Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket
Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat - värdeskapande? Hur giftiga är dessa ämnen - hinder? Vilka halter pratar vi om? Hur mycket får vi i oss är faran en risk? Kostråden Framtiden
Värdeskapande Fisk och skaldjur Innehåller långa fleromättade fettsyror DHA och EPA Viktigt bidrag till vitamin D, jod, selen och B12 Ingår i kostmönster som minskar risken för kronisk sjukdom
Värdeskapande Livsmedelsverkets råd - MER fisk och skaldjur Fisk 2-3 gånger i veckan, varav en gång fet Olika sorter för att minska belastning på vissa bestånd Miljömärkt fisk ett bra val Barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta fet fisk från Östersjöområdet oftare än 2-3 gånger per år.
Värdeskapande Senaste forskarrapporten Lancet 17/1 2019 Fokus på hälsa och klimat/miljö Stora förändringar behövs Öka vegetabilier minska animalier, med ett undantag..
Värdeskapande Fisken - rådet kvarstår då den är så nyttig!
Hinder Dioxiner och PCB vad är det och var kommer det ifrån? TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxin) PCB 169
Hinder Hur giftiga är dessa ämnen? EFSA publicerade en ny riskvärdering i november 2018 Kraftig sänkning av den mängd som bedöms att man kan få i sig varje vecka, hela livet, utan risk för hälsan det tolerabla veckointaget (TVI) En stor del av befolkningen, både i Sverige och andra länder, ligger i dagsläget över Efsas nya TDI (0,3 pg/kg kroppsvikt och dag)
Hinder Hur giftiga är dessa ämnen? Påverkar reproduktionssystemet Hormonstörande Tandemaljen Påverkar hjärnan Påverkar immunsystemet Cancer Klorakne
Gränsvärden Gränsvärden inom EU sedan 1/7 2002 för bl.a. fisk Sverige, Finland och Lettland undantag från gränsvärdena Nuvarande gränsvärden inom EU för fisk: Dioxin: 3.5 pg WHO-TEQ/g fisk (färskvikt) Dioxin + PCB: 6.5 pg WHO-TEQ/g fisk (färskvikt) EU-förordning 1881/2006
p g T E Q 2 0 0 5 /g fä r s k v ik t Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av sik från Vänern år 2010-2018 3 0 2 0 1 0 6,5 0 3 0 3 5 4 0 4 5 5 0 5 5 6 0 L ä n g d (c m ) G rä n s v ä rd e 2 0 1 0 2 0 1 1 2 0 1 2 2 0 1 3 2 0 1 5 2 0 1 8 Sverige har inte undantag för sik Antal samlingsprov: 35 Antal individer per samlingsprov: 3-10 sikar Analyserad matris: muskel med underhudsfett från mittbiten
p g T E Q 2 0 0 5 /g fä r s k v ik t Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av sik från Vättern år 2010-2016 3 0 2 0 2 0 1 0 2 0 1 1 2 0 1 2 2 0 1 3-1 4 2 0 1 6 1 0 6,5 0 3 0 3 5 4 0 4 5 5 0 5 5 6 0 L ä n g d (c m ) G rä n s v ä rd e Sverige har inte undantag för sik Antal samlingsprov: 30 Antal individer per samlingsprov: 3-13 sikar Analyserad matris: muskel med underhudsfett från mittbiten
p g P C D D /F /P C B -T E Q 2 0 0 5 /g Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av lax år 2005-2018 1 2 1 0 8 6,5 6 4 2 0 5 1 0 1 5 M e d e lv ik t s a m lin g s p r o v (k g ) G r ä n s v ä r d e B o tte n v ik e n 2 0 0 5 B o tte n v ik e n 2 0 1 0 B o tte n v ik e n 2 0 1 3 B o tte n v ik e n 2 0 1 6 B o tte n v ik e n 2 0 1 8 B o tte n h a v e t 2 0 0 5 B o tte n h a v e t 2 0 1 0 B o tte n h a v e t 2 0 1 3 B o tte n h a v e t 2 0 1 6 B o tte n h a v e t 2 0 1 8 E g. Ö s te rs jö n 2 0 1 0 E g. Ö s te rs jö n 2 0 1 3 E g. Ö s te rs jö n 2 0 1 4 Antal samlingsprov: 42 Antal individer per samlingsprov: 3-6 laxar Analyserad matris: muskel med underhudsfett från mittbiten
p g P C D D /F /P C B -T E Q 2 0 0 5 /g Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av sill/strömming år 2010-2018 1 5 1 0 IC E S 2 4 IC E S 2 5 IC E S 2 6 IC E S 2 7 6,5 5 G rä n s v ä rd e IC E S 2 8 IC E S 2 9 IC E S 3 0 IC E S 3 1 0 1 5 2 0 2 5 3 0 M e d e llä n g d (c m ) Antal samlingsprov: 195 Antal individer per samlingsprov (medel): 24 Analyserad matris: muskel med skinn
Intag av dioxiner och PCB - 90-95 % av de dioxiner och PCB vi får i oss kommer från det vi äter Vuxna Barn Fisk 55% 43% Kött 7% 27% Mejeriprodukter 17% 26% Konsumtion (g/dag) (vuxna) Fisk 39 Kött 67 Mejeri 245 Riksmaten 2003 och 2010
Halter av dioxiner och PCB i olika livsmedel 1,5 4,1 Medianhalter för olika svenska livsmedel 1 0,5 0,39 0 Strömming Torsk från Östersjön 0,06 Nötkött 0,02 Fläskkött SLV rapport 21-2012
Vad blir intaget? TDI: 0,3 pg/kg kv Kvinna, 60 kg Fet fisk, 150 g portion Halt: 6,4 pg/g Intag: 150 g x 6,4 pg/g ------------------- = 16 pg/kg kroppsvikt 60 kg En portion / 110 dag
Vad blir intaget? TDI: 0,3 pg/kg kv Kvinna, 60 kg Fet fisk, 150 g portion Halt: 4 pg/g färskvikt Intag: 150 g x 4 pg/g ------------------- = 10 pg/kg kroppsvikt 60 kg En portion / 60 dag
Vad blir intaget? TDI: 0,3 pg/kg kv Kvinna, 60 kg Fet fisk, 150 g portion Halt: 0,4 pg/g Intag: 150 g x 0,4 pg/g ------------------- = 1,0 pg/kg kroppsvikt 60 kg En portion / 7 dag
Hinder Risktermometern visar på betydande risk
Livsmedelsverkets kostråd om fisk Barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga, dvs män och äldre kvinnor kan äta denna typ av fisk en gång per vecka. Det gäller strömming, vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern.
Framtiden Hur ser det ut? Kommer det bli bättre? Visst blir det bättre! Men det tar lång tid
Slutsatser Ny riskvärdering 2018 visar att stora delar av befolkningen i Sverige och Europa ligger över tolerabla dagliga intaget Fortsatta kostråd behövs Fisk och skaldjur är nyttigt och ingår som ett viktigt livsmedel för hälsa och klimat Fortsatt minskning av dioxiner/pcb i miljö och mat Sveriges och EU:s riskhantering av nya TDI?
Tack för er uppmärksamhet!