda byggnaderna Mål 1: Energianvändningen per kvadratmeter i de kommunägda byggnaderna har ökat från 81,3 kwh/m 2 år 2009 till 87,8 kwh/m 2 2011, vilket är en ökning på ca 8 %. Dock är energianvändningen inte normalårskorrigerad vilket ger att en viss del av förändringen kan bero på skillnader i medeltemperaturer mellan olika år. Effektmål för fordon och transporter Höörs kommun För Höörs kommun är målen att 1. Alla personbilar som köps in eller leasas av kommunen skall vara miljöbilar och andelen bilar som drivs med förnybara drivmedel eller el ska öka. 2. Energieffektiviteten i kommunens fordon ska kontinuerligt förbättras genom inköp eller leasing av bränslesnåla fordon. 3. Andelen förnybara drivmedel och/eller el som drivmedel till personbilar och lätta lastbilar skall öka i den kommunala fordonsparken och utgöra minst 15 % vid utgången av år 2015 och 100 % vid utgången av år 2020. 4. Andelen resor i tjänsten med bil skall minska till förmån för resor med kollektivtrafik i tjänsten. Mål 1; mäts som andel av nyanskaffade bilar som är miljöbilar enligt regeringens definition och bilar som drivs med förnybara bränslen eller el. Mål 2; kan mätas som bränsleförbrukning l/mil, kwh/km alternativt g CO2/km. Mål 3; mäts som andel energi i köpt drivmedel som är förnybart. Mål 4; mäts genom uppföljning av körda kilometer med bil och resor med kollektivtrafik. Målen följs upp i den årliga uppföljningen av denna strategi. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 20 av 32
Status 2011 mål för fordon och transporter Höörs kommun Mål 1: Alla nya personbilar som köptes in eller leasades till den kommunala fordonsparken år 2011 var miljöbilar. Mål 2: Den genomsnittliga energieffektiviteten i Höörs kommuns personbilar och lätta lastbilar år 2011 var 163,7 g CO2/km, (motsvarar en bränsleförbrukning på 0,66 liter mil). Målet följs upp i jämförelse med kommande år. Mål 3: År 2011 tankades 1 934 liter E85 vilket motsvarar 2,3 % av energiinnehållet i allt bränsle som använts i personbilar och lätta lastbilar 1. Andelen har minskat något jämfört med år 2009 då andelen var 2,7 %. Mål 4: Användningen av kollektivtrafik har ökat under 2009 till 2011. År 2009 var kollektivtrafikkorten utlånade 765 gånger och år 2011 928 gånger. Körning i tjänsten med privat bil har minskat med ca 15 % (se Tabell 11). 1 Beräknat enligt den något förenklade beräkningsförutsättningen att E85 är 100 % förnybart och att bensin och diesel är 100 % fossilt. I verkligheten innehåller E85 innehåller 15 % bensin (sommarkvalité) och bensin och diesel innehåller ca 5 % förnybart bränsle. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 21 av 32
HFAB-koncernen För HFAB-koncernen gäller följande antagna policy som rör fordon och transporter. Fordonspolicy med användarinstruktioner Antagen av styrelsen i HFAB, HBAB och HIBAB den 2011-09-15 Rese- och representationspolicy Antagen i styrelsen för HFAB, HBAB och HIBAB 2012-02-23 I dessa policydokument anges riktlinjer med fokus på bland annat miljöpåverkan, ekonomi och säkerhet vid resor och transporter. Dessutom finns riktlinjer om vilka fordon skall som skall köpas eller leasas. Fordonspolicy med användarinstruktioner Enligt fordonspolicy ska anskaffning av nya fordon föregås av en behovsanalys som visar vilken typ av fordon som bäst möter behovet. Om behovsanalysen visas på behov av (nya) fordon så gäller följande riktlinjer för vilken typ av fordon som ska väljas: I första hand ska miljöbil väljas, i annat fall ska det nya fordonet ha en bränsleförbrukning som är 10 % lägre än det fordon som ersätts. Med miljöbil menas fordon som klarar kraven i regeringens definition. I första hand ska fordon som drivs med förnybara bränslen väljas, biogas, etanol eller elhybrid. I andra hand väljs etanol (E85) och diesel med partikelfilter och i sista hand bensin, under förutsättning