för upptäckt och uppföljning av tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter

Handlingsplan för upptäckt och uppföljning av tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter Utarbetad av Barn- och elevhälsan i samarbete med specialpedagoger och speciallärare i Ystads Kommun, 2012-03-08

Innehåll Bakgrund till handlingsplanen.3 Handlingsplanens syfte är att..4 Tal- och språk.5 Läs- och skrivsvårigheter 5 Steg 1... 6 Steg 2 fördjupad kartläggning/utredning ansvarsfördelning mellan skola och Region Skåne... 6 Steg 3 anpassningar i elevens vardag... 8 Åtgärdsprogram 9 Fördjupad utredning 11 Pedagogisk utredning... 11 Medicinsk utredning... 11 Psykologisk utredning... 11 Logopedisk utredning... 11 Beslut kring åtgärder... 11 Antagning till grundsärskolan... 12 Sekretesslagen i elevhälsan... 12 Stödundervisning... 12 Alternativa verktyg... 12 Prov och förhör... 13 Arbetsgång och handlingsplan för tidig upptäckt av tal/språk, läs- och skrivsvårigheter...14 Nationella styrdokument..19 Läroplan för förskolan (Lpfö 98, Reviderad 2011)... 19 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11)... 19 Skollagen... 20 2

Skolförordningen SFS 2011:185... 20 Bakgrund till handlingsplanen I ett samarbete mellan Barn- och elevhälsan och Ystads kommuns förskolor, grundskolor och grundsärskolor har nu en reviderad version av handlingsplan gällande tidig upptäckt och uppföljning av tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter framarbetats. BUN planen för 2011-2014 har som syfte att främja alla barns och elevers lärande och utveckling. Att skapa goda förutsättningar för det livslånga lärandet, så att elever når de nationella kunskapsmålen, är prioriterat. Vidare beskrivs också verksamheternas skyldighet att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen. Verksamheten ska också ge förslag på förbättringsåtgärder som ska leda till en högre måluppfyllelse. En betydelsefull komponent för lärandet är att barns och elevers behov tillgodoses i den ordinarie verksamheten och målet med en kommunövergripande handlingsplan är att samtliga barn och elever ska ha samma möjligheter till utveckling och lärande oavsett förskola/skola i Ystads kommun. Alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklasså långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (Skollagen kap.3 3). Skollagen föreskriver också att skolans uppdrag är att upptäcka och rapportera de elever som befaras att inte uppnå kunskapskraven. Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd (Skollagen kap.3 8) En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges enligt 3. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd eller annat stöd än det som ska ges enligt 3. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Stödinsatsen skall i första hand ges i den gemenskap eller den gruppering där eleven normalt ingår (Ny skollag i praktiken, 2010). 3

Handlingsplanens syfte är att värna om barn och elever i behov av särskilt stöd. arbeta förebyggande. tidigt uppmärksamma och ge adekvat hjälp och stöd till barn och elever med, tal-, språk-, läsoch skrivsvårigheter, så att de får verktyg och strategier för en gynnsam läs- och skrivutveckling. medverka till att alla elever som lämnar skolan har en god kommunikation, är läs- och skrivkunniga och har en god läsförståelse, oavsett geografiskt område i kommunen. Detta är en kommunövergripande handlingsplan gällande tidig upptäckt och uppföljning av tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter, som möjliggör ett förebyggande arbete. Tydliga framgångsfaktorer är kartläggning av samtliga barns och elevers tal-, språk-, läs- och skrivfärdigheter. Eventuellt upprättande av åtgärdsprogram och utifrån det anpassa skolsituationen för eleven och följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet. Det är också viktigt att arbeta utifrån elevens starka sidor för att stimulera det som behöver utvecklas och på så sätt öka elevens självförtroende utifrån helhetssyn och ett salutogent förhållningssätt. Det är viktigt att bygga en relation och hålla kontinuerlig kontakt och samarbeta med vårdnadshavare. Ytterligare framgångsfaktorer är kvalificerad och kontinuerlig fortbildning av förskolans och skolans personal. 4

