Ellevio AB Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan Laforsen i Ljusdals kommun och planerade vindkraftparker Uppdragsnummer 5468339000 SWECO Energuide AB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 90
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 1 INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 1.2 Omfattning och utförande... 7 1.3 Gällande lagstiftning... 10 1.4 Företagets miljöarbete... 11 1.5 Metodik... 11 2 NOLLALTERNATIV... 13 3 ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR OCH UTFÖRANDEN... 13 3.1 145 kv ledning Laforsen - Sangen... 13 3.2 36 kv ledning Sangen - Sandtjärnberget... 16 3.3 36 kv ledning Sangen - Ängersjökölen... 17 4 IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENSBEDÖMNING AVSEENDE FÖRORDAD STRÄCKNING... 18 4.1 Landskapsbild... 18 4.2 Naturmiljö... 18 4.3 Kulturmiljö... 24 4.4 Friluftsliv... 27 4.5 Mark- och vattenanvändning... 28 4.6 Närboende... 28 4.7 Elektriska och magnetiska fält... 29 5 MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 33 6 PLANFÖRHÅLLANDEN... 35 7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 36 7.1 Genomfört samråd... 36 7.2 Synpunkter framkomna i samrådet... 37 7.3 Länsstyrelsernas beslut avseende betydande miljöpåverkan... 46 REFERENSER... 47 BILAGOR Bilaga A... Karta med förordade och alternativa sträckningar Bilaga B... Karta kulturmiljö och friluftslivsintressen Bilaga C... Karta naturvårdsintressen Bilaga D... Naturvärdesinventering Bilaga E... Arkeologisk utredning Bilaga F... Beräknade magnetfält Bilaga G... Inkomna samrådsyttranden Bilaga H... Länsstyrelsernas beslut avseende betydande miljöpåverkan 1
SAMMANFATTNING Bakgrund Nordisk Vindkraft planerar två vindkraftparker, Sandtjärnberget och Ängersjökölen, söder om Ängersjö i Härjedalens kommun. OX2 planerar vindkraftparken Svartåsen i samma område. Ellevio AB (före detta Fortum Distribution AB) ansvarar för anslutning av de planerade vindkraftparkerna till elnätet. Ellevio planerar att lösa anslutningarna genom en ny 145 kv kraftledning mellan befintlig transformatorstation vid Laforsen i Ljusdals kommun och en planerad ny transformatorstation strax söder om sjön Sangen i Härjedalens kommun. Till station Sangen ansluts vindkraftparkerna med 36 kv kraftledningar. För att få bygga kraftledningarna krävs nätkoncession för linje. Föreliggande MKB ingår som bilaga till Ellevios koncessionsansökningar för 145 kv ledningen Laforsen - Sangen. 36 kv ledningen Sangen - Sandtjärnberget respektive 36 kv ledningen Sangen - Ängersjökölen. Figur 1: Förordade och alternativa ledningssträckningar. Utförande 145 kv ledningen Laforsen - Sangen utförs som luftledning med portalstolpar av trä med stålregel. Ledningens höjd från mark till regel blir normalt ca 16-18 meter. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna, blir normalt omkring 150-200 meter. Undantagsvis kan andra stolptyper komma att användas utmed sträckningen, till exempel vid särskilt långa spann. Ledningen skall utföras trädsäker. För att säkerställa detta krävs en ca 40 meter bred skogsgata utmed ledningen. Där ledningen går i parallellgång med befintliga 145 kv ledningar behövs en breddning av befintlig skogsgata med ca 25 meter. 36 kv ledningen Sangen - Sandtjärnberget utförs med markförlagda kablar, i huvudsak utmed befintliga vägar. Kabelschaktet blir ca 1 meter djupt med en dagöppning om ca 1,5-2 meter. Vid byggnation krävs ett arbetsområde om ca 4 meter på schaktets båda sidor. Efter byggnation kommer området närmast ovanför kablarna hållas fritt från träd och 2
byggnader/anläggningar. Detta för att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. 36 kv ledningen Sangen - Ängersjökölen utförs på en delsträcka närmast station Sangen som luftledning parallellt med 145 kv ledningen Laforsen - Sangen. Den gemensamma skogsgatan för de båda trädsäkra ledningarna blir ca 55 meter bred. Resterande del av 36 kv ledningen till Ängersjökölen utförs med markförlagda kablar med samma utförande som Sangen - Sandtjärnberget (se ovan). Nollalternativ Nollalternativet innebär att de aktuella ledningarna inte byggs. Ingen breddning sker av befintliga skogsgator och nya skogsgator tas inte upp. Nollalternativet medför att de planerade vindkraftparkerna står utan utmatning till elnätet och att vindkraftprojekten därmed inte kan genomföras. Förordade ledningssträckningar Förordade ledningssträckningar framgår av kartan i figur 1 ovan. 145 kv ledningen mellan Laforsen och Sangen omfattar ca 37 km luftledning. På en stor del av sträckningen, ca 19 km, byggs ledningen i parallellgång med befintliga ledningar. Ledningen sträcker sig genom ett barrträdsdominerat skogslandskap. Landskapet är starkt kuperat med berg och höjdryggar omväxlande med myrar, sjöar och vattendrag. Skogen utgörs till största delen av rationellt brukad odlingsskog. 36 kv ledningen mellan Sangen och Sandtjärnberget omfattar ca 4,7 km markförlagd kabel. Kabelförläggning sker på huvuddelen av sträckan i anslutning till befintliga vägar. Närmast anslutningen till vindkraftparken kommer kabeln förläggas i tidigare obanad skogsterräng. 36 kv ledningen mellan Sangen och Ängersjökölen utförs inledningsvis från station Sangen som luftledning i parallellgång med 145 kv ledningen Laforsen - Sangen på en sträcka om ca 4 km. Återstående del, ca 3 km, fram till anslutningen i vindkraftparken utförs som markförlagd kabel i anslutning till vägar. Studerade alternativ Utöver förordad sträckning för 145 kv ledningen Laforsen - Sangen har två ytterligare sträckningsalternativ studerats. Till de båda 36 kv ledningarna mellan Sangen och Sandtjärnberget respektive Ängersjökölen har vardera ett alternativ avseende sträckning och utförande studerats. De studerade alternativen har av olika skäl bedömts som mindre lämpliga och därför förkastats. Motiven till detta redovisas i miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt 3. Studerade alternativa ledningssträckningar framgår av kartan i figur 1 ovan. Konsekvensbedömning Då ledningarna i huvudsak går genom sluten skogsmark blir exponeringen mot omgivande landskap relativt begränsad. Till detta bidrar