Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Relevanta dokument
Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutrition & risk för undernäring

Teori - Mat och näring

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Nutritionsproblem och åtgärder

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Äldre med malnutrition

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Årets Pt 2010 Tel

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Tio steg till goda matvanor

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj Sök Aptit för livet

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Bra mat för seniorer

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kostråd energirik kost

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Diabetesutbildning del 2 Maten

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Lev livet med Liva Energi

Maria Svensson Kost för prestation

Sammanställning näringsdrycker

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Transkript:

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018

Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade förråd Biokemiska förändringar Strukturella och funktionella förändringar Källa: Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011

Sjukdomsrelaterad undernäring: två parallella processer Fettförråd används mer än muskelmassa Aptitlöshet, anorexi Intag lägre än behov Sjukdom Inflammation Vävnadsnedbrytning, förlust av fett och muskelmassa Katabolism, kakexi, sarkopeni Nedbrytning av både muskelmassa och fett. Ökad proteinnedbrytning, minskad proteinsyntes Källa: Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011

Grundläggande näringslära Näringsämne Kcal / gram Exempel på livsmedelskällor Protein 4 Kött, fisk, fågel, ägg, mejeriprodukter, ärtväxter Energivande näringsämnen Fett 9 Matolja, smör, ost, charkprodukter, avokado Kolhydrater 4 Mjöl, bröd, spannmål, potatis, ris, pasta, majs, godis, saft Alkohol 7 Öl, vin, sprit Vatten 0 Vatten, alla drycker, frukt, grönsaker, de flesta livsmedel Ej energivande näringsämnen Vitaminer 0 De flesta sammansatta livsmedel, ägg, fullkorn, gröna grönsaker, frukt Mineraler och spårämnen 0 Fullkornsprodukter, kött, fisk, ägg

NUTRITIONS- BEHANDLING ORAL NUTRITION ARTIFICIELL NUTRITION Kostbehandling Kosttillägg Parenteral nutrition Enteral nutrition Livsmedelsval Måltidsordning Ätstödjande åtgärder Specialkost Berikad kost Konsistensanpassning Näringsdrycker Energimoduler Berikningsprodukter Förtjockningsmedel Sondnäring Länk till Bild 13

Bedömning av energibehov Sängliggande Uppegående Förhöjt behov T.ex. på grund av ofrivillig viktförlust, cancer, sårläkning eller hög fysisk aktivitet. 25 kcal / kg /dygn 30 kcal / kg /dygn 35-40 kcal / kg /dygn Korrigera ovanstående värden om patienten är: Mager + 10% 18-30 år + 10% >70 år - 10% Övervikt Utgå från BMI 25 med tillägg av 25% av den överskjutande vikten. En 80 årig dam som efter 5 kg viktnedgång väger 60 kg behöver ca 1900 kcal/dag.

Differens mellan behov och intag Man kan använda vikthistoriken för att bedöma hur många extra kcal patienten behöver per dag för att stoppa en ofrivillig viktnedgång. Observera att det inte är lämpligt att använda detta räknesätt vid kraftig viktnedgång eller akut sjukdom. Ange viktförändring i kg 5 Multiplicera med 7000 (= förlorade kcal per kg) 5x7000 = 35000 Ange hur många dagar viktförlusten pågått 90 Dividera förlorade kcal med det antal dagar som viktförlusten pågått 35000/90 = 389 I det här fallet behöver patienten öka sitt energiintag med ca 400 kcal per dag.

Bedömning av proteinbehov Frisk <65 år: Frisk >65 år: Akut eller kronisk sjuk: Svårt sjuk eller tydligt undernärd: 0,8 gram per kilo kroppsvikt 1,0-1,2 gram per kilo kroppsvikt 1,2-1,5 gram per kilo kroppsvikt upp till 2,0 gram per kilo kroppsvikt En kroniskt sjuk person som väger 60 kg behöver ca 70-90 gram protein per dag, att jämföra med en frisk, yngre vuxen med samma vikt som behöver knappt 50 gram protein per dag.

