Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Upppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade av Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Kontaktperson Samordnare Marianne Babra, Primärvårdens administration, 018-611 76 41 marianne.babra@lul.se Vårdprogrammet Urininkontinens i Uppsala län kompletterar dessa riktlinjer. Gäller från den 1 april 2011 Revideras senast i december 2013
Innehållsförteckning Inledning 5 Syfte 6 Olika befattningshavares ansvar 6 Basal utredning 7 Åtgärder och behandlingsmetoder 8 Toalettassistans 8 Förskrivning av förbrukningsartiklar 9 Kateterbehandling 9 Utvärdering/uppföljning 10 Dokumentation 10 Anamnes- Statusmall 11 Urinmätnings- Dryckeslista 12 Kontinenstest (vägning av inkontinensskydd) 13 Hjälp vid utvärdering av läckage vid användning av inkontinenshjälpmedel 14 Toalettassistansschema 15 Arbetsblad vid behov av inkontinenshjälpmedel 16 Arbetsblad vid KAD- behandling 17 3
Referenspersoner i programmet Brita Danielsson, bitr medicinskt ansvarig sjuksköterska, Enköpings kommun Marianne Babra, samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län, Primärvårdens administration (även uroterapeut) Birgitta Carlander, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Knivsta kommun Medicinska rådgivare Barbro Nordström, chefsläkare Primärvårdens administration Eva-Lena Sjöö, chefsläkare Primärvårdens administration Referenser Vårdprogrammet Urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg från Västra Götalands Inkontinenscentrum, Hjälpmedelsförvaltningen. 4
Inledning Riktlinjerna vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med inkontinenta personer, främst inom kommunal äldreomsorg. Riktlinjerna utgår från kapitlet om urininkontinens i Nationella vårdhandboken för Hälso- och sjukvård, www.vardhandboken.se Inkontinensrådet har även givit ut vårdprogram för urininkontinens som främst vänder sig till personal inom primärvård och privata vårdgivare i landstinget. Att klara av sina dagliga toalettbesök betraktas som en självklarhet för de flesta av oss att få välja när, var och hur vi genomför toalettbesöket. Som barn får vi lära oss att toalettbesöken tillhör vår privata värld och att det ska klaras av i avskildhet på toaletten. Inskränkningar i våra invanda valmöjligheter genom till exempel sjukdom, ålder, funktionshinder, läkemedel eller nytt boende kan ofta få både sociala och hygieniska konsekvenser. För äldre människor kan oförmåga att klara av sina toalettbesök självständigt vara ett skäl till insatser från kommunens hemtjänst. Arbetet med utredning, behandling, ordination, dokumentation och utvärdering av inkontinenta vårdtagare ska vila på medicinska grunder samt följa gällande föreskrifter och allmänna råd. Behörighet att förskriva produkter regleras i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- sjukvården SOSFS 2008:1. Huvudansvarig vårdgivare beslutar inom sin organisation om vem av den behöriga personalen som äger rätt att förskriva produkterna. Inkontinensprodukter klassificeras som medicintekniska produkter (SFS 1993:584). Inkontinensrådet rekommenderar: För att garantera vårdtagarna optimalt omhändertagande och reducera behovet av förbrukningsartiklar krävs kunskap hos förskrivaren att utreda, bedöma och initiera aktuella behandlingsalternativ. Förskrivning av produkter skall göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har reell och formell kompetens inom inkontinensområdet. Förskrivaren ska hålla sig väl förtrogen med utvecklingen inom inkontinensområdet vad gäller vård och behandling samt ha kunskap om upphandlade förbrukningsartiklar. Regelverk Hälso- och sjukvårdslagen: Inom hälso- och sjukvård ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (SFS 1982:763 31) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. (SOSFS 2005:12) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Förordningen om medicintekniska produkter (SFS 1993:876) Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Lag om läkemedelsförmåner (SFS 2002:160) Terapirekommendationer gällande behandling av urinvägsinfektioner hos vuxna i öppen vård från Läkemedelskommittén i Uppsala län (årgång 10, februari 2007 nr 1). Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). 5