även utförandet med trästolpar som i huvudsak är lägre än omgivande skog. Den omgivande skogsgatan kan lokalt upplevas som ett framträdande landskapselement. När skog avverkas för att ge plats för ledningarna förändras livsbetingelserna för djur och växter lokalt till följd av ökad solinstrålning och ändrade fuktighetsförhållanden. Vissa etablerade arter försvinner och nya arter tillkommer. I synnerhet vid passage av mindre vattendrag kan djur- och växtliv påverkas på ett oönskat sätt om inte avverkning sker med försiktighet, så att skuggande vegetation behålls i närområdet. Under anläggningstiden och vid framtida underhållsåtgärder kan markskador uppstå vid terrängkörning, framför allt i fuktiga områden. Under anläggningstiden och vid framtida underhållsåtgärder kan även bullerstörningar från arbetsfordon och maskiner innebära störningar för i första hand fågellivet. En viss risk finns för förorening av mark och vatten vid transporter och arbete med maskiner vid anläggning och underhåll av ledningarna 3
samt vid tankning av maskiner. Terrängkörning kan tillfälligtvis innebära skador på bestånd av fridlysta växtarter men bedöms inte ge bestående skador på arternas rotsystem. Kollisionsrisk för fåglar bedöms som liten på grund av att ledningarna i huvudsak uppförs i sluten skogsmark. Sammantaget bedöms påverkan på berörda narturvårdsintressen bli tämligen liten om föreslagna skadeförebyggande åtgärder följs. Påverkan på områdets kulturmiljöintressen utgörs främst av en visuell inverkan på kulturlandskapet och på enskilda kulturmiljöobjekt i anslutning till ledningarna och tillhörande skogsgata. Flertalet redovisade objekt ligger så till i förhållande till ledningarna att påverkan på dem helt kan undvikas vid såväl byggnation som framtida underhåll. Vid ett fåtal platser kan dock stolpar och/eller stagförankringar komma att placeras så att risk för ingrepp i fornlämning eller annan kulturhistorisk lämning föreligger. Detta gäller framför allt sträckningen närmast Laforsen. Kraftledningarnas påverkan på friluftslivets intressen består av att den kan upplevas som ett visuellt störande inslag för de som nyttjar skog och mark för friluftsändamål. Utöver detta bedöms ledningen inte utgöra något hinder för friluftslivets intressen. Ledningarna innebär ett intrång i skogsbrukets intressen genom att produktiv skogsmark tas undan från brukning. Luftledningarna utförs trädsäkra, med en ca 40 meter bred skogsgata som vidmakthålls genom återkommande röjning. Till detta kommer avverkning av enstaka så kallade kantträd i sidoområdena utmed skogsgatan. Förekomsten av bostadshus utmed den förordade ledningssträckningen är mycket begränsad. Totalt återfinns fyra bostadshus inom 100 meter från ledningarnas planerade centrumlinje, där de utförs som luftledning. Ledningarna kan anses innebära en indirekt påverkan på boendemiljön i närområdet genom det ingrepp i naturmiljön och den påverkan på landskapsbilden som luftledning och skogsgata medför. Under byggskedet kan tillfälliga störningar i form av buller från maskiner och anläggningstrafik förekomma. Magnetfältets utbredning kring de planerade ledningarna har beräknats. Vid parallellgång med andra ledningar har det magnetfältet före och efter byggnation och drifttagning av ny ledning beräknats. Beräkningarna visar att en optimering av den nya ledningens fasföljd i förhållande till befintliga parallellgående ledningar leder till en sänkning av resulterande magnetfält vid närliggande bostadshus efter byggnation och drifttagning av den nya ledningen. Planförhållanden Gällande översiktsplan för Ljusdals kommun antogs 2010. Ett tematiskt tillägg gällande vindkraft antogs 2012. Gällande översiktsplan för Härjedalens kommun antogs 2009. Ett tematiskt tillägg gällande vindkraft antogs 2011. Ledningen bedöms vara förenlig med båda kommunernas översiktsplaner och vindkraftstillägg. Ledningen berör inga detaljplaner. Samråd Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken inleddes hösten 2013 med samrådsmöten med Länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands län samt med Ljusdals och Härjedalens kommuner. Inledande kontakter togs även under hösten 2013 med Tåssåsens, Handölsdalens och Mittådalens samebyar. I mars 2014 skickades skriftlig information om projektet till berörda fastighetsägare och närboende samt till myndigheter och sektorsintressen. Berörda inbjöds att inkomma med synpunkter på projektet. Information om projektet kungjordes även genom kungörelseannons i LjusdalsPosten och Tidningen Härjedalen. I april 2014 hölls ett öppet samrådsmöte på hembygdsgården i Färila för berörda fastighetsägare och allmänhet. Under hösten 2014 genomfördes kompletterande skriftligt samråd med berörda länsstyrelser, kommuner och fastighetsägare gällande sträcknings- 4
justeringar vid Ängerån. Under december 2014 - januari 2015 genomfördes samråd med innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter. Yttranden har inkommit från ett antal berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och andra intressenter. Inkomna yttranden redovisas i en samrådsredogörelse i miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt 6 och i bilaga G. Länsstyrelsen i Jämtlands län har 2014-08-04 beslutat att den planerade ledningen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har 2014-09-12 beslutat att den planerade ledningen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. 5
