Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Relevanta dokument
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utfodring av dikor under sintiden

Foderstatsparametrar

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Vallfoder som enda foder till får

Grovfoderkonferensen 2015

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Slutrapport Rostning av åkerböna för ökat fodervärde (projekt nr 666/2012)

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Rörflen som foder till dikor

Slutrapport: Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Inledning Resultat samlat

Bra proteinfoder till mjölkkor i ekologisk produktion

Slutrapport: Inblandning av olika sorters strukturfoder i foderstaten till mjölkkor i norra Sverige

Närproducerat foder fullt ut

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Vad vet vi från forskningen idag?

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Svensk djurhållning utan soja?

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

sto, föl och den växande unghästen

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Resurseffektiv utfodring av dikor

Nya tider nya strategier

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

1

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Utfodring med lupin i ekologisk mjölkproduktion

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Fullfoder till mjölkkor

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt

Utfodringspraxis Mjölby nov

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Närproducerat foder i praktik och teori

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Tabell A. Råvarusammansättning och analyserat näringsinnehåll i foderblandningarna som användes i rapsförsöket (optimerad värden inom parantes)

Ungdjurs tillväxt på Bete

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Lägre råproteinhalt i kofoderstater för bättre miljö och mer pengar till mjölkföretagaren

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Mål för näringsinnehåll i vallfoder. Grovfoder och proteinfoder till kor. Vallfoder med högt energivärde

Resurseffektiv utfodring av dikor

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

Jordbrukets klimatpåverkan

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Resurseffektiv utfodring av dikor

Mjölk på bara vall och spannmål

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Transkript:

Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder Annika Höjer, Helena Gidlund, Mårten Hetta och Pekka Huhtanen Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå FoU, Hässleholm 4-5 mars 215 Protein på SLU-NJV Två doktorander som fokuserar på protein Helena Gidlund Merko Vaga Tidigare projekt Hampfrökaka som proteinfoder till idisslare, Linda Karlsson Tre produktionsförsök 1. - eller rödklöverensilage I kombination med ökande råproteinkoncentration Gemensamt för samtliga försök Fri tillgång på fullfoder (TMR) Insentec krubbor för foderregistreringar 2. eller senare skördat ensilage I kombination med ökande råproteinkoncentration 3. Alternativa svenskodlade proteinfoder Inkl värmebehandling Försöksdesign Change-over Tre perioder á 21 dagar 14 + 7 Mjölkavkastning Fett, protein, laktos, urea, celler GreenFeed Metan- och koldioxid Vikt, hullbedömning Öppen krubba Stängd krubba Foderstater, försök 1 Intag, kg /dag Premix 14 12 % ensilage ensilage Intag, kg/d Råprot., g/kg 1

ECM, kg/d 32 3 28 26 Effekter på råproteinkoncentration Råprotein Foderintag,2 17, 17,5 17,4,2 17, 17,7 17,4 <,1 Mjölk 27,3 29,5 3,5 29,6 27, 29,2 3,1 29,5 <,1 ECM 28,2 3,5 31, 29,9 28,9 29,8 3, 3,8 <,5 Fett % 4, 4,28 4,19 4,3 4,38 4,15 4,1 4,25 <,5 Protein % 3,4 3,47 3,44 3,44 3,38 3,43 3,4 3,36 Protein, g/d 9 1 137 112 91 989 119 993 <,1 Urea mmol/l 2,93 3,52 3,89 3,82 3,57 4,1 4,33 4,31 <,1 N-eff, g/kg 332 38 261 5 293 272 233 21 <,1 ECM, kg/d Råprot., g/kg Effekter av gräs- eller klöverensilage Ensilage Foderstater, försök 2 Foderintag,2 17, 17,5 17,4,2 17, 17,7 17,4 Mjölk 27,3 29,5 3,5 29,6 27, 29,2 3,1 29,5 ECM 28,2 3,5 31, 29,9 28,9 29,8 3, 3,8 Fett % 4, 4,28 4,19 4,3 4,38 4,15 4,1 4,25 Protein % 3,4 3,47 3,44 3,44 3,38 3,43 3,4 3,36 <,1 Protein, g/d 9 1 137 112 91 989 119 993 Urea mmol/l 2,93 3,52 3,89 3,82 3,57 4,1 4,33 4,31 <,1 Sent N-eff, g/kg 332 38 261 5 293 272 233 21 <,1 % Tidig skörd Senare skörd Intag, kg/dag 2 14 Senare Intag, kg/d Råprot., g/kg 2

