PM angående förstudie av Nobelbanan - ny järnvägsförbindelse Kristinehamn-Örebro

? PM angående förstudie av Nobelbanan - ny järnvägsförbindelse Kristinehamn-Örebro Innehåll 1 Utgångspunkter...2 2 Upplägg av en fasindelad förstudie...3 3 Program för förstudie Nobelbanan - fas 1...7 4 Fördjupningar till en komplett förstudie - fas 2...9 5 Genomförande av förstudiearbetet...11 6 Beslutsunderlag...13 Upprättad av Kjell Säfvestad, ÅF-Infrastruktur AB på uppdrag av E18-Gruppen Infrastruktur. Version 1 2010-02-16 1

1 Utgångspunkter 1.1 Inledning Idéstudien Karlstad-Örebro april 2008 pekade på att en ny järnväg mellan Kristinehamn och Örebro måste ha en betydligt högre standardnivå än vad tidigare utredningar diskuterat. Länken är en del av en framtida snabb tågförbindelse mellan huvudstadsregionerna Oslo och Stockholm. Ett prioriteringsproblem för fortsatta studier är att Banverket kopplar sin utredningsprocess till ett genomförande och investeringsplaneringens perspektiv 10-20 år. Kommunernas långsiktiga samhällsplanering och planläggning 20-30 år kräver underlag nu oavsett om eller när en ny järnvägsförbindelse kan komma att byggas. Tätorterna, kommunerna och länen/regionerna i stråket får helt skilda utvecklingsplaner och förutsättningar om man skall ta fasta på spårburen trafik på en ny bana eller om man som idag skall inrikta sig på busstrafik längs E18 och tågtrafik i nuvarande järnvägsstråk. Banverket anser sig i nuläget inte kunna prioritera ett förstudiearbete. För att ändå driva järnvägsfrågan framåt inte minst utifrån samhällsplaneringens behov har ett upplägg skisserats där delstudier successivt skulle kunna utvecklas till en komplett förstudie. Denna PM beskriver hur ett fasindelat förstudiearbete för Nobelbanan skulle kunna bedrivas. Syftet är att E18-Gruppen Infrastruktur med bl. a denna PM som underlag skall kunna ta ställning till ett fortsatt arbete med järnvägsförbindelsen Kristinehamn-Örebro, Nobelbanan. 1.2 Utredningar Idéstudien Karlstad-Örebro från år 2008 genomfördes i ett samarbetsprojekt mellan regionerna, kommuner och Banverket. Idéstudien identifierade och pekade ut ett antal nya frågor som borde utredas vidare. Bl. a pekades på länkens betydelse mellan storstadsregionerna Oslo och Stockholm som en del i en Nordisk Triangel samt att koppla samman marknaderna i Värmland och Mälardalen. Ansatser om högre hastigheter på en ny bana visade på behov av att revidera tidigare studier av bansträckningar. Utredningen om Höghastighetsbanor i Sverige behandlade i huvudsak stråken Götalandsbanan och Europakorridoren och inte stråket Svealandsbanan. Kunskap om tekniskt/ekonomiska förutsättningar för höghastighetstrafik finns därmed aktuell också för att tillämpa på förbindelser i stråket Oslo-Stockholm. Flera utredningar nu senast studien av Nyckelstråket Mälarregionen-Göteborg har formulerat måltal för framtida restider mellan orter men också diskuterat persontrafikens behov av olika tågslag i relation till godstrafikens behov av kapacitet. Ett av de bärande argumenten för ett höghastighetsnät i Sverige är att kapaciteten i nuvarande struktur inte klarar framtida behov av både snabbtåg och godstrafik. Detta är också en fråga som gäller i stråket Oslo-Stockholm. Sammantaget är läget för att genomföra en förstudie om Nobelbanans roll i trafiksystemens utveckling i Nordiska Triangelns norra ben av hög prioritet, såväl lokalt i berörda kommuner som regionalt/mellanregionalt och internationellt. 2