1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Nordisk Vindkraft planerar att uppföra två nya vindkraftparker, Sandtjärnberget och Ängersjökölen, några kilometer. OX2 planerar att uppföra en ny vindkraftpark, Svartåsen, i samma område. De tre vindkraftparkerna planeras att anslutas till stamnätet via en befintlig transformatorstation vid Laforsen i Ljusdals kommun. Ellevio AB (före detta Fortum Distribution) ansvarar för anslutning av de planerade vindkraftparkerna till elnätet. Från Laforsen planerar Ellevio en ny 145 kv kraftledning som sträcker sig till en ny transformatorstation strax söder om sjön Sangen. Vidare från den nya transformatorstationen söder om Sangen planeras 36 kv ledningar till respektive vindkraftpark. För Sandtjärnberget och Ängersjökölen finns anslutningspunkter vid respektive park. Ellevio planerar därför två stycken 36 kv ledningar från den nya transformatorstationen vid Sangen till dessa två punkter. Då den exakta utformningen av Svartåsens vindkraftpark ännu ej är bestämd går inte heller sträckningen för ledningen dit att fastställa för närvarande. Denna ledning kommer att prövas separat i ett senare skede. För att få bygga ledningarna krävs nätkoncession för linje. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar ny 145 kv ledning samt nya 36 kv ledningar och ingår som bilaga till Ellevios ansökningar om koncession för respektive ledning. Figur 1.1: Översiktskarta med planerade vindkraftparker och anslutningspunkter 6
1.2 Omfattning och utförande Projektet omfattar enligt det förordade alternativet ca 37 km ny 145 kv luftledning mellan Laforsen och Sangen, ca 5 km ny 36 kv ledning (kabel) mellan Sangen och Sandtjärnberget samt ca 7 km ny 36 kv ledning (fördelat på 3 km markkabel och 4 km luftledning) mellan Sangen och Ängersjökölen. I ett tidigare skede av projektet diskuterades att utföra ledningen mellan Laforsen och Sangen för 220 kv. Valet har dock av tekniska och ekonomiska skäl fallit på spänningsnivån 145 kv. I denna MKB benämns de planerade ledningarna med konstruktionsspänningen 145 respektive 36 kv. Detta är den högsta spänning som ledningarna är konstruerade för. Driftspänningen som ledningarna i praktiken drivs med är något lägre och kan variera över tid och i olika delar av nätet. 145 kv ledning Laforsen - Sangen, förordat alternativ Ledningen utförs som luftledning med portalstolpar av trä med stålregel (se figur 1.2 nedan). Normalt utförs stolparna med två ben men vid vinklar kommer även ett utförande med tre ben bli aktuellt. Vissa stolpar kommer även att utföras med staglinor ut från stolpbenen. Vid stolpplatserna krävs schaktning till ca 2,5 meters djup för grundläggning av stolpar och stagförankringar, alternativt förankras stolpar och staglinor med ståldubb där berggrunden går i dagen. I stolparna monteras tre faslinor för kraftöverföring. På delar av sträckningen kan också en eller två topplinor komma att monteras ovanför faslinorna för åskskydd. Ledningens höjd från mark till regel blir normalt ca 16-18 meter. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna, blir normalt omkring 150-200 meter. Undantagsvis kan andra stolptyper komma att användas utmed sträckningen, till exempel vid särskilt långa spann. Figur 1.2: 145 kv ledning i träportalstolpar. 7
Från Laforsen till öster om Kårböle går den planerade ledningen parallellt med två befintliga 145 kv luftledningar i ca 9 km. Vidare från öster om Kårböle går ledningen parallellt med en av dessa i ytterligare ca 10 km. Ledningen skall utföras trädsäker vilket innebär att inga träd får växa så höga att de riskerar att falla på ledningen eller att grenar och toppar riskerar att växa in i ledningen. För att säkerställa detta krävs en ca 40 meter bred skogsgata utmed ledningen där ledningen går utan parallellgång, se figur 1.3 nedan. Där ledningen går i parallellgång med befintliga 145 kv ledningar behövs en breddning med ca 25 meter vilket innebär en skogsgata på totalt ca 60 meter respektive ca 80 meter. (se figur 1.4 och 1.5 nedan). Figur 1.3: Skogsgatans utformning, ny skogsgata. Figur 1.4: Skogsgatans utformning vid parallellgång med en 145 kv ledning. Figur 1.5: Skogsgatans utformning vid parallellgång med två 145 kv ledningar. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också enstaka så kallade kantträd regelbudet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan. Minsta avstånd mellan fasledare och närmaste del på byggnad i område utan detaljplan får enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1) vara 5 m + spänningstillägg, vilket för aktuell ledning innebär ca 5,5 m. 8
36 kv ledningar Sangen - Sandtjärnberget Anslutning till stationen vid Sangen utförs som markförlagd ledning med två kabelförband. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar. Parallellt med kabelförbandet förläggs en jordlina av koppar och eventuellt plastslang för optisk fiber (signalkabel). Kabelschaktet blir ca 1 meter djupt med en bottenbredd om ca 0,5-1 meter och en dagöppning om ca 1,5-2 meter, se figur 1.7 nedan. Längd på kabeln är ca 5 km. Ovanför kabelförbanden och ca tre meter ut från dessa kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas. Detta för att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Området närmast ovanför kablarna kommer också att hållas trädfritt. I samband med förläggningsarbetet kommer ett arbetsområde om ca fyra meter på schaktets båda sidor att krävas. Dels som tillfällig arbetsväg för schaktmaskiner, dels för hantering av material och schaktmassor. Kabeln kommer på huvuddelen av sträckningen att förläggas i eller i kanten av befintliga vägar, endast ca 700 meter närmast anslutningen till vindkraftparken kommer kabeln förläggas i tidigare obanad terräng. Sangen - Ängersjökölen Den nya 36 kv ledningen som ska ansluta Ängersjökölen till Sangen planeras vid parallellgång med ny 145 kv ledning att utformas som luftledning. Den nya ledningen avses att uppföras i ca 10 meter höga enkelstolpar av trä (se figur 1.6), förutom vid vissa vinkelpunkter och på platser där en större spannlängd krävs, varvid portalstolpar kommer att användas. Spannlängden blir normalt ca 100-130 meter. I stolparna monteras tre faslinor för kraftöverföring. Längd på luftledningen är ca 4 km. Figur 1.6: Parallellgående 36 och 145 kv ledning. Ledningen kommer att utföras trädsäkert, vilket innebär att inga träd får bli så höga intill kraftledningen att grenar eller toppar riskerar att växa in i den eller att falla på den vid eventuell storm. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också enstaka så kallade kantträd regelbundet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan. Detta gäller träd som är så högväxande att de riskerar 9
