IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013



Relevanta dokument
IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

Datum (17) IT-plan Tyresö kommuns förskolor och skolor

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

IT-strategi för Strängnäs kommun

IKT-strategi

IKT-plan. Bosgårdsskolan Upprättad Senast reviderad

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen DELRAPPORT IT

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IT-plan för Förskolan Äventyret

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Trippel Helix Lund

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Trippel Helix Göteborg

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT - STRATEGI. Hagfors skolområde Antagen av Ledningsgruppen

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

IKT-strategi

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Slutdatum:

Motiv till en 1:1 satsning gällande digitala enheter för åk 4-9 samt förtätning av digitala verktyg från förskolan till årskurs 3

IKT-Strategi BoU

IKT-plan Stocksunds RE

IKT- strategi

IKT-Plan. för Olofströms förskolor, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskola och gymnasiesärskola 2015/

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Digitalisering. Förstå uppdraget utifrån läroplanen

IKT-strategi

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

Plan över IKT som ett pedagogiskt verktyg för Östregårdskolan

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Plan med riktlinjer för digital kompetens, Höganäs kommun) Reviderad

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Medie- och IT-policy för sektor Skola

och gru För- Reviderad skola Handlingsplan Skellefteå 1 (8)

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Lgr 11 och digital kompetens

Skolplan Med blick för lärande

Handlingsplan för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS en var

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

Plan för skolbiblioteksutveckling

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Skol-IT-gruppen. IT som redskap i lärandet. ... med övertygelsen att. kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver

Strategi för IT i förskola och skola i Vingåkers kommun

Rapport skolutveckling och digitalisering

Änggårdsskolans IKT Plan

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Utvecklingsplan för IT inom BUN

IT-strategi. Sida 1 (6)

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

ipad strategi i förskolan

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Angående definition av skolbibliotek

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen Motala kommun

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Villanskolan En dator per elev

IT-plan. Lärande- och kulturförvaltningen. Jag kan, jag vill, jag vågar.

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

IT-handlingsplan. Kyrkmons skola

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

IT-användning och IT-kompetens i skolan

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Transkript:

IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1

Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation och dialog... 7 Etik... 8 2

Inledning IKT-planen är ett övergripande dokument kring förskolans och skolans uppdrag att garantera barns och elevers digitala kompetens. IKT-planen gäller för kommunens förskola, grundskola, särskola och fritidshemsverksamhet. Informations- och KommunikationsTeknik, ska vara ett verktyg för att nå läroplanens mål. Verksamhetens ambition är att med hjälp av digital teknik ge möjlighet att utveckla pedagogiken och lärandet. Olika former av IT-utrustning ska finnas tillgänglig och vara anpassad för olika målgrupper. IKT-planen har tagit sin utgångspunkt i styrdokumenten samt i Europaparlamentets nyckelkompetenser. Ur Läroplan för förskolan reviderad upplaga 2010: Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Ur läroplan för grundskolan 2011: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Ur Europaparlamentets Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. 3

Nulägesbeskrivning Under 2007-2010 har infrastrukturen byggts ut och det finns trådlöst Internet på nästan alla våra enheter. Antalet datorer har också ökat under perioden. Förskolan har gjort ett antal stora satsningar på IKT under 2010: bildskärmar och Wiikonsoller till alla avdelningar, dokumentkameror och projektorer till varje förskola, samt GPS, ritplattor och ipads för utlåning. En separat IT-utrustning för familjedaghemmen har köpts in. Riktade IKT-projekt har startat på Björkängens förskola och avdelningar på Finnsjöns, Smedjebackens, Älmhults och Lunnekullens förskolor och de kommer att utvärderas under 2011. Syftet med projektet är att testa olika idéer och tankar på hur man kan integrera och utveckla verksamheten med hjälp av IKT. Många klassrum i skolan har utrustats med projektorer och interaktiva skrivtavlor och den utbyggnaden fortgår. Under 2010 har ett projekt startat där varje elev förses med varsin dator. Projektet genomförs på Vällsjöskolan i år F-1, Furuhällskolan i årskurs 5 och Båtsmansskolan i årskurs 9. Totalt antal elever som är med i projektet är ca 140. Dessutom deltar ca 30 lärare. Elever i särskolan och de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna har också fått tillgång till en egen bärbar dator. Under perioden 2007-2010 har fortbildningar för pedagoger och rektorer tillhandahållits i form av PIM (Praktisk It- och Mediakunskap) I förskolan har 4 pedagoger per avdelning ansvar för var sin dator som också ska fungera som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med barnen. Alla tillsvidareanställda pedagoger i grundskolan med minst 50% tjänstgöringsgrad har tillgång till en egen arbetsdator i slutet av 2010. Verksamheten har upphandlat lärplattformen Fronter som ska användas i förskolan/grundskolan som en portal för kommunikation och pedagogiskt arbete. Där kan pedagoger och elever lagra och ha tillgång till det material som behövs. Digital kommunikation med hemmet har ökat under perioden. Verksamhetens hemsidor har standardiserats, utvecklats och tillgänglighetsanpassats. Ett Skoldatatek startades hösten 2010 för att i syfte att förbättra det IT-baserade stödet till elever i behov av särskilt stöd. Härryda kommun har idag följande tjänster som stöttar arbetet med IKT i skolan: 100% IT-planeringsledare förskola/grundskola 50% IT-pedagog förskola 2 pedagoger på 50% tjänster på skoldatatek 20 stycken à 10% IT-pedagoger på skolorna 4