2 Upplägg av en fasindelad förstudie 2.1 Planeringsprocesser I april månad 2010 bildas Trafikverket som en sammanslagning av Banverket, Vägverket Luftfarts- och Sjöfartsverken. Avsikten är att lägga grund för transportslagsövergripande planering och genomförande av transportpolitiken och samordnad infrastrukturutbyggnad. Hur detta kommer att påverka planeringsprocesser och praxis i praktiskt arbete är idag inte klart. Det finns därför anledning att i denna PM översiktligt beskriva Vägverkets och Banverkets planeringsmodeller och strategiska planering. 2.2 Vägverkets planeringsprocesser Inom såväl Banverket som Vägverket jobbar man med olika typer av planering, allt från strategisk planering på lång sikt till planering av verksamheten på kort sikt. Vägverkets planeringsmodell illustrerar hur en långsiktig planering för utveckling av vägtrafiksystemet stöds av en samhällsplanering. Långsiktig planering I den långsiktiga strategiska planeringen bestäms samlade mål och strategier på lång sikt. Riksdagen har beslutat att den långsiktiga planeringen ska delas in i två steg: 1. inriktningsplanering 2. åtgärdsplanering I inriktningsplaneringen bestäms mål, ekonomiska ramar och inriktning för den kommande planeringsperioden. Inriktningsplaneringen avslutas med ett riksdagsbeslut och därefter börjar arbetet med åtgärdsplaneringen. I åtgärdsplaneringen planeras enskilda åtgärder, till exempel trafiksäkerhetsåtgärder, drift/ underhåll och investeringar. Dessa åtgärder ska bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Till hjälp i den långsiktiga planeringen upprättas en strategisk plan. Planen är ett internt styrdokument som förtydligar den långsiktiga inriktningen av verksamhet och övergripande prioriteringar. 3

Verksamhetsplanering Utifrån den långsiktiga planeringen sker den kortsiktiga verksamhetsplaneringen. Verksamhetsplaneringen görs utifrån de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om varje år. En verksamhetsplan innehåller handlingsplaner, budget med mera. Samhällsplanering Samhällsplanering handlar om att planera samhället och dess utveckling. Var ska nya bostäder, vägar och industri byggas? Banverket och Vägverket har ingen egen samhällsplanering utan deltar i och påverkar andras planering. Målet är ett långsiktigt hållbart och samhällsekonomiskt transportsystem som är tillgängligt för så många som möjligt. Genom samhällsplaneringen skall man bidra till en hög transportkvalitet, säker trafik och god miljö. 2.3 Banverkets planeringsprocess för byggande av järnväg När Banverket planerar och bygger järnväg börjar arbetet med en omfattande planeringsprocess. Den består av idéskede, förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan. Planeringen blir successivt allt mer detaljerad - från översiktliga studier till projektering. De tre första skedena består framförallt av avvägningar mellan olika allmänna intressen medan Banverket i järnvägsplanskedet gör avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Det betyder att det är först i järnvägsplanskedet som vi kan se säkert hur t. ex. enskilda markägare berörs. Hela processen är omfattande och tidskrävande vilket gör att tiden från idé till färdig järnväg sträcker sig över flera år. Planeringsprocessen regleras i Lagen om byggande av järnväg och Miljöbalken, det gör att planeringen följer en prövningskedja där både Banverket och övriga samhället medverkar. Enligt lagen ska järnväg planläggas och byggas på ett sätt som medför minsta möjliga påverkan för såväl närboende som miljön men ändå uppfyller järnvägens ändamål och håller en skälig budget. Idéskede I idéskedet identifierar och analyserar Banverket brister och lösningar för att hitta tänkbara lösningar. Idéer som inte bedöms genomförbara sorteras bort. En öppen dialog med omvärlden är en viktig förutsättning för att kunna finna bra alternativ. Förstudie I förstudiearbetet tar Banverket fram de lösningar som anses vara genomförbara. Förstudien innehåller en översiktlig beskrivning av de olika förslagens förmodade miljöpåverkan. De lösningar som av någon anledning anses vara omöjliga att genomföra, till exempel på grund av allt för stor miljöpåverkan, väljs bort. Om Banverket inte kan välja ett alternativ efter förstudien, och/eller om projektet ska tillåtlighetsprövas av regeringen, genomförs en 4