att falla på och skada ledningen. Den skogsgata som är aktuell för att säkerställa trädsäkerheten längs med förordad ledningssträckning framgår av figur 1.7 nedan. Figur 1.7: Skogsgatans utformning, ny skogsgata för parallellgående 36 och 145 kv ledning. Resterade del av 36 kv ledningen för anslutning till stationen vid Sangen utförs som markförlagd ledning med två kabelförband. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar. Parallellt med kabelförbandet förläggs en jordlina av koppar och eventuellt plastslang för optisk fiber (signalkabel). Kabelschaktet blir ca 1 meter djupt med en bottenbredd om ca 0,5-1 meter och en dagöppning om ca 1,5-2 m, se figur 1.8 nedan. Längd på markkabeln är ca 3 km. Figur 1.8: Kabelschakt. 1.3 Gällande lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan skall bland annat en MKB bifogas. Energimarknadsinspektionen remitterar ansökan till länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs. Följande lagar och föreskrifter berörs i projektet: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. 10
Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler. 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skyddsoch bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 1.4 Företagets miljöarbete Ellevio har följande policy för hållbar utveckling: Målet är att göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor. Därför vill Ellevio vara föregångare och vara ledande i att bekämpa klimatförändringen, utnyttja naturens resurser på ett ansvarsfullt sätt och förbättra arbetssäkerheten. arbeta aktivt tillsammans med sina intressenter för att kontinuerligt förbättra företagets ekonomiska, sociala och miljömässiga prestanda. stå för affärsetik och integritet på en hög nivå, omsorg om miljön och respekt för mänskliga rättigheter tillsammans med alla sina affärspartner, oberoende var Ellevio verkar. noggrant följa lagar och föreskrifter i all verksamhet. Ellevios engagemang för hållbar utveckling beskrivs närmare i företagets uppförandekod och gemensamma styrande principer. Principerna omvandlas till handling genom att fastställa utvecklingsmål för Ellevios agenda för hållbar utveckling. Ellevio har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. 1.5 Metodik Ledningssträckningen har inventerats genom studier av Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag, Skogsstyrelsens digitala material (Skogsdataportalen), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS), Trafikverkets uppgifter om riksintressen, Jordbruksverkets inventering av ängs- och betesmark (TUVA), kommunala planer, Lantmäteriets kartmaterial samt kompletterande fältstudier. Närliggande intressen inom 100 meter från ledningens planerade centrumlinje har lokaliserats och behandlas i denna MKB. Till detta kommer den information som framkommit vid samråd med markägare och myndigheter. För de delar av sträckningen som inte går i parallellgång med befintlig 145 kv ledning har en särskild naturvärdesinventering genomförts i fält, se bilaga D. Denna inventering avser en 100 meter bred korridor utmed planerad ledningssträckning vid luftledning, respektive 50 meter vid markförlagd kabel. En arkeologisk utredning (etapp 1) har genomförts för den förordade sträckningen. Inom Gävleborgs län har hela ledningens sträckning inventerats och inom Jämtlands län har vissa delar inventerats. Utredningsområdets bredd varierade mellan 100-200 meter. I bilaga E redovisas den utförda inventeringen. 11
Bostadsbebyggelse har inventerats på ett avstånd av 50 meter från ledningsstråkets planerade centrumlinje vid markförlagd kabel respektive 100 m från centrumlinjen vid luftledning. Inventeringen har utförts genom studier av fastighetskartan samt kompletterande kontroller i fält. Magnetfältsnivåer har beräknats för ledningens närområde vid medelströmlast. 12
2 NOLLALTERNATIV Nollalternativet innebär att den aktuella ledningen inte byggs. Ingen breddning sker av befintliga skogsgator och nya skogsgator tas inte upp. Nollalternativet medför att de planerade vindkraftparkerna Sandtjärnberget, Ängersjökölen och Svartåsen står utan utmatning till elnätet och att vindkraftprojekten därmed inte kan genomföras. 3 ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR OCH UTFÖRANDEN Inom ramen för projektet har olika alternativ till de nu förordade lösningarna studerats för såväl 145 kv ledningen mellan befintlig station Laforsen och planerad station Sangen, som 36 kv ledningarna mellan Sangen och anslutningspunkt i vindkraftpark Sandtjärnberget respektive Ängersjökölen. Nedan beskrivs förordade lösningar och studerade alternativ. I anslutning till beskrivningar av studerade alternativ redovisas en bedömning med motiv till varför dessa har förkastats till förmån för förordad lösning. Förordade och alternativa ledningssträckningar redovisas på karta i figur 3.1 och i bilaga A. Figur 3.1: Förordade och alternativa ledningssträckningar. 3.1 145 kv ledning Laforsen - Sangen Förordad lösning Laforsen - Sangen Ledningen ansluter i öster till befintligt ställverk vid Laforsens kraftstation vid Ljusnan, ca 25 km nordväst om Färila. Från ställverket som är beläget öster om kraftverksdammen sträcker sig ledningen initialt norrut och korsar älvfåran nedströms kraftverket. Ledningen byggs här parallellt med ett flertal kraftledningar som ansluter till ställverket. Norr om älven 13
vinklar ledningen västerut och sträcker sig i parallellgång med två befintliga 145 kv ledningar (L133 Laforsen - Storåströmmen och NL136 Laforsen - Krokströmmen) i huvudsaklig riktning mot nordväst. Den nya ledningen byggs här inledningsvis söder om befintliga ledningar på en sträcka om ca 0,5 kilometer. Därefter korsas ledningsstråket och den nya ledningen sträcker sig vidare västerut på ledningsstråkets norra sida. Väster om Björkvallsberget och Stenbitstjärnen delar sig ledningsstråket. Befintlig 145 kv ledning L133 fortsätter vidare mot nordväst. Den nya ledningen vinklar istället ytterligare något västerut och sträcker sig vidare parallellt med och norr om befintlig ledning NL136 i riktning västerut. Ledningsstråket korsar Ljusnan och passerar sedan norr om Kårböle. Norr om Kårsjön och Kerstasjön korsar ledningsstråket väg 84 två gånger i ett område med ett flertal mindre tjärnar. Söder om Stora Hällberget vinklar