Tal och språk Barn tillägnar sig språk i för barnet meningsfulla situationer tillsammans med andra. Den största språkliga utvecklingen sker under de tidigare åren i livet. Att tillägna sig ett språk ger identitet och tillhörighet, skapar förståelse och möjlighet till att utforska omvärlden. Språket ligger också till grund för hur barn utvecklas intellektuellt, socialt och emotionellt i framtiden. Förskolan och de vuxna i barnets närhet har en stor betydelse och möjlighet att påverka hur barn med olika språkliga förutsättningar utvecklas. Barns språkförmåga nedärvs både genetiskt och socialt. Tidiga och förebyggande insatser är viktiga för att kunna ge extra stimulans och stöd till de barn som inte lyckas tillägna sig språket som förväntat. Likaså är det betydelsefullt att förskollärare kan erbjuda språkutvecklande aktiviteter baserat på grundliga och strukturerade observationer över tid. Den språkliga förmåga som utvecklas i förskolan är betydelsefull för en bra språklig medvetenhet, vilken ligger till grund för en god läs- och skrivutveckling. I förskola och förskoleklass är det därför viktigt att under strukturerade former, stimulera den språkliga medvetenheten samt ha andra former av språkliga aktiviteter, för att på så sätt hjälpa till att underlätta läs- och skrivutvecklingen hos barnet/eleven. En del barn har ett annat förstaspråk än svenska och möter inte det svenska språket förrän senare i livet. Detta blir då barnets andraspråk. Dessa barn kan vara födda i Sverige eller ha invandrat någon gång före eller under sin skoltid. Förutsättningarna när det gäller språkutvecklingen är olika beroende på om det är ett första eller andraspråk vilket innebär att också utbildningen i skolan ser olika ut. Elever med svenska som andra språk måste utveckla den språkliga basen samtidigt som det skolspråk som skolans ämne kräver utvecklas. Av den anledningen följer många av dessa barn kursplanen för svenska som andraspråk. Läs- och skrivsvårigheter Redan i tidig ålder kan förskolans personal uppmärksamma barnets tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter genom observationer och kartläggningar. Insatser och åtgärder anpassas sedan till barnets individuella behov. Läs- och skrivsvårigheter kan ha flera orsaker. De kan bero på dålig undervisning och för lite övning men kan också bero på bristande mognad, koncentrationssvårigheter, annat modersmål m.m. Dessutom kan medicinska, språkliga, sociala, emotionella eller begåvningsmässiga faktorer påverka. Läs- och skrivsvårigheter av generell karaktär är betydligt vanligare än specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Dyslexi eller specifik läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter med att avkoda ord, läsa med flyt och förståelse och med att stava. Detta är en specifik typ av läs- och skrivsvårigheter som har sin grund i bristande förmåga att hantera det fonologiska systemet. Dyslexi innebär svårigheter med språkets ljudmässiga struktur, men handlar inte om nedsatt hörsel, utan om hur hjärnan uppfattar och behandlar språket. Svårigheterna är ofta oväntade med tanke på individens övriga kognitiva förmåga. 5