Digital teknik och infrastruktur Fokus i denna IKT-plan för lärande är hur det pedagogiska arbetet kan utvecklas med hjälp av tekniken. IKT-utrustningen ska stödja det pedagogiska arbetet på varje enhet och det kräver en större flexibilitet än tidigare. I verksamheterna krävs en stabil infrastruktur med ett trådlöst nätverk som är dimensionerat efter behov. Ett nytt avtal ska tecknas mellan IT och UTK. Avtalet ska säkra att verksamheterna har tillgång till infrastruktur och Internet för att möta dagens och de kommande årens behov. Förskolorna och grundskolorna kommer att ha ett större inflytande och ansvar vid val av hårdvara och mjukvara. För att möjliggöra ökad tillgång på datorer och annan hårdvara krävs att man överger dyra centralt paketerade lösningar och i stället riktar in sig på gratisprogram och fria lagringsytor. Idag finns verkningsfulla alternativ till den traditionella datorn. Varje enhet ska ha möjlighet att själv styra över vilken grundutrustning man anser bäst gynnar den pedagogiska utvecklingen. Verksamheten tillhandahåller idéer och kompetens genom ITplaneringsledare och IT-pedagog. Skoldatateket är också en resurs i sammanhanget. Mål I förskolan, grundskolan, särskolan och i fritidshemsverksamheten är IT-verktygen en naturlig del i det pedagogiska arbetet. Ansvaret för val av verktyg förs successivt över till enheterna. Verktygen hjälper till att utveckla dokumentationen av barns och elevers lärande. Möjligheten att arbeta med skapande i form av ljud, bild och film prioriteras. Strategi för måluppfyllelse I förskolan kommer olika IT-verktyg att köpas in för att underlätta dokumentationen av verksamheten och barns lärande samt för att utveckla pedagogiken. I skolan fortsätter utbyggnaden när det gäller den fasta utrustningen (projektorer, dokumentkameror, smartboard osv.) Tillgången till olika typer av datorutrustning ökar. Målet är att alla elever på sikt har en personlig datorutrustning. Pedagogen använder datorutrustning och kompensatoriska hjälpmedel i allt större utsträckning för att säkerställa att alla barn och elever får det stöd som de behöver för sin utveckling och för att kunna nå målen. 5

Förskolechef/rektor ansvarar för att en utveckling av IKT i förskolan/grundskolan/särskolan kommer till stånd. Verksamheten ansvarar för att omvärldsbevaka ny teknik samt att driva frågan om ökad satsning av investeringsmedel för att utrusta pedagogiska miljöer med IKT. Utvärderingen av projekten i förskolan och grundskolan kommer att vara vägledande för övriga satsningar under perioden. Lärande Styrdokumenten sätter barn och elever i centrum och poängterar att de ska ges möjligheten att ha inflytande över sin egen utveckling och lärande genom att erbjudas en flexibel lärmiljö. Tekniken ska utnyttjas för att ge tillgång till fler lärresurser. Genom att använda IKT kan barn och elever få tillgång till information och kunskap om omvärlden i realtid. IT-verktygen ger utökade möjligheter att arbeta kreativt och många barn nyttjar redan stora delar av det utbudet. De använder sig av spel, producerar egen musik och film och använder flera medier. Nätverk inom och utanför kommunen är viktiga för att få inspiration samt sprida kunskap och erfarenheter. Mål IKT används som ett stöd för att utveckla lärandet. Tekniken gör det möjligt att skapa arbetsmetoder som tidigare inte var möjliga. Alla barn och elever garanteras förutsättningar att uppnå digital kompetens. Barn och elever i behov av särskilt stöd ges genom IKT möjlighet att utvecklas optimalt. Strategi för uppfyllelse Barn och elever är delaktiga i sin egen portfolio/iup och därmed involverade i sitt eget lärande med hjälp av text, bild, film och ljud. Pedagogen använder sig av och håller sig uppdaterad om IKT i enlighet med vad uppdraget kräver. Pedagogen har tillgång till IT-verktyg som inspirerar dem att förändra undervisningen och utveckla digitala lärmiljöer. 6