den befintliga ledningen NL136 mot nordväst, medan den nya ledningen lämnar parallellgången och fortsätter västerut för att sedan sträcka sig mot sydväst mellan Messukölen och Messubodarna. Efter att väster om Messubodarna åter ha korsat väg 84 vinklar ledningen västerut på Fagerbergets södra sida och korsar kommun- och länsgränsen mellan Ljusdals kommun i Gävleborgs län och Härjedalens kommun i Jämtlands län. Ungefär två km väster om kommun-/länsgränsen korsar ledningen Ängerån. Norr om Ängertjärnen korsas åter Ängerån och sedan Kvarnån. I området har justeringar gjorts av den ursprungligen föreslagna sträckningen, av hänsyn till höga naturvärden i anslutning till Ängerån. Ledningen sträcker sig vidare utmed Norriåsens norra sida. Väster om Norriåsen vinklar ledningen mot sydväst, passerar öster om Gammeltjärnen och Ängersjökölen samt väster om Öjingsvallen och sjöarna Lill-Öjingen och Sävtjärnen. Norr om Bukölsmyran vinklar ledningen åter något mer i västlig riktning och sträcker sig fram till planerat läge för ny transformatorstation ca en km söder om sjön Sangen. Ledningen sträcker sig genom ett barrträdsdominerat skogslandskap. Landskapet är starkt kuperat med berg och höjdryggar omväxlande med myrar, sjöar och vattendrag. Skogen utgörs till största delen av rationellt brukad odlingsskog. Endast enstaka, mindre områden med kvarstående gammal skog återfinns i området. Ledningssträckningen omfattar ca 37 km, varav ca 19 km i parallellgång med befintliga ledningar. Alternativ A Laforsen - Sangen Enligt studerat alternativ A skulle ledningen från ställverket vid Laforsen sträcka sig mot sydväst i en ny ledningsgata söder om kraftverksdammen och korsa väg 84 väster om Laforsen. Ledningen fortsätter mot sydväst fram till sjön Ängratörn. Sjöns norra del korsas och ledningen vinklar västerut. Ledningen passerar här genom en smal passage mellan de båda naturreservaten, tillika Natura 2000-områdena, Ängerån och Törnberget. Ca två km väster om Ängratörn vinklar ledningen något norrut, mot västnordväst, och sträcker sig sedan vidare fram till Sillerberget. Ovanför Sillerbergets östra brant når ledningen fram till projektområdet för vindkraftpark Kölvallen. Vindkraftparken för vilken Ownpower Projects AB sökt tillstånd omfattar ett hundratal verk i ett område som sträcker sig från Sillerberget och Snöddaberget i norr och ca 10 km söderut. I norr gränsar den planerade vindkraftparken mot Sillerbergets naturreservat. Norr om vindkraftområdet återfinns också Ängeråns naturreservat och ett våtmarksområde, Memyran, med mycket höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen. Sammantaget utgör den aktuella delsträckan en påtagligt trång passage där ledningen skulle komma i konflikt med naturvårdsintresset eller markanvändnings-/vindkraftintresset. På Snöddabergets norrsluttning vinklar ledningen mot sydväst, korsar kommun- och länsgränsen mellan Ljusdals kommun i Gävleborgs län och Härjedalens kommun i Jämtlands län och sträcker sig vidare norr om Horemmen och Storbrännan. Därefter vinklar ledningen mot västnordväst, passerar norr om Örnåsen och korsar på vägen 14
Järvån och Rängtjärnen innan den sträcker sig genom Klåkmyran, som enligt våtmarksinventeringen har mycket höga naturvärden. Öster om Gammeltjärnen vinklar så ledningen mot sydväst och tar härifrån samma sträckning som det förordade alternativet. Ledningen sträcker sig öster om Ängersjökölen samt väster om Öjingsvallen och sjöarna Lill-Öjingen och Sävtjärnen. Norr om Bukölsmyran vinklar ledningen till en något västligare riktning och sträcker sig fram till planerat läge för ny transformatorstation söder om sjön Sangen. Liksom i det förordade alternativet sträcker sig ledningen genom ett barrträdsdominerat skogslandskap. Landskapet är starkt kuperat och terrängen bedöms här vara mer svårframkomlig för ledningsbyggnation än i det förordade alternativet. I området utmed ledningssträckningen finns, i jämförelse med det förordade alternativet, en betydligt större andel skyddad eller skyddsvärd natur, såsom naturreservat (Ängerån, Törnberget, Sillerberget) och Natura 2000-områden (Ängerån, Törnberget). Ledningssträckningen omfattar ca 37 km och utgörs i sin helhet av ny ledningsgata. Alternativ B Laforsen - Sangen Alternativ B sammanfaller på huvuddelen av sträckningen med det förordade alternativet. Inledningsvis sträcker sig ledningen således parallellt med befintliga 145 kv ledningar mot nordväst från Laforsen. Där ledningen enligt det förordade alternativet lämnar parallellgången söder om Stora Hällberget, fortsätter ledningen enligt alternativ B istället parallellt med befintlig 145 kv ledning NL136 vidare mot nordväst. Öster om Messukölen passerar ledningen kommun- och länsgränsen, passerar över en myr med mycket höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen och sträcker sig därefter vidare mellan Messukölen och Björnberget. Norr om Björnberg lämnar ledningen parallellgången med befintlig 145 kv ledning och vinklar mot sydväst. Den nya ledningen kommer därmed att passera både norr och väster om bebyggelsen vid Björnberg. Ledningen sträcker sig vidare mot sydväst och passerar så över ett stort sammanhängande myrområde (Stormyran/Flöten) väster om Messukölen, korsar väg 84 öster om Vänsjö och sträcker sig vidare ner till Norriåsen. Vid Norriåsen vinklar ledningen västerut och följer sedan samma sträckning som i det förordade alternativet fram till den planerade transformatorstationen söder om sjön Sangen. Liksom i det förordade alternativet sträcker sig ledningen genom ett barrträdsdominerat och starkt kuperat skogslandskap, men med ett större inslag av myrmarker. Ledningssträckningen är ca 42 km, varav ca 25 km i parallellgång med befintliga 145 kv ledningar. Bedömning av studerade sträckningsalternativ mellan Laforsen och Sangen Alternativ A Vid en jämförelse kan konstateras att alternativ A är det kortaste av de tre studerade sträckningsalternativen. Den fördel som detta innebär överskuggas dock av att ledningen i alternativ A, till skillnad från övriga alternativ, inte till någon del byggs i parallellgång med befintliga ledningar. Därmed leder alternativ A till ett större markintrång och bedöms även medföra en större påverkan på landskapsbilden. Alternativ A sträcker sig genom områden med större förekomst av skyddad och/eller skyddsvärd natur än båda de andra alternativen. Här kan konstateras förekomst av såväl naturreservat och Natura 2000-områden som våtmark med mycket höga naturvärden. Vidare innebär alternativ A att ledningen kommer i konflikt med planerad vindkraftpark Kölvallen, om skyddad natur bland annat Sillerbergets naturreservat ska undvikas. 15
