Medicinska konsekvenser av sjukskrivning Thorne Wallman Distriktsläkare, Docent Primärvårdens Utvecklingsenhet (PrimUS) Eskilstuna Centrum för Klinisk Forskning Sörmland, Uppsala universitet, Eskilstuna Inst. Folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin & Preventivmedicin, Uppsala universitet, Uppsala Norrländska läkemedelsdagar Umeå 2019-02-05 Tänker prata om Sjukdom och arbetsoförmåga Sjukskrivning för och nackdelar, medicinskt perspektiv Riskfaktorer för långtidssjukskrivning, utanförskap Hel-partiell sjukskrivning, för- och nackdelar, långtidseffekter Sjukfrånvaro i Europa 1
Sjukförsäkringens omfattning 2014 Sjukskrivning Sjukersättning Ohälsotal 27,3 dagar/år Sjuktal 10,6 dagar/år 180 000 personer 355 000 personer Offentliga transfereringar i förhållande till BNP år 2013 i Sverige och andra europeiska länder Frågeställningar Sjukskrivning nytta eller skada? behandling eller rättighet? Långtidssjukskrivning vanligaste orsaker dold agenda? Leder långtidssjukskrivning till ökad sjuklighet? till ökad dödlighet? till hjälplöshet? Finns den goda långtidssjukskrivningen? Kan vi påverka sjukskrivnings- & pensionsförloppet? 2
Sjukskrivning på gott och ont Långtidssjukskrivning dödar! Sjukvårdskonsumtionen ökar! Livskvalitén sjunker! Leder till utanförskap! Individen blir beroende av andra Riskfaktorer för långtidssjukskrivning Evidensbaserade Låg socialgruppstillhörighet (2) Fysiskt påfrestande arbete (2) Sociala problem ex skilsmässa (3) SBU-rapport Sjukskrivning, orsaker, konsekvenser, praxis 2003 Andra möjliga Kvinna Hög ålder Sjukskrivningshistorik Hel/deltidspension Anmäld arbets-/försäkringsskada Make/make hemma Dominerande fritidsintressen Stöd i litteraturen Riskdiagnoser nacke, rygg, diffusa symtom Psykiska problem, stress utbrändhet Monotont repetitivt arbete Låg arbetstillfredsställelse Ingen möjlighet att påverka sitt arbete Självskattad hälsa Mångbesökare frequent attenders Sjuknärvaro FK statistik och studier 3
Vem riskerar att bli långtidssjuk? Läkarens dilemma Age Return to work Days of sick leave before baseline F diagnosis J diagnosis Läkarens dilemma - Riskindivid för långtidssjukskrivning? Läkarintyget Kön Ålder Diagnos Sjukskrivningsomfattning Arbete / arbetslös DEN SJUKSKRIVNE Tidigare sjukskrivning Nej Ja Kan risk för långtidssjukskrivning skattas från dessa variabler? 4
Sjukdom Kön Ålder Diagnos Arbetslöshet Riskfaktorer Socioekonomi Sjukskrivningshistorik Civilstånd Missbruk Sjukskrivning-orsaker, konsekvenser och praxis SBU 2003 Försäkringskassans statistik och rapporter, artiklar Sverige Norge Danmark Finland Holland England Irland Självskattad hälsa Monotont repetitivt arbete Fysiskt påfrestande arbete Låg arbetstillfredsställelse Ingen möjlighet att påverka sitt arbete Relationsproblem på arbetet Stressigt arbete Hel/deltidssjukskrivning Mångbesökare frequent attenders Sjuknärvaro Kognitiv funktion i barndomen Sömnstörningar Predicting return to work among sickness certified patients in general practice Properties of two assessment tools Anna-Sophia von Celsing, Kurt Svärdsudd, Thorne Wallman Jämförelse två skattningsmodeller för arbetsåtergång Rehabiliteringsteam Läkare Sjukgymnast Handläggare Försäkringskassan Nomogram Tidigare sjukskrivning Diagnos Ålder Resultat Överensstämmelse verkliga arbetsåtergången den skattade Modell 1 76,0 %, 74 %, 73,2 % under de första 28, 90 och 180 dagarna Modell 2 ca 10 % högre överensstämmelse än Modell 1 5
Beskriva sjukskrivnas upplevelser av sjukskrivning Urval 16 långtidssjukskrivna (> 3 mån) Urval från tre vårdcentraler i Mellansverige Datainsamling Individuella intervjuer Dataanalys Fenomenologisk analys enligt Giorgi Resultat Vila Väntan i osäkerhet Förändrad självbild Stigmatisering Förändrade ekonomiska förutsättningar Lämna arbetslivet Otaliga möten med aktörer Bli ifrågasatt Få dubbla budskap och sitta mitt emellan Respektlösa möten Respektfulla möten Förlora självständigheten Långtidssjukskriven Följa stegen i Rehabiliteringskedjan Känsla av maktlöshet 6
Sjuksköterskors upplevelser av att hantera sjukskrivningsärenden i telefonrådgivning i primärvården Urval Strategiskt 14 sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning Datainsamling Fokusgruppsdiskussion genomsnitt 40 min Dataanalys Kvalitativ innehållsanalys The effect of a short educational intervention in social insurance medicine on perceived problems in telephone nursing A randomised controlled trial in primary health care (submitted) Linda Lännerström, Inger K Holmström, Kurt Svärdsudd, Thorne Wallman 7
Table 2. Results of the randomised controlled trial on outcome (the effects on experienced problems with sick leave questions in telephone nursing) according to Per protocol analysis strategy. 1) adjusted for the influence on outcome of: age at baseline, sex, experienced problems with sick leave questions in telephone nursing at baseline once a week or more often, has a specialist nurse examination, number of years worked with telephone nursing, work in County Council or privately operated primary health care centre, working full or part time, working hours with telephone nursing, own sick-listing >7 days during last 5 years, work place policy for handling sick leave, handling sick leave questions being a work environmental problem, gets support from managers, has a role in health care of sick-listed patients, educated in social insurance medicine, and gets telephone calls with sick leave questions once a week or more often. Exposure Estimate (SE) Wald s - square Odds ratio 1) 95% confidence interval p Intervention versus control group -1.1395 (0.71) 2.6 0.32 0.08-1.28 0.11 the intervention group experienced 68% less problems with SLQs than the control group. However the odds ratio was not conclusive, p=0.11. Den goda sjukskrivningen Finns den? 8
Landet Utopia INDIVIDEN ÄR CENTRUM! Inga väntetider i vården Alla vårdaktörer drar åt samma håll Resurserna är obegränsade Arbetsmarknaden erbjuder alla arbete efter individens förmåga och intresse Mina tankar och förslag TIDIG kontakt 2 till 4 veckor i sjukfallet VAD KAN individen? VAD VILL individen? Synliggör medicinska och sociala hinder Undanröj medicinska, sociala, ekonomiska, psykologiska hinder så långt som möjligt Undvik individens utanförskap! SKAPA OCH UNDERHÅLL KONTAKT! Råd på vägen! Sjukförsäkringen kan inte bota Men den kan lindra Den kan trösta Den behöver inte, men den kan skada! Rätt dos på rätt indikation är målet! 9
Kontakt thorne.wallman@pubcare.uu.se Tack! 10