Någonstans mellan 2-7% av alla barn och ungdomar har dyslexi. Funktionsnedsättningen tar sig olika uttryck för varje enskild individ, trots samma diagnos, vilket kräver individanpassade pedagogiska åtgärder. För att hitta verkningsfulla insatser är en pedagogisk utredning och/eller en fördjupad pedagogisk utredning av svårigheterna en nödvändig utgångspunkt. Överenskommelse gällande utredning vid misstanke om dyslexi har tagits fram gemensamt av Kommunförbundet Skåne och Region Skåne med representanter från de båda organisationerna och kommunerna. Anledningen till överenskommelsen är att: det för gruppen barn och ungdomar med misstänkt dyslexi finns behov av en tydlig gemensam arbetsgång som kräver tvärprofessionell kompetens. en gemensam överenskommelse ska bidra till att barn och ungdomar med misstänkt dyslexi på likvärdiga villkor får ta del av pedagogiska stödåtgärder och individuellt utprovade kompensatoriska hjälpmedel för att kunna nå målen i skolan. Överenskommelsen har sin utgångspunkt i vad som är det bästa möjliga för eleven. Enligt Barnkonventionen måste barnets bästa avgöras i varje enskilt fall. Vårdnadshavare och elev ska vara delaktiga i alla delar i den sammanlagda utredningen och samråd ska tas vid remiss och vid återkoppling till remissutförare. Utlåtanden och dess innehåll ska behandlas konfidentiellt och kan inte lämnas ut utan vårdnadshavares tillåtelse. Steg 1 Vid misstanke av läs- och skrivsvårigheter är det skolans ansvar att utreda en elevs svårigheter enligt nya skollagen. Handlar det om en två eller flerspråkig elev, oavsett om den följer kursplanen förs svenska som andraspråk eller kursplanen för svenska, görs först en bedömning med hjälp av en performansanalys av en behörig svenska som andraspråkslärare. Med en performansanalys jämförs det som eleven klarat av med eventuella felaktiga formuleringar för att få en helhetsbild av elevens aktuella språkliga och kognitiva nivå. Visar utredning att eleven är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. För elever som lätt når de kunskapsmål som minst ska uppnås ska skolan ge ledning och stimulans för att eleven ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (Skollagen, kap. 3 3 och 8-9). Eleven kan vara i behov av kompensatoriska hjälpmedel i denna fas. Steg 2 fördjupad kartläggning/utredning ansvarsfördelning mellan skola och Region Skåne Steg 2 är beskriven utifrån förutsättningen att rektor beslutat att det finns behov av ett åtgärdsprogram för att eleven ska nå skolans mål. I de fall där rektorn beslutat att det inte finns behov av åtgärdsprogram gäller inte ansvarsfördelningen nedan. Om elevens svårigheter leder till misstanke om att elevens läs- och skrivsvårighet kan vara dyslexi ska en fördjupad kartläggning/utredning inledas. Rektor beslutar om utredning och ett eventuellt åtgärdsprogram enligt skollagen, kap. 3 8-9. En fördjupad utredning med hög kvalitet bör vara allsidig och tvärprofessionell och ska beskriva elevens förmågor ur ett pedagogiskt, psykologiskt, medicinskt och logopediskt perspektiv. En kartläggning/utredning med dessa perspektiv möjliggör en bedömning av individens funktioner och är viktig för individuella anpassningar i skolan. De olika perspektiven möjliggör upptäckt av alternativa eller samexisterande faktorer. 6

Gäller det en två eller flerspråkig elev är det viktigt att läraren i svenska som andraspråk samt modersmålsläraren deltar vid den pedagogiska bedömningen. 7

Steg 3 anpassningar i elevens vardag 8

Åtgärdsprogram Om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven eller att eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds och beslutar därefter om åtgärdsprogram ska utarbetas eller ej. För utredning finns blanketterna pedagogisk utredning och fördjupad pedagogisk utredning, som finns att hämta på kommunens hemsida. När en elev i grund- eller gymnasieskolan riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne ska elevens behov av särskilt stöd uppmärksammas. Andra tecken på att en elev är i behov av särskilt stöd kan vara att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. En del av de elever som är i behov av särskilt stöd uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär. (Skolverkets Allmänna råd, 2008, s. 10) Åtgärdsprogram ska utarbetas för elever i grundskola, grundsärskola, förskoleklass samt fritidshem. Skolan ska beskriva sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram även om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna skall följas upp och utredas (3 kap. 9 skollagen). Åtgärdsprogrammet ska förvaras på ett betryggande sätt. Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från åtgärdsprogrammet (Skolverkets Allmänna råd, 2008, s 15). Åtgärdsprogrammet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten för eleven och innehålla: Elevens styrkor och behov formuleras utifrån sammanfattning och slutsats i den pedagogiska utredningen. Utgå från elevens uppfattning av situationen, vad eleven faktiskt klarar av och är motiverad för. Beskriv vad som utmärker situationer där elevens lärande fungerar och när han/hon behöver stöd. Värdegrund, övergripande mål och kursplaner i Lgr 11 ska vara utgångspunkt för målen. De ska vara kort- och långsiktiga, konkreta, utvärderingsbara, realistiska och tidsbestämda. Eleven ska ges goda chanser att nå målen och lyckas. De kortsiktiga ska vara i riktning mot de långsiktiga. Det kan vara bra att sätta ett lättuppnåeligt mål i inledningsfasen, som att ta första steget i en trappa, för att få igång utvecklingsprocessen. Formulera målen som ett förväntat resultat. Målet svarar på VAD vi vill uppnå. Metoder ska beskriva HUR man ska nå målen i åtgärdsprogrammet. Det ska tydligt framgå VEM som ansvarar för åtgärder. Åtgärdsprogrammet ska konkret beskriva de åtgärder som skolan planerar att genomföra för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Ange vem som ansvarar för att informera övriga berörda om elevens behov och planerade åtgärder. För att åtgärdsprogrammet ska fungera som arbetsredskap krävs att berörd personal samtalar/informeras om innehållet Det är viktigt att eleven själv och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas när åtgärdsprogrammet tas fram och det ska omfatta elevens hela skolsituation. 9