Terrängförhållandena utmed sträckningen enligt alternativ A bedöms som sämre för ledningsbyggnation än i huvudalternativet. Sammantaget bedöms alternativ A som mindre lämpligt än det förordade alternativet. Alternativ B Alternativ B är något längre än det förordade alternativet, men går parallellt med befintliga ledningar på en något längre sträcka. Därmed medför alternativ B och det förordade alternativet ett i stort sett lika stort markintrång. Alternativ B bedöms också medföra en likvärdig påverkan på landskapsbilden som det förordade alternativet. Vad gäller påverkan på naturmiljö med risk för negativa konsekvenser bedöms alternativ B som sämre än det förordade alternativet. Detta beroende på en större omfattning av passager genom våtmarker. Här kan nämnas myrområde med mycket höga naturvärden kring Hamptjärnen öster om Björnberg och stora sammanhängande myrområden väster om Messukölen och vidare söder om väg 84 ner mot Kvarnån. Även om de senare endast har vissa naturvärden så är större våtmarksområden svårframkomliga ur ett byggnadstekniskt perspektiv och medför större risk för markskador vid byggnation och framtida underhåll. Sammantaget bedöms alternativ B som mindre lämpligt än det förordade alternativet. Till denna bedömning bidrar också det faktum att bebyggelsen vid Björnberg enligt alternativ B skulle få ledningsgator både i norr och väster. 3.2 36 kv ledning Sangen - Sandtjärnberget Förordad lösning Sangen - Sandtjärnberget Ledningen ansluter till planerad transformatorstation söder om sjön Sangen och sträcker sig som markförlagd kabel inledningsvis norrut utmed Rullbovägen. Efter ca 800 meter vinklar ledningen västerut och följer en mindre väg söder om Kullberget. Ledningen sträcker sig vidare norrut utmed vägen nedanför Igulsberget, upp till vägens slut norr om Igulsån. Härifrån sträcker sig ledningen ca 700 meter genom tidigare obanad terräng mot nordväst, upp till anslutningspunkten i vindkraftpark Sandtjärnberget. Ledningssträckningen är ca 4,7 km och planeras att i sin helhet utföras markförlagd med två kabelförband i ett gemensamt schakt. Alternativ lösning Sangen - Sandtjärnberget Enligt detta alternativ skulle ledningen till vindkraftpark Sandtjärnberget i sin helhet utföras som luftledning i enbenta trästolpar. Ledningen sträcker sig ut från planerad station Sangen genom skogsmark, inledningsvis mot nordväst. Väster om Kullberget vinklar ledningen mot norr och sträcker sig genom Traneflon, ett våtmarksområde med höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen. Väster om Traneflon vinklar ledningen mot nordväst och sträcker sig vidare upp till anslutningspunkten i vindkraftparken. Bedömning av alternativ lösning Den alternativa lösningen omfattar en kortare ledningssträckning än den förordade lösningen, men skulle ändå medföra ett större markintrång. Utförandet med luftledning kräver en skogsgata om ca 30 meter, vilket ska ställas mot 5-8 meter för markkabel enligt den förordade lösningen. Luftledningen i alternativet sträcker sig i huvudsak genom tidigare obanad terräng, till skillnad från den förordade lösningen med markkabel som på huvuddelen av sträckningen samordnas med vägar. Luftledningsalternativet bedöms medföra en större påverkan på naturmiljö och landskapsbild än den förordade lösningen. Sammantaget bedöms således den studerade alternativa lösningen som sämre än den förordade lösningen. 16
3.3 36 kv ledning Sangen - Ängersjökölen Förordad lösning Sangen - Ängersjökölen Ledningen utgår från planerad transformatorstation söder om sjön Sangen och utförs inledningsvis som luftledning i enbenta trästolpar. Ledningen sträcker sig i parallellgång med planerad 145 kv ledning (Laforsen - Sangen) genom skogsmark i riktning mot ostnordost. Norr om Bukölsmyran vinklar ledningsstråket mot nordost och korsar Sangån. Väster om Öjingsvallen når ledningsstråket fram till en mindre väg. 36 kv ledningen utförs härifrån som markförlagd kabel. Kablarna förläggs i anslutning till vägen som sträcker sig västerut och sedan norrut, fram till anslutningspunkten i vindkraftparken, på Ängersjökölens västra sida. Ledningssträckningen är totalt ca 7,1 km, varav 4 km luftledning (i parallellgång med planerad 145 kv ledning) och 3,1 km markförlagd kabel (två kabelförband i ett gemensamt schakt). Alternativ lösning Sangen - Ängersjökölen Enligt det studerade alternativet skulle ledningen utföras som luftledning i enbenta trästolpar på hela sträckan mellan planerad station Sangen och anslutningspunkten i vindkraftpark Ängersjökölen. Från station Sangen sammanfaller ledningssträckningen inledningsvis med den förordade lösningen. Ledningen sträcker sig således mot ostnordost i parallellgång med planerad 145 kv ledning (Laforsen - Sangen). Norr om Bukölsmyran vinklar 36 kv ledningen mot nordväst och lämnar parallellgången. Ledningen korsar därefter Sangån och sträcker sig vidare fram till anslutningspunkten i vindkraftparken. Ledningssträckningen utgörs av 5,5 km luftledning, varav 2,9 km i parallellgång med planerad 145 kv ledning. Bedömning av alternativ lösning Ledningssträckningen är enligt den alternativa lösningen kortare än den förordade lösningen men den skulle ändå medföra ett större markintrång då luftledningsutförandet kräver en skogsgata om 30 meter (reducerat till hälften vid parallellgång med 145 kv ledningen), att jämföra med 5-8 meter för markkabelutförandet. Vidare skulle ledningen enligt det studerade alternativet i sin helhet sträcka sig genom tidigare obanad terräng, medan den enligt den förordade lösningen samordnas med befintlig väg på nästan halva sträckan. Alternativ B bedöms genom de mer omfattande skogsgatorna också medföra en något större negativ påverkan på naturmiljö och landskapsbild än den förordade lösningen. Sammantaget bedöms således den studerade alternativa lösningen som sämre än den förordade lösningen. 17