att tankstation finns där verksamheten bedrivs. Fordonspolicyn beskriver också följande prioritering av transportmedel vid resor i arbetet. I första hand ska bilpoolen användas eller bolagets cykel om resan understiger fem kilometer. Tjänsteresa med egen bil ska godkännas i förväg av närmsta chef och ersättningen följer kollektivavtalet. Rese- och representationspolicy I policyn för resor och representation finns bland annat följande formulering om prioritering av färdsätt vid resor i arbetet. Vid tjänsteresa ska det färdsätt väljas som med hänsyn till restid, miljö och total kostnad är mest effektivt. Ett av de övergripande målen i HFAB är att minska miljöpåverkan därför ska hänsyn till miljön prägla valet av resealternativ. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 22 av 32
Effektmål för övrig energianvändning Gatubelysning För energianvändning (el) i gatubelysning är målet att: 1. Den totala årliga elanvändningen i gatubelysning minskar under perioden från och med år 2009 till och med år 2014. Målet kan med möjligt med fördel mätas som elanvändning (kwh) till gatubelysning per totalt antal ljuskällor per år. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning till gatubelysning. Målet följs upp inom ramen för den årliga uppföljningen av denna strategi. Status 2011: Den årliga elanvändningen till gatubelysning har ökat med ca 5 % från 2009 till 2011. VA-verksamhet 1. Den totala årliga elanvändningen i VA-verksamheten minskar under perioden från och med 2009 till och med 2014. Målet kan, om möjligt, med fördel mätas i förhållande till verksamhetens omfattning t.ex. som total årlig elanvändning per årligen levererat dricksvatten och årligen behandlat avloppsvatten. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning i VA-verksamheten. Status 2011: Den årliga elanvändningen i VA-verksamheten har ökat med ca 8 % från 2009 till 2011. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 23 av 32
Åtgärdsarbetet Åtgärder enligt förordning (2009:893) Enligt Energimyndighetens föreskrifter för statligt stöd till energieffektivisering skall kommunen åta sig att genomföra minst två av de åtgärder som finns beskrivna i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Energieffektiva åtgärder för myndigheter enligt (2009:893) är: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Höörs Kommun har valt att genomföra åtgärd 2 och 4 under stödperioden. Status åtgärd 2 och 4 I Höörs kommun finns en inköpsgrupp med representanter från varje sektor. Gruppen samordnas av kommunens inköpssamordnare. Många av de större upphandlingarna görs i samverkan med en grupp av sex kommuner i närområdet. För upphandling av fordon har kommunen tillsammans med de andra kommunerna i samverkansgruppen utarbetat en särskild upphandlingsmodell. Modellen bygger på att man har tecknat ett flerårigt ramavtal med fem fordonsleverantörer. En årlig avropsförfrågan går till dessa leverantörer som har att möta krav på fordonsstorlekar, energieffektivitet och drivmedel. Detta gynnar möjligheterna att för kommunen att kunna anskaffa miljövänliga och energieffektiva fordon på en marknad i snabb förändring. Konkurrensutsättningen under 2011 har gett möjlighet att köpa elbilar och biogasbil i miniklassen. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 24 av 32