Syfte Riktlinjerna ska vara till stöd och hjälp i arbetet med att ge vårdtagaren en individuell utredning och behandling. Det ska även vara ett instrument för utprovning och utvärdering av eventuella hjälpmedel. Olika befattningshavares ansvar Arbetsledaren ansvarar för att: bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal personalen får möjlighet att lära sig förstå och tillämpa författningar, föreskrifter, riktlinjer/vårdprogram och lokala rutiner. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska/sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel ansvarar för att initiera utredning av vårdtagaren med inkontinensproblem vid behov kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och eventuell behandling informera vårdtagaren och omvårdnadspersonal om utredning och behandling verka för goda toalettvanor för vårdtagaren utprova, förskriva, och utvärdera inkontinenshjälpmedel och förvissa sig om att de används på rätt sätt (gäller sjuksköterska med förskrivningsrätt) handleda i hygienfrågor dokumentera i omvårdnadsjournal följa med i utveckling och forskning inom området. Inkontinensombud ansvarar för att informera medarbetare om gällande rutiner beträffande inkontinensvården på enheten ta upp och diskutera problem och möjligheter angående inkontinensvården på enheten verka för en god livskvalitet för vårdtagaren. Vård- och omsorgspersonal ansvarar för att informera sjuksköterskan om vårdtagarens inkontinensproblem och rapportera eventuella förändringar utföra ordinerad behandling, exempelvis toalettassistans tillsammans med vårdtagaren och sjuksköterska utprova individuellt inkontinenshjälpmedel vid behov hjälpa patienten med toalettbesök och byte av inkontinenshjälpmedel stödja, lyssna och uppmuntra patienten dokumentera enligt lokala rutiner. Läkares ansvar Att utredning och behandling sker i samverkan med sjuksköterska. 6
Basal utredning Basal utredning är en primär och enkel utredning som krävs för att kartlägga inkontinensproblemen. Anamnes Status Anamnesen avser att få en beskrivning av bakgrunden och omfattningen av inkontinensproblemen. Status beskriver vårdtagarens situation med inriktning på de problem eller behov som är aktuella (se sidan 10). Urinmätnings- Dryckeslista Urinmätningslista- Dryckeslista används i utredningssyfte och ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, största/minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt, och eventuell förekomst av urinläckage samt vätskeintag. Urinmätningslistan bör föras under minst två dygn (Se sidan 11). Kontinenstest (vägning av inkontinensskydd) För de vårdtagare som använder inkontinenshjälpmedel är det lämpligt att göra ett kontinenstest dels i utredningssyfte och/eller för utprovning/utvärdering av inkontinenshjälpmedel. Testet ger ett objektivt mått på läckagets omfattning och bör föras under minst två dygn (Se sid 12). Varje skydd vägs före och efter användandet. Tidpunkten för bytet registreras liksom eventuella kommentarer som till exempel läckage vid sidan om hjälpmedlet. Urinprov/Blodprov/Residualurin (mätning av) Ordineras av läkare Se vårdprogram urininkontinens (www.akademiska.se/vardprogram) 7
Åtgärder och behandlingsmetoder Toalettassistans Toalettschema/toalettassistansschema (se bilaga). Toalettschemat används vid utredning för att kartlägga vårdtagarens toalettbesök. Om vårdtagaren inte ger uttryck för att behöva kissa är det lämpligt att starta kartläggningen med toalettbesök varannan timma. Vid förändring i vårdtagarens tillstånd måste ny kartläggning göras. Toalettassistansschemat används vid toalettassistans. Toalettassistans innebär att vårdtagaren får hjälp till toaletten eller blir påmind om att gå på toaletten innan urinläckage uppstår. Toalettassistans kan delas in i följande metoder: Schemalagda toalettbesök Toalettbesök vid förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar ofta kopplat till måltider. Vaneträning Toalettbesök vid förutbestämda tider som är anpassade til vårdtagarens blåsfunktion. Vårdtagarens individuella vanor beaktas och en