Mjölk, kg/dag 26 Resultat skördetid TiK TiL TiM TiH SeK SeL SeM SeH Skörd Råprot Mjölk, kg/d,7 23,9 23,9 23,9,2,4,5,6 <,1 ECM 25, 26,4 25,6 26,,6 26,5 26,8 27, 2 Fett, g/kg 48,3 45,4 44,7 47,2 46,1 45,7 47,4 45,8 Protein, g/dag 811 864 855 8 794 853 842 894 <,1 Protein, g/kg 36,3 36,2 35,8 36, 36,1 35,4 34,8 36,4 Urea, mmol/l 4,2 4,5 5, 5,4 3,9 5, 5,5 5,7,6 <,1 Senare Mjölk, kg/d Råprot., g/kg Foderstater, försök 3 Åkerböna V Åkerböna O Ärt Ensilage % Kontroll Ärt Åkerböna Åkerböna Åkerböna O V rp V aat Kontroll Ärt ÅO ÅV rp ÅV aat Kontroll Ärt ÅO ÅV rp ÅV aat Intag TMR, kg /dag,2 19, 19,,7,7,6 Intag TMR, kg /dag,2 19, 19,,7,7,6 Intag protein, kg/dag 2,9 3,55 3,44 3,35 3,32 3,15 Intag protein, kg/dag 2,9 3,55 3,44 3,35 3,32 3,15 Mjölkavkastning, kg/dag 23,5,8 23, 23,7 23,8 23,8 ECM, kg/dag,6 26,6,9 25,8 25,8 25,3 Urea, mmol/liter 3, 3,8 3,9 3,9 4,4 3,6 Kväveeffektivitet, g/kg 36 264 255 266 288 Mjölkavkastning, kg/dag 23,5,8 23, 23,7 23,8 23,8 ECM, kg/dag,6 26,6,9 25,8 25,8 25,3 Urea, mmol/liter 3, 3,8 3,9 3,9 4,4 3,6 Kväveeffektivitet, g/kg 36 264 255 266 288 3

Respons mjölkproteinavkastning (g/kg råprotein) Kontroll Ärt ÅO ÅV rp ÅV aat Kontroll Ärt ÅO ÅV rp ÅV aat Intag TMR, kg /dag,2 19, 19,,7,7,6 Intag TMR, kg /dag,2 19, 19,,7,7,6 Intag protein, kg/dag 2,9 3,55 3,44 3,35 3,32 3,15 Intag protein, kg/dag 2,9 3,55 3,44 3,35 3,32 3,15 Mjölkavkastning, kg/dag 23,5,8 23, 23,7 23,8 23,8 ECM, kg/dag,6 26,6,9 25,8 25,8 25,3 Urea, mmol/liter 3, 3,8 3,9 3,9 4,4 3,6 Kväveeffektivitet, g/kg 36 264 255 266 288 Mjölkavkastning, kg/dag 23,5,8 23, 23,7 23,8 23,8 ECM, kg/dag,6 26,6,9 25,8 25,8 25,3 Urea, mmol/liter 3, 3,8 3,9 3,9 4,4 3,6 Kväveeffektivitet, g/kg 36 264 255 266 288 Sluaer och funderingar Får man bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder? Grovfodre proteininnehåll mindre viktigt Liten produktionsrespons på ökad proteingiva = lönsamhet? Värmebehandling övervärderat? Lägre behov än tabellvärden? Fodervärderingssystem?? 14 12 8 y = -.11x + 143 R2 =.31 Sluaer och funderingar Grovfodre proteininnehåll mindre viktigt Liten produktionsrespons på ökad proteingiva = lönsamhet? Värmebehandling övervärderat? Lägre behov än tabellvärden? 6 75 125 175 5 Råproteinkoncentration i ensilage (g/kg ) Fodervärderingssystem?? 4

5