järnvägsutredning, annars följer arbete med järnvägsplanen direkt efter förstudien. I samband med förstudien ska samråd hållas med kommun, länsstyrelse och andra berörda. Järnvägsutredning I arbetet med järnvägsutredning prövar, analyserar och utvärderar Banverket de återstående lösningarna med syfte att ta fram underlag för val av alternativ. Till denna utredning hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska vara godkänd av länsstyrelsen. Tillåtlighetsprövning och järnvägsplan Den lösning som väljs i järnvägsutredningen ska ha regeringens tillåtlighet innan arbetet med nästa steg, järnvägsplan, kan påbörjas. I järnvägsplanen färdigställer Banverket utformning och slutgiltig sträckning, samt vilken mark och vilka fastigheter som berörs. 2.4 Fasindelad förstudie av Nobelbanan Den genomförandeinriktade infrastrukturplaneringen görs gemensamt för järnväg, väg, luftfart och sjöfart och resulterar i ett förslag till Nationell plan för transportsystemet. Aktuell planeringsperiod avser åren 2010-2021. Det är järnvägs- och vägprojekt som prioriteras i den nationella planen som också prioriteras för genomförandeinriktade utredningar som en förstudie för Nobelbanan utgör. Inom vilken planeringsprocess kan Nobelbanan rymmas? I samband med järnvägens renässans på 1980-talet har den felande länken, Nobelbanan illustrerats i samhällsplaneringens och järnvägsplaneringens visionsdokument och systemplaner. I början av 1990-talet genomfördes idéstudier av Nobelbanan som en länk i Svealandsbanan med syftet att i en fysisk planering konkretisera länken som ett järnvägsprojekt. År 2008 färdigställdes en idéstudie för stråket Karlstad-Örebro som diskuterade hur förbindelserna skulle kunna förbättras och vilka effekter detta skulle kunna ge. Utredningen kunde konstatera att Nobelbanans roll i ett framtida järnvägsnät har förändrats rejält sedan 1990-talet. I det översiktliga perspektivet ingår länken i ambitioner om vidgade regioner och i förbindelsen Oslo-Stockholm med större krav på såväl högre hastigheter som utbud av trafik. Banverket kopplar sin utredningsprocess till ett genomförande och investeringsplaneringens perspektiv 10-20 år. Nobelbanan är inte prioriterad och man är inte beredd att i dagsläget påbörja ett förstudiearbete för ett så omfattande projekt som Nobelbanan utgör. Banverket har deltagit i och stöttat idéstudiearbetet 2007-2008 om stråket Karlstad- Örebro. Resonemang om formerna för ett fortsatt arbete har resulterat i att pröva en ansats med fasindelad förstudie där regionen tar initiativ och ansvar för genomförandet av de inledande faserna och där Trafikverket senare slutför arbetet med underlag till en komplett förstudie i enlighet med vedertagen utredningsprocess. Kommunernas och regionernas långsiktiga samhällsplanering och planläggning som sträcker sig 20-30 år fram i tiden kräver underlag nu oavsett om eller när en ny järnvägsförbindelse kan komma att byggas. Översyn av översiktplaner pågår i ett flertal kommuner som Karlskoga, Degerfors, Lekeberg och Örebro. I region Örebro är arbetet med regional utvecklingsstrategi (RUS) och underlag för en regional översiktsplan (RÖP) i full gång under 2010. Tätorterna och kommunerna i stråket Kristinehamn Örebro får helt skilda utvecklingsplaner och förutsättningar för utveckling om man skall ta fasta på spårburen trafik 5

på en ny bana eller om man som idag skall inrikta sig på busstrafik längs E18 och tågtrafik i nuvarande järnvägsstråk. Delutredningar kan successivt skapa underlag till en komplett förstudie Ett upplägg med ett successivt förstudiearbete skulle kunna inriktas på att man i två inledande studier fokuserar på en behovsanalys och samhällsplaneringens behov av underlag. Detta för att säkra alternativa reservat för en ny järnväg och att diskutera trafikupplägg som på kortare och längre sikt stöder tänkt utbyggnadsstrategi i stråket. I en avslutande fas fördjupas studierna till en komplett förstudie i enlighet med Banverkets planeringsprocess. Fas 1 Inledande studier i regional regi: 1. Behovsanalys (Region) 2. Samhällsplaneringens behov av underlag (Region och kommuner) Fas 2 Fördjupningar till en komplett förstudie sammanhållna i Trafikverkets regi: 3. Trafikplaneringens behov av underlag (Banverket och THM) 4. Infrastrukturplaneringens, fyrstegsmodellens behov av underlag (Banverket) 5. Investeringsplaneringens behov av underlag (Banverket) 6