kartläggning sker av vårdtagarens individuella behov av att tömma blåsan med hjälp av toalettschemat. Uppmärksamhetsträning Används till vårdtagare som kan lära sig känna blåsfyllnad och kan be om hjälp när behov uppstår. Signaler som föregår behov till blåstömning uppmärksammas och medvetandegörs för vårdtagaren. När vårdtagaren ber om hjälp måste personalen snabbt hjälpa vårdtagaren till toaletten. Om vårdtagaren inte klarar sina toalettbesök själv behöver vårdtagaren alltid toalettassistans. Målsättningen med toalettassistans är att vårdtagaren skall tömma sin urinblåsa och tarm på individuellt anpassade tider. Hos vissa vårdtagare kan det vara svårt att hitta lämpliga intervaller i miktionsmönstret. Det är ändå av värde att hjälpa vårdtagaren till toaletten på bestämda tider för att minska urinläckage och skapa regelbundna avföringsvanor. Förstoppning kan vara en orsak till urinläckage hos äldre. Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för all toalettassistans. 8
Förskrivning av förbrukningsartiklar Som vägledning för utprovning av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem används Produktkatalog Inkontinens Förskrivning av förbrukningsartiklar ska föregås av individuell utredning och om möjligt behandling. Det är viktigt med regelbunden uppföljning av vårdtagarens symtom och behov. Det är förskrivarens ansvar att följa upp funktion och fortsatt behov. Att tänka på vid val av produkt: Typ av blås- och tarmfunktionsstörning Resultat av urinläckagemätning/miktionslista/avföringslista Sjukdomar och fysiska/psykiska funktionsnedsättningar Hudtillstånd t.ex. överkänslighet, svampinfektion, trycksår, strålskada Farmaka/andra behandlingsformer effekter/biverkningar Kön/ålder Kroppsform/längd/vikt Fysisk aktivitet Boendeform Behov av stöd/assistans Tvättmöjligheter Avfallsmöjligheter Miljöaspekter Hälsoekonomi. Val av förbrukningsartiklar kan dokumenteras på Arbetsblad vid behov av förbrukningsartiklar vid inkontinens (se bilaga). Kateterbehandling Indikation, typ av kateter och behandlingstid ska ordineras av läkare och dokumenteras i omvårdnadsjournal. Omprövning ska ske kontinuerligt. Den patientansvarige läkaren ordinerar även om ren eller steril metod skall användas. För utförande se Nationella handboken för Hälso- och sjukvård, kapitlet katetrisering. Långtidsbehandling med kateter kan ske antingen som självkatetrisering (Ren Intermittent Katetrisering, RIK) eller kvarliggande kateter (Kateter à Demeure, KAD). Ibland kan KAD via urinröret ersättas av suprapubisk kateter. Den sköts på samma sätt som KAD via urinröret. Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad och förskriver hjälpmedel, samt att uppdatera vårdplan. Spolning av urinkateter/blåssköljning Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern, kan blåssköljning vara till hjälp, som engångsåtgärd eller regelbundet. Blåssköljning får endast utföras efter läkarordination och med ordinerad spolvätska. Vårdplan rörande KAD ska alltid medfölja vid byte av vårdgivare. Arbetsblad vid KAD-behandling. (Se bilaga) Andra åtgärder och behandlingsmetoder kan bli aktuella se Nationella handboken för Hälso- och sjukvård, kapitlet urininkontinens, www.vardhandboken.se. 9
Utvärdering/uppföljning Regelbunden uppföljning och utvärdering ska göras av förskrivaren tillsammans med kontaktpersonen/inkontinensombudet. Vid förändringar av vårdtagarens tillstånd eller medicinering bör nytt status, förnyade miktions- och/eller kontinenstester utföras. Dokumentation Utredning, åtgärd, behandling och utprovning av inkontinenshjälpmedel samt kontinuerlig utvärdering skall dokumenteras i omvårdnadsjournal i form av en vårdplan. Vid kateterbehandling anges indikation, behandlingstid, ordinatör, typ av kateter och hjälpmedel som provats ut samt skötselanvisningar. Vård och omsorgspersonal dokumenterar enligt lokalt gällande rutiner. Underlag till dokumentation; se bilagor. 10