4 IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENS- BEDÖMNING AVSEENDE FÖRORDAD STRÄCKNING I detta avsnitt beskrivs de miljö- och markanvändningsintressen som berörs av den förordade sträckningen, samt påverkan på dessa till följd av ledningarnas uppförande. Angivna beteckningar hänvisar till kartor i bilaga B och C. 4.1 Landskapsbild De förordade luftledningssträckningarna går i huvudsak genom kuperade skogsmarker med inslag av finsedimentdalar och bergkullslätt. Ledningarna sträcker sig genom öppet landskap vid passager över vatten och myrmarker. På delar av sträckningen byggs den nya 145 kv ledningen parallellt med befintliga 145 kv ledningar (och då delvis i befintlig skogsgata). Berörda intressen Inom naturvårdsprogrammet för Övre Mellanljusnan (NvP 77), Laforsen (NvP 78) och Skålåns dalgång (NvP 52) anges landskapsbilden som en del värdet för respektive område. För riksintresset Övre Mellanljusnan är landskapsbilden angiven som värdefull. Konsekvenser Då luftledningarna går genom sluten skogsmark blir exponeringen mot omgivande landskap relativt begränsad. Till detta bidrar även ledningens utformning med trästolpar med en höjd om ca 16-18 meter som i huvudsak är lägre än omgivande skog. Den skogsgata som omger ledningen kan dock lokalt upplevas som ett framträdande och främmande landskapselement. Vid passagen av öppnare landskapspartier kommer själva ledningen utgöra ett mer framträdande inslag. Även här bedöms dock det valda utförandet med trästolpar bidra till att ledningen uppfattas som mindre framträdande i landskapet. 4.2 Naturmiljö Nedan redovisas naturmiljöintressen i närområdet utmed ledningarna i riktning från Laforsen till Sangen och vindkraftparkerna. Mer utförliga beskrivningar av naturvärdesobjekt (markerade som NvO nedan) som identifierats vid den inventering som utförts som underlag för MKB återfinns i rapport i bilaga D. I rapporten ges också allmänna beskrivningar av naturmiljön utmed inventerade delsträckor. Vid inventeringen har identifierade naturvärden bedömts i tre klasser: naturvärdesklass 1 (mycket högt naturvärde), naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och ordinärt (ordinärt naturvärde). Berörda intressen Riksintresse RI 4 kap 6 ; Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna är riksintresse enligt 4 kapitlet 6 miljöbalken vilket innebär att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftverksändamål inte får utföras. Området berörs vid Laforsens kraftstation. Naturvårdsprogram NvP 77; Övre Mellanljusnan berörs vid Laforsens kraftstation och vid Vitmyran norr om Laforsen. Älven anses ha stora naturvetenskapliga värden och är av naturvärdesklass I, högsta naturvärde. Övre Mellanljusnan är även av riksintresse för naturvård och för friluftslivet. Naturvårdsprogram NvP 78; Laforsen berörs från flodfåran norr om transformatorstationen vid Laforsen till Vitmyran. Enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram har området värden för landskapsbild, botanik och geologi. 18
Området har naturvärdesklass II, mycket högt naturvärde, och ingår i Ljusnan som är av riksintresse för naturvård och för friluftslivet. Våtmark VMI X16F4G01; Norr om Ljusnan och Laforsen berörs Vitmyran som är en våtmark med vissa naturvärden. Våtmark VMI X16F4F02; Norr om Nyvallen passerar ledningen Stormyran som är en våtmark med höga naturvärden. Riksintresse naturvård, RI Natur 21; Från transformatorstationen vid Laforsen till Färjestället berörs Övre Mellanljusnan som är ett utmärkt exempel på den postglaciala utvecklingen i en norrländsk älvdal nära högsta kustlinjen. Riksintresseområdet är mycket mångformigt, med bl a nipstränder, holmar, revlar, forsar, korvsjöar, raviner, hängmyrar. Nyckelbiotop NB 1 och naturvärde NV 1; Vid Bergmyran, norr om Kårsjön berörs en nyckelbiotop och ett naturvärdesobjekt (Skogsstyrelsen). Nyckelbiotopen består av gransumpskog och naturvärdet av barrsumpskog. Våtmark VMI X16F5E02; Söder om väg 84 vid Kårsjön passerar ledningen en våtmark som har vissa naturvärden. Naturvårdsprogram NvP 52; Väster om Kårböle sträcker sig ledningen genom Skålåns dalgång. Dalgången karakteriseras av höga moränryggar som omges av sjöar eller myrar. Skålåns dalgång har högsta naturvärdesklass enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Naturvärdesobjekt NvO AE; Liten bäck söder om St. Hällberget med både ytligt och underjordiskt lopp, flera utvidgningar med stillastående vatten, samt i östra delen en trädklädd myr. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO AD och våtmark VMI X16F5D08; Sandloktjärnen är en fattigmyr med trädbevuxna partier med klen senvuxen gammal tall och måttlig förekomst av torrträd. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Våtmarksområdet har i våtmarksinventeringen bedömts ha vissa naturvärden. Naturvärdesobjekt NvO AC och våtmark VMI X16F5C02; Vargmyråstjärnen är en myr med skogsdungar, öppna vatten och glest spridda senvuxna tallar, ofta med platt krona. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Våtmarksområdet har i våtmarksinventeringen bedömts ha vissa naturvärden. Naturvärdesobjekt NvO AB; Äldre skiktad barrnaturskog dominerad av gran, med inslag av björk och äldre tall. Träden står ojämnt, gruppvis och luckigt. Det förekommer måttligt med garnlav. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget väster om Messubodarna. Naturvärdesobjekt NvO AA; Myr som i södra delen är tätt trädbevuxen med senvuxen gran, tall och björk. I träden förekommer måttligt med garnlav, skägglav och tagellavar och det förekommer måttligt med torrträd. En bäck, Nedre Fagerbäcken, rinner mot ostsydost genom södra delen av objektet. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget väster om Messubodarna. Naturvärdesobjekt NvO Z; Övre Fagerbäcken är en liten bäck med skog på fuktig mark längs stränderna. Det är rikligt med död ved; mestadels klena lågor av gran och björk med även stående döda granar. Objektet förs i inventeringen till 19
naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget väster om Messubodarna. Naturvärdesobjekt NvO X; Ängerån, ett naturligt medelstort vattendrag med stor betydelse för med stor betydelse för närområdets hydrologi och luftfuktighet och som erbjuder många olika livsmiljöer viktiga för många växt- och djurgrupper. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 1, mycket högt naturvärde. Ledningssträckningen har efter inventeringen justerats för att korsa ån och dess närområde på kortast möjliga sträcka. Naturvärdesobjekt NvO Y; Variationsrik äldre barrblandskog med strukturer och miljöer som är viktiga för många hotade och ovanliga arter. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 1, mycket högt naturvärde. En justering av ledningens sträckning har gjorts för att så långt som möjligt undvika de höga naturvärdena i området. Nyckelbiotop NB 2; Söder om Ängerån passerar ledningen strax öster om en nyckelbiotop med 135-årig granskog. Naturvärdesobjekt NvO W; Halvöppet medelrikkärr med stråk och grupper av äldre senvuxen tall. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget norr om Årberget. Naturvärdesobjekt NvO V; Fattigmyr med tätt trädskikt av gamla senvuxna låga tallar. Det förekommer måttligt till rikligt med klena torrträd, på vilka signalarten nästlav växer. Ledningsdragningen har justerats i detta område vilket innebär att endast en liten del av objektet berörs. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget norr om Årberget. Naturvärdesobjekt NvO U berörs ej. En justering av ledningens sträckning har gjorts för att undvika de höga naturvärdena i detta område. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 1, mycket högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO T berörs ej. En justering av ledningens sträckning i detta område har medfört att objektet inte berörs. Naturvärdesobjekt NvO P; Kvarnån, å med varierande djup, meandrande lopp och mångformiga strandmiljöer. En justering av ledningens sträckning har gjorts för att undvika de högsta naturvärdena vid ån. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 1, mycket högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO S; Myrmosaik med flera tjärnar, åsar med äldre tallskog, barrblandskog, sumpskog, trädklädd myr och öppen fattigmyr som sträcker sig tvärs över Kvarnån. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. En justering av ledningens sträckning har gjorts vilket lett till att en mindre del av objektet berörs. Naturvärdesobjekt NvO R; Sumpskog väster om Kvarnsjön med äldre senvuxen gran och inslag av björk, tall och sälg. Det förekommer måttligt med garnlav och rikligt med tagellavar i träden. Lunglav, skrovellav, och signalarterna stuplav, luddlav och bårdlav noterades på sälgar. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO Q; Äldre barrblandskog av gran, tall björk, asp, sälg och rönn. Skogen är uppkommen genom naturlig föryngring och har ett stort lövinslag, framförallt finns här rikligt med asp Ett litet bäckdråg rinner genom skogen ner till Kvarnån. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. 20
Naturvärdesobjekt NvO O; En liten gransumpskog med många gamla granar och inslag av björk och tall. Fertil garnlav växer rikligt på granarna och hackspår av tretåig hackspett. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget söder om Kvarnsjön. Ledningssträckningen har justerats för att undvika objektet. FPM Järvån; Väster om länsgränsen till Gävleborg korsar ledningen Ängerån, Järvån och Kvarnån som är utpekade som musselförande vatten. Naturvärdesobjekt NvO N och våtmark VMI Z16F4A01; Naturvärdesobjektet anges som ett större sammanhängande område med framför allt myrar med varierande trädtäckning men även en liten tjärn, en sjö och fastmarksholmar med skog. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Våtmarken har ett högt naturvärde. Ledningen korsar objektet vid Gammeltjärnen. Naturvärdesobjekt NvO M; Ett större sammanhängande myrområde väster om Öjingsvallen med varierande trädtäckning, bäckar, källstråk och skog på fastmark. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO L; Liten bäck norr om Sangen som rinner genom en liten myr i norra delen och ner till vägen där den följer vägdiket en kort sträcka innan den i en trumma rinner under vägen för att sedan slingra sig genom en äldre granblandskog. Bäcken har ett naturligt slingrande lopp med flera små fall. Söder om vägen delar den upp sig i flera små rännilar som bildar ett bredare fuktstråk. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO K och våtmark VMI Z16F3A02; Ett större sammanhängande område med myrar av varierande öppenhet/trädtäckning och fuktighet, men även flera skogsbestånd och en bäck. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, påtagligt naturvärde. Våtmarksområdet har i våtmarksinventeringen bedömts ha vissa naturvärden. Området berörs vid Sangen. Naturvärdesobjekt NvO J; Två små trädklädda myrar söder om Sangen med en mellanliggande bäck som rinner norrut. Myrarna sluttar svagt norrut och har ett glest trädskikt. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO I; Liten trädklädd fattigmyr söder om Sangen som sluttar åt norr. Trädskiktet utgörs av tallar av varierande ålder, senvuxna hänglavsrika granar och enstaka lågvuxna glasbjörkar. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO H; Naturligt ringlande bäck söder om Sangen med snabbt rinnande klart vatten och stenig, grusig botten. Bäcken rinner norrut genom äldre produktionsskog av tall, men kantas av en smal bård av medelålders gran och tall. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO G; Äldre granskog söder om Sangen med inslag av äldre tall och björk. Skogen är naturligt uppkommen och har gruppställda, luckigt stående träd. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Naturvärdesobjekt NvO F; Myrmark söder om Sangen med tätt trädskikt av senvuxen gran, björk och tall. Trädskiktet är av igenväxningskaraktär. På björk, som här växer bukettformigt, noterades knottrig blåslav. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. 21