3. Program för förstudie Nobelbanan - fas 1 I en första delstudie fördjupas behovsanalys och måltalsdiskussion från Idéstudien som rör restider, trafikutbud och därmed kapacitetsanspråk i stråket. Såväl persontrafikens som näringslivets transporter ska beaktas. Givet att Idéstudiens resonemang bekräftas genomförs en fysisk planering med sträckningsstudier i plan och profil. Alternativa korridorer prövas och säkras i kommunala översiktplaner och områdesbestämmelser. Detta underlag kan ses som principstudier till grund för fördjupningar i förstudiens andra fas. Fas 1 resulterar i: Målbild för resandet och transporterna på järnväg i stråket Oslo-Stockholm med fokus på sträckan Karlstad-Kristinehamn-Karlskoga/Degerfors-Örebro. Relevanta alternativa korridorer för en ny järnväg som bör säkras i kommunala översiktsplaner. Jämförelsealternativet är tänkbar utveckling av järnvägstrafiken i nuvarande stråk. Bedömningar av marknad och ökad kunskap om tekniskt/ekonomiska förutsättningar ger beslutsunderlag för att gå vidare med förstudiens andra fas att upprätta en komplett förstudie. 3.1 Behovsanalys Bristanalys Bristanalyser som rör såväl teknisk standard som restidsstandard finns gjorda på olika delavsnitt och områden. Under 2009-10 genomför Banverket Göteborg en idéstudie om kapacitet och utvecklingsmöjligheter på befintliga spår i Värmland. Idéstudien skall vara klar till hösten 2010. I denna nya idéstudie har avgränsningen lagts så att en ny länk som Nobelbanan mellan Värmlandsbanan och Svealands- och Mälarbanan inte tagits med i de bedömningar som skall göras. En aktualisering, sammanställning och uppdatering av tidigare utredningar och nya underlag är befogad. Vidare bör bristanalysen vidgas till att också beakta ett framtida läge med kända utbyggnads/förbättringsprojekt genomförda men med kända anspråk på utökad trafik. Målbilder och vision Sammanställning och illustration av genomförda ansatser för att beskriva framtida trafik relaterad till möjlig infrastruktur. Måltal formuleras för restider och trafikutbud med hänsyn till aktuell kunskap om tänkbara tågslag i stråket Oslo-Stockholm. Allmän marknadsbedömning Översiktliga marknadsbedömningar på kortare och längre sikt skall innefatta såväl mellanregionala relationer Värmland-Mälardalen mellan nodstäderna Karlstad, Örebro, Västerås och Eskilstuna samt ändmarknaderna Oslo-Stockholm i den Nordiska Triangelns norra ben. Resemarknadens utveckling beskrivs lämpligen på tre nivåer mot bakgrund av resvanor och resmöjligheter. Lokal och mellankommunal resemarknad Storregional marknad Värmland - Mälardalen Ändmarknader Oslo - Stockholm Det finns skäl att relatera effekter på järnvägsresandet med exempel från andra utredningar och från omvärlden. Planeringsexempel finns från Ostlänken och Höghastighetsutredningen 7