Anamnes Statusmall Urininkontinens Namn Personnr. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Datum 1. Hur länge har du haft urinläckage mindre än 1 år 1-5 år mer än 5 år 2. a. Upplever du det som ett problem Ja Nej b. Begränsar läckaget ditt dagliga liv Ja Nej 3. Läcker du vid ansträngning, nysning, hosta etc. Ja Nej 4. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 5. Känner du starka trängningar till vattenkastning Ja Nej 6. Läcker du i samband med dessa trängningar Ja Nej 7. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 8. Läcker du innan du hunnit ända fram till toaletten Ja Nej 9. Vaknar du av trängningar nattetid Ja antal Nej 10. Hur ofta läcker du Enstaka tillfällen Flera gånger/vecka Dagligen 11. Använder du inkontinenshjälpmedel Ja Nej Vilket 12. Har du behandlats för urinvägsinfektion senaste året 0-1 ggr mer än 2 ggr Kronisk inf. 13. Sjukdomar 14. Buk- och underlivsoperationer, framfall 15. Urinsticka och ev urinodling(läkarord) P-glukos(läkarord) 16. Avföringsrutiner 17. Läkemedel 18. Östrogenbehandling Ja Nej Preparat/dos 11
Urinmätnings - Dryckeslista Datum Namn Personnummer Fyll i Urinmätningslistan under minst två dygn. Ange urinmängden i deciliter (dl) för varje gång du kissar. Markera med: + vid sparsamt läckage, ++ vid måttligt läckage, +++ vid rikligt läckage. Ange mängd dryck (dl). Kl. Urinmängd (dl) Läckage Orsak till läckage (ex. kroppsaktivitet, trängning) Kl. Dryck (dl) Frekvens/dygn varav ggr/natt Största/minsta uppmätta volym Antal läckage Dygnsvolym varav dl/natt Medelvolym Dryck 12
Kontinenstest (vägning av inkontinensskydd) Namn Personnr. Datum Kontinenstestet bör fyllas i under två dygn. Anteckna misstänkt orsak till läckage. Skydd på Skydd av Läckage Toalettbesök Observationer/läckage Dryck Inkontinenshjälpmedel/fixering Kl. vikt (g) Kl. vikt (g) (g) Kl. Urinmängd (dl) (Se bilaga: Hjälp vid utvärdering ) Kl. (dl) Läckage totalt i gram/dygn varav gram/natt Dygnsvolym totalt Varav dl/natt Dryck/dygn Urinmängd vid toalettbesök/dygn varav dl/natt 13
Hjälp vid utvärdering av läckage vid användning av inkontinenshjälpmedel Skyddet har inte varit ordentligt fixerat, exempelvis felaktig storlek på fixeringsbyxor. Skyddet är felaktigt påsatt, sluter inte till i grenen. Skyddet har för liten uppsugningsförmåga. Skyddet är för tjockt, veckar sig och sluter inte tätt i grenen. Vårdtagaren har tagit av sig skyddet. Förändring av vårdtagarens tillstånd eller medicinering insatt på till exempel vätskedrivande läkemedel. Uteblivet toalettbesök, skyddet är bytt för sent, toaletträningen ej genomförts. 14
Toalettassistansschema Namn Individuella toalettider kl. Personnr. Datum Datum Klockslag 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 + = resultat på toaletten 0 = inget resultat på toaletten V = vått skydd R = vårdtagaren ringt och bett om hjälp till toaletten (kan kombineras med +, 0 eller V) 15
Arbetsblad vid behov av inkontinenshjälpmedel Namn Personnr. Datum Förskrivande sjuksköterska/läkare Kontaktperson Toalettassistans/träning Utvärdering av inkontinensprodukt Datum: PRODUKT dagtid Produktnamn Storlek Antal byten/dag PRODUKT nattetid Produktnamn Storlek Antal byten/dag FIXERINGSBYXOR Produktnamn ATT TÄNKA PÅ VID SKYDD FÖR SÄNG! Använd flergångsmaterial när det är möjligt och ett tunnare skydd för sängen när det inte behövs ett med större absorption. Detta gäller också skydd som används till stolar, rullstolar etc! Produktnamn Storlek KOMMENTARER, SÄRSKILD OBSERVATION 16
Arbetsblad vid KAD- behandling Namn Personnr. Insättningsdatum för KAD Ordination Ordinerande läkare Indikation Planerad behandlingstid Planerad omprövning ( Tidsintervall ) Material och ballong Kateter via urethra Suprapubisk kateter Kateter (prod.namn) Charriére (grovlek) Längd Byte av kateter Datum för nästa byte: Utfört/Sign: Byte av kateter Datum för nästa byte: Utför/Sign: Byte av kateter Datum för nästa byte: Utfört/Sign: Byte av kateter Datum för nästa byte. Utfört/Sign: Glycerinlösning Ballongen fylls med Sterilt vatten Mängd i ml Kontroll av ballongens volym (omkuffning) Tidsintervall Tillbehör dag Urinuppsamlingspåse Slanglängd Upphängningsanordning Ventil klämma Tillbehör natt Urinuppsamlingspåse Seriekopplad med Slanglängd Slanglängd Ventil klämma Kommentarer, särskilda observationer 17
Häften beställs från marianne.babra@lul.se eller från blarummet@akademiska.se, 018-611 30 07.