Handlingsplanens åtgärder status 2011 1.1 Samverkan Att i tillämpliga delar av arbetet samverka med andra kommuner och/eller organisationer för att utbyta erfarenheter, lära av varandras styrkor och jämföra arbetssätt och resultat i arbetet med energieffektivisering. 2011-2014 Arbetsgruppen Kunskapsutbyte och synergieffekter av aktiva samarbeten. Deltagande i nätverksträffar, kommunövergripande samarbetsprojekt, eller liknande. Antal (och beskrivning av de) samverkansformer som kommunen är aktiv inom. Status: pågående Exempel på former för samverkan EE-nätverket (Nätverket för energieffektivisering i skånska kommuner och landsting) som är ett nätverk där de flesta skånska kommuner och Region Skåne ingår. EE-nätverket drivs av Länsstyrelsen i Skåne och Energikontoret Skåne i samverkan. Höörs kommun deltar i nätverkets aktiviteter, såsom nätverksträffar, workshops och utbildningar. HBAB deltar i Skåneinitiativet som är en ambitiös energieffektiviseringssatsning och ett nätverk inom SABO. Genom Kommunförbundet Skåne bedrivs ett antal nätverk för kommunala fastighetschefer, tekniska chefer och VA-chefer där kommunen deltar. Kommunen deltar i arbetet med Skånes färdplan för biogas och kommer under de närmaste åren bidra med insatser för att underlätta kunskap om biogaspotentialen i kommunen samt etablering av tankställen i kommunen. Syftet är att bl.a. att minska fossilenergiberoendet. Många av de större upphandlingarna görs i samverkan med en grupp av sex kommuner i närområdet. 2.1 Energiuppföljning byggnader Åstadkomma en bättre uppföljning av energianvändning i kommunens och de kommunala bolagens byggnader, med en detaljering som tillåter att visa den specifika energianvändningen för varje byggnad årsvis. Start 2011 HFAB, teknisk sektor samt kommunens fastighetsstrateg var för sig Bättre uppföljning av energianvändningen i byggnaderna. Identifiering av vilka byggnader som har högst specifik energianvändning samt högre medvetenhet kring förändringar i byggnaderna över tid. Redovisning av specifik energianvändning per byggnad årsvis. Status: Genomförd HFAB-koncernen har bra tekniska system för energiuppföljning av sina byggnader. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 25 av 32
2.2 Fossilbränslefri uppvärmning Utreda möjligheten att konvertera kommunala byggnader som värms med fossila bränslen till uppvärmning från förnybara energikällor. Start 2011 HFAB samt teknisk sektor var för sig Minskad miljöpåverkan från uppvärmning samt ökad energieffektivitet i kommunala byggnader. Redovisningen av tidplan för konvertering av de byggnader som i dagsläget värms med fossila bränslen samt uppföljning av genomförda konverteringar. Status: pågående En förskola har förberetts för byte från uppvärmning med olja till pellets. 2.4 Tekniska effektiviseringsåtgärder Genomföra besiktningar av de kommunala byggnaderna för att identifiera möjliga tekniska energieffektiviseringsåtgärd er. Besiktningarna bör genomföras i en prioritetsordning där byggnader med högst specifik och faktisk energianvändning utförs först. Möjliga tekniska åtgärder att genomföra kan vara uppvärmnings- och ventilationsåtgärder, åtgärder inom belysning samt lokal tillförsel av energi exempelvis solenergi. 2011-2014 HFAB samt teknisk sektor var för sig Identifiering av energieffektiviserings åtgärder som kan minska energianvändningen och ge lönsamhet enligt LCCberäkning. Resultat av energibesiktigningar samt utvärdering av specifik energianvändning före och efter åtgärd, samt övriga erfarenheter från energibesiktningar och genomförda åtgärder. Status: pågående Under 2011 har energiinventeringar genomförts i samtliga HBAB:s byggnader och en prioriteringsordning för av energieffektiviseringsåtgärder har upprättats. HFAB:s byggnader hyrdes tidigare ut med kallhyra vilket inte gynnade energieffektiviseringsarbetet. Därför genomfördes omförhandlingar i hyresavtalen under 2011 så att byggnaderna numera hyrs ut med varmhyra. Det innebär att HFAB har det ekonomiska incitamentet av att hålla nere kostnaderna för energianvändningen, och det är en förutsättning för att kunna göra långsiktiga investeringar i energieffektivitet. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 26 av 32