och verkliga utfall kan hämtas från t ex stråket Stockholm-Göteborg och från järnvägssatsningar i Spanien. Näringslivets behov av transporter Stråket Oslo-Stockholm utgör inte i dagsläget något godsstråk annat än på delsträckor. På senare år har det blivit allt tydligare att konkurrensen om järnvägskapacitet inte bara handlar om tillväxt av trafik med snabbtåg och lokaltåg utan i växande grad också handlar om näringslivets möjlighet att utveckla sina transportkedjor. Järnvägen genom Örebro län är godstrafikens getingmidja. Järnvägens potential för godstransporter i stråket Oslo-Stockholm samt Nobelbanans avlastande betydelse och flexibilitet i järnvägssystemet behöver klarläggas och konkretiseras. 3.2 Samhällsplaneringens behov av underlag Höghastighetsbana och/eller bana för snabbtåg I en systemutredning behöver tekniska skillnader och likheter mellan olika standardnivåer beskrivas. Val av planeringsnorm påverkar i hög grad vilka lösningar som är möjliga på sträcka och vid tätorterna. Landskapsanalys och bevarandeintressen Kilsbergen är en barriär som i dag korsas av väg E-18. Järnvägen har stelare egenskaper än vad en motorväg har. En översiktlig landskapsanalys behövs dels för att identifiera terrängförutsättningar dels för att klarlägga vilka olika bevarandeintressen som finns formulerade i området. Planeringsproblem i tätorterna Frågan om järnvägen genom eller vid sidan om tätorterna är en avvägning mellan restid och buller från snabba tåg och vilken tillgänglighet till tågutbud tätorten får. Det är en särskild planeringsuppgift att skissera hur järnvägen skall dras i Kristinehamn, Degerfors/Karlskoga och Örebro. Att diskutera och säkerställa reservat för järnvägen i tätorterna är ett av skälen till att ett förstudiearbete behöver genomföras nu. Tänkbara principlösningar Med kunskap om landskap och förutsättningar i tätorter kan de fysiska studierna i plan och profil resultera i några principlösningar. Dessa exempel på Nobelbanan identifierar vilka problem och möjligheter fördjupade studier senare skall klarlägga. Preliminär bedömning av principlösningar Det ligger nära till hands att med detta skissmässiga underlag också genomföra en översiktlig effekt och konsekvensbeskrivning. Det gäller intrångs- och påverkansfrågor samt att skatta storleksordning av anläggningskostnader. 8

4 Fördjupningar till en komplett förstudie fas 2 I fas 2 genomförs fördjupningar till komplett förstudie sammanhållna i Trafikverkets regi. Trafikplaneringens behov av underlag tas fram i form av trafikutbud för den lokala, regionala och nationella marknaden. Trafikanalyser ger storleksordning på resandeutveckling i stråket. Infrastrukturplaneringens behov av underlag klarläggs genom studier på byggnadsteknisk nivå. Alternativval blir möjliga. Investeringsplaneringens behov av underlag är att utvärdera utredningsalternativ mot ett jämförelsealternativ och sammanfatta Nobelbanans kostnader med beräknade nyttor till en samhällsekonomisk diskussion och bedömning. Fas 2 resulterar i: En utvecklingsplan för trafikutbud som trafikhuvudmän och numera också privata aktörer har att förhålla sig till i en bedömning och avvägning av möjlig kommersiell respektive samhällsekonomisk kollektivtrafik i stråket. Beskrivning av samband mellan åtgärder och trafik på nuvarande bana respektive ny bana som svar på frågor i enlighet med fyrstegsmodellen. Fördjupad utredning och värdering av alternativa bansträckningar. Val av utredningsalternativ. Kunskap om Nobelbanans kostnads- och intäktsbild samt bedömning av banan i ett samhällsekonomiskt perspektiv. En komplett förstudie i enlighet med lagen om byggande av järnväg och Banverkets riktlinjer. Förstudiens samråd och remiss ger underlag för beslut om järnvägsutredning och vilket/vilka alternativ som skall utvecklas vidare. Trafikplaneringens behov av underlag Inom ramen för järnvägstrafikens avreglering skall trafikhuvudmännen upprätta trafikförklaringar över den trafik man vill etablera de närmaste åren. På ett liknande sätt bör förstudiearbetet formulera en slags framtida trafikförklaring som illustreras tänkbara trafikutbud på Nobelbanan. En utvecklingsplan för trafikering på såväl befintlig som ny bana med ett utbud som svarar mot önskad arbetspendling och ett vardagsresande måste utvecklas stegvis från dagens begränsningar i befintlig infrastruktur till de möjligheter en ny bana kan erbjuda. Detta lokala/regionala utbud skall kopplas samman med det långväga resandets behov av snabbtåg/höghastighetståg på sträckan. Trafikanalyser beskriver effekter på resandet och hur de olika tågslagen kommer att användas. Infrastrukturplaneringens behov av underlag Principlösningar från utredningens första fas detaljeras till en nivå där byggnadstekniska aspekter klarläggs. Alternativens ingrepp och konsekvenser blir så tydliga att jämförelser och val av alternativ blir möjliga. Till detta läggs anspråk på godstågens framkomlighet. Projektet finns därmed beskrivet i såväl fysiska termer dvs. banans utformning med ingrepp och påverkansfrågor som systemaspekter, vilken roll banan spelar i järnvägssystemet över tid. Investeringsplaneringens behov av underlag Slutligen skall underlag tas fram som svarar mot investeringsplaneringens behov. De ekonomiska aspekterna ligger i fokus. Jämförelsealternativet dvs. åtgärder i nuvarande system skall formuleras och jämföras med tänkbara utbyggnadsetapper med ny järnväg i enlighet med fyrstegsmodellens principer. Alternativens anläggningskostnader och projektets i pengar beräkningsbara effekter preciseras så att en relevant samhällsekonomisk bedömning av en ny 9