Energi- och proteinintag Kvinna 40 år, vikt 60 kg. Måttlig fysisk aktivitet, frisk Energibehov: 2000 kcal (34 kcal/kg) Proteinbehov: 48 gram (0,8 gram/kg) Energi Protein Frukost Havregrynsgröt med mjölk och skivad banan 325 kcal 10 gram Mellanmål Mjuk smörgås med smör, ost och paprika 200 kcal 7 gram Lunch Stekt kyckling (100 g) med kokt potatis och fetaostsallad 350 kcal 33 gram 50 gram = proteinbehovet uppfyllt redan efter lunch Mellanmål Yoghurt med mysli, en apelsin 300 kcal 10 gram Middag Spaghetti med köttfärssås, riven ost och ketchup 500 kcal 28 gram Kvällsmål En knäckemacka med makrill i tomatsås, ett kokt ägg. Te med mjölk och honung 360 kcal 18 gram 2035 kcal (+35 kcal/kg) 106 gram (+58 gram) Grönmarkerat = en av de fyra viktigaste proteinkällorna i den här menyn

Energi- och proteinintag Kvinna 80 år, vikt 60 kg. Låg fysisk aktivitet, nedsatt aptit Energibehov: 1900 kcal (32 kcal/kg) Proteinbehov: 80 gram (1,3 g/kg) Energi Protein Frukost Mellanmål Lunch Middag Kvällsmål Havregrynsgröt med gräddmjölk och skivad banan (liten portion). Mjuk smörgås med smör, ost och paprika. Ett glas nyponsoppa. Stekt kyckling med kokt potatis och fetaostsallad (liten portion). Yoghurt med sylt och cornflakes. Två digestivekex med ost. En knäckemacka med skivat ägg. Te med mjölk och honung. 350 kcal 7 gram 270 kcal 7 gram 150 kcal 19 gram 320 kcal 13 gram 220 kcal 9 gram 1500 kcal (-400 kcal) 55 gram (-25 gram) Grönmarkerat = en av de fyra viktigaste proteinkällorna i den här menyn

Hur mycket är 400 kcal? eller 1 liten skål glass, en deciliter nyponsoppa, lite chips och ett digestivekex. En Fresubin 2 kcal Drink (200 ml)

Hur mycket är 25 gram protein? eller Två glas mjölk, ett ägg och en smörgås med smör och ost. Ungefär 1½ Resource Protein

Rätt produkt vid rätt tillfälle eller Protino: 244 kval och 13,8 gram protein Fortimel Compact Protein 300 kcal och 18 gram protein Länk till Bild 5

Skillnad mellan vanligt livsmedel och kosttillägg

Fördela näringen över dygnet 07.00 09.00 12.00 15.00 18.00 21.00

Förslag till nutritionsbehandling Kvinna 80 år, vikt 60 kg. Låg fysisk aktivitet, nedsatt aptit Energibehov: 1900 kcal (32 kcal/kg) Proteinbehov: 80 gram (1,3 g/kg) Energi Protein Frukost Mellanmål Lunch Middag Kvällsmål Havregrynsgröt med skivad banan och standardmjölk (liten portion). Ett glas apelsinjuice. Mjuk smörgås med smör, mycket ost och paprika. ½ Fortimel Compact Protein. Stekt kyckling med kokt potatis och fetaostsallad (liten portion). Glass till efterrätt. Yoghurt blandad med ½ Fortimel Compact Protein. Sylt och cornflakes. Två digestivekex. En knäckemacka med smör och ost. Ett kokt ägg. Te med mjölk och honung. 350 kcal 9 gram 360 kcal 17 gram 400 kcal 23 gram 500 kcal 17 gram 290 kcal 14 gram 1900 kcal 80 gram Svartmarkerat = förändring mot tidigare meny

Läsa mer: Livsmedelsverket om protein www.slv.se Klicka vidare till Livsmedel & innehåll / Näringsämnen / Protein Resursenheten för nutrition: www.regionhalland.se/hmc Klicka vidare till Information för förskrivare / Resursenheten för nutrition Funktionsbrevlåda: nutrition@regionhalland.se Kungsbacka kommuns energi- och proteinguide Publicerad på Resursenheten för nutrition Leverantörer: https://www.fresenius-kabi.com/se/ https://www.nestlehealthscience.se https://www.nutricia.se/ För hjälp att beräkna differens mellan behov och intag av energi: Sök efter Carmonas Balansräkningen där du finner appar! Observera att appen endast beräknar kcal, inte protein.

Ha stenkoll på att: Sjukdomsrelaterad undernäring innebär förlust av både muskel- och fettmassa Vid sjukdom är energi- och proteinbehovet ofta högre än man tror Vid nutritionsbehandling behövs ofta både anpassning av maten och komplettering med näringsdryck

Tack för idag!