2.5 Utbildning av driftpersonal Genomföra utbildning för personalen som ansvarar för driften av de kommunala byggnaderna. 2011-2014 HFAB samt teknisk sektor Bättre drift av byggnaderna och förbättrad arbetsmiljö för personalen. Utvärdering efter genomförda utbildningsinsatser, samt eventuella följdeffekter i form av identifierade energibesparingar. Status: pågående HFAB har genomfört förändringar i organisationen för att förbättra sitt energiarbete, med bland annat tillsättning av en ny energiansvarig och en vaktmästare som blivit drifttekniker som utbildats inom bland annat styr- och reglerteknik. 3.1 Samordnad fordonshantering Arbeta för att uppnå en bättre och mer samordnad uppföljning av de kommunala fordonens bränsleförbrukning och körda kilometer, med en detaljering som tillåter att visa antal körda kilometer och bränsleförbrukning och bränsletyp per fordon, årsvis. 2011-2014 Bilansvarig samt HFAB Bättre uppföljning av vilka fordon som finns, samt körsträckor och bränsleförbrukning Redovisning av körsträckor och bränsleförbrukning per fordon, årsvis. Övriga effekter i form av eventuella identifierade effektiviseringsåtgärder. Status: pågående Ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår för att förbättra rutiner för uppföljning av bränsleförbrukningar och körsträckor. Under 2011 införlivades HFAB-koncernens fordon i kommunens tankkort-system vilket ytterligare förenklar och förbättrar uppföljningen. 3.2 Rese- och mötespolicy Upprätta en rese- och mötespolicy för kommunen (och de kommunala bolagen), i syfte att minska energianvändning och negativ miljöpåverkan från resor, samt att i möjlig mån ersätta eller komplettera fysiska möten med telefon-/videomöten. Därefter arbeta för ett brett av policyn. Start under 2011 Personalkontoret och HFAB var för sig Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader för resor och möten. Redovisning av antagen policy samt uppföljning av hur den förankras och efterlevs i hela kommunorganisationen. Antal telefon- och videomöten, samt förändrade resmönster. Status: pågående En rese- och mötespolicy är på väg att tas fram för kommunen. Detta sker i samverkan med ett antal andra kommuner inom ramen för ett projekt som samordnas av Hållbar Mobilitet Skåne. Projektet bygger på att representanter för kommunerna träffas vid ett antal tillfällen för att tillsammans identifiera nyckelfaktorer för en bra rese- och mötespolicy. Höörs kommun har särskilt nära samverkan med Hörby kommun i detta arbete. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 27 av 32
HFAB-koncernen har antagit en rese- och representationspolicy som anger tydliga riktlinjer för företagets resor. Se beskrivning av HFAB:s policydokument i målkapitlet i denna rapport. 5.1 Upphandling av fordon Att vid upphandling av nya fordon välja fordon med hög energieffektivitet och låg miljöpåverkan. Detta arbete kan stärkas av en antagen policy med riktlinjer för inköp av fordon. Status: kontinuerligt pågående Start under 2011 Samverkan mellan Bilsansvarig och Upphandlingsans varig samt HFAB Minskad miljöpåverkan samt minskade kostnader för de kommunala fordonen. Redovisning av kriterier för energieffektivitet och miljöprestanda inför leasing av nya fordon samt redovisning av fordonsparken energi- och miljöprestanda. Under 2011 har bilansvarig i Höörs kommunen arbetat med upphandling särskilt inriktad på eldrivna fordon och detta har resulterat i att kommunens fordonspark kommer att förstärkas med 1 ny elbil och en laddhybrid under 2012. HFAB har bytt ut två stycken äldre och större bensinfordon mot betydligt snålare fordon, i enlighet med den antagna fordonspolicyn. 5.2 Deltagande i MILOU 2 Kommunen deltar aktivt i projektet MILOU 2 som drivs av Hållbar Utveckling Skåne. Projektet syfte är att öka den offentliga upphandlingens roll som en drivkraft i arbetet för en hållbar utveckling. Start under 2011 Upphandlingsans varig Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader under inköpta produkters (och tjänsters) livslängd. Redovisning av deltagande i projektets aktiviteter. Projektet MILOU 2 startades inte under 2011. 