Vid behov bör samråd ske med personal från Barn- och elevhälsan. En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges enligt 3. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd eller annat stöd än det som ska ges enligt 3. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller var ett komplement till den. Av paragrafen framgår att stödinsatsen i första hand ska ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår (Ny skollag i praktiken, 2010). Uppföljning sker kontinuerligt under processen och dokumenteras löpande. Utvärdering görs vid ett bestämt tillfälle gemensamt av dem som varit delaktiga i utarbetande av åtgärdsprogrammet; eleven, föräldrarna, pedagog/klasslärare och speciallärare/specialpedagog. Blankett för åtgärdsprogram samt lathund för åtgärdsprogramsskrivning finns på intranätet under Kultur och Utbildning KoU Blanketter. 10

Fördjupad utredning Om eleven trots insatser och arbete utifrån åtgärdsprogrammet inte uppfyller målen eller uppnått en förväntad tal-, språk-, läs- och skrivutveckling samt frågeställning om ev. mottagande i särskola, ska en fördjupad utredning s.k. basutredning göras. Utredningsgången ser ut som följer: Pedagogisk utredning Klasslärare och/eller specialpedagog/-lärare har samtal med elev och vårdnadshavare för att få en helhetsbild av hela skolsituationen. Åtgärdsprogram upprättas/utvärderas. Specialpedagog/-lärare,och/eller specialpedagog inom tal- och språk djupare språkliga utredningar. gör Medicinsk utredning Skolsköterska gör syn- och hörselundersökning. Skolsköterskan ansvarar för att skicka eventuell läsoch skrivutredningsremiss till logopedmottagning efter att psykologutredning genomförts. Eventuellt även remiss till optiker. Om det är en elev som är två- eller flerspråkig bör Sv A behörig lärare och modersmålslärare medverka. Psykologisk utredning Skolpsykolog utreder elevens kognitiva kapacitet. Återgivning sker vid en elevvårdskonferens (EK) tillsammans med målsman, elev, berörda pedagoger samt ansvarig rektor. I förekommande fall remitteras eleven vidare till logopedmottagningen via skolsköterskan. Logopedisk utredning Logopedmottagningen gör djupgående tal-, språk-, läs- och skrivutredning. Remissvar samt åtgärdsförslag skickas till hemmet och till skolsköterskan. Beslut kring åtgärder Återgivning av logopedens läs- och skrivutredningen görs, av specialpedagog/skolsköterska på skolan eller vid behov av specialpedagog från Barn- och elevhälsan, på en elevkonferens (EK) tillsammans med målsman, elev, berörda pedagoger samt ansvarig rektor. Skolpsykologen deltar ofta vid detta möte. Beslut kring fortsatta åtgärder vad gäller läsning och stavning. 11