Förskolechef/rektor initierar utvecklingen och avsätter tid för pedagogiska diskussioner kring IKT Förskolechef/Rektor skapar förutsättningar för digital kompetensutveckling utifrån enhetens behov Vid nyrekrytering av personal vägs IKT-kompetens och viljan att använda digitala verktyg och sociala medier in. Verksamheten anordnar workshops, inspirationstillfällen och kompetensutveckling för personal. Sociala nätverk, teknik och plattformar används för att skapa kunskapsnätverk som ger möjlighet till lärande för pedagoger och elever inom och mellan förskolor och skolor. Kommunikation och dialog Sociala medier visar på nya vägar för lärande oberoende av tid, rum och lärstil. I dagens samhälle är det allt mer viktigt att mötas, skapa kontakter och föra dialog med människor inte bara i ens närmiljö. Att ha tillgång till och användas sig av IT-verktyg är en förutsättning för att delta i ett demokratiskt samhälle. Mål Alla barn och elever lär sig att kommunicera med sin omvärld via IKT. Digitala verktyg används aktivt för att förbättra informations- och kommunikationsflöden mellan förskola/grundskola och brukama. Verksamhetens alla webbsidor är uppdaterade och innehåller aktuell information. Strategier för måluppfyllelse Personal och elever använder Fronter regelbundet. Förskolchef/rektor och pedagog använder IKT i olika former för att vidareutveckla information och dialog mellan förskola/skola och hem. Webbredaktör uppdaterar enhetens webbsida så att den innehåller aktuell information. Avdelning/arbetslag informerar om sin verksamhet på Fronter Verksamheten möjliggör för vårdnadshavare att ta del av sitt barns utveckling och lärande i form av digital portfolio/iup. 7

Etik Barn och elever ägnar stor del av sin fritid åt att kommunicera, umgås och kunskapa på Internet och sociala medier. Verksamheten ska ge kunskap om hur man hanterar Internet och hålla etiska samtal kring nätmobbning och integritetsfrågor. Att skydda barn och elever i verkligheten, inte från verkligheten blir en viktig uppgift för pedagogerna. Tekniska filter som skyddar är ingen framkomlig väg då de endast ger en falsk trygghet. De vuxna ska i stället hjälpa barn och elever att bygga upp filter i sina egna huvuden. De traditionella källkritiska grundreglerna är lika giltiga på Internet som i andra sammanhang, men det är inte på samma sätt möjligt att se vem som är upphovsman till en text eller en bild. Den överväldigande mängd information som finns lätt tillgänglig på Internet innebär att pedagogens roll förändras. En av pedagogens viktigaste uppgifter blir att lära barn och elever att värdera och granska information. Etiken kring IKT/Internet tas upp som ett komplement till det värdegrundsarbete som redan nu bedrivs i våra förskolor och grundskolor. Mål Barn, elever och pedagoger har relevant kunskaper om säkerhet och om hur man agerar på nätet. Barn och elever får kunskap om hur och var man söker, granskar och värderar fakta, så att de kan skaffa sig den information som krävs för att kunna fatta egna välgrundade beslut. Strategier för måluppfyllelse Pedagogerna arbetar med barn och elever kring etikfrågor som är kopplade till IKT/internet. Pedagogerna utvecklar arbetssätt som kritiskt granskar text och bild på Internet tillsammans med barn och elever. Rektor/pedagog bjuder in föräldrar till dialog vid föräldramöte eller föreläsning. Verksamheten ansvarar för att all personal får kunskap om informationssäkerhet i förhållande till sina arbetsuppgifter. 8