järnväg blir möjlig. Projektet kan prioriteras i nästa Nationella plan för transportsystemet åren 2014-2025. En komplett förstudie Utredningsarbetet skall resultera i en komplett förstudie. Det finns skäl att tidigt skapa en rapportstruktur så att delutredningarna kan kugga i varandra. Ett exempel på innehåll är den förstudie som presenterades för Ostlänken år 2003. Inledning Mål och krav Förutsättningar Systemutformning Studerade alternativ Effekter och konsekvenser Tätortsstudier Gestaltningsfrågor Samråd Utvärdering Innehåll i Förstudie Nobelbanan präglas dels av de fysiskt orienterade studierna att finna relevanta sträckningsalternativ dels av marknadsanalyser som rör banans funktion i ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. 10

5 Genomförande av förstudiearbetet 5.1 Organisationsfrågor Aktörer Referensgrupp. Nobelbanans avnämare dvs. de som ska resa på banan och dra nytta av att den finns är en särskild grupp organisationer och företrädare. Samrådsgrupp. Nobelbanans berörda är de som på ett eller annat sätt berörs av utbyggnaden och trafiken. Arbetsgrupp. Nobelbanans användare är trafikhuvudmän men numera också operatörer. Planeringsgrupp. Nobelbanans planerare är representanter för kommuner, regioner, länsstyrelser och Banverket. Beställare och utförare. Nobelbanans utformare är de som genomför förstudiearbetet. Information och förankringsprocess Projektet är omfattande. Det finns skäl att samla informationsansvariga kring en kommunikationsplan så att projektet lyfts fram med gemensamma underlag och på ett likartat sätt på alla nivåer. Projektorganisation Förstudie Nobelbanan förväntas genomföras under en längre period än gängse förstudiearbete. Det behövs en projektorganisation och projektledning som klarar kontinuitet och förankring i olika organisationer. E18-Gruppen Infrastruktur som regional part kan inledningsvis svara för samordning av arbetet i fas 1 tillsammans med Banverket via samarbetsavtal. Praktiskt görs detta i en styrgrupp för förstudien. En projektledare utses och som också får tillgång till kansliresurser. Med en projektbudget genomförs förstudiearbetet av en beställargrupp med underlag från upphandlad konsult. 5.2 Tidplan En komplett förstudie bör genomföras tidigt under nuvarande nationella transportplan och investeringsplaneperiod år 2010-2021. Utredningsresultat av den första fasen blir ett viktigt inspel i revidering/arbete med nästa nationella transportplan. En komplett förstudie vid tiden för prioriteringsarbetet är en nödvändig förutsättning för att ett projekt som Nobelbanan skall bli seriöst behandlat i processen. Transportplan 2014-2025 Förstudie Fas 1 Förstudie Fas 2 Komplett Förstudie 2010 2011 2012 2013 2014 2015 xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxx 11