5.4 Entreprenadupphandling Arbeta med kriterier för energieffektivitet vid entreprenadupphandling. 2011 Teknisk sektor, Upphandlingsans varig samt HFAB Ökad medvetenhet hos kommunen som upphandlare samt hos anbudsgivare/leverant örer av tjänster till kommunen samt bättre energieffektivitet vid upphandlade entreprenader. Redovisning av uppsatta kriterier för energieffektivitet vid upphandlade entreprenader, samt om möjligt uppföljning av energianvändning vid utförd entreprenad. Status: pågående Teknisk sektor arbetar kontinuerligt för att anpassa planeringen av anläggningsprojekt för att bland annat minimera onödiga transporter. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 28 av 32
6.1 Gatubelysning Arbeta med utbyte av ljuskällor, och/eller armaturer, bättre styrning (tidsstyrning, dimring, m.m.) för att åstadkomma lägre energianvändning i gatubelysning. Start 2011 Teknisk sektor Sänkt energianvändning och sänkta kostnader för gatubelysning. Redovisning av kostnader, samt energianvändning före och efter genomförda åtgärder. Status: Under 2007 byttes ett större antal ljuskällor till energieffektivare alternativ. 6.3 Tankställe för biogas i kommunen Inrätta ett tankställe för biogas i kommunen. Klart 2012 Kommunförvaltni ngen Tillkomst av ett tankställe för biogas i kommunen och till följd av detta sänkta utsläpp av koldioxid från bilkörning. Färdigställt tankställe för biogas. Status: Avstannad Arbetet med att inrätta ett tankställe för biogas i kommun har inte gett resultat. 6.5 Utredning av laddstolpe för elfordon Utreda möjligheterna att upprätta en eller flera laddstolpar för eldriva fordon i kommunen. 2011 Bilansvarig Ökad insikt om möjligheterna att upprätta en eller flera laddstolpar för elfordon i kommunen. Redovisning av utredning av laddstolpe för elfordon. Status: Genomförd Utredningen resulterade i att tre publika laddstolpar för elfordon kommer att sättas upp i kommunen, samt att två laddningsplatser kommer att inrättas för laddning av kommunens egna eldrivna fordon. 6.6 Energifokus i fysisk planering Kommunen arbetar aktivt för att integrera energifrågor i arbetet med fysisk planering i kommunen. 2011-2014 Planenheten Ökat fokus på energifrågor i arbetet med fysisk planering samt på längre bättre energieffektivitet i kommunen. Redovisning av på vilket sätt energifrågor integreras i den fysiska planeringen i kommunen. Status: Energiaspekter hanteras bland annat i kommunens översiktsplan Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 29 av 32
Fortsatta prioriteringar 2012 Arbetet med de åtgärder som påbörjats och är pågående under 2011 fortsätter under år 2012 tillsammans med följande tillkommande åtgärder. Förväntat resultat 2.3 Kommunikation och information till verksamheter I de kommunala verksamhetslokalerna kommunicera uppgifter om aktuell energianvändning till byggnadernas verksamheter. Informationen om byggnadens energianvändning bör utformas på ett lättförståeligt och informativt sätt och gärna kompletteras med energispartips. Kan kombineras med åtgärd 4.2. Start 2012 Kommunförvaltni ngen genom kommunens fastighetsstrateg Bättre ömsesidig förståelse mellan fastighetsägare och hyresgäst. Bättre kunskap hos hyresgäster om byggnadernas energianvändning och den egna möjligheten att påverka. Redovisning av genomförda informationsinsatser, samt eventuell utvärdering och andra noterade följdeffekter. 2.6 Kommunen som aktiv hyresgäst I de lokaler eller byggnader som kommunen hyr av externa fastighetsägare (ej HFAB) samverka med fastighetsägaren för att verka för att byggnaden är så energieffektiv som möjligt. Start 2012 Kommunförvaltni ngen genom kommunens fastighetsstrateg Tydliggöra kommunens roll som hyresgäst i syfte att både veta vad man betalar för, och om möjligt bidra till sänkt energianvändning. Redovisning av genomgång av kommunalt hyrda lokaler, samt beskrivning av upprättad dialog. 