Antagning till grundsärskolan För att bli erbjuden att gå grundsärskolan måste eleverna genomgå en fördjupad utredning pedagogisk-, medicinsk-, medicinsk- och psykologisk- utredning. I grundsärskolan som har två inriktningar, grundsärskola och träningsskola, undervisas eleverna efter individuell förmåga, mognad och behov. Särskolan har en hög personaltäthet för att tillgodose elevernas individuella kunskaper. Vid behov kontaktas Barn- och elevhälsan och Habiliteringen i Ystad. Habiliteringen har möjlighet att skicka elever vidare till habiliteringsvillan i Lund för kommunikationsutredning. Sekretesslagen i elevhälsan Inom elevhälsans ram behandlas ofta frågor som rör en elevs sociala och personliga förhållanden utanför skolan. De kan inverka på inlärning, välbefinnande och skoltrivsel. Uppgifterna kan vara av så känslig natur att sekretess bör gälla för dem. Det betyder att uppgifter av personlig natur i regel varken muntligt eller skriftligt får lämnas ut till enskilda personer eller till andra myndigheter. Förskole- och skolpersonal som står utanför skolhälsovården, d.v.s. kurator, psykolog, lärare och annan personal omfattas av den s.k. Generalklausulen i Sekretesslagen. Den innebär att sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut om uppgifterna väger tyngre än den sekretessen ska skydda. Stödundervisning Varje elev har rätt till undervisning efter individuell förmåga, mognad och behov. Stödundervisningen ska snabbt kunna förändras och anpassas efter den enskilde eleven, samt ske enskilt, i mindre grupp och/eller inom klassens ram. Se även 5 kap. 4-5 Skolförordningen. I den nya skollagen kap. 3 7 förtydligas att det särskilda stödet får ges istället för den undervisning eleven annars skulle deltagit i eller som ett komplement till den. Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp eller i den gemenskap som eleven normalt tillhör (Ny skollag i praktiken, 2010) Alternativa verktyg Ystads kommun prioriterar och tillhandahåller alternativa verktyg. Samtliga grundskolor har tillgång till rättstavningsprogrammet Stava Rex och talsyntes. Utöver dessa program finns även SpellRight (högstadiet), program för att skanna in text och få den uppläst av talsyntesen samt möjlighet att få läromedel som e-böcker. Kommunens IT-pedagoger uppdaterar kontinuerligt de alternativa verktygen och användandet av dem i samarbete med specialpedagoger, speciallärare samt förskolans och skolans pedagoger. Värdet av kompensatoriska åtgärder och hjälpmedel ökar med stigande ålder. I grundsärskolan används alternativa kommunikationshjälpmedel som symboler, tecken, olika bilder t.ex. nil-, pex- och widgetbilder, Big Mac (talapparat), kommunikationskarta och kommunikationsdator. 12

Prov och förhör Prov och förhör ska anpassas efter den enskilde elevens behov. Detta innebär att eleven har rätt till förlängd provtid, prov uppdelat på flera tillfällen och/eller muntliga prov (uppläst av lärare alternativt talsyntes). Rätten till hjälp gäller även på de nationella proven. Se även Undantagsbestämmelsen, Skolverket. 13

Arbetsgång och handlingsplan för tidig upptäckt av tal/språk-, läs- och skrivsvårigheter Vid två eller flerspråkighet i åk 1 9 ska en svenska som andraspråks lärare låta eleven göra en performansanalys, se sidan 9. Under alla år i grundsärskolan följs eleverna upp kontinuerligt av skolans pedagoger. Vid behov kontaktas Barn- och elevhälsans tal-och språkteam. Hjälp av Habiliteringen söks gemensamt avvårdnadshavare och skola. Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela året Förskolan HT Tal- och språkutveckling. Språkobservation TRAS Förskollärare/Arbetslaget Språkstimulerande aktiviteter. eller liknande Föräldrasamtal. VT Språkobservation TRAS eller liknande Förskollärare/Arbetslaget Eventuell kontakt med specialpedagog tal/språk och/eller logoped. Överlämnandesamtal mellan förskola och förskoleklass. Förskoleklass HT Språklig medvetenhet. Nya Bornholmsmodellen, Trulle eller liknande Förskollärare Åtgärdsprogram upprättas/revideras för elever i behov av särskilt stöd. Alternativa verktyg. Arbetar under året medspråklig medvetenhet, 14

VT Språklig medvetenhet. Nya Bornholmsmodellen, Trulle eller liknande Förskollärare t.ex. Bornholmsmodellen eller Språkstegen. Stöd av specialpedagog tal/språk Tal- och språkscreening Specialpedagog tal/språk Klasskonferens efter en termin + mellan förskoleklass och år 1. Åk 1 HT Bokstavs-, ljud- och ordkännedom. Läs- och skrivförmåga. Ljungblads höstprov (bokstavskännedom + kopiering) Klasslärare, speciallärare/-pedagog Åtgärdsprogram upprättas/revideras för elever i behov av särskilt stöd. Alternativa verktyg. VT OS64 (läsförståelse enstaka ord) Klasslärare, speciallärare/-pedagog LUS alt God Läs-utveckling alt Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Klasslärare Klasskonferens efter en termin. Specialpedagog tal/språk-/speciallärar- /Specialpedagogstöd. 15

Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela året Åk 2 Läs- och skrivförmåga. HT VT OS120 (läsförståelse enstaka ord) Klasslärare, speciallärare/-pedagog Åtgärdsprogram upprättas/revideras för elever i behov av särskilt stöd. Alternativa verktyg. LUS alt God Läs-utveckling alt Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Klasslärare Specialpedagog tal/språk- /Speciallärar- /Specialpedagogstöd. Åk 3 HT Läs- och skrivförmåga. SL60 (läsförståelse meningar) Klasslärare, speciallärare/-pedagog Åtgärdsprogram upprättas/revideras. Alternativa verktyg. Specialpedagog tal/språk- /Speciallärar- /Specialpedagogstöd. VT Nationella prov Klasslärare, speciallärare/-pedagog Konferens med genomgång av resultaten från de nationella proven. LUS alt God Läs-utveckling alt Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Klasslärare Elever som inte är klara med grundläggande läsoch skrivutveckling går vidare till en fördjupad läs- och skrivutredning 16

(VT åk 3). Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela året Åk 4 HT Läs- och skrivförmåga. SL40 (läsförståelse meningar) Klasslärare, speciallärare/- pedagog Åtgärdsprogram upprättas/revideras. LUS, alt Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Klasslärare Alternativa verktyg. Specialpedagog tal/språk-/,speciallärar- /Specialpedagogstöd. Åk 5 VT Läs- och skrivförmåga. Lilla Duvan(fonologiska funktioner) Klasslärare, speciallärare/-pedagog Åtgärdsprogram upprättas/revideras. LUS, alt Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Klasslärare Alternativa verktyg. Specialpedagog tal/språk- /Speciallärar- /Specialpedagogstöd Åk 6 VT Läs- och skrivförmåga. Nationella prov Klasslärare, speciallärare/-pedagog Åtgärdsprogram upprättas/revideras. LUS, alt Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Klasslärare Alternativa verktyg. Specialpedagog tal/språk- /Speciallärar- /Specialpedagogstöd. Konferens med genomgång av resultaten från de nationella proven. Överlämnandekonferens 17

mellan åk 6 och åk 7. Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela året Åk 7 HT Läs- och skrivförmåga. Läsförståelsetest (standardiserat) Ämneslärare, speciallärare/-pedagog Åtgärdsprogram upprättas/revideras. Alternativa verktyg. Ordförståelsetest (standardiserat) Specialpedagog tal/språk- Rättstavningstest (standardiserat) /Speciallärar- /Specialpedagogstöd. Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Åk 8 Läs- och skrivförmåga. Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Åtgärdsprogram upprättas/revideras. Alternativa verktyg. Specialpedagog tal/språk- /Speciallärar- /Specialpedagogstöd. Åk 9 HT Läs- och skrivförmåga. Läsförståelsetest (standardiserat) Ämneslärare, speciallärare/-pedagog Åtgärdsprogram upprättas/revideras. VT Nationella prov Ämneslärare, speciallärare/-pedagog Alternativa verktyg. Specialpedagog tal/språk- Nya Språket lyfter eller liknande (hela året) Speciallärar- /Specialpedagogstöd. 18

Nationella styrdokument Läroplan för förskolan (Lpfö 98, Reviderad 2011) Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö 98, Förskolans värdegrund och uppdrag ). Språk och lärande hänger oupplösligen samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntraoch ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Lpfö 98 kap. 1). Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Lpfö 98 kap. 2.2) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika (Skolverket, 2011, s 13) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskolakan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt (Skolverket, 2011, s 13) Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling (Skolverket, 2011, s 13) 19

Skollagen I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. (1 kap. 2 Skollagen) För en elev i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan ska särskilt stöd ges på det sätt och i den omfattningen som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 10 ) Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. (4 kap. 1 Skollagen) Skolförordningen SFS 2011:185 Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. (5 kap. 1 Skolförordningen) En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. (5 kap. 4 Skolförordningen) Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp. (5 kap. 5 Skolförordningen) Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. (5 kap. 14 Skolförordningen) 20

Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. ( 5 kap. 15 Skolförordningen) 21