5.3 Upphandling Förfrågningsunderlag Programmet utvecklas till ett förfrågningsunderlag som avser fas 1 med option för fas 2. Upphandlingen kan gälla delar eller helhet. Finansiering En förstudie med två faser enligt ovan är en ansats för att hålla ner kostnaderna inledningsvis och lägga större resurser på de avslutande avsnitten med väl underbyggda alternativ. Uppskattningar av ett värsta scenario om komplexitet samt erfarenheter från exempelvis Ostlänken pekar på att genomförandet av en komplett förstudie kan komma att röra sig om storleksordning 15 miljoner kronor. En stor del, ca 30 % handlar om kostnader för information och den breda process som infrastrukturplanering kräver. En komplett förstudie bör genomföras under första hälften av 2010-2021 dvs. i tid för att kunna påverka revidering/arbete med den nationella transportplanen. Nordiska Triangeln och dess norra ben är ett TEN-T-projekt, vilket gör att utredningar och planeringsåtgärder är prioriterade för EU-finansiering. Frågan om möjligheter till EU-stöd gäller i första hand Strukturfondsmedel Mål 2 genom de partnerskap och program som omfattar att de regioner förstudien berör. En förstudie för Nobelbanan berör både Region Östra Mellansverige och Region Norra Mellansverige. I nuläget har inledande kontakter tagits programkontoret för Östra Mellansverige med anledning av arbetet med denna PM. Något skäl till att EU-stöd inte skulle kunna beviljas har inte framkommit. Nivån på EU-stöd varierar mellan programkontoren mellan högst 35 50% av den totala kostnaden för förstudiearbetet. I kalkylen nedan har inte EU-stöd räknats in då en ansökan inte kan skrivas förrän formerna för en förstudie klarlagts. Hypotes Värsta Scenario - 15 miljoner totalt: Fas 1 Inledande studier i regional regi: 1. Behovsanalys 0,5 2. Samhällsplaneringens behov av underlag 1,0 Fas 2 Komplett förstudie i Trafikverkets regi: 3. Trafikplaneringens behov av underlag 4,0 4. Infrastrukturplaneringens behov av underlag 6,5 5. Investeringsplaneringens behov av underlag 3,0 1,5 miljoner 13,5 miljoner Kostnadsdelning i miljoner kronor: Fas År E18-Gruppen Regioner Banverket EU Totalt Fas 1 2010-11 0,45 0,30 0,75? 1,50 Fas 2 2012-14 4,05 2,70 6,75? 13,50 Summa 4,50 3,00 7,50? 15,00 12

6 Beslutsunderlag Denna PM syftar till att sätta fingret på de medellånga och långa tidsperspektiv (10-30 år) och åtgärder som måste beaktas i utveckling av transportsystem, regional och lokal planering i stråket Karlstad-Örebro och Värmland Mälardalen. Den är ett konkret inspel och verktyg för förankring och finansiering av de akuta planeringsåtgärder som måste göras i det korta perspektivet dvs. de närmaste 3-5 åren. Fortsatt arbete krävs i form av: Programarbete för en förstudie i linje med denna PM. Ansökan om EU-finansiering av förstudiens fas 1 och fortsättning. Förfrågningsunderlag för upphandling förstudiens fas 1. Avsiktsförklaringar och samarbetsavtal regionalt och nationellt. Utformningen är vald så att den ska kunna användas som beslutsunderlag i kommunala och regionala organisationer för att förankra fasindelad förstudie för Nobelbanan som arbetsform. Vikten av är stor att i nuet dra igång de grundläggande processer som krävs för effektiv och insiktsfull planering av trafiksystemen i stråket Karlstad-Örebro. Ett grundkrav som måste uppfyllas är att Trafikverket (Banverket) såväl godkänner principen med fasindelad förstudie som ett sätt att uppfylla kravet i nuvarande lag om byggande av järnväg och även deltar i arbetet med såväl finansiering som personella resurser. PM:en är framtagen för att kunna utgöra en generell bärande del i beslutsunderlag på kommunal, regional och nationell nivå om fortsatt arbete för en ny järnvägsförbindelse sträckan Kristinehamn-Örebro. 13