2.7 IT-åtgärder Utreda möjligheten att minska elanvändningen i ITutrustningen och därtill tillhörande installationer såsom kylning av datorrum och serverhallar. Utredningen bör fokusera på både tekniska åtgärder såväl som beteenderelaterade åtgärder. Start 2012 Kommunförvaltni ngen i samverkan med arbetsgruppen Höjd medvetenhet om energianvändning i IT-utrustning, samt i förlängningen sänkt energianvändning. Redovisning av genomförd utredning samt plan för av åtgärder. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 30 av 32
3.3 Cykel för resor i tjänsten Underlätta användande av cykel som färdmedel vid (korta) resor i tjänsten genom bättre möjligheter för kommunens personal att använda de tjänstecyklar som finns. Kan med fördel kombineras med kampanjer om att cykla till och från arbetet såsom Skåne trampar. Start under 2012 Kommunförvaltni ngen och HFAB var för sig Minskad bilkörning vid (korta) resor i tjänsten. Positiva hälsoeffekter genom ökad fysisk aktivitet. Bedömning av användningsgrad av tjänstecyklar, samt om möjligt bedömningar av minskad bilkörning och därav sänkta koldioxidutsläpp. 4.1 Energi i skolan Informationsinsats riktad till lärare och skolelever om energianvändning, dess miljöpåverkan samt vilka beteenderelaterade och andra faktorer som påverkar energianvändningen. Start under 2012 Kommunens Energi- och klimatrådgivare, Barn och Utbildningsförvalt ningen och arbetsgruppen Höjd kunskapsnivå hos lärare och elever om energieffektivisering och miljöpåverkan från energianvändning. Redovisning av utvärdering av genomförd insats. 4.2 Beteendefrågor Arbeta med information mot verksamheterna som bedrivs i de kommunala lokalerna i syfte att höja medvetenheten om energieffektiviseringsfrågor och vilken betydelse det egna beteendet har för byggnadens/verksamhetens energianvändning. Start under 2012 Arbetsgruppen Högre medvetenhet hos personal och brukare i verksamheterna samt minskad verksamhetsenergi. Utvärdering av genomförda informationsinsatser samt om möjligt mätningar av verksamhetsel före och efter genomförd insats. 4.3 Information till beslutsfattare Att utbilda beslutsfattare inom den kommunala organisationen och kommunala bolag i energieffektivisering Start under 2011 Arbetsgruppen Ökad medvetenhet om energieffektivisering samt kring kommunens pågående arbete inom området. Redovisning av genomförda informationsinsatser/utbildnin gar. Kommentar åtgärd 4.3: Genomförds ej under 2011, men prioriteras under 2012. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 31 av 32
5.3 Information om upphandling och anskaffning Informationsinsats riktad mot personal i kommunens organisation i syfte att öka kunskapen och medvetenheten och upphandling som ett verktyg för energieffektivitet och kostnadseffektivitet. 2012 Upphandlingsans varig och kommunikatör Ökad medvetenhet i kommunens organisation om hur upphandling fungerar och hur det kan användas för att gynna kommunens energieffektivitet. Redovisning av genomförd informationsinsats. 6.2 VA-Verksamhet Genomföra tekniska energieffektiviseringsåtgärder såsom varvtalsstyrning och/eller utbyte av pumpar m.m. Start 2012 Teknisk sektor Sänkt energianvändning i VA-verksamheten. Redovisning av energianvändning före och efter genomförda åtgärder. 6.4 Utredning av biogasproduktion i kommunen Utreda möjligheter till utökad biogasproduktion i kommunen, eventuellt i samverkan med andra kommuner/organisationer. Start 2012 Kommunförvaltningen samt Teknisk sektor Minskad miljöpåverkan och ökad energieffektivisering genom biogasproduktion. Redovisning av färdigställd utredning inklusive förslag till handlingsplan. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2011 Sida 32 av 32